STRESS - KORTISOLET - HMMMM

Många frågar om stress, och det berättar endokrinologerna för oss, stress utgör en extra påfrestning på kroppen och den behöver mer kortisol.

Vad är då stressorer som man kallar det?Inom min yrkesgren så har vi satt dom här orden på dem lite kort.

• Påverkan på sin yttre psykosociala miljö
• Psykist mående
• Krav från omvärlden
• Möjligheter att påverka sin livssituation
• Häsla
• Familj och sociala relationer
• Skola - arbete
• Ekonomi
• Säkerhet
• Hur ser den omgivning man lever i ut
• Nätverk och familjestöd
• Familjebakgrund

Och jag kan fortsätta i evighet. 

Det har blivit allt mer tydligt att både arbetsrelaterade och privatrelaterade stressorer kan vara av betydelse för utvecklingen av stressrelaterad ohälsa. Och det är inte bra för oss med taskiga binjurar.

Kliniskt perspektiv på stress-, kortisol- och binjureutmattning

Efter 30+ år av klinisk praxis är det här författarens upplevelse att binjureutmattning är en vanlig stressrelaterad sjukdom där symptomen påverkas starkt av cirkulerande kortisolnivåer . 

Trots att binjureutmattning har uppstått i medicinsk litteratur med olika namn i över 100 år, är prevalensen just nu i framkant. 

Hälso- och sjukvårdspersonal kan göra en dramatisk skillnad genom att övervaka patienternas hälsa för att kontrollera efter tecken och symtomav binjureutmattning. 

Trots hur ofta det här hälsotillståndet inträffar har även många dåliga läkare inte haft möjlighet att lära sig om det eller dess betydelse för deras medicinska utövning. Avsikten med denna artikel är att ge utövaren kliniskt relevant information om diagnosen och framgångsrik behandling för binjureutmattning.
Här kan man läsa mer om man är intresserad:
 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2212962614000054

Jag måste instämma skrattande, jag önskar att läkarna läste på mer, för framför allt på hälsocentralerna så saknar läkarna kunskapen och om det fanns så skulle det bespara människor mycket lidande. Och om läkarna visste mer om stress och binjurar så skulle de upptäcka fler i tid. Jag har fått höra så många gånger, socialsekreterare i den kommunen, klart du är stressad. Vill du ha något lungnade till kvällen. NEJ, jag har velat att de titta på hela mej, hur påverkar det mej både fysiskt och psykiskt.

Det finns en forskning från Stressinstitutet som i korthet presenteras så här:

Stressorer

Krav på arbetet är, utan tvekan, den mest vanligaste stressbelastningen bland patienter med utmattningssyndrom, följt av relationsproblem i privatlivet.

Titel

Self-reported stressors among patients with Exhaustion Disorder

Författare

Karin Hasselberg, Ingibjörg H Jonsdottir och Susanne Ellbin, Institutet för stressmedicin och Katrin Skagert, Högskolan Borås.

Bakgrund

Det har blivit allt mer tydligt att både arbetsrelaterade och privatrelaterade stressorer kan vara av betydelse för utvecklingen av stressrelaterad ohälsa. Det finns dock inte många vetenskapliga studier som i samma studie har undersökt arbetsrelaterad och privatrelaterad stressexponering, särskilt inte i en klinisk population. Tidigare forskning avseende stressexponering har varit mycket koncentrerat till stress kopplat till arbetet. Det primära syftet med denna studie var att undersöka vilka stressorer (privatrelaterade och arbetsrelaterade) som var viktiga för uppkomsten av utmattningssyndrom bland patienter som har remitteras till specialistklinik för sina besvär. Ett annat syfte var att undersöka om kvinnor och män skiljer sig avseende vilka stressorer de rapporterar vara betydelsefulla för sin ohälsa.

Metod

Informationen om stressorer är hämtade från patienterna journaler. Stressexponering utgör ett särskilt avsnitt i journalen där läkaren har systematisk frågat patienten om vilka stressorer upplevs som betydelsefulla för utvecklingen av utmattningen. Studien är uppdelat i två delar. Den första delen består av en kvalitativ del där information från 20 journaler användes för att extrahera samtliga stressorer som kunde identifieras. Utifrån detta skapades ett instrument som användes för att registrera stressorerna hos ytterligare 100 patienter (50 kvinnor och 50 män).

Resultat

Så många som 24 olika stresskategorier hittades vid framtagningen av instrumentet. Av dessa var 11 relaterade till arbetet och de övriga 13 till privatlivet. I snitt rapporterar varje patient 4 olika stressorer/händelser som har varit av betydelse för utvecklingen av utmattningen. 

Ytterst få patienter rapporter endast en eller två stressorer som betydelsefulla, i de flesta fallen är de frågan om ett antal. Vanligtvis är det både stressorer kopplade till både arbetet och privatliv och i de få fall det är enbart det ena så är det arbetet. 

Tre vanligaste stressorna är 1) höga krav på arbetet, 2) relationsproblem i privatlivet och 3) emotionella krav på arbetet. 

Vi hittade överraskande få skillnader mellan kvinnor och män. 

Kvinnor tenderar till att rapportera lite fler privatrelaterade stressorer och tvärt om för männen, lite fler arbetsrelaterade stressorer. 

Det enda påtagliga skillnader var att betydligt fler män rapporterade chefsansvar som betydande stressor (36%) jämfört med 6% bland kvinnorna.

Slutsats

Krav på arbetet är, utan tvekan, den mest vanligaste stressbelastningen bland patienter med utmattningssyndrom, följt av relationsproblem i privatlivet. 

Kvinnor och män med utmattning skiljer sig inte åt i detta avseende. 

Både arbetsrelaterad och privatrelaterad stress verkar bidra till utmattning och studien visar tydligt att det är den totala belastning i livet som är viktig. 

Det är tydligt att krav på arbetet har en mycket stor betydelse och förebyggande åtgärder på arbetsplatsen är således viktiga i detta avseende. 

Vi lyfter också fram vikten av samhällsstöd när det gäller relationsproblem samt stöd till personer som har ansvar för sjuk anhörig eller vård av barn med funktionshinder, något som också framhölls som en betydelsefull stressor av många patienter.

https://www.vgregion.se/ov/ism/isms-forskning/utredning-och-behandling-av-utmattningssyndrom/utmattningssyndrom---utredning-och-behandling/stressorer/

Hur ska vi då tackla stressen. Det första man måste göra, och det är inte lätt. Det är att hitta stressorerna. Få tänker på saker som är vardagliga, hinna hämta barnen på dagis för att inte personalen ska bli sur när man är sen, barnen behöver middag när de är hemma. Oj, attans jag måste städa undan, svärmor kommer på besök. Sjukdom, förkylning och alla andra sjukdomar. Och speciellt när man får feber. Det är därför de med kortison måste höja sin dos. För mej själv blev det en aha upplevelse när det var en fin sommar. Värmen stressade min kropp och jag var tvungen att förhålla mej till det.


Man måste först hitta stressorerna i sitt eget liv, det ser olika ut för alla. Sen börjar ett svårt jobb, hur ska jag minska dom? Tex, ok, svärmor kommer, jag ber henne hjälpa mej att städa ordentligt så jag klarar mej ett par veckor, alt hon får ta mitt hem som det ser ut, hon lever inte mitt liv. Att säga ifrån på arbetet är svårtast. Jag lärde mej något fyndigt i min tid i flygvapnet. Man anmäler begränsning till närmaste chef. Jag gjorde det på soc och fick en gapande chef som efter 5 sekunder säger "vad menar du med det?". Men när jag förklarat min situation så fick jag både stöd och hjälp. Och framför allt måste man inse sitt egenvärde, jag är värd att må bra, därför har jag rätt att prioritera i mitt liv.

Vi måste acceptera att vi människor inte har muterat i takt med den stress samhället lägger på oss. De tidgire nära familjenätverken ser inte ut idag som för 20 år sedan. Samhället blir mer och mer individualiserat. 

Jag skriver inlägget som en tankeställare, för det är sällan vi sätter oss ner och funderar över det här.