FUNKTIONELL MEDICIN . HELHETSHÄLSA

Jag har ofta fått frågan om vad är funktionell medicin, man kan även kalla det helhetshälsa. Man kan säga att det är att man blandar dagens konventionella medicin med hur läkarvården fungerade förr. Man använder sig av dagens avancerade prover med den gamla typen av läkare som tog sig tid och lyssnade på patienten och hur patienten upplever sina symtom. 20 minuters besök där man bara hinner ta av sig jackan innan tiden är slut.

Inom Functional Medicine fokuserar man inte på att dämpa sjukdomssymptom, utan istället på att hitta de underliggande orsakerna till sjukdom och ohälsa. Man utgår från att kroppen har en stor självläkande förmåga om den bara ges rätt förutsättningar, och det får den, förenklat, genom att man hos patienten ”tar bort dåliga saker” som hindrar läkning och istället ”tillför bra saker”.

Jag kan rekommendera 2heal där finns en endokrinolog som har fortsatt sin utbildning inom funktionell medicin genom det amerikanska läkarsystemet. Där gör man ett fellowship på 4 år. De har även andra professioner.

Functional Medicine är inte ”alternativmedicin” utan en vetenskapsbaserad utveckling av skolmedicinen där man bättre kan hantera komplexa kroniska sjukdomar och symptom. Man intresserar sig för det faktum att varje individ är genetiskt och biokemiskt unik. I den Functional Man samlar där för in mycket information om varje patient. Det sker genom omfattande frågeformulär, noggrann klinisk undersökning och avancerade laboratorietest.

Behandlingen är individualiserad och innefattar stöd till positiva förändringar vad gäller livsstil, sömn, stress, kost- och motionsvanor. Vi arbetar med att korrigera patientens specifika biokemiska obalanser mha vitaminer, mineraler, fettsyror, antioxidanter mm och ser till att i förekommande fall behandla infektioner och inflammationer. Vi använder receptbelagda läkemedel när det behövs. Allt vi gör syftar till att återställa biokemisk, psykisk och strukturell balans.

Inom funktionell medicin så vill man hjälpa patienten att skapa varaktig hälsa, ökad psykisk energi och vitalitet på sikt.

Om man gör gentesterna i Sverige vet jag faktiskt inte.

Som ni vet så hänvisar jag ofta till dr Lam som har kloka tankar om just binjurar. Han tillämpar funtionell medicin på sina patienter. Så här beskriver Dr Lam det. 

Det är funktionell medicin som erkänner tillståndet binjureutmatting, stadiet innan man når sjukdomstillståndet binjurebarkssvikt.

OBS! SE TILL ATT DIN HELHETSDOKTOR ÄR CERTIFIERAD I USA.

Genetisk testning i integrativ och funktionell medicin

Integrerande och funktionell medicin kom fram till många läkare och patienter när de blev missnöjda med traditionell medicinens enda fokus på vad som betraktades som "vetenskapsbaserade" behandlingsmetoder. Traditionell medicinens syn på att hantera symptom isolerat från resten av patientens kropp, sinne och ande kan vara för begränsande när det gäller vissa villkor.

Denna utveckling till ett mer funktionscentrerat tillvägagångssätt i motsats till ett sjukdomscentrerat sätt att se hela personen har lett till förbättrad hälso- och sjukvård. Det ser också på förebyggande, inte bara sjukdom och att leva i ett hälsosamt tillstånd, inte bara sjukdomsfritt.

Vad är integrerand, helhetshelsa alt funktionell medicin?

Utövare av integrativ och funktionell medicin tar hänsyn till genetiska, miljömässiga och livsstilsfrågor när man lyssnar på sina patienter beskriver de symptom som plågar dem. Deras införande av dessa problem gör processen mer av en naturlig medicinering.

Med den dramatiska ökningen av kroniska sjukdomstillstånd och bristen på träning som traditionella läkare har för att hantera dessa förutsättningar behövs flytten till integrerande och funktionell medicin.

Många av dessa kroniska sjukdomstillstånd har en genetisk komponent som tillsammans med miljö- och livsstilsfaktorer leder till allvarliga begränsningar för människors liv. Detta visar vikten av de enskilda biokemiska och genetiska aspekterna av varje person på hans eller hennes hälsa.

Denna andra metod inom medicin realiserar behovet av att överväga näring, motion, diet och genetik vid utvärdering och behandling av kroniska sjukdomstillstånd. Användningen av genetisk testning i integrativ och funktionell medicin är ett sätt att ta hänsyn till alla dessa faktorer.

SNP och integrativ och funktionell medicin

Efter avslutad kartläggning av det humana gener  vet vi att det finns 20-25 000 gener i varje människa i genomsnitt . Med denna kunskap kom informationen att det finns över 80 miljoner varianter i det mänskliga genomfånget.

Dessa varianter ingår i en del av enkla nukleotidpolymorfismer (SNP) och deletioner eller insertioner i genomet. Det är dessa SNP som ger betydande hälsoinformation till leverantörer av integrerande och funktionell medicin för att förebygga eller lindra kroniska sjukdomstillstånd.

Att ta reda på närvaron av och placering av SNP genom genetisk testmutationstest möjliggör utvärdering av känsligheten för att utveckla många av de kroniska sjukdomstillstånden som påverkar människor idag. Dessutom hjälper denna typ av testning att hitta relevanta SNP och deras motsvarande metaboliska markörer hos individer.

Test av detta slag ger riktade ingrepp genom användning av traditionella mediciniska tillvägagångssätt samt tillskott genom integrerade och funktionella medicinmetoder. Övervakning av individernas framsteg görs också enklare med genetisk testning genom att mäta metaboliska markörer som hittades i de ursprungliga proven över en tidsperiod.

Individuell övervakning av denna typ är nödvändig när denna typ av personlig intervention och tillskott används. Om det finns överbelastning av antingen läkemedel eller tillskott, kan det påverka resultatet av metaboliska processer som kan leda till biverkningar. Dessa biverkningar kan påverka funktioner och svar, såsom immunsvaret.

Individuella SNP kommer att avgöra hur väl mediciner och tillägg fungerar.

 I

Genetiskt tester i samband med kost och viktminskning

Integrativa och funktionella läkemedelspraktiker hanterar inte bara sjukdomar, de ger även hälso- och wellnessutvärderingar. Aktuell forskning har visat hur viktigt en roll genetiken spelar för att förebygga många kroniska hälsoförhållanden.

Genetisk testning kan visa sårbarhet mot förhållanden och föreslå alternativ för individer. Denna typ av testning kan också ge värdefull information om hur individer kan reagera på olika försök att leva mer hälsosamma liv.

Genetisk testning har visat sig vara effektiv på flera områden: kost, ätande beteende egenskaper, näringsbehov, motion, kropp och vikt och metabolisk hälsa. För var och en av dessa områden finns det vissa genetiska markörer som kan ge information om hur genetiken påverkar vart och ett av dessa områden.

Diet

Människor är uppenbarligen besatta av vikten. Hur man förlorar det och håller det av, hur man distribuerar det för att se mer attraktivt ut. Professionella inom integrativ och funktionell medicin kontaktas regelbundet för hjälp på detta område.

Alla vet att det är svårt för vissa människor att gå ner i vikt på någon form av diet, medan andra kan gå ner i vikt när som helst de vill. Det är inte bara på grund av brist på viljestyrka att människor inte förlorar den vikt de vill ha. Det kan också bero på genetik.

Forskning har visat omkring 88 procent av människor har kroppar som har ett motstånd till att bränna fett genom lågintensiv träning. De flesta människor kommer att gå ner i vikt om de äter nästan alla karbohydrater (cirka 45 procent av människor) eller nästan alla fett (cirka 39 procent av personerna).

Anledningen till detta är en kost och typ av övning som matchas med en specifik genotyp som leder till viktminskning. Dessa dieter och övningstyper är inte samma för alla.

Låt oss exempelvis titta på adrenoceptor Beta 3 (ADRB3) med en SNP på rs4994. Det finns olika variationer av denna gen. Om du är antingen en AA eller TT genotyp, har du det som kallas ett genetiskt privilegium och bara om någon form av motion kommer att fungera för dig. Å andra sidan, om du inte har någon av dessa AA- eller TT-genotyper, är det här en genetisk besvärlig och bara en träning med hög intensitet hjälper dig att gå ner i vikt.

Ytterligare analys av andra gener och SNP kan berätta vilken typ av diet, antingen lågt kol eller låg fetthalt, som fungerar bäst för dig. Faktum är att en diet som matchas med din genetik kan leda till förlust av två och en halv gånger så mycket vikt som en diet som inte matchar genetiken.

Förutom att välja rätt diet att gå ner i vikt, kan du välja rätt diet också hjälpa dig att undvika att utveckla ett kroniskt hälsotillstånd. Forskning har visat att kost är inblandad i många kroniska sjukdomstillstånd, så genetisk testning för att bestämma din specifika sårbarhet mot sjukdomar och ditt svar på särskilda livsmedel kan hjälpa till att förhindra dem.

Att veta att du är utsatt för sjukdomar kan leda till riktade kost- och livsstilsförändringar som kan ändra de befintliga förutsättningarna och bidra till att förhindra framtida utveckling. Framtida forskning kan ge mer information om biotillgängliga komponenter i livsmedel som kan bidra till att lindra hälsofrågor.  

COMT- och CYP19-gener

Forskning har identifierat vissa gener som arbetar tillsammans och verkar visa att vissa människor behåller fett oavsett eller trots träning.

I en studie hittade forskare två gener, COMT och CYP19 som tycktes vara involverade i mönster av fettförlust och motion. Att ha en CYP19-gen och varianter av den genen påverkade inte fett, intra-abdominalt fett eller totalt fett. Men att ha två av dessa gener tycktes vara relaterade till något mer minskning i kroppsmassindex och betydligt mer minskning av totalt fett och procentandel av kroppsfett.

Forskarna fann också att ha en genotyp av COMT-genen och en kopia av CYP19-genen verkade relaterad till signifikant förlust av BMI, totalt fett och procentandel kroppsfett.

Varför och hur dessa gener och kombinationer fungerar är ännu inte känt. Mer forskning behövs för att bestämma detta. Annan forskning tyder på att kvinnor med en specifik CYP19-variant också kan ha ökade nivåer av östradiol och estron som kan göra det svårare för dem att förlora fett genom träning.

Miljöfaktorer

Viktminskning eller vinst är inte enbart till nackdel för din genetik. En kombination av genetik och miljö är sannolikt bakom din framgång eller misslyckande när det gäller dina viktminskningsförsök.

Tänkandet på proffs är uppdelat i ämnet genetik kontra miljö / livsstilsval. En uppsättning av dessa yrkesmän ser miljö att vara den berättande komponenten. De pekar på undervisningen under årens lopp att mat är en belöning för god prestation på någonting. Detta, i kombination med konstanta påminnelser om mat som finns runt oss hela tiden, gör det svårt för vissa människor att gå ner i vikt och / eller hålla bort den.

Andra tror att viktminskning och hållbarhet är mer relaterade till biologiska funktioner. De har funnit att människor ska vara metaboliskt annorlunda efter att ha förlorat upp till tio procent av sin kroppsvikt. Deras hjärnor verkar också reagera på mat annorlunda. Det känslomässiga svaret på maten är större, men hjärnregionerna som handlar om livsmedelsbegränsning är mindre aktiva. Detta ställer upp personen för att återfå vikten förlorad.

Ytterligare undersökning om varför människor går ner i vikt och behåller den förlusten kommer att behövas. En del av den forskningen måste vara på den genetiska grunden för viktminskning.

Ätbeteende

Integrativa och funktionella läkemedelspraktiker anser att ätbeteendet är viktigt för övergripande hälsa. Dessa beteenden innefattar ett småätande beteende , känslor av mättnad, begär efter sötsaker, önskan om mat eller vissa livsmedel och disinhibition av ätande.

Nutrigenetics och nutrigenomics är två nya studieområden relaterade till hur gener påverkar vår kost och hur vår diet påverkar gener. Fetma, cancer och hjärtsjukdomar är tre av de hälsoförhållanden som undersöktes mest på dessa två nya områden.

En studie som involverade dessa nya fält visade att den bittera smakengenreceptorn hTAS2R38 var inblandad i provsmakning av glukosinolater, som finns i vissa frukter och grönsaker. Tre genotyper i denna genreceptor har identifierats: PAV / PAV, PAV / AVI och AVI / AVI.

De individer med PAV / PAV sägs vara supertasters. De är mycket känsliga för bitter smak i vissa livsmedel och i vissa konstgjorda föreningar som används i forskning. Människor med PAV / AVI anses vara medelstora smakare. De kan smaka bittra i forskningsföreningarna, men inte lika mycket som supertasterna. Personer med AVI / AVI är märkta icke-smakare. De smakar inte bittra i forskningsföreningarna

Även om det är svårt att helt förstå varför skillnaderna uppstår, verkar det som om de kan göra skillnad i människors dieter. Det kan vara att människor som smakar bittra mycket eller något kommer att undvika vissa grönsaker som innehåller denna bittra smak. Grönsaker som kale och broccoli har denna smak.

På detta sätt har genetiken ett betydande inflytande på ätbeteendet.

Forskning tyder på att smaken bara är ett sätt på vilket genetiken påverkar ätbeteendet. Kaloriintag, måltidsstorlek och matvanor verkar också påverkas. Människors längtan efter fetter, kolhydrater eller proteiner kan också påverkas av genetiken.

Forskning har funnit apolipoprotein A-II (APOA2) att vara implicerad i denna typ av önskan. Tre varianter i denna gen, TT, TC och CC har isolerats som faktorer som påverkar valet av fetter, kolhydrater och proteiner. En studie visade att både män och kvinnor som hade recessiv CC valde mer fett och protein och färre kolhydrater än någon av T-allelen. CC-gruppen åt omkring 200 kalorier än den andra gruppen och tenderade att utveckla fetma oftare.

Det verkar som att APOA2 kan påverka inte bara mat val men också känslor av mättnad.

Nontasters verkar föredra och söka efter fetter och smaker, så diet kan vara svårare för dem att hålla fast vid och gå ner i vikt. Supertasters, å andra sidan, njuter av en mängd olika livsmedel, särskilt de som är kryddiga och robusta. Detta kan hjälpa dem med dieter.

Att förstå de faktorer som verkar påverka ätande beteenden har fått betydelse för den enorma ökningen av fetma i USA och runt om i världen, tillsammans med diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Ätningsbeteende måste ses som ett komplext samband mellan psykologiska, kulturella, fysiska och genetiska faktorer som påverkar valet av mat, mängden matintag, kaloriintag och tidsmätning av måltider.

Reglera ätbeteende

Klart påverkar smaken på matvalet enligt ovanstående diskussion. En annan av de bittera receptorerna, TAS2R5, kan också bidra till att reglera ätbeteende. Alkoholberoende har associerats med en SNP i denna receptor, tillsammans med en annan receptor, TAS2R16. Dessa forskningsresultat tycks indikera varianter i TAS2R-genen som ska associeras med intaget.

Genetiskt inflytande över måltidsmängder, hur ofta människor äter, och tidpunkten för måltider är ett nytt studieområde och kan involvera digestiva neuroendokrina hormoner såsom CCK, leptin och ghrelin. Studier pågår undersöker effekterna av dessa hormoner på vägar som påverkar ätbeteende.

En gen med en stark association med risken för fetma, FTO, verkar bidra till fetma genom nedreglering av leptinproduktion i adipocyter. Adiposity och mättnad verkar vara associerad med en ganska vanlig variant, rs9939609. En studie visade A-allelen av rs9939609 för att påverka mättnad efter måltid och eventuellt påverka det överflödiga kaloriintaget hos män och kvinnor med höga BMI.

En gen som är involverad i avgiftning av näringsämnen vid matsmältning, AKR1B10, verkar också spela en roll för att påverka människans ätande beteende.

Näringsbehov och genetisk testning

Ett annat område där integrativa och funktionella läkemedelspraktiker använder genetisk testning är att bestämma näringsbehov hos sina patienter . Som vi tidigare sett har genetiska varianter en effekt på smak och därmed näring. När människor väljer mat som "passar" sin smak men är brist på näringsämnen, lider deras hälsa. Människor verkar också ha genetiska svar på vissa kosttillskott, till exempel några av B-vitaminerna och vitamin C. 

Inverkan av näring är en livstidsfaktor, och utövare av integrativ och funktionell medicin utvärderar näringsbehoven noggrant. Varje genetisk variant som leder till onormala näringsbehov skulle sannolikt vara oförenlig med överlevnad. Till exempel är missfall i en kvinna vars foster har två alleler som negativt påverkar användningen av ett givet näringsämne än en kvinna vars foster bara har de gemensamma funktionella varianterna.

Flera studier har isolerade gener och alleler som påverkar näringsämnen och deras utnyttjande. Exempelvis leder en SNP (Ala222Val) i metylenetetrahydrofolatreduktas (MTHFR) -genen till en signifikant förändring i folatmetabolism, vilket ökar risken för neurala rördefekter (NTD) och kardiovaskulär sjukdom men sänker risken för koloncancer. Ökande folatintag sänker riskerna med att utveckla allvarliga hälsoförhållanden.

Forskning har hittat andra SNP som förändrar homocystein-metabolism och folatupptagning och transport. SNP i enzymer som påverkar användningen och metabolismen av vitamin B12 verkar vara associerade med NTD och den möjliga utvecklingen av Downs syndrom och tjocktarmscancer.

SNP i vitamin D-receptorn kan vara associerade med astma hos både barn och vuxna. Lipidvägar, alkoholmetabolism och laktosmetabolism verkar också påverkas av SNP i andra gener också. En fördelaktig effekt av dessa SNP i förfäderna hos vissa etniska grupper eller förfädernas subpopuleringar kan ha varit närvarande, trots att de tenderar att bära risken för ett negativt utfall idag.

Miljöförändringar har visat sig få en tidigare tyst allel i en roll som en allel för sjukdomar. Aldolas B-enzymet metaboliserar fruktos och tyst även med ett stort antal polymorfier. På senare tid, när fruktos tillsattes till livsmedel som sötningsmedel, började polymorfierna presentera som alleler av sjukdomar.

Integrerande och funktionell medicinpersonal kan använda denna information för att styra sina patienter till mer hälsosamma liv.

Genetisk testning och övning

Integrativ och funktionell medicin använder också genetisk testning för att bestämma de bästa träningstyperna för olika personer och för att undersöka sannolikheten för skador av flera slag hos idrottare. Det senare området av forskning och klinisk praxis kan bidra till att minska antalet och allvarliga atletiska skador för vuxna och barnutövare.

Även om det har funnits några genvarianter associerade med atletisk förmåga, har ingen visat sig vara prediktiv i någon grad. Forskning inom detta område är lovande för att minska allvarlig skada hos unga idrottare. Men till dags dato finns liten vetenskaplig information om en genetisk variation hos unga idrottare.

Genetisk testning som ett sätt att välja vilken idrottsman som ska välja för en viss sport ökar. Lite bevis har dock visat sig att det är mer exakt än traditionella sätt att välja kandidater. Etiken för denna typ av testning för unga idrottare har ifrågasatts.

ACE-gener

Två gener och SNP som är associerade med dem har undersökts i flera populationprover och har sålunda robusta fynd. ACE I / D-polymorfismen konstaterades för det första vara associerad med mänsklig prestation för flera år sedan. Denna gen är en del av renin-angiotensinsystemet som kontrollerar blodtrycket genom dess effekt på reglering av kroppsvätskenivåer.

OBS! GOOGLE SVENSKA

KÄLLA