måndag 14 december 2020

KORTISON I KORTHET

 


Det finns egentligen två typer av kortison. Ett som bildas i kroppen och ett syntetiskt som används som läkemedel.

Hormonet upptäcktes i slutet av 1930-talet av den amerikanske forskaren Kendall, en upptäckt som gav honom Nobelpriset i medicin 1950.

Kroppens eget kortison är ett inaktivt förstadium till stresshormonet kortisol. Kortisol tillhör i sin tur en grupp livsviktiga hormoner som kallas glukokortikoider. Dessa påverkar kroppen på många olika sätt. De ökar exempelvis tillförseln av energi till hjärna och muskler vid fysiska och psykiska ansträngningar. När kroppen utsätts för stress, exempelvis i samband med en infektion eller operation, ökar frisättningen av kortisol vilket är en förutsättning för att kroppen ska överleva.

Glukokortikoiderna har också en dämpande effekt på immunsystemet.

På gott och ont

En långvarig brist på kortison leder till Addisons sjukdom eller binjurebarkinsufficiens, och om den inte behandlas leder den till döden.


Kortison i form av läkemedel är syntetiska substanser som liknar kortisol och har samma effekt som det kroppsegna kortisolet.


När kortison började användas som läkemedel under 1940-talet betraktades det till en början som en mirakelmedicin eftersom det hade en kraftig anti-inflammatorisk effekt. Personer med svår ledgångsreumatism kunde exempelvis resa sig från sin rullstol och börja gå. Men snart stod det klart att de höga doser som användes gav svåra biverkningar, exempelvis en ökad risk för diabetes och benskörhet och patienterna blev mer infektionskänsliga. Det krävdes sedan flera årtionden av forskning innan kortison kunde bli det effektiva läkemedel det är i dag.

Dämpar

Det som händer när kroppen tillförs kortison är att läkemedlet fäster sig vid en cell vilket startar olika reaktioner i cellens arvsmassa. Vissa gener stimuleras samtidigt som andra hämmas eller stängs av helt. Till de gener som stängs av hör de som bildar inflammatoriska ämnen. På så sätt dämpas den inflammatoriska processen.


De kortisonpreparat som används vid astma eller allergiska näsbesvär ges oftast med hjälp av en inhalator. Kortisonet dämpar inflammationen i luftrören och näsans slemhinna vilket i sin tur minskar symtomen.

Liten risk

Kortison är ett mycket effektivt läkemedel och studier visar att regelbunden användning bland annat minskar antalet astmaanfall och förbättrar lungfunktionen. Risken att dö i ett astmaanfall minskar också.


Eftersom kortisonet verkar lokalt kan det användas dagligen under lång tid samtidigt som risken för biverkningar är liten.
Till de biverkningar som kan visa sig hör irriterad och lättblödande slemhinna i näsan, heshet och svampinfektioner i munhålan. Risken för svamp minskar om patienten sköljer munnen med vatten efter inhalationen.


Vid eksem ges kortison som salva. Även salvan verkar lokalt vilket minskar risken för biverkningar.


Kortison används också vid allvarliga och livshotande allergiska reaktioner. Det ges då som tabletter eller intravenösa injektioner under en kort tid. Den korta behandlingstiden gör att risken för biverkningar även vid dessa tillfällen är liten. Men höga doser av kortison kan leda till överaktivitet och sömnproblem.

torsdag 3 december 2020

Gurkmeja

 I TV-programmet ”Medicin med Mosley” som sänts på SVT testar läkaren och mannen bakom 5:2 dieten Michael Mosley huruvida den populära kryddan gurkmeja kan motverka cancer.

Intresset för och konsumtionen av gurkmeja har fullkomligt exploderat på senare år, den gyllene kryddan tillskrivs alla möjliga egenskaper och sägs skydda mot alltifrån inflammation till alzheimer. Gurkmejan är en rot och kan intas i både färsk och torkad form, samt som tillskott, vanligtvis i form av kapslar. Nätet svämmar över av recept på golden milk, shots och gurkmejasmoothies och de riktigt hälsobitna kan avslöjas på sina gula fingrar, färskskriven gurkmeja sitter som berget. Det är det aktiva ämnet kurkumin som ger gurkmejan sin starka färg men det är även detta ämne som har de välgörande egenskaperna. Det går att inta ren kurkumin i form av tillskott, även gurkmeja i sin helhet finns i flera populära preparat.

LÄS OCKSÅ: Därför ska du dricka guldmjölk

TV-serie testade
Nu har ett försök som gjorts i den populära serien ”Trust me I'm a doctor” på BBC Two visat att gurkmeja kan bidra till att förhindra utvecklingen av cancerceller. Studier på råttor har tidigare visat att gurkmeja i extremt höga doser kan förebygga flera sorters cancer. I försöket som gjordes i samarbete med universitetet i Newcastle ingick 100 slumpvis utvalda personer som delades upp i tre grupper. En fick gurkmeja i tillskottsform, en skulle använda en tesked av kryddan i maten dagligen och en fick placebo. Samtliga fick lämna blodprov och efter att de följt instruktionerna i sex veckor togs nya prover för att mäta om det skett någon förändring.

LÄS OCKSÅ:
 5 tillfällen du har nytta av gurkmeja

Mätte bland annat oxidativ stress
Det man tittade efter var dels så kallad oxidativ stress som visar hur väl blodcellerna motstår inflammation, det ihop med ett test där mängden vita blodkroppar räknades gav en god indikation om deltagarnas allmäntillstånd och immunförsvar. Det tredje och kanske mest spännande testet var det där man tittar på metyleringsprocessen i deltagarnas DNA, det är nämligen när metyleringsprocessen ”blir fel” som cancerceller uppstår. Testet som användes för detta syfte är framtaget av University collage i London och hade redan innan detta experiment visat sig framgångsrikt för att förutse bröst- och livmodercancer långt innan de börjat utvecklas.
- Vår förhoppning var att upptäcka förändringar som indikerade om försökspersonernas kroppar slog av och på olika gener relaterade till olika sorters sjukdomar, bland annat cancer, skriver BBC Two på sin hemsida.

LÄS  OCKSÅ:
 Golden milk med gurkmeja

Intressanta resultat
De två test vars syfte var att visa på allmänhälsa och immunförsvar visade inga märkbara resultat kanske på grund av att sex veckor i det fallet är för kort tid menar BBC. Däremot visade DNA-testet anmärkningsvärda resultat. Det var förvånande nog ingen skillnad på grupperna som tog placebo och de som tog gurkmeja i tillskottsform, däremot utmärkte sig gruppen som använde gurkmejan i sin matlagning. Där kunde man se stora förändringar, speciellt hos en gen som styr depression, ångest, astma, eksem och cancer.
- Det är fortfarande för tidigt att säga om effekten är positiv eller negativ men då detta är åkommor som traditionellt anses förbättras av gurkmeja rör det sig sannolikt om en förändring till det bättre, skriver de.

LÄS OCKSÅ:
 Expertpanelen - Hur ska jag använda gurkmeja mot ledvärk?

Fett ökar upptaget
Anledningen till att matlagning ökar upptaget tros vara att gurkmeja binder till fett. När gurkmejan hettas upp med olja blir den lättare för kroppen att tillgodogöra sig, piperin - ett ämne i svartpeppar, kan dessutom ytterligare bidra till ökat upptag av kurkuminet i gurkmejan. Så att laga mat med de två kryddorna anses särskilt gynnsamt. Man reserverar sig dock för att gruppen som lagade mat med gurkmeja även kan ha ändrat sin kosthållning i övrigt, något som i så fall skulle kunna påverka resultatet. I försöket mättes inte heller halterna kurkumin i blodet hos grupperna som intog gurkmeja vilket hade kunnat visa hur stort upptag som skett hos gruppen som tog tillskott.

Av Nina Törmark

https://kurera.se/unikt-forsok-visar-gurkmeja-kan-forebygga-cancer/

Gurkmeja

Den har verkligen gjort att jag mår bättre och knappt får en förkylning. Det ända den inte bet på var Coviden.'


Gurkmeja 
– Denna vackert guldfärgade krydda, används sedan länge inom Ayurvedisk medicin och Indisk matlagning för dess många hälsofrämjande egenskaper.

Gurkmeja innehar en starkt antiinflammatorisk effekt som har påvisats i över 7000 olika vetenskapliga studier. Gurkmejan består till fem procent av curcumin, det är det pigment som ger den gula färgen och som är det som motverkar inflammation.

Utöver den antiinflammatoriska effekten så är den även en otroligt stark antioxidant som slår de flesta vitaminer men framförallt samarbetar den med andra vitaminer och ökar upptaget. Den är även bra för matsmältningen och hjälper vår lever för att nämna några av dess andra fantastiska egenskaper.

Man rekommenderar att äta ca en matsked om dagen av gurkmeja för att få den antiinflammatoriska effekten. Upptaget av gurkmejan ökar om den hettas upp. Det ökar ytterligare om den kombineras med fett. Om du dessutom kombinerar gurkmeja med svartpeppar, som innehåller ett ämne som heter piperin eller bioperin,  ger det ett ännu bättre upptag, faktiskt ända upp till 2000% bättre upptag av curcumin.

Golden Milk paste och Golden milk: denna dryck har sitt ursprung i ayurveda och kan utifrån grundreceptet varieras med olika kryddor för att passa din smak. Grunden i Golden Milk paste är en pasta av gurkmeja och vatten som sedan tillsätts i mjölk som värms för att sedan smaksättas med honung. Ofta i kombination med kokosolja, kanel, kardemumma och svartpeppar. Det går även utmärkt att tillsätta den gyllene pastan i smoothies, yoghurt, gröt, te, eller använda pastan i matlagning.

Du hittar recept på Golden milk paste och Golden milk genom att klicka här

Oavsett vad du väljer att förgylla med gurkmeja, försök att få i dig denna fantastiska krydda. För en bättre hälsa helt enkelt.

https://www.holistic.se/blogg/4999

Binjurar och förhöjd puls

 Den här texten har en liten notering i fakta delen som handlar om förhöjd puls. Jag kommer titta på forskningen, men det här är lite information som efterfrågats.


Binjurar och sköldkörteln hör samman

Om du misstänker att du har en hormonell obalans är det i första hand vårdcentralen du ska vända dig till för bedömning och för att få de tester som krävs för en diagnos. Men tidsbrist bland allmänläkarna kan leda till feldiagnostisering eller att problemen faktiskt förbises. Det är vanligaste är att man inte alltid tar nödvändiga prover.

Av Ingemo Bonnier och Kerstin Brismar

Som patient har du rätt att få göra nödvändiga tester och att träffa en läkare som ser till hela bilden. Fungerar inte din medicinering måste du få möjlighet att pröva andra alternativ. Om du inte får hjälp har du rätt att byta läkare för en andra bedömning. 20-25 procent av sköldkörtel patien-terna mår inte bra på sedvanlig medicinering. Detta kan bero på flera orsaker som bör utredas. En orsak till uttalad trötthet kan vara underfunktion av binjuren. Underfunktion i sköldkörteln kan leda till sämre binjurefunktion, det vill säga lägre kortisolproduktion vilket dock alltid blir normalt när man behandlar med sköldkörtelhormonet Levaxin. Lägre kortisolproduktion leder till viktnedgång. Hypofysen styr via hormonet ACTH bildningen av kortisol.

BINJURARNAS UPPGIFTER

Binjurarna har flera uppgifter, varav en är att producera stresshormonet kortisol. Kortisol utsöndras normalt olika mycket under dygnet, mest på tidig morgon och lägst på natten. Kortisol reglerar akut protein (bryter ned), fett och sockerbalansen (ökar) samt dämpar inflammation. Kortisol frisätts extra mycket vid stress, psykisk och fysisk träning och när vi får lågt blodsocker. Kortisol ökar blodsockret och stimulerar då insulin- produktionen vilket leder till bukfetma vid långvarig stress och för hög frisättning av stresshormonet kortisol. Utmattade binjurar kan bero på Addisons sjukdom, (en autoimmun sjukdom med antikroppar mot bi-njureproteiner, då binjurarna gradvis slutar att producera kortisol och aldosteron). Hormonet aldosteron sköter regleringen av salt och blodtryck. Vanliga symptom är trötthet, förlorad aptit, viktnedgång, in-fektionskänslighet, magont, illamående, lågt blodtryck, ökad hudpigmentering, salt-sug och yrsel. Sjukdomen går inte att bota, men kan behandlas med läkemedel som ersätter hormonerna.

CUSHINGS SYNDROM

Har man i stället för hög produktion av kortisol kallas sjukdomen för Cushings syndrom, vilket kan bero på en tumör i hypofysen eller i binjurarna. Symptomen är muskelsvaghet och minskad muskel-massa, stimulerad aptit och viktökning, svullet och rödaktigt ansikte, bukfetma, benskörhet, smala armar och ben, ökad hårväxt och tunn hud, blåmärken, blodpropp, nedstämdhet, ofta diabetes och högt blodtryck. Tillståndet behandlas med operation, medicinering, och ibland strålbehandling.

FAKTA

 

• Hypofysen är ca 1x1 cm och ligger på undersidan av hjärnani Hypofysen
   bildar hormoner som styr hur andra hormoner i kroppen ska produceras.

• Kroppen har fyra stora hormonproducerande organ. • Hypofysens hormoner styr andra

   organen, bla hur stor mängd hormon de ska produ-cera, här produceras även prolaktin,

   tillväxthormon och må bra-hormonet oxytocin.

• Köldkörtelns hormoner reglerar ämnesomsättning ochstyr cellernas termostat att bilda

   värme eller energi .

• I binjurarna bildas kortisol, aldosteron, lite könshormoner samt adrenalin och noradrenalin   

   som aktiverar kroppen, ökar pulsen, blodtrycket och blodsockret när den hamnar i stress.

• I äggstockar och testiklar bildas könshormoner. Övriga hormoner produceras i levern,

   bisköldkörtlar och njurar.


https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/binjurar-och-skoldkorteln-hor-samman

söndag 22 november 2020

Vad är adrenalin?

Adrenalin är ett hormon som frigörs från binjurarna som förbereder kroppen för kamp eller flyg. Lär dig mer om vad adrenalin gör mot kroppen här.


Vad är adrenalin?

Föreställ dig det här: du kör längs en landsväg, sjunger med din favoritlåt, sval luft rusar genom håret, när en älg från ingenstans dyker upp i en böj på vägen. Innan du vet vad som händer, svänger du för att missa det och smälla på dina pauser. Du andas hårt och snabbt, ditt hjärta bultar, dina ben skakar, kroppen svettas, men munnen är torr.

Hur gick din kropp på några sekunder från att slappna av i förarsätet till fullt slagsmål eller flygläge? Du har adrenalin att tacka för det.

Adrenalin är ett hormon som förbereder ditt sympatiska nervsystem för att slåss eller fly, och din kropp gör det som svar på en stressor eller ett hot. Det är en fantastisk hormon  som slår till i ditt hormon system när de möter fara - människor har varit kända för att lyfta bilar från barn och springa snabbare än de någonsin haft på grund av adrenalin. Det ökar blodflödet till musklerna, släpper ut socker i blodomloppet, tillsammans med en kaskad av andra effekter som gör din kropp alert och mer kapabel att bekämpa en angripare eller springa över en översvämning.

Men du kan också ha för mycket adrenalin på grund av icke-fysiska stressfaktorer, som trafik, ekonomiska bekymmer, frustrerande möten eller relationsproblem. De fysiska förändringar som det orsakar i din kropp kan bli problematiska och obekväma och skapa problem med matsmältningen, hormonreglering, sömn och mer.

Adrenalinsnabba fakta

Vad orsakar en adrenalinpåslag?

  1. Du upplever ett hot eller en fara
  2. Din hypotalamus, en del av det limbiska systemet i hjärnans bas, aktiverar det sympatiska nervsystemet - även känt som fly -or-fight-tillståndet.
  3. Din hjärna instruerar binjurarna att producera adrenalin
  4. Adrenalin frigörs genom blodomloppet

 

Förutom faktiska hot och farliga situationer kan personer med vissa psykiska hälsoproblem uppleva adrenalinpåslag som en del av deras tillstånd. De med posttraumatisk stressstörning (PTSD) kan uppleva adrenalinkick från minnen eller tankar om trauma. Personer med panikstörningar, som agorafobi eller social ångestsyndrom, kan uppleva en adrenalinökning när de ställs inför en situation som de fruktar eller andra specifika fobier. Vissa människor älskar spänningen de känner när adrenalin släpps och njuter av deras hjärtsport, deras pupiller utvidgas och bryter i en upphetsad svett.

Aktiviteter som kan orsaka känslan av en adrenalinkick kan inkludera:

  • Fallskärmshoppning, ziplining och andra extremsporter
  • Berg-och dalbanor och liknande typer av underhållning
  • Tittar på en läskig film eller tv-show
  • Tar ett test
  • Tala inför publik
  • Att prata med någon du har förälskelse i eller beundrar

Vilka tecken och symtom orsakar adrenalin i din kropp?

Adrenalin har många kännetecken på fysiska känslor. Symtom på adrenalinkick kan vara:

  • En "bultande" känsla i ditt hjärta
  • Snabb hjärtfrekvens
  • Snabb andning eller hyperventilation
  • Lätt andning
  • Ökad svettning
  • Ökad förmåga att springa och lyfta tunga föremål
  • Utvidgade pupiller - så saker kan se riktigt ljusa ut eller lite overkliga; vissa människor upplever ljuskänslighet när de är oroliga
  • Känns skakig eller nervös
  • Darrningar eller skakningar i dina armar, ben och händer
  • Yrsel

Vilka problem är förknippade med adrenalin?

Adrenalin är en viktig och hälsosam del av normal fysiologi. Din kropp har utvecklat sitt binjuresystem under miljontals år för att hjälpa dig att överleva fara. Ibland kan emellertid psykologisk stress, känslomässiga bekymmer och ångeststörningar utlösa frisättning av adrenalin när det inte behövs.

Konsekvent, långvarig exponering för adrenalin och andra stresshormoner kan påverka din kropp på olika sätt.

Överexponering för adrenalin kan orsaka:

  • Matsmältningsbesvär
  • Kardiovaskulär sjukdom
  • Viktökning
  • Metaboliska problem
  • Huvudvärk
  • Högt blodtryck
  • Nedsatt minne och koncentration
  • Sömnstörningar
  • Ångest
  • Depression

Vilka symtom orsakas av att ha för mycket adrenalin?

  • Viktminskning
  • Hjärtklappning
  • Snabba hjärtslag
  • Överdriven svettning
  • Högt blodtryck
  • Ångest

Bortsett från kronisk stress, som kan utsätta din kropp för för mycket adrenalin, kan en binjurtumör vara en skyldig till att ha ett överskott av adrenalin. En annan orsak till överproduktion av adrenalin är obehandlad obstruktiv sömnapné, för när människor kämpar för att andas i sömnen upplever kroppen brist på syre som fara, vilket sedan skapar ett fysiskt stressrespons.

För lite adrenalin är mycket sällsynt. Nittio procent av föregångaren till adrenalin, kallad noradrenalin, produceras i nervsystemet. Så även om binjurarna avlägsnades kan du fortfarande producera adrenalin, även om du sannolikt skulle få ett minskat stressrespons och minskad spänning.

Dr Elena Christofides förklarar: ”Huvuddelen av adrenalin är tillverkad i nervsystemet, men det adrenalinet förblir lokalt - det går inte någon annanstans. Adrenalinet i binjurarna är mer systemiskt. Om binjurarna förstördes eller avlägsnades kan du uppleva hypoglykemi, dåligt stressrespons och minskad spänning. Saker skulle förmodligen kännas plattare. ”

Finns det behandling för adrenalinsjukdomar?

Huvudbehandlingen för att hantera en binjuresjukdom är att behandla den bakomliggande orsaken. Om sömn apné är den skyldige, skulle en CPAP mask hjälpa. Om det är en biologisk störning kan din läkare arbeta med dig för att hitta en medicin eller annan behandling.

De allra flesta problem med adrenalin härrör från stress. Adrenalin och andra stresshormoner är fantastiska att ha till vårt förfogande när situationen kräver att vi slåss eller flyr, men det är också viktigt att lära oss att stänga av adrenalin, så att hjärtat och blodtrycket återgår till det normala, vårt matsmältnings- och reproduktionssystem återupptas regelbunden funktion, och vi kan känna oss avslappnade, närvarande och fokuserade.

Även om det inte alltid är lätt att stänga av stressresponsen, särskilt när livsförhållandena är utmanande eller när vi har vant oss vid att känna stress under lång tid, finns det några mycket effektiva behandlingar som hjälper dig att komma tillbaka till ett avslappnat tillstånd.

Vilka är behandlingarna för problem med adrenalin?

Det finns flera behandlingsalternativ för ökad adrenalinproduktion. Låt oss titta närmare på några av de saker som kan hjälpa till.

Terapi

Kognitiv beteendeterapi (CBT) anses allmänt vara den mest effektiva typen av behandling för de flesta ångeststörningar. CBT innebär i allmänhet att identifiera utlösande situationer, tankar och människor, och sedan lära sig och öva hälsosamma coping-färdigheter. Terapeuter erbjuder tekniker och kognitiv reframing för att hantera stress utan att gå i kamp-eller-flyg-läge.  

Enligt Brittany Johnson LMHC, ”Varje typ av mindfulness-intervention, som djupandning, yoga och guidad meditation för att hålla stress och adrenalin i schack kan vara till stor hjälp. Desensibilisering och upparbetning av ögonrörelser (EMDR) kan också hjälpa till. Det fungerar genom att identifiera negativa övertygelser du har om dig själv eller världen, och hjälpa dig att komma med positiva eller alternativa övertygelser som är mer bemyndigande och mindre läskiga eller negativa. ” I EMDR lär du dig att använda interna resurser som problemlösningskunskaper, positivt självprat, avslappnande och lugnande uttalanden och upparbetning av tidigare trauma för att sänka dina totala stress- och ångestnivåer.

Dr Ivanov säger, ”De flesta människor är i dessa dagar under kronisk stress. Läkemedel kan hjälpa till, men att använda olika beteendemetoder för att minska stress och ångest tillsammans med medicinering är mer effektivt än att förlita sig på medicin ensam. Vissa människor mår mycket bättre när de tränar två gånger om dagen i femton minuter, medan andra arbetar med olika meditationstekniker för att balansera känslor - olika strategier fungerar olika för var och en av oss. ”

”Alla typer av hobby där du kan sublimera den extra spänningen och ångest hjälper. Men för många människor som kommer till oss tar ångest över deras liv. För dem kan medicinering hjälpa till att avtrycka knappen som har fastnat på oro och ångest. Sammantaget fungerar både en terapeut och en psykiater bättre än att ha någon ensam. ”

Vilka mediciner är effektiva för att minska adrenalin eller blockera dess effekter på din kropp?

  • Betablockerare  hjälper stresssymtom genom att förhindra adrenalin från att komma i kontakt med ditt hjärts beta-receptorer. Detta förhindrar den hjärtrytande känslan och den ökade hjärtfrekvensen som så många associerar med adrenalin och rädsla. Betablockerare kan också slappna av i dina blodkärl, vilket minskar blodtrycket, vilket gör det till en förstahandsbehandling för personer med högt blodtryck och andra hjärt-kärlproblem. Betablockerare fungerar på kort sikt och kan vara bra att använda i en specifik situation som du är nervös för, som en publikföreställning, flyga i ett flygplan eller besöka tandläkaren. De kan ta en timme eller två för att nå sin fulla effekt, som varar i cirka tolv till tjugofyra timmar. De vanligaste receptbelagda betablockerarna är atenolol, propranolol och metoprolol.
  • Bensodiazepiner är en annan snabbverkande kortvarig medicinering. De arbetar på dina neurotransmittorer för att slappna av dina muskler och lugna ditt sinne, och används mest för att behandla ångestsyndrom, som panikstörning, generaliserad ångestsyndrom och social ångestsyndrom. Medan betablockerare kan vara bra att ta när du förväntar dig en stressig upplevelse, är bensodiazepiner de mest effektiva i toppen av en ångest eller panikattack. Dr Ivanov säger: "Om du har andningssvårigheter, skakningar eller yrsel från panikattacker som kommer ur det blå, kan bensodiazepiner lindra symtomen snabbt genom att omedelbart avaktivera extra adrenalin i blodet." Alprazolam, klonazepam, lorazepam och diazepam ordineras regelbundet bensodiazepiner. Men de ska undvikas!
  • Buspiron används för att behandla både kortvarig ångest och kroniska (långvariga) ångeststörningar. Det verkar på neurotransmittorer för att reglera humör och kan hjälpa till att lindra oro, irritabilitet, nervositet, dunkande hjärtslag och andra ångestsymtom, och det kan ta upp till flera veckor att bli fullt effektiva.
  • Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) minska ångest och reglera humör genom att öka tillgängliga nivåer av serotonin i hjärnan. Serotonin är vår må-bra neurotransmittor, och om inte tillräckligt med det flyter runt i hjärnans synapser kan vi känna oss oroliga, panikiga, oroliga, fokusera på att leta efter hot och faror och fastna i negativt tänkande. SSRI kan minska adrenalincyklerna genom att minska stress och ångest i allmänhet, vilket gör en mindre benägna att få panik och gnista kampen eller flygresponsen. SSRI kan fungera under några dagar. För andra kan det ta fyra till sex veckor att nå full effektivitet. På grund av detta kommer många läkare att ordinera en kortare och snabbare ångestmedicin tillsammans med en SSRI för att starta, så att patienter långsamt kan bygga upp till en effektiv dos, samtidigt som de fortfarande får en viss omedelbar lindring från adrenalin, stress, ångest och panik.
  • Tricykliska. Liksom SSRI-preparat fungerar tricykliska medel på dina neurotransmittorer för att stabilisera humör och minska ångest och depression. Tricykliska medel fungerar genom att öka tillgängligheten av både serotonin och noradrenalin i hjärnans synapser. Klomipramin och imipramin är tricykliska medel som används för att behandla ångest.
  • MAO-hämmare eller monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare ) används för att behandla panikstörning och social fobi. De arbetar genom att öka antalet neurotransmittorer som reglerar humör. Isokarboxazid, fenelzin, selegilin och tranylcypromin är MAO-hämmare som är FDA-godkända för att behandla depression men också används off-label för att behandla ångest.

Vilka livsstilsförändringar kan hjälpa till att förhindra adrenalinhöjningar?

Dr Christofides säger, ”Adrenalin är känslig för dygnsrytmen. Du kan förhindra binjurestress genom att träna, äta, sova och arbeta vid rätt tid på dagen. Försök att äta din största måltid och träna tidigt på dagen. Detta gör att du kan få adrenal körtel korrekt när du behöver mest energi och tillräckligt med tid, upp till sex timmar efter topp, för att binjurarna ska nå sin lägsta punkt före sängen. ”

  • Identifiera dina triggers. Du kan inte alltid eliminera eller undvika stressiga saker i ditt liv, men du kan lära dig de saker som utlöser din stress och införliva hälsosamma sätt att hantera dem. Strategier sätt att förutse vilken effekt stressfaktorer kan ha på dig, och vad du kan göra för att ta hand om dig själv fysiskt och känslomässigt under förberedelserna.
  • Meditera. En regelbunden meditationsövning, till och med bara tio minuter två gånger om dagen, kan ha dramatiska effekter på stressnivåer och adrenalinnivåer. Studier visar att meditation är effektivt för att minska blodtrycket och hjärt-kärlsjukdomar, sakta ner hjärtfrekvensen och förbättra immunförsvaret och matsmältningsfunktionen. Detta beror allt på meditationens avslappnande effekter på din kropp, som byter det från ett tillstånd av stress, eller sympatisk kamp eller aktivering av flykt  nervsystemet (läs: adrenalin), till en av avkoppling eller parasympatisk nervsystemaktivering, minskande mängder stress hormoner som adrenalin och kortisol.
  • Träning. Träning hjälper till att minska stress, sänka hjärt- och andningsfrekvenser och släppa de känsliga neurotransmittorerna som kallas endorfiner, vilket har en positiv effekt på humör och inducerar avkoppling. Även bara en tio minuters promenad några gånger om dagen kan räcka för att skörda fördelarna med fysisk rörelse för att sänka stress och ångestnivåer som kan utlösa frisättning av oönskad adrenalin.
  • Ät en hälsosam kost. Att äta en diet med massor av färska grönsaker, frukt, fullkorn, frön, nötter och magra proteiner hjälper till att hålla ditt stressrespons i schack. När ditt blodsocker är stabilt och din kropp har de näringsämnen den behöver kan ditt nervsystem fungera smidigare och mer effektivt, vilket hjälper dig att hålla dig lugn och avskalar stresssvaret när det händer. Du kan också arbeta med en läkare, naturläkare, nutritionist eller någon annan kompletterande vårdgivare för att ta vitamin-, mineral- och växtbaserade tillskott för att stödja din binjurhälsa och stressrespons.
  • Få tillräckligt med sömn. Sömn är när din kropp kan vara fri från dagens krav och fokusera på reparation och föryngring. När du sover djupt bildar din hjärna nya vägar, kodar för minnen och "förvränger" överflödig information. Studier visar att sömn med regelbunden kvalitet förbättrar koncentration, inlärning, minne, humör, omdöme, beslutsfattande, hormonell hälsa och hjälper dig att hantera stress för att hålla adrenalinproduktionen i kontroll. Bortsett från stresshantering har det visat sig att det är viktigt att få tillräckligt med sömn för att hålla hälsosamma blodtrycksnivåer, vikt, immunsystemets funktion och kardiovaskulär och mental hälsa. Så prioritera dina åtta till tio timmar!
  • Upprätthålla ett starkt stödsystem. Personer med endokrina tillstånd rekommenderas att ha ett starkt stödsystem för att hjälpa till med fysiska uppgifter relaterade till deras tillstånd, liksom emotionellt stöd. Johnson råder: ”Intervjua människor i ditt liv och se var de kan passa bra. Familj, vänner, kollegor, gymkompisar, religiösa grupper, samhällscentra, yogakurser eller andra delar av ditt liv är alla fantastiska möjligheter för att utvidga din stödkrets. ”

Vad är binjureinsufficiens?

Det tillstånd som kallas binjure insufficiens (AI) i själva verket inte beskriva en brist av adrenalin, men en brist av kortisol, stresshormonet som reglerar blodtryck, blodsocker, och hjärt muskeltonus. Symtom på AI inkluderar uttorkning, viktminskning, trötthet, yrsel, lågt blodtryck, magont, illamående, kräkningar eller diarré.

Vad orsakar binjurebarksvikt?

Mer än 60 olika faktorer kan orsaka AI, inklusive:

  • autoimmun sjukdom
  • infektioner
  • genetiska mutationer
  • steroider

Andra störningar i binjurarna påverkar kortisol men inte adrenalin. Med  Cushings syndrom finns det till exempel för mycket kortisol, men med  Addisons sjukdom finns det för lite.

Är binjuretrötthet verkligt?

Binjureutmattning har varit en kontroversiell term för en konstellation av symtom som trötthet, sömnlöshet, salt och sockerbehov och andra typiska symtom på utbrändhet. Teorin går ut på att långvarig exponering för stress uttömmer binjurarna, som inte kan fortsätta att producera adekvata stresshormoner (mestadels kortisol) så att människor inte får den energiboost som de normalt får när de är under tryck eller stress.

De flesta vetenskapliga studier kan inte hitta bevis för att sådana symtom skulle orsakas av brist på eller trötthet i binjurarna. De flesta läkare diagnostiserar inte heller detta som ett tillstånd.

Mer vetenskapligt grundat är binjurinsufficiens, beskriven ovan, som orsakas av skador på binjurarna, som kan diagnostiseras genom blodprov och behandlas med medicin. Hursomhelst, binjurströtthet och binjureinsufficiens är båda relaterade till kroppens produktion och frisättning av stresshormonet kortisol, i motsats till adrenalin.

Vad används adrenalin för farmakologiskt?

En av de viktigaste farmakologiska användningarna av adrenalin är att behandla anafylaxi , en allvarlig och potentiellt dödlig allergisk reaktion som kännetecknas av:

  • Nässelfeber
  • Ansiktssvullnad
  • Luftvägsförträngning
  • Lågt blodtryck
  • Illamående och kräkningar

Adrenalin administreras för att vända anafylaxi genom att minska svullnaden i ansiktet och luftvägarna och öka blodtrycket. Så medan de vaso-sammandragande, hjärtklappande effekterna av adrenalin kan tortera dig när du försöker hålla ett tal inför en stor folkmassa, kommer de säkert till nytta om du upplever en anafylaktisk reaktion.

Adrenalin används också medicinskt:

  • Som lokalbedövning
  • För att minska risken för blödning
  • Som ett hjälpmedel vid hjärt-lungåterupplivning (HLR) när du försöker få hjärtmusklerna att dra ihop sig.

Medan adrenalin kan vara ett livsräddande läkemedel, kan dess användning utgöra en risk för dem på tricykliska antidepressiva medel, monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och betablockerare, äldre patienter och de med högt blodtryck, arteriopatier och en historia av ischemisk hjärtsjukdom.

FAQ: Vanliga frågor

Vilka andra hormoner frigörs under stress?

Kortisol, det primära stresshormonet, produceras också av binjurarna. Det ökar sockret (glukos) i blodomloppet, förbättrar hjärnans användning av glukosen och ökar tillgången på ämnen som reparerar vävnader. Kortisol hindrar också funktioner som skulle vara viktiga eller skadliga i en kamp-eller-fly-situation. Det förändrar immunsystemets reaktioner och undertrycker ditt matsmältningssystem, reproduktionssystem och tillväxtprocesser. Detta komplexa naturliga larmsystem skickar också meddelanden till hjärnans regioner som styr humör, motivation och rädsla.

Är adrenalin, adrenalin och adrenalin samma sak?

Ja. Adrenalin (ibland stavad adrenalin) är ett annat namn för samma hormon och neurotransmittor. Så om din läkare talar om adrenalineffekten på hjärtat, adrenalineffekter på ditt sympatiska nervsystem, adrenalinfunktion eller din adrenalinväg - allt är adrenalin.

Vad är adrenokrom?

Adrenokrom är en organisk förening framställd när adrenalin oxiderar i kroppen. Det har varit föremål för många grundlösa påståenden och falska nyheter konspirationsteorier om elitvampyrdrogringar online. I verkligheten har det gjorts väldigt lite studier eller undersökningar av det oskadliga, naturligt förekommande ämnet, vilket inte har varit av stort intresse för forskare eller läkare sedan 1970-talet, då det kort ansågs ha en möjlig koppling till schizofreni.

När ska jag träffa en läkare om jag har problem med adrenalin?

På kort sikt har en adrenalinpåsslag ingen betydande inverkan på hälsan. Men med tiden kan kroniskt höga nivåer av adrenalin i kroppen orsaka verkliga hälsoproblem. Om du känner dig ständigt stressad, i hög beredskap, orolig eller panik är det en bra idé att boka tid med din läkare, som kan utvärdera vad som kan orsaka dina känslor, hänvisa dig till en terapeut eller psykiater och utesluta eventuella andra underliggande förhållanden.

Adrenalinsnabba fakta

  • Ökar hjärtfrekvensen, blodflödet och vakenheten
  • Minskar känsligheten för smärta
  • Dilaterar elever för att förbättra synen
  • Snabba effekter varar några minuter till en timme

 

KORTISON I KORTHET

  Det finns egentligen två typer av kortison. Ett som bildas i kroppen och ett syntetiskt som används som läkemedel. Hormonet upptäcktes i s...