SYNACHTENTEST

Det här kan vara intressant att läsa.

Det är det mest tillförlitliga sättet att mäta binjurarnas kondition.

Synacthentest är ett test som mäter binjurarnas stress, genom en mätning av adrenokortikotropt hormon (ACTH). ACTH produceras i hypofysen och det är det hormon som stimulerar binjurarna, så att de producerar kortisol, DHEAS (dehydroepiandrosteron) och aldesteron. Testet kan även kallas för ACTH-test, tetrakosaktidtest eller cosyntropintest, men inom medicinsk provtagning används oftast benämningen synacthentest.

Testet utförs genom att syntetiskt ACTH injeceras, följt av en mätning av hur produktionen av kortisol och aldesteron fungerar, man tar prover och blodtryck med 30 minuters mellanrum för att se hur de stegrar sig, eller i värsta fall faller.

Binjurar som fungerar som de ska, ska respondera genom att producera kortisol då de stimuleras av ACTH därför sprutar man in det hormonet i kroppen. Man ser då hur binjurarna reagerar eller inte reagerar.

Det man utesluter med hjälp av testet, är främst primär och sekundär binjureinsufficiens, dvs utmattning av binjurarna, samt Addisons sjukdom.

Synacthentest visar även om orsaken till binjurebarksvikten beror på låg produktion av ACTH (orsaken är i så fall nedsatt förmåga i hypofysen) eller om orsaken grundar sig i låg kortisol- och aldesteron produktion (adrenal binjurebarksvikt).

Detta test kan hjälpa dig som har /eller har långvarig medicinering med kortison och/eller har ett lågt kortisol värde i blodet på morgonen, men då är det viktig att man inte äter kortison i några former alls, annars får man felsvar.

I hela norden så ligger referens på 500 eller högre, det är ett standardiserat prov som har samma referens oavsett landsting eller land.

Det görs enbart vid endokrinologiska mottagningar och man måste ha ett morgonkortisol som ligger under referens, eller en dygns urininsamling som påvisar för låg kortisolproduktion.

Låg kortisolproduktion vid kronisk stress

Exponering för stress påverkar hela det neuroendokrina systemet. Till en början leder stress till en ökad produktion av kortisol, men vid långvarig stress minskar produktionen av kortisol ? ett av kroppens viktigaste hormon.

Våra biologiska stressreaktioner är konstruerade för att vi ska klara av fysiska hot och stress. Stress är inte något negativt i sig, men om stressreaktionen pågår i månader och kanske år och individen inte får tillfälle att återhämta sig kan olika skadeverkningar uppstå.
Det är välkänt att det finns ett samband mellan stress och olika sjukdomar som hjärtinfarkt, ryggproblem och depression. Men det har varit svårt att hitta den biologiska kopplingen mellan stress och somatisk sjukdom och forskningen har främst varit inriktad på den akuta stressen.
Med ny kunskap kan de biologiska konsekvenserna av att leva under stress följas bättre och man vet idag att många av kroppens regleringssystem kan komma ur balans av långvarig stress.
Den vanliga uppfattningen är att kronisk stress i likhet med den akuta stressen resulterar i en ökad produktion av kortisol i binjurebarken. Senare års studier har dock visat att exponering för långvarig stress till slut leder till en mycket låg insöndring av kortisol över dygnet.
Det har blivit allt mer klart att den så kallade HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjurebarksaxeln) har en central roll i samspelet mellan stress och sjukdom.

Central funktion
Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormon med ett stort antal effekter som idag bara delvis är kända. Man vet att höga halter av kortisol kan resultera i bukfetma, hypertoni, åderförkalkning, typ 2-diabetes, depression och försämrat immunsystem. Det har till och med visats att en störd kortisolmetabolism kan ha betydelse för utvecklingen av reumatoid artrit.
Störningar i HPA-axeln kan också orsaka nedsatt sekretion av könssteroider och tillväxthormon. Proportionen mellan kortisol och könssteroider och tillväxthormoner är viktig för den perifera insulinkänsligheten och fettmassan. Preliminära forskningsresultat tyder också på att förändringar i HPA-axeln kan minska känsligheten för leptin och därmed orsaka stressätning med övervikt som följd.
Produktionen av kortisol sker i binjurebarken som i sin tur styrs av signaler från hjärnan (från hypotahalamus via hypofysen). Systemet slås på när vi utsätts för stress och hämmas när halten av kortisol blir hög i blodet. Kortisolnivåerna varierar även under dygnet med högre värden på morgonen och lägre på kvällen.

Mätningar i saliv
Men det är inte lätt att utvärdera HPA-axelns funktion och aktivitet. Enstaka analyser av kortisol i serum är inte till någon större hjälp på grund av dygnsvariationen. Upprepade kortisolmätningar i blod ger inte heller en riktig bild, eftersom nålsticket i sig kan vara stressande.
Därför har Per Björntorp, Roland Rosmond och medarbetare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg utvecklat en metod med kortisolmätningar i saliv. Saliv innehåller fritt, biologiskt aktivt kortisol och kan enkelt mätas under en vanlig arbetsdag.
De har gjort en studie på 600 personer som valdes ut slumpvis, hälften män och hälften kvinnor. Idag är resultaten för den del av studien som gäller män klar, medan den del som gäller kvinnor håller på att bearbetas.
 Samtliga män var födda 1944 och resultaten visade att det finns starka samband hos de som har en förändrad HPA-axel med hormonbrist, bukfetma, förhöjda kolesterolvärden och hypertoni. De som hade en normal HPA-axel med höga morgonvärden och normal dygnsvariation var också betydligt friskare i dessa avseenden.
? Resultaten visar hur viktig HPA-axelns funktion är för hälsan, säger Roland Rosmond. Det verkar också som om det sker en gradvis förändring till den utslätade HPA-axelfunktionen med en parallell ökning av andra sjukdomstillstånd.
Normalt går både ökningen och sänkningen av kortisolhalterna relativt snabbt när vi utsätts för stress. Men när stressen upprepas oftare och oftare blir svängningarna mindre, ökningen av kortisol går långsammare och det blir svårare att stänga av kortisolproduktionen när den väl kommit igång. Då stiger också den genomsnittliga halten av kortisol över dygnet. Men när det har gått riktigt långt sjunker kortisolhalten och ligger konstant mycket lågt med väldigt små svängningar.

Utbrända system
Kan man då säga att en sådan person är utbränd?
Roland Rosmond använder inte gärna uttrycket utbränd. Han ser stress som ett stimuli som påverkar människan och är mer intresserad av vad som händer i kroppen när man har blivit exponerad för stress.
? Utbrändhet är ett psykologiskt begrepp mer än ett fysiologiskt, säger han. I det kroniska stresstillståndet kan man möjligen säga att systemen är utbrända. En lång rad förändringar har resulterat i att systemet inte kan fungera som det ska.
Hur stora är möjligheterna att med rätt behandling reparera systemet så att det återgår till normala funktioner igen?
? Det vet man inte idag, säger Roland Rosmond. Det är naturligtvis lättare att reparera ju tidigare man går in, däremot är det mer tveksamt vid kronisk stress. Det mesta talar för att det då är irreversibelt. Man vet till exempel att personer som överlevt förintelsen fortfarande efter 40 år har störd funktion i HPA-axeln.

SSRI stabiliserande effekt
Från terapeutisk synpunkt öppnar de ökade kunskaperna nya möjligheter. Idag behandlas de olika symtomen och sjukdomarna som stressen leder till symtomatiskt ofta med flera olika läkemedel som följd.
Hormonell substitution med könssteroider och tillväxthormon har visat goda effekter vid tillstånd med kronisk stress, men det är inte något som kan användas mer allmänt än. Att sänka den perifera kortisoleffekten ytterligare innebär en risk när kortisolnivåerna redan är låga, menar Roland Rosmond.
? Det som har visat bäst resultat hittills är behandling med SSRI. Studier visar att de har en stabiliserande effekt på kortisolutsöndringen så att de som har för låga halter får ökade nivåer efter behandlingen och de som har för höga värden får sänkta nivåer, säger han.
Behandling av störningar i HPA-axeln förutsätter först och främst en korrekt diagnos. Rubbningar i regleringen av olika stresshormoner kan i framtiden bli ett viktigt hjälpmedel för att ställa diagnos på olika tillstånd. Det är till exempel stor skillnad på kortisolnivåerna vid depression och vid kroniskt trötthetssyndrom. Mätning av kortisolhalter i saliv gör det möjligt att på ett ganska enkelt sätt följa dygnsrytmerna hos olika individer.
Det är en utmaning för forskningen att ta reda på vad som händer i kroppen vid kronisk stress. Först måste man få upp ögonen för problemet, menar Roland Rosmond.
? Visserligen har stressforskare länge varnat för den här utvecklingen, säger han. Men det är först när man ser att antalet sjukskrivningar stiger som man har börjat ta det på allvar.
Ytterst är det naturligtvis en politisk fråga. Det känns fel att medicinera folk när det egentligen är samhällsutvecklingen det är fel på. Men i det korta perspektivet måste man försöka hjälpa den enskilde individen som är drabbad.  

KÄLLA

Symtom på binjurebarksvikt

Det finns många olika symtom, men vissa är ganska generella när det gäller binjurebarksvikt. Det skiljer om man har sekundär binjurebarksvikt eller Addison som är primär binjuresvikt. Men det är enstaka symtom som skiljer sig. Addison får ofta pigmentförändringar. Brun med gråbrun färg på armbågar och knogar. Hurvida det överenstämmer med sekundär binjuresvikt vet jag inte. Jag kan bara konstatera att jag alltid är brun numera oavsett väder och vind och jag är diagnostiserad med sekundär binjuresvikt.

Jag lägger in symtom från olika sidor och sedan länk så man kan gå dit och läsa på.

Symtom

Trötthet, 

lågt blodtryck med ortostatism, 

svaghet, hyperpigmentering, 

saltbegär, 

avmagring, 

illamående, kräkningar, 

bukkolik/smärtor, 

muskelvärk, 

yrsel, 

diarré, 

minnesstörningar, 

apati, 

bild av missnöje, 

menstruationsrubbning. 

Akut skov med svår och livshotande allmänpåverkan kan hos pat. med Mb Addison inträffa vid infektion eller trauma (Addisonkris, akut kortisolsvikt).

Associerat till andra autoimmuna sjukdomar (celiaki, autoimmun tyreoidit, RA, atrofisk gastrit med vitamin B12-brist m.fl.).

https://www.praktiskmedicin.se/sjukdomar/binjurebarksinsufficiens-addisons-sjukdom/

Här saknar jag själv, högt blodtryck, för även om jag fick blodtrycksfall så ökade mitt blodtryck generellt och enligt doc Niklas i Uppsala så är det inte så ovanligt.

Svår värk på olika ställen i kroppen. Kortisol har till uppgift att släcka inflammationer i kroppen. Men har man lite kortisol så fördelar kroppen det till viktigare livsupphållande organ.

Svåra kramper i fötter och ben saknar jag. Det är riktigt svåra kramper det rör sig om.

Jag kräktes så fort jag skulle göra något lite mer ansträngande, som att köra bil. 10 min, sedan var jag tvungen att stanna för att kräkas.

Utifrån att kroppen stannar upp och därmed även magen så är förstoppning vanligt.

Och tröttheten är inte av denna värld. Vissa orkar inte ens upp ur sängen. 

Saltsug har jag inte haft i större utsträckning.

Sekundär binjuresvikt

Symptomen kan likna primär binjurebarkinsufficiens men är oftast mindre uttalade, och patienterna saknar salthunger (intakt renin-aldosteronsystem), och har inte heller hyperpigmentering.

Som jag skrev ovan så har jag hyperpigmentering, men inte avvikelser på armbågar och annat. Men som sagt allt är individuellt.

https://www.brainscape.com/flashcards/binjurar-6317647/packs/9861514

Tecken och symtom på depression liknar ibland liknar binjuresvikt, men då rör det sig om symtom på djup depression.. Binjuresvikt, som också kallas Addisons sjukdom är en sällsynt hormonell eller endokrin, störning som drabbar ungefär en på 100. 000 människor, säger  Network Association. När en person upplever detta villkor finns det en rad olika symptom, och eftersom dessa symtom är ibland mycket lika symptomen på depression, kan detta leda till binjuresvikt misstas för depression, enligt HGH Talk. 

Här ska läggas till att det finns fler patienter med sekundär binjuresvikt. 

Hur man skiljer på dem? Addison är en autoimmun sjukdom eller något annat som slagit ut själva binjuren. Sekundär binjuresvikt, då är det något annat som gör att inte binjuren fungerar som den ska. Och det finns långt fler patienter med sekundär binjuresvikt än Addisonpatienter.

trötthet och svaghet

Patienter med binjuresvikt kan uppleva trötthet och svaghet. Binjuresvikt orsakas av en obalans i hormoner, så som hormonnivåerna minskar, blir en person trött och svag. Den kortisol produceras av binjurarna också stöd för att upprätthålla blodsocker och blodtryck, så, när binjurarna misslyckas kan de associerade blodsocker och blodtryck frågor orsaka dessa två symptom, enligt hypofysen Network Association. 

Enligt Mayo Clinic, trötthet och svaghet är också vanliga symptom på depression. Detta kan göra det svårt att se om depression eller binjuresvikt är vad patienten lider av. Här säger jag emot, för ett enklelt prov kan avslöja om det är depression eller binjurarna som inte mår bra. Tyvärr är läkarna sämre på att ta detta.

Hypoglykemi och Hypotoni

Hypoglykemi är ett tillstånd där en person har lågt blodsocker, och hypotension är ett tillstånd som en person har lågt blodtryck. Enligt hypofysen Network Association, kortisol som produceras av binjurarna är ansvarig för att hjälpa kroppen balans insulinets effekter och blodtryck. När binjurarna är fel, kan de inte dessa två uppgifter på ett effektivt, vilket resulterar i lågt blodtryck och lågt blodsocker. Som jag nämnde kan man även få högt blodtryck pga obalans i electrolyter.

mag-frågor

Det finns ett antal magsymtom som kan inträffa med binjuresvikt. Enligt Cleveland Clinic, kan handla om förlorad aptit, diarré, illamående, förstoppning, buksmärtor och kräkningar. Mayo Clinic anges att aptitlöshet är också ett symptom av depression. Men här är det lätt att skilja symtomen. Diarrerna är som vid svår magsjuka utan knorr och magont. Och det är rejäla diarrer man får. Illamåendet är påtagligt och brukar ofta sluta med kräkningar. Förstoppningarna blir rejäla om man har en odiagnosterad binjuresvikt. Det kan röra sig om förstoppning ända upp i magsäcken pga magen slutar arbeta för att kroppen fördelar det lilla kortisol som finns. 

Andra symptom

De med binjuresvikt kan uppleva andra symptom, som också ibland upplevs av personer med depression. Binjuresvikt symtom är viktminskning, mörkare hud, salt matbegär, svindel eller yrsel när man står upp, ledvärk och muskelvärk, enligt Cleveland Clinic. Några av dessa symtom, som oförklarlig viktminskning, ledvärk och muskelvärk, är också vanliga depressionssymptom, enligt Mayo Clinic. Jag vill inte säga att ledvärk och muskelvärk är oförklarligt. Det har en den enkla förklaringen att det är en av kortisolets uppgift, att släcka inflammationer. Och kroppen tycker inte det är det viktigaste när det handlar om ren överlevnad. Jag gick med en kropp full av inflammationer så pass att jag klassades som länets svåraste smärtpatient. Efter 3 dagar med hydrokortison så var all värk borta. Och då kan man lätt konstatera att det var kortisolet som fattades då hydrokortison bla omvandlas till kortisol i kroppen.

http://www.halsatips.com/depression/2014/09/tecken-och-symtom-pa-depression-binjuresvikt.html

• Trötthet och ökad uttröttbarhet framför allt på eftermiddagen. Illamående, kräkningar, anorexi, viktminskning, buksmärtor, diarré, salthunger.

• Svimning.

• Feber, hypotoni, dehydrering, chock, hyponatremi, hyperkalemi, stegrat P-Urea, hypoglykemi, neutropeni och eosinofili.

• Hyperpigmentering ses enbart vid primär svikt. Drabbar områden utsatta för tryck, t ex handflator, munslemhinna och gingiva.

• Vid kortisolsvikt sekundär till hypofyssjukdom saknas hyper-pigmentering. Däremot är dehydrering, avmagring, cirkulationspåverkan och elektrolytrubbningar inte ovanligt.

http://www.janusinfo.se/Akut-internmedicin/Endokrinologi---kortisolsvikt/Kortisolsvikt-Mb-Addison/

Jag har även haft ont där levern sitter utan att få någon förklaring av någon läkare. Men Elisabeth Söderström förklarade det enkelt. Levern är första steget i kortisoltillverkningen. Om den pressas så gör det naturligtvis ont så inledningsvis så hade jag ont i området så fort jag fick kortisolsvikter.

Det finns många mer sidor att söka på för att se symtomen på kortisolbrist eller ATCH brist eller annan sjukdom som påverkar binjurarna. Och det är många generella symtom, men man får inte glömma att man även kan ha individuella symtom.

Lågt kortisolvärde

• Hjärntrötthet, yrsel och mild depression

• Låg sköldkörtelfunktion

• Blodsocker obalanser, såsom hypoglykemi

• Trötthet - speciellt på morgonen och eftermiddagen

• Sömnstörningar

• Lågt blodtryck

• Försämrat immunförsvar

• Inflammation

Här vill jag lägga till att man kan få stora nedsatta kognitiva funktioner. Närminne och långtidsminnet kan påverkas starkt. Men individuellt.

https://werlabs.se/halsokontroll/kortisol.

Det var lite om symtomen på lågt kortisol och icke fungerande binjurar. Det finns mycket att googla på så det är lätt att hitta information.