D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19

Äntligen börjar läkarvärden vakna upp och se på vitaminer och mineraler på ett nytt sätt. Men att det skulle krävas en corona till det, det är tråkigt. Det som känns extra relevant är när man uttrycker sig så här: "D-vitamin är billigt och ofarligt inom terapeutiska gränser. Trots att det saknas evidens från randomiserade behandlingsstudier för D-vitaminets skyddande effekt mot covid-19 [19, 20] bör man sträva efter att höja D-vitaminstatus hos riskgrupper som inte når upp till adekvata nivåer genom solljus eller kosten." Kanske går vi mot ett mer integrerat synsätt inom sjukvården. Man kan bara hoppas och hålla tummarna.

I solfattiga Sverige finns det risk att drabbas av brist på D-vitamin. D-vitaminbrist kan leda till många olika sjukdomar. Den vanligaste är benskörhet.

D-vitaminet som bildas i huden när man vistas i solen är viktigt. Det behövs för att kroppen ska tillgodogöra sig kalcium och bevara ett starkt skelett. Brist på D-vitamin kan leda till benskörhet, det har visast sig att låga nivåer av D-vitamin kan ha samband med bland annat benskörhet och diffusa skelett och muskelsmärtor.

Dessutom pågår intensiv forskning kring sambanden mellan låga D-vitaminnivåer och hjärt- & kärlsjukdom, diabetes, MS, schizofreni, tjocktarm- och bröstcancer samt depression hos äldre.

D-vitamin anses vara både ett vitamin och ett prohormon. Detta eftersom människan både kan producera eget D-vitamin i kroppen och tillgodogöra sig D-vitamin från kosten. I kroppen omvandlas vitamin-D3 (kolekalciferol) till den aktiva formen av D-vitamin som kallas Kalcitriol. D-vitaminet, som bildas i huden när man vistas i solen, är viktigt och har en mycket betydande roll vid regleringen av kalciumnivån i blodet. Detta påverkar i sin tur skelettets styrka.

För att kroppen skall kunna bilda D-vitamin behövs ultraviolett ljus. Under en halvtimmes solbadande i badbyxor kan 5000 – 10000 IE av D-vitamin bildas (rek. intag 300 IE/dygn) som lagras bland annat i fettet. För överviktiga människor kan detta vara ett problem eftersom fettet måste brytas ned för att D-vitaminet ska kunna användas. Äldre förlorar förmågan upp till 75% att producera D-vitamin. En mörkhyad person behöver betydligt mer UV-ljus än en ljushyad person för att producera lika mycket D-vitamin. Därför har äldre samt mörkhyade personer som bor i Sverige extra stor risk att drabbas av D-vitaminbrist. Under vissa perioder på året här i Sverige så har solens strålar fel våglängd för att ge D-vitamin.

https://www.doktorn.com/sjukdomar/d-vitamin-kan-vara-viktigt-tillskott-f%C3%B6r-nordbor/

Läkartidningen har en debattartikel som är intressant då datan är hämtad från många länder som var och en konstaterat sin slutsats.

Mats B Humble, psykiater, med dr, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet

Henrik Pelling, barnpsykiater, Uppsala

Susanne Bejerot, överläkare, Region Örebro län; professor, institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro universitet

Hög ålder förklarar inte alla fall och är ju svårt att åtgärda. Åldrandet är kopplat till många fysiologiska mekanismer, och de som har relevans vid covid-19 bör återspeglas i rapporteringen även hos andra riskgrupper. ACE-2-receptorn har fått stor uppmärksamhet, men det har hittills inte lett till realistiska möjligheter att påverka sjukdomen [1]. Andra epidemiologiska ledtrådar bör följas upp i förhoppning om att hitta effektiva åtgärder.

Infektion och dödlighet i covid-19 drabbar oproportionerligt många afroamerikaner, även efter kontroll för socioekonomiska riskfaktorer och annan sjuklighet [2]. I Sverige tycks personer med afrikanskt ursprung också vara överrepresenterade. Sex av de 15 första avlidna i Stockholm hade somaliskt ursprung, men även personer med ursprung i Irak eller Syrien har visats ha en klart ökad risk enligt data från Smittskydd Stockholm.

Kända riskfaktorer för covid-19 är övervikt, diabetes och institutionsboende. Gemensamt för samtliga kända riskfaktorer (även hög ålder) är låga D-vitaminnivåer [3-6]. D-vitaminbrist (25-OH-D-vitaminnivåer under 50 nmol/l) förekommer hos över 70 procent av afroamerikaner [7]. I Sverige är risken för låga D-vitaminnivåer sannolikt ännu högre, med tanke på avståndet från ekvatorn. Flera studier visar också att majoriteten av svensksomaliska kvinnor har extremt låga D-vitaminnivåer (< 25 nmol/l) [8-10]. Låga nivåer rapporteras även hos äldre på institutioner (oavsett etnicitet) [5, 6], personer med intellektuell funktionsnedsättning [11] och patienter inom psykiatrin [12].

Enligt The Guardian (18 april) var 34,5 procent av covid-19-patienter inom den brittiska intensivvården svarta, asiater eller av annan etnisk minoritet, trots att de endast utgör 13 procent av befolkningen [13]. Detta kan knappast förklaras enbart av socioekonomiska förhållanden, då de 14 brittiska läkare som avlidit i covid-19 också tillhörde en etnisk minoritet [13]. Att socioekonomin inte är utslagsgivande framgår av en artikel i Washington Post (27 april) som rapporterar om höga dödstal i covid-19 i välbeställda delar av USA med i huvudsak afroamerikansk befolkning.

I en filippinsk studie [15] delades 212 patienter med covid-19 in i fyra kliniska svårighetsgrader: lindrig (utan pneumonidiagnos), måttlig (verifierad pneumoni), svår (hypoxi, syremättnad ≤ 93 procent) och kritisk (andningssvikt/ARDS). Genomsnittligt 25-OH-D-vitamin i serum för de fyra grupperna var 78,0, 68,5, 53,0 respektive 42,8 nmol/l. Konstaterad D-vitaminbrist (under 50 nmol/l) gav kraftigt ökad risk för allvarliga komplikationer jämfört med nivåer över 75 nmol/l.

D-vitaminbrist ökar risken för svårt förlopp vid covid-19. En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att D-vitaminbehandling skyddar mot luftvägsinfektioner generellt. Effekten är störst (NNT = 4) hos individer med låga D-vitaminnivåer (< 25 nM) [16], vilket kan förklaras av vitaminets effekt på immunförsvaret [17, 18].

D-vitamin är billigt och ofarligt inom terapeutiska gränser. Trots att det saknas evidens från randomiserade behandlingsstudier för D-vitaminets skyddande effekt mot covid-19 [19, 20] bör man sträva efter att höja D-vitaminstatus hos riskgrupper som inte når upp till adekvata nivåer genom solljus eller kosten.

https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/d-vitamin-kan-skydda-mot-svar-infektion-vid-covid-19/

COVID-19

Om du misstänker att du smittats av Coronaviruset bör du kontakta sjukvården på telefonnummer 1177 (Vårdguiden) för vidare hjälp.
Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil. Våra artiklar och tips ska inte användas för att ställa diagnos eller behandla sjukdomar. Tips är endast råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. VID MINSTA ANDNÖD, SÖK AKUT, MÅNGA FÅR LÅG SYRESÄTTNING UTAN ATT KÄNNA AV DET, MEN DET ÄR ALLVARLIGT OCH FARLIGT

DET HÄR ÄR ALLMÄNNA RÅD JAG HITTAT VIA INTERNET OCH SKA INTE ERSÄTTA SJUKVÅRD, JAG HAR TITTAT PÅ VAD SOM TALAR FÖR DET - MEN DET FINNS LIKA MYCKET SOM TALAR MOT DET. SÅ DET ÄR INGEN REKOMMENDATION UTAN MER EN GENOMGÅNG OM VAD DET TALAS OM!


KOLLOIDALT SILVER

Det jag lärt mej är att kolloidalt silver är en utmärkt virusdödare. Och jag står på mej oavsett vad livsmedelsverket säger, jag tror det fungerar, och uppmärksamma tror, för bevis har jag inte. Donald Thrump hade en god ide, men han nämnde inte KS. Så hade han kunskap och kännedom om KS så har han nämnt det, för desinfektionsmedel bör man inte injicera. KS ska inte överkonsumeras. Men det har hjälpt mamma med hennes kol. Fast hon inte tror på några naturliga medel i någon form. Här lämnar jag inga hänvisningar eftersom det inte är ett godkänt kosttillskott. Själv har jag det som desinfektionsmedel i min sömnapnemaskin.




ZINK

Zink är viktigt enligt vad som görs på de som ligger på IVA. De får zink i någon form som tas upp på ett speciellt sätt. Jag grottar inte ner mej där. Är det godkänt och man ger det så gör man det av medicinska skäl.

Jag sprang förbi det här, läkare ville sälja skydd mot Corona, de säger att det finns en hypotes bakom och att de utan studier nu bara ger det till nära och kära. Vad innehåller det? Zink och probotika. Probotikan hoppas jag ni har läst om och hur det påverkar kroppen i sin helhet. Annars skriver jag tråkiga blogginlägg. Probotika få man lätt i sig via Kefir, nötter, gröna bananer från ICA. Svårare är det inte.

Kurera skriver om zink - Zink bidrar till nästan 100 olika viktiga kroppsfunktioner. Den fungerar som en cofaktor i fler än 40 viktiga enzymreaktioner, många inblandade i matsmältningen.

Enligt nya undersökningar tillhör zink de mineral som svenskar lider störst brist på. Zink har inte enbart betydelse för omsättningen i äggstockar och testiklar, utan även för den styrning som ges av hypofysen. Zink spelar en avgörande roll för tillväxten. Adekvata zinkhalter krävs överallt i kroppen vid syntes av DNA och RNA, som är nödvändig för celldelning, celltillväxt och cellreparation. 

Syntesen av mukopolysackariderna, vilka utgör en stor del av grundsubstansen i vår kropp såväl av interstitialvätskan som av bindväv, brosk och ben är också zinkberoende. Även mineraliseringen av skelettet, kräver zink. Vidare ingår zink i insulin och förefaller behövas för insulinets frigörande. Det krävs vidare för frigörande av A-vitamin från dess upplagringsplats i levern och för omvandlingen av retinol till retinal.

Zink, Corona och covid-19

SARS-CoV, viruset som ger upphov till SARS och SARS-CoV-2, viruset som ger upphov till Covid-19 är två olika typer av coronavirus. Proteinerna i SARS-CoV-2 och SARS-CoV är dock identiska till 87 %. Dessa två coronavirus är alltså mycket lika varandra. 

Zink begränsar två olika protein som är involverade i replikeringen av SARS-CoV. Eftersom proteinerna i SARS-CoV-2 och SARS-CoV är mycket lika är det troligt att zink även kan förhindra att det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, replikerar sig i cellen. 

Om man vill öka exponeringen för mineralet zink i mun och hals, det vill säga några av de områden som Covid-19 påverkar, kan man tugga sönder en zinktablett och låta massan som bildas vara kvar länge i munnen. Det kommer inte att smaka gott och det finns inga randomiserade studier på söndertuggade zinktabletter och dess effekt på det nya coronaviruset ännu, men det kan kanske vara värt det? En sak som är säkert är däremot att zink bidrar till ett normalt immunförsvar. 

I övrigt stimuleras upptagningen av zink särskilt av den rikliga cysteinhalten i kött, ägg och mjölkprodukter. Zink förloras i hög grad via urinen under kroppens katabola processer. Zink är nödvändigt för skelettbildning och läkning av sår. Under de senaste åren har man kunnat konstatera att zink har en förebyggande och återställande funktion i samband med förkylningar. https://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/rokning-zink-corona-covid-19-immunforsvaret

C-VITAMIN

Det talar alla om och man säljer mängder av C-vitamin fn. Detta efter att man i Kina gjort ett försök med höga doser av C-vitamin till Corona patienter. Dom fick väldigt höga doser och piggnade till. 

I en debattartikel i Läkartidningen lyfter man fram C-vitamin. Så här skriver man: Mest intressanta är de experiment där man behandlat patienter med allvarlig sepsis och luftvägsinfektion, detsamma som drabbar patienter med livshotande covid-19 infektion. I en färsk metaanalys refererar författarna till fem kontrollerade experiment där man minskat mortaliteten signifikant hos patienter med sepsis genom intravenös tillförsel av megadoser av C-vitamin [2]. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/goda-anledningar-att-prova-hoga-doser-c-vitamin-vid-covid-19/

I flera av de experiment som gjorts har man injicerat megadoser av C-vitamin flera gånger dagligen under ett antal veckor utan att patienterna har fått några allvarliga biverkningar. C-vitamin har även visat sig kunna bota olika typer av virusinfektioner [3].

C-vitamin har ännu inte testats hos covid-19-patienter, men då behandlingen är helt ofarlig finns det all anledning att pröva denna terapi under pågående coronaepidemi.

Det har gjorts flera studier på C-vitamin och förkylningar, de allra flesta av dessa har inte sett någon positiv effekt. De studier där man inte ser någon effekt har framför allt en sak gemensamt, de använder allt för låga doser.

Vid högre doser ser man istället ett tydligt samband mellan intag av C-vitamin och förkylningens längd (Nutrients. 2017 Mar 29;9(4). pii: E339. doi: 10.3390/nu9040339). Man behöver komma upp till minst 6 gram C-vitamin per dag för att effekten ska vara tydlig.

C-vitamin och Covid 19 (det nya coronaviruset)

I Kina görs minst tre olika studier med intravenös C-vitamin mot covid 19. Även oralt har man sett effekt med C-vitamin. Här kan du läsa mer om Covid 19 och C-vitamin http://www.orthomolecular.org/resources/omns/v16n17.shtml. 

Hämtat från https://naringscenter.se/fragor-svar/forkylning-influensa-och-c-vitamin/

D VITAMIN

Återigen debatterar man i Läkartidningen: D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19. I en filippinsk studie [15] delades 212 patienter med covid-19 in i fyra kliniska svårighetsgrader: lindrig (utan pneumonidiagnos), måttlig (verifierad pneumoni), svår (hypoxi, syremättnad ≤ 93 procent) och kritisk (andningssvikt/ARDS). Genomsnittligt 25-OH-D-vitamin i serum för de fyra grupperna var 78,0, 68,5, 53,0 respektive 42,8 nmol/l. Konstaterad D-vitaminbrist (under 50 nmol/l) gav kraftigt ökad risk för allvarliga komplikationer jämfört med nivåer över 75 nmol/l. 

D-vitaminbrist ökar risken för svårt förlopp vid covid-19. En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att D-vitaminbehandling skyddar mot luftvägsinfektioner generellt. Effekten är störst (NNT = 4) hos individer med låga D-vitaminnivåer (< 25 nM) [16], vilket kan förklaras av vitaminets effekt på immunförsvaret [17, 18].

D-vitamin är billigt och ofarligt inom terapeutiska gränser. Trots att det saknas evidens från randomiserade behandlingsstudier för D-vitaminets skyddande effekt mot covid-19 [19, 20] bör man sträva efter att höja D-vitaminstatus hos riskgrupper som inte når upp till adekvata nivåer genom solljus eller kosten. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/d-vitamin-kan-skydda-mot-svar-infektion-vid-covid-19/

PROBOTIKA

Probiotika - Hjälper mjölksyrabakterier immunsystemet? Capio St Göran säger så här: En god fysisk och psykisk hälsa gör att vi löper mindre risk för allvarlig sjukdom och snabbare återhämtar oss men det finns inget som talar för att vitaminer och probiotika skulle skydda mot smitta. Medans andra läkare nu forskar på att använda protika till att föra ut zink till celler. Det pågår just nu ett forskningsprojekt om detta. Där har man manipulerat probotika till att utföra ett uppdrag. Så jag följer det gamla spåret utifrån att jag hittat stöd i vetenskapen att probotika ger en god mag och tarmflora och det är nyttigt för alla oavsett sjukdom eller inte. https://news.cision.com/se/coradil/r/lakemedelskandidat-for-corona,c3080874

ALLT DET HÄR ÄR ENBART UTIFRÅN VAD DET TALAS OM OCH INGA REKOMMENDATIONER GES MER ÄN ATT MAN SKA LÄSA PÅ SJÄLV FÖRST INNAN MAN FÖLJER OLIKA RÅD. DE HÄR ÄR DE SOM FLORERAR MEST.

RÅD VÄRDA ATT FÖLJA: https://capio.se/tips-och-rad/coronaviruset/myter-om-coronaviruset/

MAGEN OCH KORTISOL - HAR DOM ATT GÖRA MED VARANDRA?

• Vilken påverkan har din tarm på binjurarna?
• Kan dolda tarmproblem vara en grundorsak till icke-svarande binjuretrötthet?
• Vilken effekt har probiotika på kortisolnivåer?

Jag bli mer och mer intresserad av magen. Jag märker själv när jag äter sämre kost att det påverkar hela mitt mående. Så då gräver jag lite i det. Nu är det magen som fångat mitt intresse. Och ni kan alla komma med förslag på vad jag ska titta närmare på. Och när det kommer till kostomläggning så har jag lärt mej. Gör inte allt på 1 gång, det slutar ofta med att man inte orkar. Ändra på kosten lite i taget så det blir en vana. Då tar man nästa steg och ändrar på det som behövs.

Dr. Michael Ruscio: Nyligen publicerades en randomiserad klinisk prövning på människor, där man tittade på vad som skulle hända med individernas kortisolnivåer om de fick ett probiotikum ( 1 ) . Denna studie fann att efter att ha gett en probiotika till dessa mänskliga frivilliga såg de en minskning av deras kortisolnivåer. Så det här säger oss är att det finns en koppling mellan tarmen och dina stresshormoner eller binjurarna. Här talar han om friska människor, inte oss med för lågt kortisol eller för högt kortisol. Är man frisk så ska man inte ha ett jättehögt kortisol då det är ett stresshoromon och som frigörs vi någon form av stress.

En av de saker som jag hittat är en av de vanligaste orsakerna till binjurestress är tarmen. Ofta har jag patienter som är väldigt nyfikna på deras binjurar, och de har ätit binjuretillskott och de har gjort synachtentest, och de har sett en viss förbättring, men inte vad de helst skulle vilja ha eller egentligen typ av marginell binjureförbättring totalt sett. Och när vi går igenom en mer djupgående tarmutvärdering, hittar vi något fel i tarmen, och genom att förbättra det ser vi binjurarna äntligen kunna fungera mer normalt. Äh, det kan ju inte fungera! Så skulle jag tänka om jag inte sett vad en kostförändring kan innebära. För mej innebar det att min kropp kunde fungera så optimalt som det var möjligt och jag tror min kostomläggning hjälpte mej upp ur rullstolen. Numera känner jag direkt i kroppen om jag går tillbaka till min gamla ensidiga kost. Och jag har inte gjort stora förändringar. Det är mjöl, pasta, ris, bröd som försvunnit och jag äter alltid en frukt eller något grönt varje dag. Kefir är en probotika, den smakar som den gamla sortens syrad långfil som fanns när jag var liten. Socker har jag också uteslutit. Där är kefiren bra, när jag är sockersugen så tar jag kefir med bär. Kefiren har en söt smak i sig själv och det räcker för att mätta sockerbegäret om det uppstår. Och visst, jag fuskar men hetsar inte upp mej över det. Att skapa goda vanor tar ofta tid.

Så säger Dr Marco Roscio; har jag börjat titta allt mer på binjurarna som alltid fungerar sekundärt till något annat, och i många fall tarmen. Jag tror att stötta binjurarna är relativt enkelt, men att hitta och förbättra orsaken till binjurestressen är där den verkliga kliniska vinsten förhoppningsvis kommer att inträffa, och det kommer att vara något som återhämtar binjurar och stresshormonfunktionen. 

Denna studie artikulerar återigen en del av den positiva bilden, vilket är vikten av tarmen för binjurarna, eftersom dessa försökspersoner såg förbättringar i deras kortisolnivåer efter att ha använt ett probiotikum, troligtvis på grund av de antiinflammatoriska och tarmläkande, reparativa effekterna som probiotika hjälper till bygga upp. Så jag ser  två saker på nära håll. En, probiotika kan hjälpa till med dina kortisolnivåer, och två, om du har kronisk binjuretrötthet/binjuresvikt. Svarar en binjurestress, dvs att man ligger strax över referens inte på kosttillskott, och dom bör vara framtagna i hjälp av en kunnig specialist på området. Kom ihåg att det finns en rimlig sannolikhet att den underliggande orsaken till det binjureproblemet kan vara ett problem i tarmen eftersom ett problem i tarmen kan orsaka kronisk stress. Då har vi en inre stress som skapar stress och påverkan på kortisolet. Så stressen ökar vilket ökar belastningen på binjurarna.

Om du äter dålig mat varje gång du äter finns det ett stressrespons. Om du har en infektion, så kan det orsaka läckande tarm, inflammation och ett stressrespons, och som naturligtvis kommer att försämra binjurens förmåga att läka. Det som känns viktigt i den här texten att ta med sig är att vi påverkar vår inre stress på olika sätt. Magen och tarmen är oerhört viktiga för vårt mående. Självklart påverkar många andra saker, men en av de första belastningar jag själv fick ta i tu med var just belastning av min mage. Jag gjorde håranayls hos homeopathuset.se . Hasse såg att min mage hade en belastning. Inte alls konstigt. Jag hade knappt ätit under ett år då jag var odiagnostiserad. Fil och flingor var vad min kropp orkade med att tillreda. Jag fick lära mej vikten av att maten spjälkas som den ska i magen. Jag nöjer mej med att säga att det betyder att maten omvandlas så att mage och tarm kan ta upp den på ett gynnsamt sätt och att inget läcker ut tarmen. Läcker? Dvs att gifter kommer in i vårt inre system via tarmen pga bristande goda bakterier. Och i förra blogginlägget så fanns det mer om det. 

Det här är bara en kort genomgång vad en läkare anser om en forskning som kopplar ihop mage och binjurar. Min åsikt är att när vi stoppar i oss kortison så ställer vi till det rejält i magen, för många gånger är det där vi får biverkningar från kortisonet. Och vi tar kortison för att bli friska, så det blir ett moment 22. Det bästa är om vi försöker stödja våran mage med att ge den mat som forskningen visar på understödjer en god tarmhälsa. Elisabeth, alternativ medicinare hänvisar till torrfoder. Och det är torrfodret vi ska hålla oss ifrån. Det är ett talande ord. Pasta, mjöl, ris, bröd, etc. Det är faktiskt torrfoder så ordet är passande. För att kunna processa maten på ett fördelaktigt sätt behöver vi enzymer. Det får vi oss via sallad, frukt, nötter. Så det ska vi se till att göda våra goda mag/tarmbakterier med. Mer om detta senare.

Video: Läkaren går igenom studien som visar att magen och kosten är viktigt pga probotika har visat att det påverkar kortisolnivåerna - detta via att de minskar inflammationer och att det understödjer att reparera mage och tarm. Och i vissa fall så är det problem i mage och tarm som gör att människor får problem med sina kortisolnivåer. Bara magen i sig själv kan skapa en statisk stress i kroppen som påverkar kortisolnivåerna. Äter man dålig mat så får man en stressrespons på det. Läkaren menar på att många gånger är det magen som skapar problemen med binjurarna och kortisolet. 

https://drruscio.com/gut-adrenal-connection/