Kortisolöverskott slår hårt mot naturlig DNA-process och psykisk hälsa

Höga halter av kortisol i kroppen påverkar viktiga DNA-processer och ökar risken för långvarig psykisk ohälsa. Sambanden framkommer i en studie från Sahlgrenska akademin på patienter med Cushing’s syndrom, men fynden öppnar också för ny hantering av andra stressrelaterade tillstånd som ångest, depression och posttraumatisk stress i vardags ord kallat PTSD. 

PTSD kan man få efter svåra traumatiska upplevelser. Våld, hot, olycka, brand, någons snabba bortgång och det kan drabba vem som helst. Jag leker med tanken. Ett halvår innan min hashimoto uppstod så brann min lägenhet, och med den även min gamla hund. Att höra hennes dödskrik även om brandmännen sa att hon var medvetslös. De kunde inte gå in när det var över 130 grader i sovrummet. PTSD kom som ett brev på posten. Jag kunde inte sova själv och även om renoveringen tog över ett år så har det varit svårt att finna mej till rätta i lägenheten efter det.

När jag tänker på det så minns jag något Elisabeth Söderström skrev på sin blogg. Hon skriver så här: 

Binjurarnas funktion brukar vara de första hormonella funktioner som avtar när man utsätts för stress (går i väggen) vilket oftast inte räknas som ett sjukdomstillstånd. Vad vi oftast gör för att klara de första tecknet på binjureutmattning är att öka kaffeintaget vilket döljer problemet när binjurarna lägger in överväxeln för att klara den ökade stressen. Först blir binjurarna utmattade. Nästa hormonella körtel som påverkas är den insulinproducerande delen av bukspottkörteln. Blodsockernivåerna kommer i obalans och man kompenserar det med att öka sockerintaget, sötsuget ökar helt enkelt.

Efter bukspottkörteln kommer sköldkörteln och man blir trött, trög, frusen och överviktig och de här symptomen leder till vårdcentralen där hypotyreos ofta diagnostiseras och behandlas rutinmässigt med syntetiskt sköldkörtelhormon.

Efter sköldkörteln uppstår oftast en onormal funktion hos äggstockarna där då östrogendominans är en vanlig följd. Symptomen omfattar PMS, bröstknölar och oregelbunden mens och urkalkning.

Slutligen påverkas även bisköldkörtlarna, tallkottkörteln, autonoma nervsystemet och hypotalamus, när det gått så långt har det uppstått en kraftig obalans i hela systemet. Binjuretrötthet upptäcks oftast sist trots att det uppstår först. Nyckeln till att åtgärda den här obalansen finns hos binjurarna eftersom det är här kortisolet bildas. Obalans i kortisolproduktionen leder oftast till en flerfaldig organresistens som då innefattar både sköldkörteln och äggstockarna. 

Sköldkörtelobalans är nog den mest förvirrande och mest invecklade av de endokrina obalanserna. Behandling av sköldkörteln utan fullständig förståelse för de bakomliggande orsakerna är oftast värdelös. Svarar man inte på sköldkörtelbehandlingen bör man alltid överväga binjuretrötthet som en möjlig underliggande orsak. Personer som diagnostiseras med hypotyreos efter traumatiska eller starkt stressade händelser som till exempel en olycka, en infektion, en komplicerad graviditet eller förlossning, skilsmässa, dödsfall med mera bör vara särskild uppmärksam om sköldkörtelmedicinen inte hjälper.

Här ser jag kopplingen mellan min traumatiska händelse och när det endokrina systemet började krångla för mej.

ELISABETHS BLOGG

– Om man kan verifiera och upprepa de här resultaten i andra studier så skulle det kunna ha betydelse för framtida behandlingsmöjligheter av stressframkallad psykisk ohälsa, säger Camilla Glad, disputerad forskare på Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition. Och idag är det svårt att få hjälp med tex PTSD. Jag har stått i kö sedan dess på psykiatriskt klinik för att få EMDR. Jag fick skaffa mej annan hjälp, men jag står kvar i kön för att se om de någonsin hör av sig. EMDR är en kraftfull metod mot bla PTSD. EMDR är en förkortning av ”Eye Movement Desensitisation and Reprocessing”. EMDR är en psykoterapimetod baserad på ögonrörelser, som kan hjälpa dig att minska besvären efter upplevelser från det förgångna som stör ditt dagliga liv.  Vanligtvis handlar dessa tidigare upplevelser om trauman av olika slag som t.ex. överfall, övergrepp, olyckshändelser eller naturkatastrofer. EMDR har också använts för att hjälpa människor att hantera ångest och panikkänslor, svår sorg, reaktioner på fysiska sjukdomar och många andra tillstånd där starka känslor är förknippade med livsupplevelser. EMDR

Den ovanliga sjukdomen Cushing’s syndrom innebär kraftig överproduktion av kortisol till följd av en godartad tumör i hypofys eller binjure. Patienternas tillstånd kännetecknas av bukfetma, kraftiga fettansamlingar i ansikte och nacke, högt blodtryck och diabetes. De riskerar också i hög utsträckning att drabbas av trötthetssyndrom, ångest, depression och kognitiv nedsättning. 

Nästan alla de här symtomen drabbade mej, jag kunde inte fungera optimalt i mitt arbete, jag har haft ett hästminne och aldrig fört anteckningar i samtal på jobbet. Helt plötsligt så var minnet bara borta.Man konstaterade att jag låg och gränsade till diabetes typ 2. Jag fick plötsligt högt blodtryck efter att ha kämpat en stor del av mitt liv med yrsel när jag klev upp pga lågt blodtryck. Så mycket förändrades under den här tiden. Mina kläder var borta, uppbrunna. När jag skulle köpa nya så blev jag förvånad, jag hade gått upp i vikt bara på en månad. Inte så många kilo, men det skulle bli många fler. Och efter ett halvår så var magen rejält stor. Jag funderade om mina kollegor trodde att jag var gravid. Trött och ångest, men jag jobbade på BUP och blev försäkrad att det var den jobbiga livshändelsen som skapat den. Så om jag ser tillbaka så låter det som att jag hade för höga kortisolnivåer, och det vore kanske inte så konstigt. Det var 2 veckor sedan jag började mitt nya jobb, jag hade precis sträckrenoverat en hel lägenhet. Kvällen före satte jag upp de sista tapetvåderna i vardagsrummet. Det var så skönt att äntligen vara klar. Lägenheten hade inte rustats sedan 60-tal.

Störd DNA-metylering

Här går journalisten in på chushings sjukdom som är något helt annat än chushings syndrom. De har samma symtom men sjukdomen beror oftast på en tumör i hypofys, lunga eller tarm. Chursings syndrom har stress och obalans i det endokrina systemet.

– Även om de kroppsliga symptomen förbättras efter operation av tumören så visar våra tidigare studier att de psykiatriska besvären till stor del ofta kvarstår. En del patienter kommer aldrig tillbaka i arbete och kanske inte ens vågar sig ut i samhället för de vardagliga bestyren. Det är helt enkelt en patientgrupp med stora problem där vi är väldigt angelägna om att hitta nya möjligheter att hjälpa, säger Camilla Glad.

Att hög stressbelastning kan påverka DNA är till viss del känt sedan tidigare. Studier på enskilda gener har visat att extrem stress med tillfälligt höga kortisolnivåer påverkar den så kallade DNA-metyleringen som innebär att geners uttryck eller egenskaper förändras.

I den aktuella studien har man för första gången studerat DNA-metylering i hela det mänskliga genomet hos patientgruppen, och resultatet är tydligt: Personerna med Cushings syndrom, 48 individer, hade signifikant lägre metyleringsgrad (här går jag bet på att hitta en vettig förklaring mer än att det har med tumörers förmåga att sprida sig eller ej, så rent logiskt och utifrån Chusings sjukdom så har en lägre meyleringrad en stötte risk att sprida sig då Chusings sjukdom utvecklar metastaser på nämnda ställen). än en frisk kontrollgrupp.

Forskarna hittade dessutom specifika metyleringsförändringar som var länkade till de ihållande psykiatriska problem patienterna ofta drabbas av. Fynden gjordes i gener kopplade till kortisolkänslighet samt utveckling och plasticitet i hjärnan. Och det gäller generellt för bägge sjukdomarna även om den ena kallas syndrom. Och jag spekulerar lite vilt men många gånger är chusings syndrom början på att binjurar blir utmattade för att sedan inte orka och lägga ner sitt arbete. Då utvecklar man i stället ett kortisolunderskott, sekundär binjurebarksvikt alt att det stannar vid en binjureutmattning. Jag har funnit under min sjukdomsperiod att jag är hyperkänslig vad gäller kortisol. Jag har haft svåra och ofta återkommande svikter, och detta även före jag diagnostiserades. Till slut så satte kortisolsvikten mej i rullstol. Och det är egentligen inget konstigt med det. Hjärnan är så funtad att den vill överleva till varje pris. Om det innebär att den måste stänga av en arm eller ett ben för att inre organ ska kunna fungera så gör hjärnan vad som krävs. Detta gäller även andra skador och det ingår i överlevnadsutbildning för alla officerare som förberedelse för krig och skador i samband med det. Så det är ingen ny kunskap.

Dämpa effekterna

– Om man har en programmerad känslighet för kortisol som gör att man svarar med depressioner och ångest vid mycket lägre nivåer så är det inte bra för framtiden. Det här är förändringar av DNA som har potential att hänga kvar under resten av livet, och som även kan gå i arv, säger Camilla Glad. 

Oj, så jag kommer alltid ha en programmerad överkänslighet gällande kortisol och det är en programmering. Då tänker jag spontant på mental träning som är en omprogrammering av gamla invanda vanor och tankespår. Här vill jag nog inte hålla med. Jag är övertyga om att jag kommer bli frisk. Det har gått så bra ändå med tanke på vart min resa började. Och depression och ångest kommer som ett brev på gamla Posten när kortisolet krånglar. Så om det kan gå så långt att det förändrar DNA? Vart hamnar jag då. Jag vill inte ta detta som en sanning. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln och jag tror på att kroppen är inställd på att reparera sig själv om man ger den rätt förutsättningar som förändrad kost tex. Man kan även använda sig av alternativ medicin. Här vill jag nog bo i Schweiz. Där ingår alternativ medicin i sjukvårdförsäkringen. Jag själv har använt mej av alternativ medicin och det har tillsammans med kostförändringar väsentligt förbättrat mitt mående och det är sällan jag har akuta kortisolsvikter numera. Tidigare hände det ett par gånger i veckan pga jag gick odiagnostiserad under så lång tid. Sen är frågan om journalisten menar sjukdom alternativt syndrom? Eller är det bägge hon syftar på. Jag är övertyga att man kan kunna komma undan genmodifieringen genom olika former. Hur har jag inte klart för mej än. Men jag vill inte köpa tanken att jag ska gå genom livet med en kortisolkänslighet för alltid. I och med en bilolycka så blev jag tillsagd att jag aldrig mer skulle kunna jobba. Jag valde att inte lyssna på det örat. Och fram tills jag kollapsade så jobbade jag ofta mer än 40 timmar i veckan.

– Om man kan visa att DNA-metyleringen leder till påverkade nivåer av vissa proteiner öppnar det upp för nya behandlingsmöjligheter. Jag tror inte att vi med dagens kunskap kommer att kunna påverka själva DNA-metyleringen i sig men däremot på sikt motverka dess effekter, säger hon. Här talar journalisten om sjukdomen som medför tumörer i många fall. Jag går inte in i den diskussionen och för den som vill fördjupa sig så finns länken till artikeln nedanför.

Länk till artikeln i Scientific Reports.

Ansvariga forskare: Camilla Glad och Oskar Ragnarsson

Jag har lagt in mycket av mina erfarenheter och min resa på kortisoltåget enbart för att kunna dra paraleller till den nya forskningen. Och det är postivt att det forskas mer just runt kortisol. Det kan bidra till nya behandlingsmodeller, det ökar kunskapen hos både allmänläkare och endokrinologer vilket gör att kanske fler får gehör för sina problem vilket kan vara en svårighet i dag då vi lever efter referensraden, frisk eller ofrisk. Jag har aldrig upplevt att min kropp fungerar så. Men vetenskapen vill gärna katogorisera vilket leder till att vi hamnar endera i ena gruppen eller den andra gruppen. Och jag önskar att det öppnas upp för en bredare syn på binjureproblematik och problem med kortisolproduktion.

Forskning Sahlgrenska

Natrium och Kalium: Två av de mest viktiga mineralerna!

Natrium och Kalium är verkligen två av de viktigaste mineralerna! De är involverade i så många funktioner: detox, binjur hälsa, hormonbalans, energi och mycket mer. Det verkar finnas en epidemi med lågt kalium och natrium.De flesta av våra liv har vi ätit bearbetade livsmedel som inte bara är bristfälliga i de flesta näringsämnen till att börja med, de saknar avsevärt kalium. Låt oss gå in på vikten av dessa 2 mineraler och var att hitta bra källor till dem.

Natrium

Orefinerade salter är avgörande för hälsan: Himalayan Pink Salt, havsalt, Ozo Grön är tre fantastiska salter att prova. Orefinerade salter har 70 + spårmineraler, de är viktiga för binjurehälsan och hjälper till att producera aldosteron-ett steroidhormon lika viktigt som kortisol. 

(Aldosteron är ett mineralkortikoid som ingår i kroppens system för reglering av blodtryck och osmoreglering. Aldosteron utsöndras från binjurebarkens yttre skikt som svar på höjda plasmanivåer. Förhållandet mellan natrium- och kalium-joner i blodet påverkar också utsöndringen av aldosteron. Aldosteron verkar genom att öka återupptaget av natriumjoner från urinen i njurarna och från chymus i tjocktarmen och tunntarmen, vilket i sin tur ökar blodvolymen och det totala blodtrycket, genom osmos.)

Det man vinner på att använda havsalt eller mineralsalt är att den inte bearbetas för att avlägsna alla mineraler utom natriumklorid, det har vanligen ett anti-klumpmedel tillsatt och syntetiskt jod tillsätts. Orefinerade salter balanserar blodtrycket. Natriumbrist tecken inkluderar problem i mag och tarmkanalen, lågt blodtryck, kognitiv försämring, muskeltrötthet, allmän utmattning och saltavfall. Ett  tecken på saltutfall är om du har husdjur som gillar att slicka dina ben ofta. Det betyder att din kropp bara utsöndrar salt och inte håller kvar den. Allt salt är inte lika och det är viktigt att använda ett bra kvalitetssalt och gott om det. Vid binjureutmattning försvinner en stor del av de sjuka människor genom saltutfall från kroppen och ersätter inte den. Att dricka vanligt vatten spolar ut vårt salt ännu mer.

Ett sätt att hjälpa till att fylla på natrium- och spårmineraler är att ta havsaltbad eller fotbad.vanligt Himalayan Pink Salt . Vanligtvis är 1/2 kopp till en hel kopp perfekt och försök att suga i ca 20 minuter. Lägga till 1 kopp bakpulver hjälper till att neutralisera klor i vattnet om du inte har ett filter som gör det.

Ett populärt sätt att ersätta salt- och spårmineraler är att göra saltvattensula med Himalayas rosa salt. Sole (uttalad sol-ay) är en koncentrerad saltlösning som människor använder för att hydrera, fylla på natriumnivåer, hjälpa till att sova, hjälpa till med viktminskning och förbättra matsmältningen. Jag har aldrig hört talas om det, men så här ska det se ut.

Att göra Sole ::

1) Fyll en 1-liters glas bruk ca 1/3 full av oraffinerat, naturligt salt. Fyll sedan burk med filtrerat vatten och lämna minst 6 cm mellanrum överst. 
2) Skydda med plastlock (metall är reaktivt mot salt och avjoniserar det), skaka det och låt sitta i minst 24 timmar. 
3) Om alla saltkristaller har löst sig efter en hel dag, tillsätt lite men mer saltkristaller till vattnet. Sula kommer att vara klar när saltet inte längre löser sig - det betyder att vattnet har blivit fullständigt mättat med saltet. 
4) Det kommer alltid att finnas några olösta saltkristaller på botten av burken, men detta är ett bevis på att vattnet är helt mättat med salt. Du kan lagra flaskan på disken i obestämd tid - saltet har naturliga antibakteriella och anti-svampegenskaper.
5) Börja små med Sole och tillsätt bara ½ tsk till ett glas vatten på morgonen när du vaknar. Du kan lägga mer eller mindre beroende på dina smakpreferenser. De flesta använder några teskedar - några matskedar om dagen

Det här vet jag inte om jag skulle göra, för mej känns det inte riktigt bra i magen. Men vi behöver olika mycket och man måste använda magkänslan och se hur man mår av det innan man bestämmer sig för om det är bra eller dåligt.

Kalium

Kalium är ett annat kritiskt näringsämne . Kalium behöver balanseras med natrium och magnesium. De flesta källor hävdar att vi behöver minst 4000 mg kalium om dagen! I en modern diet når de flesta knappt 1000 mg per dag, så många människor har för litet av denna viktiga mineral. Med binjureproblem behöver vissa människor begränsa kalium eftersom det kan sänka natrium och få dig att känna sig värre. Kalium behövs för att cellen ska fungera, muskelkontraktion, nervimpulser, energimetabolism och balansera hypertension. dvs högt blodtryck.

Låg kalium tecken inkluderar:

• överdriven törst
• oregelbunden hjärtrytm
• sömnlöshet
• depression
• torr hud
• saltretention

Kalium är ett grovt mått för kortisolnivåer, och natrium är en grov mätning av aldosteron. Så ett högt förhållande av dessa 2 näringsämnen är vanligt hos någon under massiv stress och producerar stora mängder av dessa hormoner för att klara den stressen. Ett lågt förhållande innebär att dessa hormoner är låga och personen kommer att behöva mer stöd för binjurarna.

Kalium behövs för att cellen ska fungera, muskelkontraktion, kolhydratmetabolism, nervimpulser, energimetabolism och balansera hypertension. Vi kan förlora kalium under stress och med avgiftning. Vi behöver vitamin A (från djurkällor - tänk leverorolja, ägg, och smör) för att behålla kalium. Vitamin A är en annan undervärderad brist! Eftersom kalium och vitamin A har så nära relation överlappar många av bristtecken varandra.

Hur man hittar mer kalium!

"Adrenal Cocktail"

Ett bra sätt att balansera natrium och kalium är att använda något som kallas binjurecocktail. De flesta som läser detta kan vara bekanta med detta, men här är receptet på det som kan stimulera binjurarna.

• 4 oz. av apelsinjuice - färskpressad är bäst! Om du inte använder färska, letar du efter ett välrenommerat varumärke som använder äkta apelsiner.

• 1/4 tsk av Vinsyra (utmärkt kaliumkälla - du kan också använda kaliumbikarbonat)

• 1/4 tsk friskt jord Himalayansalt

Det är till hjälp att förbereda 2 portioner i början av arbetsdagen och dricka det på morgonen och på eftermiddagen. Du kan också få den här sammansättningen när du känner dig orolig eller känner dig trött. Några gör det bra med det första på morgonen, och några gillar det innan sängtid. Spela runt med tider för att hitta * din * idealiska tid.

** Medan binjurecocktailen själv är ett utmärkt tillskott till ett binjurläkningsprogram, är det viktigaste att komma ihåg bara för att få dessa näringsämnen till din kost. Så länge du konsumerar mycket orefinerat havsalt, får i dej C-vitamin och kalium via maten, det är det som är viktigt. Kokosvatten eller apelsinjuice.

Kolla in det här inlägget på Proper Hydration för fler variationer på binjurarna!

KÄLLA

Utmattningssyndrom kan försämra vår förmåga att reglera stress

Här kommer en forskning som presenterats för drygt ett år sedan? Här har man tappat alla de variabler som enligt tidigare artikel från Vetenskap och forskning påstår påverka utfallet i en studie som handlar om stress, den finns redan utlagd. Den påvisar att man inte kan mäta stress genom saliv prov på kortisol. Det handlade för mycket om att dagsform, bråk med barn, hur man ätit, sovit och hela livssituationen påverkade kortisolproverna för mycket gång till gång. 

Vad ska man tro på då? En forskning påvisar att man inte kan mäta stress i salivtest och kortisol?  Medans den här forskningen utgår man ifrån att man kan mäta stress i kortisol och att de andra variablerna inte påverkar så mycket. Det talar emot varandra. Visserligen är forskning är kumulativ. Dvs det finns en snöbollseffekt. En forskningen bygger vidare på den tidigare forskningen. Här tycks det råda en väldig oenighet i frågan. Visserligen handlar en om utbrända människor och en hur man mäter stress. Men är inte stress en del i symtomen för utmattningssyndrom som hädan efter kallas utbrändhet, eftersom det är vad vi kallar det i vardagsspråk? Och forskarna pratar om stressaxeln, så det är samma sak forskningarna tittar på.

Jag tror att många håller med mej när jag säger att vi med binjureutmatning/binjuresvikt är allergiska mot stress. I den här forskningen kan man se en förklaring till vad som händer. Det finns en tröghet i hela binjuresystemet när man utsätts för stress. Signalerna från hypofysen till binjurarna, den sk fight och fly processen som sätter igång vårt binjuresystem. Här ser forskarna att systemet är trögt. Det reagerar inte med samma snabbhet som hos människor som känner sig pigga och normalt stressade. 

Jag tänker runt det att, ja, det här känner jag igen. Även om det är en sak jag gjort 100 gånger och tänker att det är är ingen match för det här kan jag. Så känner jag ändå att jag kan svikta i kortiosolet. Jag har letat tusen anledningar, nedsatt dagsform, ätit dåligt osv. Men kan det vara så att min HPA-axel (binjureaxel) är i obalans? Och det är därför jag känner av det. 

Nu handlar artikeln om utmattningssyndrom/ utbrändhet så vi binjurepatienter  finns inte med i studien. Men det kan vara tänkvärt att observera hos sig själv. Och hur många med diagnosen utbrändhet står inte inför en begynnande binjureutmattning/binjuresvikt? Jag är övertygad om att det finns ett mycket stort mörkertal där. 

Här i Sverige har 2 st sätt att se på just binjureutmattning eller binjuresvikt så erkänns inte binjureutmattning som diagnos. Det är referensen på provet som avgör om vi är friska eller ofriska. Inte symtomen och anamnesen (anamnes, historian före symtomen och under symtomen). Vi är ofriska eller friska kort och gott. Och det är det stora dilemmat med just binjureutmattning kontra binjuresvikt i någon form.

I den här studien bevisar man att kortisolet håller i sig rejält över tid och försöker hantera den stress som uppstod hos de som ansågs vara lida av utmattningssyndrom. Binjurarna uppmanades av hypofysen genom ATCH hormonsignal att de behöver jobba för nu var det fara och färde. Hos människorna med utbrändhet som diagnos så slår signalen igång men hormonsystemet kan inte uppfatta att den stressande situationen är över och därmed bromsa produktionen av ATCH. Därför så fortsätter hormonsystemet att larma att det behövs kortisol för att avvärja den fara som kroppen uppfattar. Kroppen märker inte att faran är avvärjd hos den sjuka gruppen, men den friska gruppen uppfattade att nu är faran över och hypofysen slår av ATCH hormonutskicket och kortisolet återgår till normal nivå. 

Om man då tänker tillbaka till föregående inlägg så inser man snabbt att kortisolpåslaget finns där även om de andra forskarna på samma universtitetssjukhus säger att det inte går att mäta stress med hjälp av salivprov på kortisol pga av olika variabler som inte gör det går att få korrekta värden. Men å andra sidan så vetvi som äter hydrokortison att vi får öka vårt kortison när vi står inför stressade och pressade situationer. De som är utbrända, de tycks få ett längre kortisolpåslag som självklart stressar och pressar binjurarna rejält och det finns forskning som visar på att om hormonsystemet pressas för länge så tröttnar binjurarna och då står man inför en binjuresvikt.

Forskningen visar nu på att just HPA axeln är det som man bör se över när man mäter och forskar på stress. Äntligen har forskningen tagit ett steg till... 

Jag funderar på om det kan det vara så att när/om man tar kortisolprov på en utbränd människa, kan man vara säker på att få ett rättvisande prov eftersom de människorna ofta har ett konstant stresspåslag? Är det därför man inte ser att binjurarna är utmattade eller har gått så långt som till binjuresvikt och då ska ses som ofrisk i binjurarna? Nu visar forskningen på att stress ger ett längre kortiolpåslag hos människor med utmattningssyndrom? 

Forskare vid Lunds universitet har visat att människor med utmattningssyndrom kan få en trögare respons i kroppens stressreglering.

Vi är nog många som svettas lite extra när vi ska hålla ett föredrag för första gången. Den här stressen är inte enbart av ondo, den fyller en funktion. Nästa gång vi ska hålla föredrag har hjärnan lärt sig och vi bemästrar situationen bättre – vi reglerar alltså stressen bättre. Men så är det inte alltid för människor med utmattningssyndrom.

Forskare vid Lunds universitet tog hjälp av ett virtual reality-labb för att undersöka hur den fysiologiska stressregleringen skiljer sig mellan friska personer och människor med utmattningssyndrom.

Deltagarna i studien mötte en virtuell panel, ungefär som vid en anställningsintervju.

– Panelen var neutral och kall i sin kommunikation. Det var avsiktligt – avsaknad av emotionell feedback är något som stressar och som upplevs som obehagligt, säger Kai Österberg, leg. psykolog och en av forskarna bakom studien.

Det går att återfå spänsten i stressresponsen

Både före, under och efter intervjun mättes deltagarnas stressreglering genom puls- och kortisolnivåerna. Under de fem minuter som deltagarna förberedde sig inför intervjun steg deras puls, men inte kortisolnivåerna. När de sedan träffade den virtuella panelen och höll sin presentation låg pulsen på topp. Pulsen gick ner direkt efter att intervjun var avklarad. Kortisolutsöndringen däremot nådde sin nivåtopp lite senare, ungefär tio minuter efter avslutad intervju. Uppgiften genomfördes vid flera tillfällen.

Gruppen med friska deltagare hade ett högt stresspåslag första gången, men nästa gång de ställdes inför uppgiften var påslaget lägre. De bemästrade situationen bättre. I den grupp som tidigare i livet hade drabbats av utmattningssyndrom såg forskarna två olika reaktioner. Deltagare som var helt återställda hade ett normalt, spänstigt stresspåslag medan de som fortfarande led av utmattningsbesvär hade ett trögare stresspåslag.

– Resultaten signalerar att om man lyckas rehabilitera sig och återfå såväl hälsan som ett välfungerande socialt liv, får man tillbaka spänsten i stressaxeln, som då är välfungerande igen. Trögheten i stressresponsen verkar signalera både ett förstadium till utmattningssyndrom, och även en signal på själva utmattningssyndromet, säger Kai Österberg.

Så går det till

(1) Vi upplever något som kroppen uppfattar som hot. (2) Hjärnan, den del som kallas hypotalamus reagerar och sänder signaler till (3) hypofysen (engelska: pituitary), som i sin tur signalerar till (4) binjurarna (engelska: adrenal gland) att öka produktionen av stresshormonet kortisol. Stressreaktionen ska återställa den fysiologiska balansen i kroppen. Även om detta styrs via två stora system (det autonoma nervsystemet och hypotalamushypofys- binjureaxel) så är det främst HPA-axeln som rönt vetenskapligt intresse när det gäller att förstå stressrelaterad ohälsa.


KÄLLA

Stressens effekt svårmätt - man försökte mäta den via kortisol

Fundera över den här forskningsammanställningen... och tänk hur de diagnostiserar oss? Vi får oftast göra ett S-kortisol (morgonkortisol). Ligger vi på gränsen så ignoreras det? Ligger vi under så är det synachtentes och förhoppningsvis en riktigt utredning hos endokrinologen. Sen är vi färdiga för stunden, tills ca 6 månader då man gärna vill se hur kortisonbruket fungerat. 

Men om forskarna själva kommer fram att så många viktiga forskningsvariabler gör att forskningen inte blir tillförlitligt... Men ändå hävdar läkarna att ligger vi och darrar på den otäcka referensgrensen så är vi ändå ok. 

Har läkaren då tagit med alla dessa variabler som kan ge fel provsvar hur våra binjurar mår? Och ändå ser det ut så att är man på eller ovanför referens så anses binjurarna vara friska. Man beaktar inte den forskning som finns och att så många variabler påverkar hur provet ser ut. Men hur många får göra om det för att säkerställa att inte det är någon av variablerna som gör att man får det provsvaret just den dagen? I ett forum med 850 medlemmar så tror jag mej hör att 2 st har fått en läkare som tycks ha läst in sig på forskningen. Räknar man procentsatsen så blir man nästan mörkrädd.  

Och ändå ska vår sjukvård bygga  på vetenskap som är uppkommen genom forskning och beprövad erfarenhet. 

Jag tänker ta med artikeln till läkaren samt leta upp forskningen i PUB MED (där hittar man den mesta forskningen, svensk som utländsk). Och det kan bli svårt för en läkare att diskutera emot tämligen nya studier som gjorts. Den här är publicerad för drygt ett år sedan och borde tämligen ändå diskuterats i endokrinologikretsar. För de läser troligtvis också samma sidor som jag? 

Många av våra svenska studier är replikerade studier. Det är så man verifierar forskning, dvs att man gör om den och den ger samma resultat som tidigare forskning. 

Det här kan vara en intressant artikel att ta med sig till läkaren när man ligger och darrar på referensgränsen. Jag blev själv lite snopen, att det var så illa att man inte ens kunde använda kortisol pga den stora variationen pga av de många faktorerna. 

Forskningen finns på http://www.vetenskaphalsa.se/stressens-effekt-svarmatt/

Stressens effekt svårmätt

Kortisolet är ett hormon som aktiveras i många situationer och som har flera biologiska verkningar. Kortisolet är kopplat till nedbrytning av proteiner och fett, påverkar viktiga DNA-processer och stimulerar det sympatiska nervsystemet. Till skillnad från adrenalinet, som snabbt går ut i blodet, är kortisolproduktionen långsammare och ett resultat av en kedja av kemiska substanser som transporteras i blodet från hjärnan till binjurarna.

Ett tag hoppades man att det skulle gå att se graden av varaktig stress hos en person med hjälp av en kortisolmätning. Skulle kanske ett snabbt salivprov kunna hjälpa till att upptäcka om någon är på väg att drabbas av utmattningssyndrom? Det var inte så enkelt. Kortisolet varierar nämligen både över dygnet hos en och samma person, mellan olika säsonger och mellan individer. En rad andra faktorer kan också påverka kortisolproduktionen: som rökning, sömnvanor, kaffe- och alkoholkonsumtion, kost, fysisk aktivitet och när på året proverna samlas in.

I forskningen måste man alltså försöka kontrollera för faktorer som kan störa mätningen.

Det är också därför som kortisolet inte per automatik fungerar bra som stressmarkör utanför laboratoriet. Forskarna har också sett att vår upplevda stress inte stämmer överens med vår kortisolnivå. Det går alltså inte att ta ett kortisolprov och med någon säkerhet avgöra hur stressad någon upplever sig vara.

– Det kanske inte alltid är så intressant att exakt bestämma graden av stress en person utsätts för, utan snarare hur personens återhämtning ser ut, säger Roger Persson, forskare vid Lunds universitet.

Text: TOVE SMEDS

Krymper hjärnan vid stress?

Det här drabbar oss alla, stress är en av huvudingredienserna vid en sekundär binjuressvikt. Och den är lika aktuell när det gäller Addison. Allt pga kortisolet är vårt skydd mot stress. Oavsett orsak till kortisolbristen så har kortisol samma uppgift i våra kroppar. Den finns där för att skydda mot stress. Inre eller yttre har ingen betydelse. Det som räknas är när vårt arv från urminnestider gör sig påminnt. Ska vi fly eller ska vi fläkta.

När jag läste den här artikeln så blev jag lite fundersam, går det att applicera på brist av kortisol. Och efter litet tänkande så insåg jag att vi är mer utsatta än personer med fungerande kortisolförsvar mot stressen.

Jag ska nog ställa den frågan till forskaren som tittar på just detta. För vi bör vara extra utsatta. Vad gör det med vår hjärna i förlängningen?

Att hjärnan kan krympa vid kronisk stress är något som forskare har observerat hos både möss och människor. Men vad är det som orsakar krympningen och går den att förebygga?
Möt hjärnforskaren Henrik Jörntell, som studerar hjärnans grundläggande mekanismer och funktion.

I vår hjärna finns omkring 100 miljarder nervceller som alla fungerar på ungefär samma sätt. De är sammankopplade i stora nätverk som interagerar med varandra och beroende på vilket av dessa nätverk de ingår i, bidrar de på olika sätt till hjärnans funktion. För att hjärnan ska utvecklas och fungera bra, krävs att kommunikationen mellan alla dessa nervceller hela tiden regleras. På så sätt blir nätverken i hjärnan allt mer sammansatta.

– Vid stress bryts förmodligen den utvecklingen till viss del, vilket påverkar kommunikationen mellan nervcellerna, säger Henrik Jörntell, forskare inom neurofysiologi vid Lunds universitet.

Andra forskargrupper har i djurstudier observerat att förbindelsen mellan nervcellerna dras tillbaka vid långvarig stress.

– Den tillbakadragningen skulle förklara det vi idag kan se, nämligen att hjärnan krymper något när man utsätts för kronisk stress, säger Henrik Jörntell.
Dras nervförbindelserna tillbaka permanent?
– Nej, det behöver de inte göra. Våra nervcellsförbindelser ökar i antal upp till cirka 25 års ålder. Samtidigt kommer också förbindelser som inte längre används att tas bort. Därefter tror vi att vi fortfarande kan lägga till nya nervcellsförbindelser, men då i samma eller lägre takt än borttagningen av de förbindelser som inte används.

”Krympning över i stort sett hela hjärnbarken”

Det är framför allt storhjärnbarken som krymper vid kronisk stress. Men Henrik Jörntell tycker inte att vi ska stirra oss blinda på exakt vilken del av hjärnan som påverkas.

– Till skillnad från många andra forskare tror vi i vår forskargrupp att det inte finns några funktionella områden i storhjärnbarken. Vår teori är att allt hänger ihop i ett enda nätverk. När man mätt storhjärnbarkens tjocklek vid kronisk stress har man sett en krympning fördelad över i stort sett hela hjärnbarken.

Henrik Jörntell menar att det finns skäl att tro att flera av hjärnans sjukdomar, som depression och olika demenssjukdomar, egentligen härrör från samma mekanismer som kan utlösas till exempel av kronisk stress. En stimulerad och aktiv hjärna kommer att bibehålla ett större antal av de inlärda förbindelserna, medan den passiviserade eller understimulerade hjärnan gradvis förlorar dessa.

– Det finns idag ingen riktigt bra modell som förklarar hur hjärnan fungerar. En delteori som blivit väldigt populär, då den är lätt att ta till sig, är att varje funktion kopplas till ett särskilt område av hjärnbarken. Den här synen är dominerande i hur hjärnforskare tänker sig att hjärnan fungerar. Men under senare år har vi fått allt fler belägg för att den inte kan stämma, och konsekvenserna för förståelsen av hjärnans sjukdomar är stora.

Använder beröring för att studera hjärnans mekanismer

Forskare studerar ofta hjärnans mekanismer genom att förse hjärnan med styrd information utifrån, till exempel genom beröring. När vår hud möter beröring skickas information via sensorer upp till hjärnan. Ofta har forskare studerat detta genom att rikta in sig på enskilda sensorer, eller ett minimalt antal sensorer, i huden, och studerat hur dessa aktiverar hjärnbarken.

– Vi har istället använt naturliga stimuleringar, som aktiverar hundra- eller tusentals sensorer. Eftersom det är det här formatet som hjärnan lärt sig och anpassat sig efter får vi en helt annorlunda effekt. Vi ser att aktiviteten blommar upp i stora delar av hjärnan, istället för i bara enstaka delar som det gör när man använder så kallad reducerad stimulering, där effekten av så få sensorer som möjligt studeras.
Går det att förbättra nervcellsförbindelsen?– Det finns enkla vägar att stimulera uppbyggnaden av nervförbindelserna. Det effektivaste sättet är förmodligen att hitta stimulerande situationer för hjärnan. Det kan vara att man aktiverar kroppen med finurliga, lagom stora utmaningar där man använder hjärnan. Just aktivering av fingrarna är förmodligen speciellt bra. Det är oerhört stimulerande för hjärnan med den rika sensoraktiveringen som följer när vi använder fingrarna.

Text: TOVE SMEDS

Brist på återhämtning det stora problemet

Stress är inte bara negativt. Men vi behöver lära oss att tolka kroppens signaler och ge oss själva utrymme för den där viktiga återhämtningen. Det menar Per Johnsson, psykolog och forskare vid Lunds universitet.

Ofta beskrivs stressen som Den Stora Faran, men det är inte helt korrekt. Vi behöver stressen, den skyddar oss från faror och hot. Stress är det som gjort att vi överlevt under 25 000 år. Per Johnsson vill tona ned bilden av stress som enbart negativ. Stressystemet fyller en funktion bland annat när immunförsvaret mobiliserar sig för att motarbeta en bakterieinfektion i kroppen. Och om vi möter en varg med öppna käftar, då gör stressen att vi skärper oss ytterligare och koncentrerar oss på hotet. Fast nu för tiden möter vi inte vargar lika ofta som vi är stressade.

– Problemet är att idag går vi ofta på högvarv lite för länge, och för ofta. Då hinner vi inte återhämta oss, och det påverkar både hjärnan och resten av kroppen negativt, säger Per Johnsson.

Återhämtning handlar om att skapa tid för att få ned kortisolutsöndringen i kroppen. Sömnen är viktig. Det kan också handla om att ta promenader eller att njuta av naturen, menar Per Johnsson. Han betonar att det inte handlar om intensiv fysisk träning, eftersom det sätter igång samma stressystem i kroppen som vi vill lugna ned.

– Träningskravet i sig kan vara stressande. Känner du ångest över att inte ha tränat på två dagar ska du inte stressa till gymmet.

Negativ stress handlar om relationen mellan krav och kontroll. Om de inre och yttre kraven ökar, måste vår känsla av inre kontroll följa med. Och om mellanrummet mellan krav och kontroll blir för stort, finns risk att vi drabbas av utmattning.

– Det kan låta motsägelsefullt, men det positiva är att vi själva bidrar till att vi drabbas av utmattning. Till nästa gång kan vi lära oss att känna igen signalen, och göra något åt situationen innan det blir för sent. Ja är bra, men nej är också viktigt. Barn är exceptionellt duktiga på att säga nej, men vi blir lite sämre på det när vi blir äldre.

FRITID SKA VARA FRI TID

Kroppen signalerar när vi upplever negativ stress. Men det fordras förmåga att lyssna in signalerna. Är du ofta trött, mer lättirriterad och cynisk än vanligt? Hamnar du i situationer där du vanligtvis känner empati, men nu inte berörs? Det är sådana signaler vi behöver lyssna till, menar Per Johnsson. Han skulle gärna se att vi människor blir bättre på att prioritera.

– Det är något av tidens fenomen att vi bokar in oss alltför mycket. Fritiden i sig blir en stressfaktor i stället för att vara just fri tid.

Ett problem är att många vill ha det så perfekt. Men perfektionister är en grupp som har extra svårt att prioritera återhämtning.

– Ett utmattningssyndrom gör att man måste tvinga sig att tumma på perfektionismen i sitt liv. Lära sig att ha lite skit i hörnorna och sänka kraven.

De som har drabbats av utmattningssyndrom en gång, står inför en resa där målet är att lära sig att prioritera. För det hjälper inte bara med läkemedel, poängterar Per Johnsson:

– Ofta skriver man ut så kallade SSRI-läkemedel till personer som drabbas av depression eller utmattningssyndrom. Det kan vara en väg för några, men det räcker aldrig som behandling. För om man har gått in i väggen måste man i första hand lära sig att lägga om sin livsstil och fatta kloka beslut.
Påverkas vi negativt av att läsa så mycket om stressens skadliga effekter?– Det viktiga är att vi tar till oss informationen och att vi omsätter den till kunskap. Då blir vi bättre på att ta hand om oss själva. Det är inte mer stressande. Å andra sidan så är det här existentiella frågor, vi måste prioritera mellan saker. Och det kan skaka om, vilket det måste göra. Men slutresultatet är förhoppningsvis att vi fattar klokare beslut, säger Per Johnsson.

Text: TOVE SMEDS

PODD: https://soundcloud.com/vetenskaphalsa/stressen-fruktad-men-livsviktig

Elisabeths kommentar

Lite kortfattat om organuret. 
Börjar vi på morgonen 06,00 så är det grovtarmen som får sitt energiflöde mellan 05.00 och 07.00 och har alltså sitt högsta flöde 06.00. Det är då morgon för kroppen, blodtrycket stiger och detta är den normala tidpunkten att sköta tarmtömningen.
Mellan 09.00 och 11.00 får pankreas sin energi, det högsta flödet är kl 10.00. Pankreas producerar enzymer och fördelar energin från frukosten. Alltså en energigivande frukost är bra mellan 07.00 och 09.00 eftersom magen får sin energitillförsel då.
Mellan 13.00 och 15.00 får tunntarmen sin energi och går över i urinblåsan kl 15.00 till 17.00. Så kl 15.00 är en organsystemövergång och här brukar energin svikta och vi tar ett mellanmål.
Mellan 17.00 och 19.00 får njurarna sin energifördelning som är på topp kl 18.00 och njurarna reglerar blodtrycket.
Mellan 19.00 och 21.00 får den så kallade trippelvärmaren sin energi, den är kopplad till ämnesomsättningen och 21.00 till 23.00 går energin in i gallan som innehåller bland annat steroidhormner och kolesterol.
Klockan 02.00 har levern sitt högsta energiflöde och eftersom många människor med t ex störningar i hormonsystemet har problem med levern så är man i regel sömnlös mellan 01.00 och 03.00 och somnar först frampå småtimmarna. Då skall man alltså ha sin djupaste sömn för att tillväxthormonerna skall produceras. De produceras när man sovit ca 90 minuter.

Utmattningssyndrom kan försämra vår förmåga att reglera stress

Forskare vid Lunds universitet har visat att människor med utmattningssyndrom kan få en trögare respons i kroppens stressreglering.

Vi är nog många som svettas lite extra när vi ska hålla ett föredrag för första gången. Den här stressen är inte enbart av ondo, den fyller en funktion. Nästa gång vi ska hålla föredrag har hjärnan lärt sig och vi bemästrar situationen bättre – vi reglerar alltså stressen bättre. Men så är det inte alltid för människor med utmattningssyndrom.

Forskare vid Lunds universitet tog hjälp av ett virtual reality-labb för att undersöka hur den fysiologiska stressregleringen skiljer sig mellan friska personer och människor med utmattningssyndrom.

Deltagarna i studien mötte en virtuell panel, ungefär som vid en anställningsintervju.

– Panelen var neutral och kall i sin kommunikation. Det var avsiktligt – avsaknad av emotionell feedback är något som stressar och som upplevs som obehagligt, säger Kai Österberg, leg. psykolog och en av forskarna bakom studien.

Det går att återfå spänsten i stressresponsen

Både före, under och efter intervjun mättes deltagarnas stressreglering genom puls- och kortisolnivåerna. Under de fem minuter som deltagarna förberedde sig inför intervjun steg deras puls, men inte kortisolnivåerna. När de sedan träffade den virtuella panelen och höll sin presentation låg pulsen på topp. Pulsen gick ner direkt efter att intervjun var avklarad. Kortisolutsöndringen däremot nådde sin nivåtopp lite senare, ungefär tio minuter efter avslutad intervju. Uppgiften genomfördes vid flera tillfällen.

Gruppen med friska deltagare hade ett högt stresspåslag första gången, men nästa gång de ställdes inför uppgiften var påslaget lägre. De bemästrade situationen bättre. I den grupp som tidigare i livet hade drabbats av utmattningssyndrom såg forskarna två olika reaktioner.

Deltagare som var helt återställda hade ett normalt, spänstigt stresspåslag medan de som fortfarande led av utmattningsbesvär hade ett trögare stresspåslag.

– Resultaten signalerar att om man lyckas rehabilitera sig och återfå såväl hälsan som ett välfungerande socialt liv, får man tillbaka spänsten i stressaxeln, som då är välfungerande igen. Trögheten i stressresponsen verkar signalera både ett förstadium till utmattningssyndrom, och även en signal på själva utmattningssyndromet, säger Kai Österberg.

Så går det till

(1) Vi upplever något som kroppen uppfattar som hot. (2) Hjärnan, den del som kallas hypotalamus reagerar och sänder signaler till (3) hypofysen (engelska: pituitary), som i sin tur signalerar till (4) binjurarna (engelska: adrenal gland) att öka produktionen av stresshormonet kortisol. Stressreaktionen ska återställa den fysiologiska balansen i kroppen. Även om detta styrs via två stora system (det autonoma nervsystemet och hypotalamushypofys- binjureaxel) så är det främst HPA-axeln som rönt vetenskapligt intresse när det gäller att förstå stressrelaterad ohälsa.

Text: TOVE SMEDS