Jag tänkte mej ett enkelt ABC och här på bloggen finns mycket att läsa. Söker ni i gruppen så finns det ännu mer.
Sekundär binjurebarksvikt kan ha olika orsaker, kortisonanvändning i någon form, hypofysproblem, andra orsaker som gör att binjurarna inte fungerar. De olika formerna kan ni läsa om här på bloggen. Jag tar ett lätt ABC och vänder mej främst med de med kortisonutlös binjurebarksvikt.
Det som händer med hypofysen och binjurarna när man tar kortison under längre tid är att kortisonet bildar kortisol i kroppen. Hypofysen som ska skicka ut ATCH signal känner av att det finns kortison och sluta skicka ut det hormon som är startsignalen till binjuren. Binjuren behöver inte jobba när det redan finns kortisol i kroppen. Detsamma kan hända vid långvarigt opiat och kodein.
1. Många frågar om låga kortisolvärden när de ätit kortison under lång tid. Blodprovet visar fel pga man mäter det kortisol som kortisonet tillverkat. Duktiga läkare kan se på ett ungefär med dom förutsättningarna, men det rekommenderas inte.
Man får låga värden när man äter kortison under lång tid. Men oavsett om man gör det eller inte så ska lågt kortisol ALLTID följas upp av endokrinolog.
Reumatologerna tycks av det jag sett ni skrivet anse att de är lika duktiga på det här som endokrinologer. Vore dom det så skulle dom ha endokrinolog också i sin yrkestitel. Alla specialområden inom sjukvården för läkare kräver utbildning och praktik. Så en smart reumatolog vet att binjurar inte är deras arbetsområde och att endokrinologer är dom som kan binjurar och deras funktion.
2. För ett rättvisande morgonkortisol så bör man vara kortisonfri från predosilon och betapred i 4-7 dagar. Hydrokortison ca 3-4 dagar. De olika formerna av kortison har olika lång halveringstid. Och det här har jag hämtat från Cecilia Tibells svar i forumet.
3. Prover - Morgonkortisol, det tar man mellan 8-9.30 då kortisolkurvan nått sin högsta punkt. Före ska man inte häva i sig mängder av kaffe eller stressa före eftersom det höjer kortisolet. Man bör vara i tid så man hinner bläddra i en tidning. Man kan ta ett urinkortisolprov också. Man mäter då mängden kortisol i en urininsamlign som pågår i 24 timmar. Är dessa prover under referensvärde så ska man remitteras till endokrinolog.
4. Kortisolprover som är under referensvärde, och det kan skifta vilket som är det undre värdet. Så det måste man ta reda på om man inte tittar på 1177 där det redovisas. Då remitteras man till endokrinolog. Där tar man de flesta hormonprover och andra prover. Men man gör ett synachtentest. Dvs, man får hypofyshormonet ATHC injekterat för att se hur binjurarna svarar på det testet. Man tar blodprov och blodtryck före. Sen tar man blodprov efter 30 min och efter 60 min. Referens för det provet är alltid 500. 1177 har inte hängt med där för det redovisas aldrig som synachtentest utan som ett vanligt kortisolprov, men man vet själv när man tagit provet. Man gör även MR för att utesluta problem med hypofysen som är chef över binjurar och sköldkörtel bla.
5. Varför är det så viktigt att ta reda på hur binjurarna fungerar när man ändå får kortisol via kortisonet. Jo, en människa tillverkar ca 17,5-20 mg kortison normalt och då måste dosen på kortisonet ställas in så man har en normal kortisolnivå. Man kan behöva byta kortisonmedicin och alla jobbar stenhårt för att man ska äta kortison så kort tid som möjligt då binjurarna är oerhört viktiga för kroppen, dom producerar inte bara kortisol utan andra viktiga hormoner och på sikt så kan man med stor sannolikhet få svåra biverkningar av kortison som är oerhört påverkande på kroppen, man brukar säga att det är ett potent läkemedel då det används i olika sammanhang. Men det leder även till olika biverkningar som är mindre trevliga.
6. Man ska när man har en sekundär binjurebarkinfussiens (svikt) och behandlas med kortison ha en halsbricka och ett medical infokort som informerar vårdpersonal om att man äter kortison. Medical infokortet ska visas för vårdpersonal om man kommer in akut. Halsbandet är för att ge upplysningen om man råkat ut för en olycka och inte kan lämna fram kortet. Man kan dö om man råkar ut för trauma och vårdpersonal inte vet att man står på kortison. Det är av oerhörd vikt att man får det intravenöst med natriumclorid dropp. 7. Man behöver äta kortison olika lång tid beroende på olika faktorer. Men det optimala och det man strävar efter är att man ska äta kortison så kort tid som möjligt. Läkarna brukar räkna med ca 6 månader. Sen kan andra faktorer som sjukdom, trauma
och annat göra att man tvingas äta det under längre tid.
8. Akut kortisolsvikt - man får akut för lågt kortisol i kroppen och det är ett allvarligt tillstånd. Det kan uppstå om man blir rejält sjuk, man gör illa sig, infektioner, för hög stress, påverkan från sköldkörtel och så enkla saker som en urinvägsinfektion. Om man kräks eller har diarre mer än 24 h. Då måste man söka akut för att få kortisonet intravenöst. Jag var stadig patient hos ambulansen i början av min sjukdomstid. När tillståndet uppstår så sänks blodtrycket så mycket att organ blir utan blod och det kan leda till organsvikt då organen inte försörjs som de ska, så det är ett allvarligt tillstånd. Jag hittade ett litet knep vid kräkningar och diarre som även är symtom på akut kortisolsvikt. Jag löste upp 5-10 mg hydrokortison och drack. Då hann kroppen få i sig tillräckligt för att bryta det. Men åk in till akuten om ni börjar må väldigt dåligt.
9. Ja, man kan bli frisk från en sekundär binjurebarkinfussiens (svikt). Det tar olika lång tid från person till person. Men det är fullt möjligt att bli frisk. Det finns det många exempel på.
10. Blir man inte tillräckligt återställd i binjurarna så brukar man ha en viss funktion i dem. Partiell binjurebarkinfussiens (svikt) kallas det då och man kan behöva äta en lägre dos kortison livet ut. Men pga de biverkningar kortisonet ger försöker man in i det längsta att få patienten kortisonfri.
11. Det man behandlar med är olika former av kortison, man kan behöva mediciner som DHEA som är ett hormon som binjurarna tillverkar. Det finns andra mediciner som Floruinef som håller saltnivåerna på topp i kroppen. Det kan lätt uppstå obalanser i dom.
12. Sen kommer vi till uttrappning, många endokrinologer vill att man trappar ut kortisonet snabbt, dvs på någon månad. Många gånger misslyckas det och man får trappa ut under en längre tid. Uttrappningen är inte rolig. Kroppen blir kemiskt beroende av kortison för kortisolbildandet och binjurarna och hypofysen som lagt ned den verksamheten då kortisonet skött den uppgiften. Dom organen hoppar inte igång och fungerar felfritt direkt man är uttrappad. Dom måste få tid på sig att förstå att det är dags att försöka få igång verksamheten. Och det är hackigt från början, en gammal 20 årig Vovlo som stått i ladan kontra en Jauguar. Det är den gamla knackiga Volvon man får leva med. Hypofysen och binjurarna spinner inte igång, de hackar och sparkar bäst de kan, men smidigt går det inte. Därav kan man må dåligt och ha olika symtom när man trappar ut kortisonet.
13. Ni som ligger på referens, er bör man följa upp så ni inte är inne i en fallande kurva.
14. Kort och halsband får man från endokrinsköterskan eller endokrinologen.
Lite smått och gått som redan finns på bloggen.
