KOST - 50 ÅR AV FELAKTIGA KOSTRÅD

KORTISOL, INSULIN OCH COLA ZERO

Martina Johansson driver en intressant blogg, där finns det mycket spännande att läsa. Hon har skrivit om kortisol och insulin bla. Jätteintressant. Jag hittade det här inlägget så är mycket tänkvärt.



                            KORTISOL & INSULIN

Så varför kan en insulinspik (snabbt socker) ge en känsla av förnyad energi länge när man är i ett slutkört tillstånd? Varför kan Cola Zero ge energi när det endast höjer insulinet?

Båda har gemensamt en snabb insulinhöjning utan tillräckligt med kolhydrater/BS (blodsocker) att processa efteråt. Det leder till blodsockerfall som triggar kortisolfrisättning som i sin tur höjer BS till normal nivå. Kortisolet ger alltså den upplevda energi-boosten.

Hur blir det med kaffe?

Både kaffe och fasta höjer kortisolet och med det även blodsocker – samt insulin. Därför får man initialt energi för att sedan krasha när kortisolet åker tillbaka och insulinet fortfarande är förhöjt.

Det här är min upplevda anledning till att kaffe på fastande mage eller kaffe + fasta är en riktigt dålig idé. Upplever du också det eller kan du kombinera dessa två?

Jag måste skratta, jag levde på cola light när jag jobbade som mest innan kraschen, utan cola light så fick jag blodtrycksfall och hamnade inlagd, men ingen tänkte på binjurar eller kortisol, trots rejäla blodtrycksfall. Som tur var högsta hönset där distriktssköterska och hon var i närheten varje gång det hände, därför hamnade jag på akuten och de vågade inte annat än att lägga in mej. Allergi tänkte läkarna när jag sa att jag var PC allergiker och de petade i mej en massa betapred, och så klart mådde jag toppen då. Men tyvärr tänkte de inte längre.

Martina skriver mycket om kosten och kortisol och det var där jag hittade det här. Det förklarade mycket för mej, kanske känner du igen dej. Tack Martina för en bra, intressant blogg. Martinas biohacking blogg

MAGEN OCH DEPRESSIONEN

Redan för ca 8 år sedan så presenterades en studie om att serotonin har sin början i magen av Umeå universitet under en föreläsning. Intressant eftersom man provat med avföringstransplantation vid diabetes 2 och vissa HIV drabbade personer. Nu har man tagit forskningen ett steg vidare och identifierat vad det är som påverkar. Så ordspråket, en glad mage räcker långt stämmer verkligen.

En ny studie (1) rapporterar att två olika tarmbakterier är utarmade hos personer med depression, oavsett antidepressiva behandlingar.

Det är första befolkningsstudien som studerade samband mellan tarmbakterier och mental hälsa och som identifierade specifika tarmbakterier kopplade till depression. Det påvisades att ett brett spektrum av tarmbakterier kan producera neuroaktiva föreningar.

Forskarna fann att två bakteriella släktingar, Coprococcus och Dialister, konsekvent utarmades hos individer med depression.

Prof Jeroen Raes säger: "Förhållandet mellan tarmmikrobiell metabolism och mental hälsa är ett kontroversiellt ämne i mikrobiologisk forskning. Tanken att mikrobiella metaboliter kan interagera med vår hjärna - och därmed påverka vår beteende och känslor - är fascinerande!

- Ännu en påminnelse till oss alla om vikten att äta kost som gynnar vår tarmflora.

– Du är inte vad du äter, utan vad du matar din tarmflora med som är det viktiga.

En sammanfattningav en ny studie rapporterar att två olika tarmbakterier är utarmade hos personer med depression, oavsett antidepressiva behandlingar. Källa: VIB.

Den första befolkningsstudien på länken mellan tarmbakterier och mental hälsa identifierar specifika tarmbakterier kopplade till depression och visar att ett brett spektrum av tarmbakterier kan producera neuroaktiva föreningar. Jeroen Raes (VIB-KU Leuven) och hans team publicerade dessa resultat idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Microbiology .

Jeroen Raes och hans team studerade i sitt manuskript med titeln "Den neuroaktiva potentialen hos den mänskliga magmikrobioten för livskvalitet och depression" sambandet mellan tarmbakterier och livskvalitet och depression. Författarna kombinerade fekal mikrob data med allmänläkare diagnoser av depression från 1 054 personer inskrivna i flamländska Gut Flora Project. De identifierade specifika grupper av mikroorganismer som positivt eller negativt korrelerade med mental hälsa. Författarna fann att två bakteriella släktingar, Coprococcus och Dialister, konsekvent utarmades hos individer med depression, oavsett antidepressiv behandling. 

Resultaten validerades i en oberoende kohort på 1 063 personer från den nederländska LifeLinesDEEP-kohorten och i en kohort av kliniskt deprimerade patienter vid universitetssjukhusen Leuven, Prof Jeroen Raes (VIB-KU Leuven): "Förhållandet mellan tarmmikrobiell metabolism och mental hälsa är ett kontroversiellt ämne i mikrobiologisk forskning. Tanken att mikrobiella metaboliter kan interagera med vår hjärna - och därmed beteende och känslor - är fascinerande, men mikrokemisk-hjärnkommunikation har mestadels utforskats i djurmodeller, med mänsklig forskning som bakgrund. I vår befolkningsstudie identifierade vi flera grupper av bakterier som var korrelerade med mänsklig depression och livskvalitet bland befolkningen. "

Tidigare identifierade Prof Raes och hans team en mikrobiell konstellation eller enterotyp som präglades av lågt mikrobiellt antal och ett biologisk mångfald som observerades vara mer utbredd bland Crohns sjukdomspatienter. I sin nuvarande studie fann de överraskande en liknande gemenskapstyp som skulle kopplas till depression och minskad livskvalitet. Om man återgår till vad som forskats om skrivits om gurkmeja så skulle det kanske kunna vara tillämpbart här.

Prof Jeroen Raes (VIB-KU Leuven): "Detta resultat lägger till mer bevis som pekar på den potentiellt antibiotiska karaktären hos Bacteroides2 enterotypen som vi identifierade tidigare. Uppenbarligen kan mikrobiella samhällen som kan kopplas till tarminflammation och minskad välbefinnande dela en uppsättning gemensamma funktioner. "

Författarna skapade också en beräkningsteknik som möjliggör identifiering av tarmbakterier som potentiellt kan interagera med det mänskliga nervsystemet. De studerade genomer av mer än 500 bakterier isolerade från den mänskliga mag-tarmkanalen och deras förmåga att producera en uppsättning neuroaktiva föreningar, sammansättningen av den första katalogen för neuroaktivitet hos tarmen. Vissa bakterier visade sig ha ett brett spektrum av dessa funktioner.

Mireia Valles-Colomer (VIB-KU Leuven): "Många neuroaktiva föreningar produceras i matsmältningen. Vi ville se vilka tarmmikrober som kunde delta i att producera, nedbryta eller modifiera dessa molekyler. Vår verktygslåda lät oss inte bara identifiera de olika bakterier som kan spela en roll i psykiska hälsoförhållanden, men också de mekanismer som potentiellt är inblandade i denna interaktion med värden. Till exempel fann vi att mikroorganismernas förmåga att producera DOPAC, en metabolit av den humana neurotransmittorn dopamin, var associerad med bättre mental livskvalitet.

Dessa resultat har resulterat i bioinformatikanalyser och kommer att behöva bekräftas experimentellt, men de kommer att hjälpa till att rikta och påskynda framtidens mänskliga mikrobiomekaniska undersökningar. Här finns studien i helhet

Så sammanfattningsvis kan man beskriva att forskningen har hittat de tarmmicrober som är kopplade till vår produktion av dopamin. Många deprimerade människor lider av dopaminbrist eller obalans. Många neurologiska sjukdomar är kopplade till just ämnet dopamin. Även binjuren är inblandad i den processen. Förelöparna till dopamin är nordrenalin och adrenalin som binjuren producerar. Dopamin är viktigt för det stimulerar lust och belöning i hjärnan. Och jag kan ha fel, men här har vi en förklaring till varför uttrycket, magen vår andra hjärna blivit så populärt.

Om vi tittar närmare på dopamin och dess betydelse för oss!

Dopamin jobbar hårt i det tysta för att mänskligheten ska överleva. Utan denna signalsubstans skulle vi varken kunna föröka oss eller leta mat. Men kommer dopaminsystemet i obalans så kan det ställa till stora problem, bla psykisk ohälsa.

Vårt nervsystem består av ett komplicerat nätverk, med små mellanrum mellan varje nervcell. Därför är vi fullständigt beroende av kroppens kemiska budbärare, signalsubstanserna, för att kunna fungera. Sättet att överföra information kan liknas vid flaskpost som hjälper cellerna att kommunicera, istället för att bara vara isolerade öar.

Så här fungerar det: En nervcell släpper iväg sina signalsubstanser, dessa tar sig över gapet för att fästa sig på särskilda mottagarmolekyler på närmaste nervcell, vars signalmolekyler i sin tur frisläpps och påverkar nästa nervcell i kedjan. På det sättet vandrar ständigt impulser till och från hjärnan, för att styra våra rörelser, känslor, tankar, matsmältningsorgan, lungor och hjärtan – ja, egentligen allt som gör oss till levande varelser.

Obalans leder till problem
När samspelet fungerar som det är tänkt mellan de olika signalsubstanserna i hjärnan så mår vi bra. Men ett obalanserat system leder till problem, alltifrån vaga olustkänslor till svåra sjukdomar. Dopamin är en av våra allra viktigaste signalsubstanser, och många moderna behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa strävar efter att få dessa system i bättre balans. ADHD-läkemedel ökar till exempel mängden av dopamin i hjärnan, medan antipsykotisk medicin verkar tvärtom, och blockerar effekten av dopamin.

Forskarna trodde länge att dopamin endast fungerade som förstadium till två andra signalsubstanser, noradrenalin och adrenalin. Men banbrytande svensk forskning ledd av Arvid Carlsson avslöjade att dopamin i sig själv är en viktig signalsubstans. Fynden ledde ända fram till ett Nobelpris, och banade väg för revolutionerande nya behandlingar mot bland annat Parkinsons sjukdom, depression och ångestsjukdom. Dopamin har nämligen stor betydelse både för den fysiska och psykiska hälsan, och påverkar till exempel beteende, intellektuella funktioner, viljestyrda rörelser, sömn, koncentration och inlärning. Och då pratar vi bara effekterna som rör hjärnan och nervsystemet, dopamin påverkar även njurar och hjärta.

Kemiskt ansvar för humöret
Dopamin bär också det kemiska ansvaret för vårt humör, eftersom det spelar en nyckelroll för att skapa känslor som vällust och motivation via vårt belöningssystem i hjärnan. Evolutionen har inte skapat detta belöningssystem för att göra våra liv mysigare. Det rör sig om ren överlevnad. Att ha sex, att äta, att röra på sig, att bibehålla kroppstemperaturen. Om vi mår bra av dessa basala aktiviteter ökar det helt krasst chansen för människosläktet att bestå. När dopaminet flödar från hjärnans belöningssystem stimuleras särskilda mottagarmolekyler på andra nervceller som får oss att njuta. Det gör att vi aktivt anstränger oss för att få uppleva den behagliga känslan igen. Hjärnan belönar oss också med en dos dopamin när vi har löst en svår uppgift.

Medaljens baksida är att belöningssystemet även kickar igång njutning som är skadlig i längden. Alkohol, nikotin och andra beroendeframkallande droger ger ofta en kraftig frisättning av dopamin, liksom spelmissbruk och mat som dryper av fett och socker.

Lägre aktivitet hos personer med adhd
Det har nu gått långt mer än femtio år sedan Arvid Carlssons stora upptäckt. Ända sedan dess har det forskats intensivt om dopamin och dess effekter. Det har bland annat lett till kunskap om att dopaminaktiviteten är lägre hos personer med adhd, vilket tros kunna förklara symtom som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll. Belöningssystemet hos en person med adhd verkar också sparka igång mycket fortare än hos andra, bara för att följas av snabbt sjunkande dopaminnivåer.

Idag vet vi också att de olika delarna av dopaminsystemet är tätt sammankopplade. Därför kan patientens humör påverkas när man egentligen försöker förbättra rörelseförmågan vid Parkinsons sjukdom, och på samma sätt kan psykiatriska mediciner ge biverkningar i form av ofrivilliga rörelser. Förhoppningsvis kan ny kunskap i framtiden leda till ännu bättre behandlingar med mindre oönskade effekter.

Det finns också många – mer eller mindre vetenskapligt underbyggda – råd för att ge det egna dopaminsystem en positiv boost på egen hand. Som att minnesträna, motionera, meditera bla, åtminstone i lagom mängd.

Så sammanfattningsvis så är dopamin en viktig signalsubstans som direkt påverkar vår välbefinnande.

Hjärnans belöningssystem - länk

2 MINUTERS TRÄNING RÄCKER - TRÄNA SOM EN TRAVHÄST

Hm.... Intervallträning, det har travhästar fått träna i minst 30 år, minns jag inte helt fel var det en Bergsåkerstränare, Åke Svansted som började med intervallträning och sedan gick vidare till backträning som måste vara hästen form av motionscyckel med högsta motstånd. Men hästarna mådde bra av det. Och jag tänker att det påminner mycket om Tabataträningen som är uppkallat efter den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata. 

Häromdagen träffade DN:s reporter Karin Bojs honom personligen och lyssna på hans föreläsning vid ett seminarium som hade anordnats av Karolinska institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Den 61-årige professorn verkar närmast generad över att hans efternamn har fått ge namn åt den allt mer populära träningsformen.

Det är inte precis han som har uppfunnit intensivträning. Korta men hårda träningsintervall har använts länge.

Den svenske friidrottaren Gösta Holmér utvecklade redan på 1930-talet det som än i dag kallas för ”fartlek” (även på engelska, lustigt nog). En annan pionjär på 1930-talet var tyske tränaren Woldemar Gerschler.

Izumi Tabata nämner också tjeckiske löparen Emil Zatopek med OS-guld 1952 i både 5.000 meter, 10.000 meter och maraton. Och britten Sebastian Coe på 1980-talet.

Själv har Izumi Tabata framför allt arbetat med skrinnare på elitnivå. Han har utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet, och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt.

Dessutom har han under många år varit chef på Japans motsvarighet till folkhälsoinstitutet. Där har han ägnat sig åt att uppmuntra vardagsmotion för vanligt folk – mycket långt från elitens uppdrivna prestationer.

Från sin långa och framgångsrika karriär har han dragit slut-satser. Alltså prioriterar han vardagsmotion, han promenerar till och från sitt arbete vilket någon timme varje dag.

Till detta kommer hans ”tabata-träning” som i Izumi Tabatas eget fall handlar om motionscykel tre gånger i veckan. Fem, sex intervall à 20 sekunder. Totalt ungefär tre minuter. Lagom för en 61-åring som bara vill vara lite frisk.

För egen del är reportern något mer ambitiös. Hon brukar ungefär tre gånger i veckan köra ett antal olika ”tabator” för både kondition och funktionell styrka, med idel engelska namn som chins, burpees, squats, kettlebells ... En halvtimme brukar det ta.

Om man – i motsats till henne numera – gillar löpträning, går det utmärkt att lägga in tabator där också. Eller om man föredrar styrketräning med vikter. Eller vilken slags träning som helst.

Ett annat namn för tabataträning är HIIT, vilket kan betyda High Intensity Interval Training eller High Intensity Intermittent Training. Och det är helt enkelt en träningsform med mycket gott vetenskapligt stöd.

Det är sant att man kommer långt med ett par minuters träning tre gånger i veckan, bara man jobbar tillräckligt intensivt under sina tjugosekundersintervall.

Men den riktigt genuina tabataträningen är ändå att göra som Izumi Tabata själv håller sig till. Och då är vardagsmotionen grunden, som att gå eller cykla någon timme om dagen. Sedan toppar vi formen därtill, under några intensiva sekunder.

Och när jag läser det här så inser jag att det är vad jag själv gör när jag tar mej till bassängen. Och efter ett par dagar i sängen så längtar jag till att ta mej ut och ta mej dit. Kroppen talar om för mej att jag behöver det. Men jag har haft tusen ursäkter. Där försvann dom.

Karin Bojs text för DN

https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-nar-tva-minuter-av-traning-racker/

GURKMEJA

Jag är en fan av gurkmeja sedan ett par år sedan. Jag fick ett recept på en gegga som en fd kollega gav mej. Han berättade att just gurkmeja är inflammatoriskt hämmande och släckande och att våra sjukdomar ofta/alltid börjar i en låggradig inflammation. Men den är ypperlig för människor som tränar då den hjälper till med såväl prestation som återhämtning. Man går ner i vikt av det. Många fördelar förutom att den hjälper till med att hålla sig frisk och kry,

Så vad är gurkmeja? Gurkmeja, hör till ingefärsväxterna och är en uppskattad ört i framförallt det indiska köket. Man hittar den i Asien.  Gurkmeja har i århundraden dessutom används som naturmedel för bland annat matsmältning, mot hudåkommor och rörlighet.

Gurkmejans aktiva ämne är curcumin. Det är detta ämne som färgar gurkmejan gul och fungerar  som en kraftfull antioxidant, hela tio gånger starkare än vitaminer.

Forskare tror idag att våra sjukdomar börjar i kroniska låggradiga eller ibland kallar man dom tysta inflammationer så jag hoppas att ni läst vad Elisabeth skrivit i forumet om just det. Låggradiga inflammationer är vad som ger oss de sjukdomar vi får. Forskarna pratar om autoimmuna sjukdomar, degenerativa sjukdomar, kärlsjukdomar, cancer, Alzheimers och många flera. Studier som stöder den hypotesen, studie1, studie2, studie3. Och det finns många fler studier som kommit efterhand. Utgår man från det så är det kroniska låggradiga och självklart höggradiga inflammationer så bör vi försöka undgå dom för att hålla oss friska. 

Jag själv har inte haft infektioner, förkylningar eller annat sedan jag började med det. Men sen hände saker och jag gjorde uppehåll mer än en månad. Vips slog en förkylning klorna i mej. Och uppenbarligen så behöver gurkmejegeggan några veckor på sig. För jag är inte riktigt kry. Och det är ovanligt för mej så jag blir sjuk som en hel karl tom med läkare reagerade och sa, men du brukar aldrig vara här för förkylningar eller infektioner? Vad har du slutat tagit nu? Jo, gurkmejageggan. Och jag insåg att jag måste fortsätta med den. 

Sen började jag läsa på lite forskning och det blir intressantare och intressantare.

Så här skriver Elisabeth om låggradig inflammation: 

Vad man inom forskningen har kommit fram till är att den felaktiga kosten orsakar låggradiga eller tysta inflammationer i kroppen och som finns där långt innan vi blir sjuka på riktigt. Den här typen av inflammation kan även påverka oss så vi blir kroniskt trötta och kommer i ett förtidigt åldrande. Hjärnan och immunförsvaret pratar med varandra och man har sett hur psykisk ohälsa kan uppstå och hur det kopplas till låggradig inflammation.

Låggradig inflammation är oftast orsakad av olika livsstilsval som orsakat en obalans i immunförsvaret. Vad man vet idag är att en låggradig inflammation är skadlig och om den får fortsätta på denna låga men kroniska nivå, under smärttröskeln, kan den driva fram allvarliga sjukdomar som i slutändan orsakar organskador och ytterligare allvarliga sjukdomar uppstår.

Viktigt att komma ihåg är att det även finns läkemedel som kan orsaka låggradig inflammation i kroppen, och ett sådant läkemedel är vacciner.

Vaccinationsbiverkningar som rapporteras summeras till 1 742 stycken och belyser över 800 olika biverkningar, som i stort sett berör varje system och organ i kroppen: blod, hjärta, nervsystem, immunsystem, lungor, hud, sensoriska organ som syn och hörsel, det muskuloskeletala systemet, leder, urinvägar, matsmältning samt det endokrina systemet. Man är också medveten om att vacciner kan orsaka låggradig inflammation.

Allt fler får diagnosen ADHD och autism. Nu visar neurobiologisk forskning att flera psykiska sjukdomar kan bero på en koppling mellan ett stört immunsystem och hjärnans utveckling. I dag vet vi att hjärnan och immunsystem samverkar och att en genetisk sårbarhet parad med kända och okända miljöfaktorer påverkar vårt immunsystem.

Det finns skäl att tro att den glutenrika kosten som leder till mag- och tarmproblem är en del av orsaken. En inflammerad tarmslemhinna ökar genomsläppligheten för toxiska ämnen som kan aktivera immunsystemet. Ungefär var fjärde barn med autismtillstånd har förhöjda antikroppar mot gluten. I studier som gjorts finns rapporter om att vissa dieter kan minska symptom hos barn med framför allt diagnosen ADHD. När en autoimmun process drabbar hjärnan kan den t ex orsaka psykos, tvångssymptom, anorexia, urinvägssymptom och autism.

Kan ju nämna att de läkemedelsbolag som säljer ADHD-droger sålde för 372 miljoner i Sverige år 2010. En ökning med 35 % sedan 2009 och med otroliga 319 % sedan 2006. Barn görs tidigt till livslånga ”brukare” av skadliga psykiatriska droger, och missbruket sprider sig lavinartat även bland vuxna.

Få människor verkar förstår hur socker, skräpmat och alkohol sakta förgiftar psyket, hjärnan och känslolivet. När kroppen väl visar symtom har hjärnan, psyket, känslolivet tagit stryk och förändrats i massor. Från levnadsglad, positiv och lösningsfokuserad till negativ, trött, arg, irriterad och passiviserad.  Länk till Elisabeths Blogg

Karolinska har forskat på låggradig inflammations hämnade kost. De påvisade inget men de håller med om att sjukdomar uppkommer från låggradiga inflammationer i kroppen. De håller med om att låggradiga inflammationer har ett samband med tarmflorans sammansättning. Karolinska

Gunnar Engström, professor, Lund skriver så här om låggradiga inflammationer. 

I min forskning har jag bland annat studerat betydelsen av låggradig inflammation när det gäller risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Den inflammatoriska reaktionen, som är betydelsefull vid angrepp av mikroorganismer, kan vara skadlig om inflammationen blir kronisk. Man kan mäta graden av inflammation, exempelvis genom att studera koncentrationen av så kallade akutfasproteiner i blodet. Mina studier har visat att redan en måttligt förhöjd inflammationsgrad ökar risken att insjukna i hjärtinfarkt, slaganfall och en rad andra sjukdomar.
Inflammationsgraden samvarierar med många andra riskfaktorer. Genom att studera personer som genomgått upprepade undersökningar har jag utforskat huruvida inflammation ökar risken för att utveckla olika etablerade riskfaktorer. Mina studier har visat att kraftig viktuppgång, utveckling av diabetes, högt kolesterol och högt blodtryck ofta föregås av förhöjda akutfasproteiner. Kanske är inflammation en faktor som bidrar till att andra riskfaktorer utvecklas. Vetenskap och hälsa
forskningen säger att den är starkt inflammationshämmande och släckande, det visa många studier på. Då kan man fråga sig varför får vi inte medicin med gurkmeja i? Tja, ingen kan ta patent på växter och örter så de stora läkemedelsjättarna vill inta ta upp det, dom kan inte tjäna pengar på det. Så det blir forskning som blir liggande och som inte publiceras så ofta.

Det har gjorts flera framgångsrika studier på curcumin på allt från övervikt studien finns här studie om övervikt och även om siffrorna inte ser stora ut så bör man tänka på gånger tabellen, då ser man att det handlar om att fördubbla eller tredubbla siffror och det är mycket.  En annan studie utfördes på möss, den studien publicerades. Den visade att e möss man medvetet gjort feta gick ner i vikt när de fick curcumin tillsammans med piperin. Medans de andra mössen, 3 olika grupper inte förlorade fett på samma kost som alla möss fick. Här provade man att ge vissa möss bara curcumin och vissa möss enbart piperin, ingen skillnad syntes i den gruppen, men när man kombinerade piperin och curcumin så fick man en ändrad ämnesomsättning studien om fetma och möss. Piperin återkommer jag till längre fram. 

Inflammationer och sjukdomar, jag hittade bla det här: 

Man har sett i forskning att curcumin är antiinflammatoriskt. Bla fungerar den bra vid olika tarminflammationer samt pankreatit, artrit och kronisk främre uveit samt vissa typer av cancer. Pankerit är något som den svenska forskningen påvisat att den kan påverkas av hydrokortison. Och tänker jag efter så hade jag en inflammerad bukspottskörtel innan jag började med min gegga. Och Karolinska sjukhuset har påvisat att det är en biverkning från tex Hydrokortison. Och jag har en egen teori om mikrobisk colit, forskarna vet inte mycket om det, men jag tror det är en biverkan av kortison och tyvärr så är kortison det man ger som medicin mot det. Artrit, det får vi någonstans i kroppen när vi blir äldre eller om vi råkar ut för en olycka så har det en förmåga att uppstå. Så enkelt om det kan hållas i shack med grukmeja. Det är nästan en för enkel lösning. Studien hittar ni här. Det finns fler studier som visar på samma sak, dvs att curumin är inflammationssläckande, en studie till och det finns många fler. 

Här kommer några utklipp från de studierna, jag skulle kunna hänvisa till fler för man har studerat gurkmejan sedan 1949 dvs 60 år. Så de senare studierna bör vara fullt tillförlitliga eftersom studier bygger på att man ska kunna göra om dom och få samma resultat. Annars anses det inte som en godkänd forskning. Men man tittar lite extra när man ser vad forskarna sett. Här kommer några urklipp:

• Det hjälper till vid hantering av oxidativa och inflammatoriska tillstånd, metaboliskt syndrom, artrit, ångest och hyperlipidemi. Det kan också hjälpa till med hantering av träningsinducerad inflammation och muskelsårighet, vilket förbättrar återhämtning och prestanda hos aktiva människor. Dessutom kan en relativt låg dos av komplexet ge hälsofördelar för personer som inte har diagnostiserat hälsoförhållanden. De flesta av dessa fördelar kan hänföras till dess antioxidant och antiinflammatoriska effekter.

• Några lovande effekter har observerats hos patienter med olika inflammatoriska sjukdomar, inklusive cancer, kardiovaskulär sjukdom, artrit, uveit, ulcerös proktit, Crohns sjukdom, ulcerös kolit, irritabel tarmsjukdom, tropisk pankreatit, magsår, magsår, idiopatisk orbital inflammatorisk pseudotumor , oralt lavplan, gastrisk inflammation, vitiligo, psoriasis, akut koronarsyndrom, ateroskleros, diabetes, diabetisk nefropati, diabetisk mikroangiopati, lupusnefrit, njurförhållanden, förvärvat immunbristssyndrom, p-talassemi, biliär dyskinesi, Dejerine-Sottas sjukdom, cholecystit och kronisk bakteriell prostatit. Curcumin har också visat skydd mot leverförhållanden, kronisk arsenikxponering och alkoholförgiftning. 

• Många studier har visat att curcumin är ett starkt potent antimikrobiellt medel och har visat sig vara aktivt mot olika kroniska sjukdomar inklusive olika typer av cancer, diabetes, fetma, kardiovaskulära, lung-, neurologiska och autoimmuna sjukdomar. Vidare har denna förening också visat sig vara synergistisk med andra nutraceuticals såsom resveratrol, piperin , katekiner, quercetin och genistein. Hittills har över 100 olika kliniska prövningar slutförts medcurcumin , vilket tydligt visar sin säkerhet, tolerans och dess effektivitet mot olika kroniska sjukdomar hos människor. Studie

Hmm, ja, det är bara ett fåtal av de forskningar som gjorts under de 60 åren. Jag undrar själv om mina icke saknade Hashimoto utbrott kan ha att göra med att jag varit ganska duktig med min gurkmeja? Men tittar man på studierna så ser det för bra ut för att vara sant. 

Som ni ser så uttalar sig forskarna om cancer. Så här skriver en forskande cancer organisation i UK: Forskning har visat lägre frekvenser av vissa cancerformer i länder där människor äter mer curcumin. Detta är vid curcuminnivåer på cirka 100 mg till 200 mg per dag under långa perioder. Några laboratorieundersökningar på cancerceller har visat att curcumin har anti-cancer effekter. Det verkar kunna döda cancerceller och förhindra mer från att växa. Det har de bästa effekterna på bröstcancer, tarmcancer, magecancer och hudcancerceller. UK cancerresearch. De är osäkra gällande vad studier säger om just cancer, men forskningen har gått framåt och studierna här ovanför hänvisar till cancer bla. 

I forskningen hittar man det här, Curcumin har visats hämma proliferationen och överlevnaden av nästan alla typer av tumörceller. Studie 

Bevisen visar på att  curcumin  har  anticanceraktiviteter via att de angriper cancerceller cancerstamceller av olika ursprung såsom sådana av kolorektal cancer , pankreascancer , bröstcancer cancer , hjärncancer , och huvud- och halscancer.  Studie

En amerikansk studie från 2007 som använde curcumin tillsammans med kemoterapi för att behandla tarmcancer visade att tillsättning av curcumin till kosten dödade mer cancerceller än enbart kemoterapi. Tthe truth about cancer.com

Forskarna i en generell översikt avslutar sin avhandling med det här: 
Curcumin har fått världsomspännande uppmärksamhet för sina flera hälsofördelar, som verkar främst genom dess antioxidanter och antiinflammatoriska mekanismer. Dessa fördelar uppnås bäst när curcumin kombineras med medel som piperin, vilket ökar biotillgängligheten signifikant. Forskning tyder på att curcumin kan bidra till hanteringen av oxidativa och inflammatoriska tillstånd, metaboliskt syndrom, artrit, ångest och hyperlipidemi. Det kan också hjälpa till med hantering av träningsinducerad inflammation och muskelsårighet, vilket förbättrar återhämtningen och efterföljande prestation hos aktiva personer. Dessutom kan en relativt låg dos ge hälsoeffekter för personer som inte har diagnostiserat hälsotillstånd.  Generell översiktsstudie

Ja, det låter för bra för att vara sant, om jag inte hört min fd kollega så har jag nog inte trott på det. Hans vän fick 2 hjärntumörer, Olle sa att han skulle ge geggan 2 veckor och samtidigt äta LCHF. Det var 3 veckor kvar tills nästa MR och så klart så fick han cellgifter samtidigt. Neurokirurgerna i Linköping trodde inte sina ögon när de inte hittade några spår av tumörerna, dom kunde inte förstå att de kunnat gått upp i rök på den korta tiden. Och som jag förstått det så var inte de så positiva i sina uttalanden när de upptäcktes. Så själv tror jag fullt och fast på att grukmejans aktiva ämne har något som sjukliga celler inte gillar. 

Men räcker det med gurkmeja?

Nej, forskningen visar på att gurkmeja har en dålig biotillgänglighet. Dvs att kroppen har svårt att tillgodogöra sig det verksamma ämnet. De måste nå cellerna på något sätt. Forskarna ser att ämnet har svårt att nå cellerna. Men de har funnit att piperin underlättar tillgänglighet till cellerna. Forskarna uttrycker det - Piperin är till exempel den viktigaste aktiva komponenten i svartpeppar och har, när den kombineras i ett komplex med curcumin, visat sig öka biotillgängligheten med 2000%. Curcumin kombinerat med svartpeppar förbättrande gurkmejans egenskaper och ger flera hälsofördelar - Studien. 

Men vem vill dricka/äta torr gurkmeja med svartpeppar på? Det låter lite torrt. Gurkmeja är inte vattenlösligt, därför behöver man kombinera med en olja. Och här bör man tänka till. Det finns oljor som ökar inflammationer och de bör man undvika. Jag har fått lära mej att ta kokosolja, och det fungerar utmärkt. Och även om jag inte hittat en studie än som visar på att kokosolja eller fiskolja eller vad man nu väljer för vänlig olja ökar Gurkmejans välgörande egenskaper. Olle förklarade för mej att kokosoljan är den som bär gurkmejan till cellen och piperinet från svartpepparn är den som för in grukmejan och det aktiva ämnet i cellen. Tydligen kan även en liten nypa svartpeppar (så lite som 1/20 av en tesked) ha positiva och signifikanta absorberande effekter på kroppen. Så jag får ta och göra om mitt recept. Det innehåller en ganska stor del svartpeppar.  

Mitt recept är enkelt, och fungerar nog på samma sätt som guldmöjlk som många tycker om. 2 msk gurkmeja, 2 tsk kokosolja, ett lock över av svartpeppar. Jag har fått lära mej av någon som kan sina örter att gurkmejans reger är att de ämnen man vill till inte tål upphettning, så nu micrar jag eller smälter oljan på plattan. Tillsätter gurkmeja och svartpeppar. Sen ser jag till att ha lock på och skakar om det rejält för att komma åt piperinet. Jag föreslår att man köper ett pulver med hög kvalitet då det är små mängder av det verksamma ämnet i gurkmeja och därför är det så mycket av det som 2 tsk. Här hittar ni ett ekologiskt och prisvärt alternativ som finns på både 40 mg och 1 kg GURKMEJA PULVER

Jag tror att man måste vispa rejält för att åstadkomma det i guldmöjlk. Men det borde fungera likadant. Men guldmöjlk har jag själv aldrig provat. Men gurjkmejete är väldigt gott om man får ett av hög kvalitet det här är så gott på kvällarna, ett riktigt fylligt och värmande te, drygt så det räcker länge. TE

Jag letade upp ett recept på guldmöjlk, jag vet inte om det fungerar lika bra, men jag kan inte se någon anledning att det inte skulle göra det så länge man är noga med svartpepparn. Och när jag läser på så ser jag att de gör min pasta först, och använder den sen i guldmjölken. Och man har lagt till lite goda kryddor, så jag tror att det smakar väldigt gott. Men några av recepten innehåller vatten i stället för olja till pastan. Ta olja eftersom vi vet att gurkmeja inte är vattenlösligt. Här är ICA:S recept som ser smarigt ut. Liten topp av grädde på den skulle säkert vara gott.

Ingredienser

PORTIONER: 4 glas

• 1 msk färsk eller malen gurkmeja
• 1 tsk färsk eller malen ingefära
• 1 tsk malen kardemumma
• 1 tsk malen kanel
• 1 krm vaniljpulver
• 4 tsk kokosolja
• 1/2 dl vatten
• 8 dl osötad havredryck
• eventuellt honung att söta med

EN FORSKNINGSÖVERSIKT AV GRUKMEJA Vill man söka mer forskning så är det lätt att se i forskningen hur man söker på nyckelord.


Vad har jag mer sett om gurkmeja?

När jag läser blir jag och mer imponerad av gurkmeja Jag hittade en studie där de sett att grukmeja är ypperlig för sår på huden och att det förbättrar kollagenet. Och lägger man ihop det med skönhetsforskningen så kan det kanske vara en föryngrings-ansiktskräm? Vem vet. Jag ska testa och se, risken är att man blir gul i ansiktet. Men varför inte prova att blanda grukmeja med en hudkräm. Vid närmare eftertanke så får det bli i en kroppslotion i första hand. Jag får söka vidare på det. Det är kanske därför kvinnor i Indien ser unga ut fast de uppnått en väsentligt ålder? Japp, någon har redan tänkt på det.  https://passionforhalsa.se/traditionella-skonhetstips-med-gurkmeja

Du kanske vill prova en gurkmeja ansiktsmask hemma för att se om kryddan har några positiva effekter på din hud. Du kan blanda små mängder grekisk yoghurt, honung och gurkmeja tillsammans och applicera på ditt ansikte. Ha masken på i 15 minuter och tvätta sedan med vatten.

Vad jag ska tro om det här vet jag inte. Men vem vet, jag upplever att tänderna blir vitare.

http://www.mysigast.se/2016/05/14/han-blandar-3/

FRAMFÖR ALLT, JAG MISSADE OCH STÄNGDE EN STUDIE, DEN PÅVISADE ATT GRUKMEJA HAR EN POSITIV INVERKAN PÅ DET PLACK VI ALLA BÖRJAR FÅ I 40-50 ÅRS ÅLDERN.  

NÄRINGSBRIST KAN ORSAKA SKÖLDKÖRTELPROBLEM

Jag har varit inne på det förr, hur viktigt det är att vi förser kroppen med den näring den behöver. Och helst ska den komma via maten.



Kurera håller med 

Du ska vara rädd om din sköldkörtel!

Sköldkörteln påverkar din fertilitet, dina tillväxthormoner, din matsmältning, cellernas omsättning och dina musklers och nervers aktivitet. Därför är det viktigt att man äter en näringsrik kost med bra proteiner samt ser till att magens matsmältning/ spjälkning av proteiner fungerar. Annars kan brister på aminosyror uppstå  vilket kan leda till antingen låg eller hög  TSH- tyrosin sköldkörtelhormon.

Sköldkörtelproblem är vanligt bland kvinnor!Omkring 1 miljon kvinnor i Sverige har idag låg sköldkörtelproduktion. Även män kan få problem med sköldkörteln, men det är mindre vanligt.

Symtom på att man har problem med sköldkörteln kan vara ganska allmänna, som trötthet, man känner sig seg, deprimerad, glömsk och irriterad utan att riktigt förstå att kroppen egentligen har en allvarlig rubbning. Sköldkörteln fyller en livsviktig funktion i kroppen då den bildar hormonet TSH- Tyrosin, sköldkörtelhormon, vilket styr ämnesomsättningen i kroppens celler.

Det finns två typer av sköldkörtelproblem.
Man kan ha överskott på sköldkörtelhormon eller underskott på sköldkörtelhormon.
Vid överproduktion rusar kroppen, omsättningen ökar i alla celler och man kan få hjärtklappning, svettningar, irritationer, sömnsvårigheter, viktnedgång och håravfall. Eftersom man oftast får problem med sköldkörteln efter 40- års åldern är det lätt att man avfärdar sina problem och antar att det är övergångsbesvär då symtomen är väldigt lika. Medicin eller operation eller strålning med radioaktivt jod är behandlingsmetoder som man använder inom sjukvården.
En hög sköldkörtelfunktion kan orsakas av struma, Graves sjukdom eller för stor andel östrogen i kroppen.

Vid underproduktion går kroppen på sparlåga då det bildas för lite sköldkörtelhormon. Man känner sig seg, slö, trött, får minnessvårigheter, torra slemhinnor, blir hes, tappar sexlusten, går upp i vikt, får förstoppning och har svårigheter att bli gravid. En underfunktion behandlas med livslång medicinering som ersätter bristen på sköldkörtelhormon (levaxin) med syntetiska T4-hormoner.
En låg sköldkörtelfunktion kan orsakas av inflammationer i sköldkörteln. Har man underfunktion kan man dessutom få problem med binjurarna då de får jobba hårt för att kompensera sköldkörteln.

Hur uppkommer dessa sköldkörtelbesvär?
Selen och jodbrist är en av de största orsakerna. Jag berättar varför längre ned. ett sätt att själv kolla om man har jodbrist: Droppa jod på huden. Om huden absorberar jod snabbt, har du brist. Jod skyddar även sköldkörteln mot strålning.
Stress är en orsak.
Kost som inte innehåller tillräckligt med bra näring.
Dålig matsmältning.
Användningen av fluor som vi hittar i tandkräm kan också vara en bov. Fluor är nämligen ett av de allra skadligaste ämnena för sköldkörteln och är ett väldig giftig grundämne. Fluor kan dessutom ge nervskador hos människor och djur. Läs mer här:Elever får fluor i mjölken

Klor finns ofta finns i våra dricksvatten. Vi använder ju vatten dagligen, att dricka, laga mat och duscha i. Vattnet i våra kranar är långt ifrån rent. Det innehåller bland annat läkemedelsrester, kemikalier, uran och kadmium.

Klor och fluor tar över den plats som jod ska ha i T3 hormonet och bildar 3 kloratomer stället för 3 jodatomer.
Kroppen använder detta som T3 hormon då kroppen inte märker någon skillnad och till den följd att T3-hormonet inte blir verksam i cellen.
Det är bra att rena sitt kranvatten med vattenreningsfilter.

Hormonstörande ämnen i vår miljö kan vara en annan orsak. Jag tänker då på östrogen. I naturen har nämligen halterna av östrogen ökat på grund av att man tidigare har lagt ut slam på våra åkrar. Slammet innehöll massor av kemikalier och läkemedel och bland annat xenoöstrogener. Därför är det bra att regelbundet detoxa kroppen från tungmetaller och annat, samt att äta näringsrikt och ekologisk odlad mat.

Sköldkörtelproblem- hypertyreos utvecklas inte under en kort tid utan lagras successivt  i kroppen under flera år.
Sköldkörtelproblem kan även vara ärftligt.

En orsak till sköldkörtelproblem kan vara brist på tyrosin (protein), selen och jod vilket försvagar sköldkörtelns funktion markant. Tyrosin, selen och jod är nämligen viktiga komponenter för att bilda sköldkörtelhormon och omvandla  T4 hormon till  T3 hormon.

Här i norden är jordarna väldigt fattiga på selen,
därför bör vi se till att få i oss selen genom exempelvis paranötter (Brasilianska- ekologiska förstås) eller selen genom kosttillskott. Selen behövs nämligen till att omvandla T4 till T3.
Eftersom att  TSH -Tyrosin sköldkörtelhormon som är byggd på aminosyror- tyrosiner  är selenbundna aminosyror, är hormonet beroende av just selen. Har man brist på T3 som är de mer användbara hormonerna, har man alltså brist på selen.

Så här funkar det:
Tyrosinerna har olika siffror som står för antalet jodatomer som är bundna till tyrosinet. Tyrosinet och jod tillverkar först  T1 och T2 -hormoner och har då antalet en eller två jodatomer. De omvandlas sen till T4 som är två T2- hormoner vilket behöver selen för att omvandlas till T3 som är en T1 hormon och en T2 hormon. Har man då selenbrist kan inte T4 hormoner konvertera till ett effektivt T3 hormon. Således kan därför ett tillskott av selen och eventuellt jod och tyrosin påverka  balansen positivt vilket man missar i den konventionella sjukvården. Medicinering kan ge ett kortsiktigt resultat men för att må bättre eller bli frisk måste man se över sin kost. Att äta nyttigt, ekologiskt är A och O för den som har sköldkörtelproblem samt att se till att man har en väl fungerande matsmältning.
Man bör se till att få i sig livsmedel med jod genom att äta ett bra havssalt som naturligt innehåller jod eller alger-kelp som är rika på jod.
OBS! Personer som har LÅG sköldkörtelfunktion ska med fördel äta jod medan personer som har HÖG eller orolig  sköldkörtelfunktion (där den går upp och ner) ska undvika jod.

Det finns även andra ämnen som stör din sköldkörtel!
Bli inte förvånad om jag nämner stress och socker som en av bovarna. Stress och socker förstör nämligen  B-vitaminer.
B-vitaminernas funktion är förutom att det är viktiga för din matsmältning också viktig för det parasympatiska nervsystemet och din hjärna. Läs mer om B-vitaminer och stress här!
Stress kan även påverka dina binjurar negativt och riktigt förödande för din sköldkörtel då den belastas hårt av stresshormoner.

Näring för din sköldkörtel:
En varierande, ren och ekologisk kost och tänk på att även få med jod och proteiner-tyrosin och selen. Se till att din matsmältning fungerar. Ett tillskott av bra matsmältningsenzymer är bra plus att äta i lugn och ro och tugga maten ordentligt. Ett tillskott av  zink, koppar, Folsyra,  C-vitamin och betain inverkar positivt. Ett bra binjureextrakt kan också vara att rekommendera. Magnesium är ofta en brist vid över- och underproduktion.
Man ska dock inte överdosera något av dessa mineraler. Exempelvis kan ett för lågt selen i kroppen ge underfunktion men ett överskott hämma T3 hormonet, liksom ett överskott av zink slå ut koppar i kroppen.

Utmattade binjurar
Binjurarna får jobba hårt för att kompensera en under- eller överfunktion i sköldkörteln och blir efter en längre påfrestning utmattade.
Utmattade binjurar ger symtom som ljuskänslighet, förvirring, yrsel och sömnproblem samt överkänslighet mot ljud. Då kortisolnivåerna blir påverkade och sänks kan det skapa inflammationer i kroppen. Man blir även orkeslös, kan få lågt blodsocker, allergier och ständigt sötsug.

Symtom som kan vara sköldkörtelproblem.

Överfunktion- sköldkörtel
Svettningar
Värmevallningar
Viktnedgång
Hjärtklappning
trötthet
Irritation
PMS/Menstruationsrubbningar

Underfunktion- sköldkörtel
Psykisk ohälsa
Ångest
Förstoppning
Dålig blodcirkulation i händer och fötter
Viktökning
Minskad sexlust
Svårt att komma igång på morgonen
Mental dimma

https://kurera.se/mias-mat-och-bakblogg/etikett/binjurar/