Krånglig forskningtext, men intressant eftersom vi under en tid har diskuterat kost och kostens betydelse för vår hälsa, jag har gjort så gott jag kan för att försöka förklara vad de sett. Och jag tycker det är jätteintressant eftersom jag själv har ett nervsystem i obalans. Kanske kan jag komma till rätta med det på ett helt annat sätt nu när jag lagt om kosten ganska rejält. Blogger har fått spel vad gäller mellanrum på rader, men ni får stå ut.
Den fredliga och känsliga samexistensen av vänliga tarmbakterier och immunsystemet förlitar sig på mycket koordinerat informationsutbyte mellan immunsystemceller och vissa celler som täcker tarmen. Fram till nu trodde forskare i allmänhet att dessa två celltyper också var centrala för produktionen av antibakteriella molekyler som avskräcker farliga infektioner.
Men forskare vid Yale och Harvard medicinska skolor har upptäckt att, som svar på bakteriella angripare, nervceller i tarmen - och inte immunceller eller celler som täcker tarmväggen - släpper cytokiner mot infektionsbekämpning. De rapporterar sina resultat 9 januari i tidskriften Cell .
Resultaten ger ny insikt i kroppens svar på bakterieinfektioner som orsakar matförgiftning och andra sjukdomar.
Spännande, maginfektioner är alla bekanta med.
"Vi brukade tro att immunsystemets celler och tarmbarriärceller kommunicerade för att hålla ut invaderande bakteriger genom att mobilisera antimikrobiella proteiner," sade co-motsvarande författare Richard Flavell, Sterling professor i immunobiologi vid Yale och en utredare för Howard Hughes Medical Institute. "Historien är faktiskt inte sant - det är nervsystemet som berättar för barriärceller vad de ska göra."
Och åter igen så bekräftas hur finspelt samarbete magen och hjärnan är.
Det är fascinerande men vi har nog inte förstått vidden hur hela kroppen samarbetar för överlevnad. Vi är programmerade att se de olika organen som vitt skilda, men de arbetar i symbios med varandra och är lika beroende av varandra. Så vänder man på det hela så bör inte vår hjärna fungera 100% om vi inte tar hand om våran mage. Det är min hypotes, men jag har svårt att se att man inte kan se det så när vi redan vet att serotoninet har sin början i magen.
Fotsoldaterna i kriget mot tarmpatogener, visar det sig, är immunsystemets molekyler interleukin-18 eller IL-18. Interleukiner är en del av immunsystemets arsenal.
Så vi har flera, intressant. Speciellt utifrån de allt vanligare autoimmuna sjukdomarna.
När forskarna raderade IL-18 från både immunceller och celler som täcker tarmbarriärer kunde möss fortfarande avskärma tarminfektion från Salmonella-bakterier. Detta utesluter dem som de medel som är ansvariga för immunsvaret, säger Flavell. Men möss utan IL-18 producerade av nervsystemets celler var mer mottagliga för infektion, vilket avslöjade dess nyckelroll i kampen mot infektion.
Nu har jag ingen aning om vad IL-18 är, men det är en koppling mellan mage och hjärna, dvs nervsystemet, men intressant är att när man tog bort dom och immunceller i magen hos möss kunde de fortfarande hantera salmonella bakterier. När man tog bort kopplingen till nervsystemet så var mössen mer mottagliga för salmonella bakterier. Och det visar att vi behöver både ha en bra mag/tarmfunktion men också ett bra nervsystem. Då är vi mer skyddade på semestern. Kan det vara just det som gör att 1 i familjen får salmonella fast resten klarar sig.
Nervcells nyckelroll i försvaret mot patogener är vettigt, med tanke på nervsystemets förmåga att kommunicera över långa avstånd, sade Flavell.
Nervsystemet täcker hela vår kropp men man ser hjärnan som nyckelrollen i vårt nervsystem.
"Resultaten erbjuder en möjlighet att utforska nya sätt att ingripa i infektioner genom nervsystemet," sade han.
Här har man hittat något som förklarar det som händer på Akademiska Sjukhuset där man provar en nyttigare kost för vissa patientgrupper, och dessa är patienter med skador i nervsystemet. Gratulerar Ackis, ni har varit förtruppen
Roni Nowarski från Harvard är motsvarande författare. Yales Abigail Jarret och Ruaidhrí Jackson, tidigare av Yale, nu vid Harvard, är medförfattare.
https://www.sciencedaily.com/releases/2020/01/200109141013.htm
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om någon känner sig felaktigt behandlad i denna blogg. Lämna meddelande på sidan så kommer felaktigheter att behandlas. Ni andra, lämna gärna förslag på ämnen ni vill veta mer om.