LÄTTFATTAT OM BINJURAR - DR LAM OCH DE 4 FASERNA

Binjurar och utbrändhet

Binjurarna producerar hormoner som behövs för flera av kroppens livsviktiga funktioner. Om binjurarna inte fungerar som de ska kan du bli utmattad och stresskänslig.

Binjurarna är två små körtlar som sitter ovanpå njurarna. De är en del av det endokrina systemet och kommunicerar med sköldkörteln och äggstockarna via ettnätverk.

Om du har problem med binjurarna är det vanligt att du även har problem med sköldkörteln och att könshormonerna är i obalans. Några av hormonerna som binjurarna producerar är kortisol, adrenalin, DHEA och aldosteron.

Kortisol
Kortisol är ett antiinflammatoriskt hormon som bland annat hjälper till att hantera stress och förhindra allergireaktioner i kroppen. Det hjälper också till att stabilisera blodsockret, stimulera immunförsvaret och upprätthålla muskelmassan.

Kortisolnivåerna är högst på morgonen för att aktivera kroppen och sjunker framåt kvällen för att du ska kunna komma till ro och sova.

Adrenalin
När kortisolproduktionen är låg, kompenserar binjurarna med att producera mer adrenalin. Adrenalin fungerar delvis som kortisol, men är mycket starkare och verkar mer kortsiktigt.

Det ger oss en ”adrenalinkick” som är till för att vi snabbt ska kunna reagera vid plötslig fara som att vi möter en björn i skogen och antingen behöver fly eller kämpa.

När adrenalinet kickar igång vid plötslig stress utan att vi är utsatta för en egentlig fara och inte behöver varken fly eller kämpa gör inte kroppen av med de extra hormonerna. Det extra adrenalinet ger symptom som snabb hjärtrytm, hjärtklappning, darrningar, svaghetskänslor och humörsvängningar.

DHEA
DHEA är ett antiinflammatoriskt hormon som bland annat bidrar till att förhindra autoimmuna rektioner i kroppen. Det kan omvandlas till andra hormoner och hjälper till att hantera stress, att öka energin och ditt mentala fokus.

Aldosteron
Aldosteron ingår i kroppens salt- och vattenbalans och påverkar blodtrycket. Om binjurarna är i obalans kan aldestoronnivåerna minska vilket gör dig mer törstig och uttorkad. Det kan göra dig sugen på salt.

Lägre aldosteron kan också göra att urinblåsan blir svagare och mer överaktiv. Du kan även känna av yrsel och svaghetskänslor.

Binjureutmattning
När hormonerna som binjurarna producerar är i obalans kan du drabbas av binjureutmattning. Det kallas bland annat även binjuretrötthet, binjurekrasch eller utmattade binjurar. Binjureutmattning kan delas in i fyra faser:

Fas ett – fly eller kämpa
I en tidig fas av binjureutmattning reagerar binjurarna på stressfaktorerna du utsätter dig för och ökar produktionen av kortisol, adrenalin, DHEA och insulin. Ditt liv fungerar fortfarande som vanligt, men du börjar få sömnstörningar och känna av mild trötthet på morgonen och tidig eftermiddag.

Det är vanligt att kompensera den ökade tröttheten med större mängder kaffe och andra stimulerande drycker. Eftersom blodsockernivåerna kommer i obalans av den ökade insulinutsöndringen sjunker energin och du fyller på med snabb energi som snabba kolhydrater i form av socker, kakor och läsk.

Fas två – motståndsreaktion
Om du är under kronisk stress under en längre tid kommer binjurarna inte att klara av att producera den mängd kortisol du behöver utan att det påverkar andra hormoner. Dina DHEA-nivåer och könshormoner kan börja sjunka för att kroppen ska klara av att producera de höga nivåerna av kortisol.

Du kan fortfarande klara din vardag men din livskvalitet påverkas märkvärt. Du behöver mer tid för återhämtning efter ansträngning och du är tröttare på kvällen. Du har utvecklat sömnsvårigheter och har svårt att somna eller vaknar på nätterna. Även om du har sovit en hel natt är du känner är du inte utvilad på morgonen.

Du börjar känna av brist på entusiasm, allmän oro, ångest och irritation. Du reagerar stark på stress med oro, ilska och frustration och du är lättskrämd. Eftersom dina könshormoner är i obalans har du PMS, oregelbunden mens och lägre sexlust.

Du får oftare problem med infektioner och kan ha märkbara symptom på hypotyreos. Det är vanligt att läkarna skriver ut antidepressiva medel under det här stadiet. Eftersom antidepressiva medel sänker kortisolnivåerna ytterligare är det möjligt att de får dig att må sämre. Den här fasen kan pågå i flera månader eller år.

Fas tre – binjureutmattning
Den hormonella obalansen är nu så stor att den påverkar hela kroppen. Binjurarnas funktioner är fortsatt nedsatta och om inte stressen som kroppen utsätts för minskar, klarar den inte av att upprätthålla de hormonnivåer som du behöver för att må bra.

Binjurarna blir utmattade och kortisolnivåerna i börjar sjunka. Kroppen går in i energisparläge för att överleva och börjar bryta ner muskelvävnad för att producera energi, vilket gör att du förlorar muskelvävnad och inte längre klarar av att träna. En del personer utvecklar kroniskt trötthet eller fibromyalgi.

Kroppen börjar stänga ner funktioner för att spara energi och överleva. Du förlorar sexlusten, matsmältningen blir långsam och metabolismen sänks för att behålla kroppsvikten. Du blir sängliggande och kan bara röra dig korta stunder om dagen. Till skillnad från de andra stadierna kan du inte fungera normalt hur du än försöker. Det kan kännas som att någon trycker ner dig i sängen så att du kan inte röra på dig.

Fas fyra – binjurekris
Binjurarna blir tillslut totalt utmattade och det kan leda till allvarliga problem med symptom som akut värk i ländryggen, allvarliga kräkningar och diarré, uttorkning, lågt blodsocker och medvetslöshet. Symtomen liknar Addisons sjukdom som även kallas binjureunderfunktion eller hypoadrenalism. De flesta söker behandling innan de kommer in i fas fyra.

Orsaker till utmattade binjurar

• Fysisk stress: ansträngning under en längre period och överdriven fysisk träning.
• Emotionell stress och psykologisk stress: förlust av en närstående, att leva i ett dåligt förhållande, flytt till en ny stad eller en chef du inte kommer överens med.
• Miljöbetingad stress: konstant hög ljudnivå eller en ohållbar jobbsituation.
• Kost: näringsfattig kost, att hoppa över måltider eller att äta mat som du är allergisk mot under en längre tid.
• Sömnbrist: du behöver ordentligt med sömn (7-8 timmar per natt) för att kroppen ska kunna återhämta sig och reparera det som är skadat och i obalans under natten.
• Kemikalier och föroreningar: vi får i oss dem bland annat genom maten, dricksvattnet och luften.
• Kroniska sjukdomar: astma, artrit, diabetes eller kronisk smärta. Obehandlad hypotyreos under längre tid.
• Traumatiska upplevelser: att vara med om en olycka, bilolycka eller större operation kan stressa binjurarna.

Så påverkas blodsockret
Kortisolet hjälper till att hålla blodsockret i balans. Om binjurarna är i balans producerar de mer kortisol mellan målen för att hålla blodsockret under kontroll. Är binjurarna utmattade producerar de för lite kortisol och det leder det till att du får för lågt blodsocker. Vanliga symptom på lågt blodsocker är darrningar, förvirring och irritation mellan målen. Om du äter något varannan eller var tredje timme undviker du att blodsockret sjunker.

Få rätt diagnos
Sjukvården ser inte till binjurarna förrän utmattningen gått över i de allvarliga sjukdomarna Addisons, som är extrem underfunktion, eller Cushings, som är extrem överfunktion. Båda sjukdomarna syns i urin- och blodprov.Vanliga diagnoser som du kan få av läkaren när du har binjureutmattning är:

• Inget fel alls
• Oro, ångest, depression
• IBS 
• Kroniskt utmattningssyndrom, ME
• Annat som delvis stämmer in på symptomen

Du kan få tydliga svar på dina hormonnivåer genom att göra ett salivtest. Andra tester som ger dig svar som hjälper dig att balansera dina binjurar är hårmineralanalys och en allergiutredning.

Testa dig själv
Ett test som du kan göra själv är att mäta blodtrycket. En blodtrycksmätare kan du köpa för ett rimligt pris på apotek.

Gör så här: Mät blodtrycket i liggande ställning efter fem minuters vila. Ställ dig upp och mät igen direkt. Om trycket då är lägre än när du låg ner kan det vara ett tecken på kortisolbrist och binjureutmattning.

Behandlingar för dina binjurar
Det finns mycket du kan göra för att återhämta dig från binjureutmattning. Det är viktigt att du stöttar binjurarna genom att vila, tillföra kroppen näring, dra ner på stressfaktorer omkring dig och att hitta ett inre lugn för att skydda kroppen mot stress.

KÄLLA

Är sockerberoende tillräckligt för en diagnos?

Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan. Å andra sidan kan sötsuget försvinna efter någon vecka, till skillnad från annat biokemiskt beroende. Sockerberoende som diagnos skulle tvätta bort stämpeln ”dålig karaktär”, men är ett kontroversiellt begrepp.

Kan man vara beroende av socker? Frågan har debatterats i flera decennier utan att få något entydigt svar. Kanske är det dags att överge det kontroversiella begreppet.

Att människor kan vara beroende av droger är det få som tvivlar på, men på senare år har även andra aktiviteter kvalat in som beroenden.

Spelmissbruk klassades som ett beroende 2013 och från och med 1 januari 2018 ingår problem med spel om pengar i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att kommuner och landsting tvingas erbjuda stöd och behandling. I  juni 2018 meddelade WHO att dataspelsberoende klassas som en sjukdom i organisationens nya version av diagnosmanualen ICD.

När spelmissbruk blev en del av beroendefamiljen fanns farhågor om att det skulle öppna för andra ”s”, närmare bestämt sockerberoende och shoppingberoende. Men sockerberoende har, trots en flitig användning av begreppet, aldrig godkänts som diagnos.

Sötsaker påverkar endorfiner och dopamin
Fred Nyberg är professor emeritus i biologisk beroendeforskning vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet.

– Man vet att även sötsaker påverkar endorfiner och dopamin i hjärnan ganska analogt jämfört med andra substanser som alkohol och droger, även om inte lika starkt. Sedan är det också olika starkt för olika individer.

Även om Fred Nyberg menar att det finns personer som har ett beroende av sötsaker är han tveksam till en diagnos.

– Jag vet inte om samhället skulle klara av en sådan sak, jag tror att det skulle öka köerna i en redan överbelastad vårdkedja. Men för den skull får vi inte förneka problematiken.

Varför har spelande fått en diagnos, men inte socker? Båda orsakar en betydligt svagare utsöndring av dopamin än droger. Enligt Fred Nyberg är det de sociala och yrkesmässiga konsekvenserna som skiljer dem åt.

– Vid spelberoende drabbas familjen; man riskerar att hamna på bar backe och det ökar risken för en komplicerad psykisk situation. När det gäller sötsaker kan man diskutera hur man stör sin omgivning, det är åtminstone inte lika uttalat.

Inget kemiskt beroende
Claude Marcus, professor i pediatrik vid Karolinska institutet, är än mer skeptisk till en diagnos för sockerberoende.

– Det är inte frågan om ett kemiskt beroende här, ämnen som ger ett sånt beroende har en starkare effekt ju mer direkt de kommer till hjärnan. Med socker är det precis tvärtom, om du äter socker kan du få en kick av det men om du sprutar in socker får du inte någon som helst kick i hjärnan.

I och med diagnosen spelberoende har, menar Claude Marcus, begreppet missbruk breddats. Därmed har frågan om beroende gått från kemi till att bli en språkfråga.

– För spelberoende handlar det om ett repetetivt beteende som är skadligt för samhället och då har vi sänkt kraven för missbruk, säger Claude Marcus.

Att kraven har sänkts innebär dock inte att sockerberoende ska bli en diagnos.

– Det finns inget bra med att införa en sådan diagnos, den som säger att han är sockerberoende vill oftast ha en kombination av socker, fett och en gnutta salt. Om man breddar beroendebegreppet för mycket förlorar det sin mening.

Vad skulle man behöva visa för att klassa socker som beroendeframkallande?

– Då måste man hitta specificiteten att det är just socker man är beroende av, att skilja på socker och matberoende. För det andra ska man helst ha ett bestående sug efter sockret. Vi vet att om du håller upp med att äta socker ett tag så försvinner suget efter någon vecka, så är det inte med något annat biokemiskt beroende. Så det finns många kriterier som skulle behöva uppfyllas.

Claude Marcus var en av de forskare som medverkade i en rapport från SNF, Swedish Nutrition Foundation, publicerad 2015. Rapporten finansierades av branschorganisationerna Livsmedelsföretagen och Svensk Dagligvaruhandel och kom fram till att det inte finns några vetenskapliga studier på människa som bekräftar att socker orsakar ett beroende.

Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet, anlitades för att faktagranska rapporten. Hon ansåg att det fanns bevis för sockerberoende och vägrade skriva under.

Processad mat med mycket socker
Idag är Charlotte Erlanson-Albertsson beredd att överge diagnosen sockerberoende för det som på engelska kallas ”food addiction”.

– Jag tycker inte att vi ska kalla det för ett sockerberoende för det är inte socker de är beroende av utan mat som innehåller socker, så vi borde kalla det matberoende, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.

Men beroendet gäller inte vilken mat som helst utan den som är kraftigt processad och innehåller en hög andel socker och fett.

– Den här väldigt koncentrerade maten är anrikad, ingen naturlig produkt har så höga koncentrationer. Det hade varit bättre om man hade kommit på en bättre svensk översättning, för det är inte vilken mat som helst.

Något arbete med att ta fram en sådan diagnos pågår inte, vad Charlotte Erlanson-Albertsson känner till, men om det fanns en skulle hon gärna delta.

Bitten Jonsson, sjuksköterska och beroendespecialist, är den som tillsammans med Charlotte Erlanson-Albertsson har slagits hårdast för diagnosen sockerberoende. Hon vill inte använda något annat begrepp.

– Det vore livsfarligt, för det är socker och vitt mjöl som är farligt. Jag tycker att man ska lyfta sockerberoende ännu mer.

Bitten Jonsson har behandlat patienter för sockerberoende i drygt 20 år, på senare år har hon gått över till att utbilda andra terapeuter.

Hur har synen på sockerberoende förändrats?

– I den offentliga sfären, hos livsmedelsverket och sjukvården och socialtjänsten har det inte accepterats officiellt, men genomslaget hos människor blir bara större.

Att sockerberoende ska accepteras som diagnos har hon inga förhoppningar om.

– Det ligger ljusår bort. Men det är oetiskt att inte diagnosticera för då kommer man välja fel behandlingsmetod. Om jag har patienter med beroende och får jag inte invagga dem i en falsk förhoppning att de ska kunna äta vad som helst senare.

Polariserad debatt
Elisabet Jerlhag Holm, docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Göteborgs universitet, var den som gick igenom forskningen om sockerberoende i arbetet med den omdiskuterade rapporten för SNF. Hon beskriver debatten om sockerberoende som polariserad.

– Det känns som att det finns två väldigt tydliga läger som inte kommer överens, vissa säger att socker ger ett extremt beroende och andra att det inte gör det.

Hennes slutsats, efter att ha gått igenom litteraturen, blev att det finns forskning som tyder på att socker kan vara beroendeframkallande men det behövs fler studier. Den slutsatsen gäller fortfarande. Själv forskar hon på aptitreglerande hormoner, vilka skulle kunna vara en mekanism i skapandet av ett missbruk.

Kan man kalla det ett matberoende istället?

– Det är åt det hållet forskningen svänger. När man tittar på litteraturen kring palatable foodhandlar det om hur man äter maten.

Vad skulle en diagnos betyda?

– Den skulle innebära mycket för synen på personer som har en annorlunda ätprofil, att man inte ser dem som dåliga karaktärer som man såg på alkoholberoende förut, utan betraktar dem som sjuka.

Finns det en risk att man urvattnar begreppet beroende?

– Fast är det ett beroende så är det ett beroende, men det gäller att man har vetenskapligt stöd.

Text: Johan Frisk, på uppdrag av forskning.se