Visar inlägg med etikett KOGNITIVT. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett KOGNITIVT. Visa alla inlägg

lördag 26 oktober 2019

KOGNTIV NEDSÄTTNING OCH CAH (binjuresjukdom)

CAH är en genetisk sjukdom som sätter ner binjurarnas funktion och är medfödd. Men vi har alla samma problem. Brist på binjurefunktion med kortisolbrist. Man har gjort studier där det visar att en jämn tillförsel av kortison ger bättre kognitiva förmågor. Det har så vitt jag vet gjorts 2 studier nu som gett samma resultat.

Jag är inte ensam om att ha problem med minnet, det har sakta men säkert kommit tillbaka med min höjda binjurefunktion. Många blir rädda, men det är inte bestående. 

Man ser att om man följer kortisolkurvan mer noggrant med kortisol så minskar man de kognitiva biverkningarna av sjukdomen vad den nu må vara. 

Jag har sett i forumet att vissa endokrinologer försöker lägga doserna utifrån kortisolkurvan mer än andra. Det här är relativt nu forskning som är i sin linda så det lär komma mer utifrån att det ser ut som att binjurebarksvikt ökar bland befolkningen.

Resultatet talar för sig själv, lägger man det till forskning som gjorts så är min hypotes att en jämnare fördelning av kortison som mer följer den naturliga kortisolkurvan. De studierna finns redovisade på bloggen.

Patienter med CAH hade normal psykometrisk intelligens men försämrade verkställande funktioner jämfört med befolkningskontroller. En null CAH-genotyp var associerad med sämre generell kognitiv kapacitet.


Kognitiv nedsättning hos ungdomar och vuxna med medfødt adrenal hyperplasi.

FÖRFATTARINFORMATION

1
Avdelningen för kvinnors och barns hälsa, Enhet för pediatrisk endokrinologi (Q2: 08), Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm, Sverige.
2
Institutionen för kvinnors och barns hälsa, pediatrisk neuropsykiatrisk enhet, Centrum för neurodevelopmentala störningar vid Karolinska Institutet (KIND), Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige.
3
Habilitering och hälsa, Stockholms läns landsting, Stockholm, Sverige.

Abstrakt

MÅL:

Nedsatt kognition har rapporterats hos patienter med medfødt binjurahyperplasi (CAH), även om resultaten har varit motstridiga. Det har antagits att de huvudsakliga orsakerna till underskotten är prenatal hormonell obalans och / eller överdriven glukokortikoidbehandling.

DESIGN:

En observationsstudie som undersöker kognition hos patienter med CAH.

PATIENTER:

Totalt 55 patienter med CAH och 58 kontrollpersoner från den allmänna befolkningen, i åldern 16-33 år. Nio personer med CAH hade behandlats prenatalt med dexametason.

MILJÖ:

Singel forskningsinstitut.

MÅTT:

Standardiserade neuropsykologiska tester (Wechsler Scales och Stroop Interference Test) och frågeformulär (Barkley Deficit in Executive Functioning Scale) användes.

RESULTAT:

Jämfört med kontroller hade patienter med CAH nedsatt prestanda i tester som mätte verbalt arbetsminne (P = 0,024), visuellt-rumsligt arbetsminne (P = 0,005 och P = 0,003) och hämning (P = 0,002). I mått på vätskeintelligens / icke verbala logiska resonemang presterade män med CAH sämre än kontrollhane (P = 0,033). Patienter med saltförlorande CAH presterade lika jämfört med patienter med enkel viriliserande CAH. Men patienter med en nollgenotype presterade sämre än patienter med en icke-nollgenotyp och betydligt sämre på vätskeintelligens / icke verbala logiska resonemang (P = 0,042). Prenatalt behandlade kvinnor presterade sämre på de flesta kognitiva åtgärder än kvinnor med CAH som inte behandlades prenatalt.

SLUTSATSER:

Patienter med CAH hade normal psykometrisk intelligens men försämrade verkställande funktioner jämfört med befolkningskontroller. En null CAH-genotyp var associerad med sämre generell kognitiv kapacitet.



onsdag 17 juli 2019

DYGNSKURVAN AV KORTISOL OCH KOGNITIV PÅVERKAN

Att kontrollera och replikera kortisol kurvan normala  svängningar har visat ge positiva verkningar. Jag är mest intresserad av den kognitiva funktion man diskuterar. 

Bättre tidpunkt för kortisolbehandlingar, för att närmare replikera sekretionsmönstren hos personer med normala halter av hormonet har visat en signifikant förbättring av patienternas kognitiva funktion ... Varför man tittar på friska personer förstår jag inte men man gör så ibland inom forskningen. 


Bättre timing för kortisolintagsbehandlingar , för att närmare replikera sekretionsmönstren hos personer med normala halter av hormonet, har visat en signifikant förbättring av patienternas kognitiva funktion. Resultaten är potentiellt viktiga och understryker fallet för nya terapeutiska tillvägagångssätt, eftersom patienter med kortisolersättningsterapi ofta har biverkningar som gör det svårt för dem att leda normala liv.  - Här kan man tydligt utläsa att kortisolet och dess nivåer påverkar vår kognitiva funktion. Och vi som har kortisolbrist drabbas uppenbarligen av kognitiva nedsättningar. Själv märker jag att mitt arbetsminne är klart nedsatt (närminnet). Långtidsminnet, förmågan att ta in långa texter. Och det är ett måste i mitt yrke. Då läkarna av goda skäl vill ha oss på så låga nivåer av kortison så påverkas vi. När man ser skillnad på friska personer kan man lätt dra slutsatsen att vi påverkas på ett sätt som gör vardagen mer svårhanterlig. Att helt efterlikna kortisol kurvan är en omöjlighet eftersom omgivningen och vad vi gör samt kroppens mående påverkar detta. 

Kortisol är ett viktigt hormon som är avgörande för livets upprätthållande. Det reglerar ett brett spektrum av fysiologiska funktioner från metabolism och immunsvar till blodtryck och blodsockernivåer. Det spelar en viktig roll i minnesbildning och andra kognitiva processer och hjälper kroppen att reagera på stress. Låga nivåer av kortisol är förknippade med försvagande trötthet, muskelsvaghet, farligt lågt blodtryck och depression. 

Kortisolbristande patienter som diagnostiseras med binjurinsufficiens och läggs på behandling, återhämtar sig från de värre symptomen med daglig hydrokortison ersättningsterapi. Dock är tillståndet livslångt och även med dagens optimala regimer för kortisolutbyte är denna orala terapi associerad med nedsatt livskvalitet som påverkar kognitiv funktion, humör, sömn och immunsvar.  Sömnen är oerhört viktig för vår kognitiva förmågor,  och många som har lågt kortisol lider även av sömnapne vilket försvårar. Oavsett om vi använder kortison för att fylla hela dagskurvan av kortison eller delvis så ger det en påverkan på sömnen som biverkan. Humöret har en viktig funktion gällande kognitiv påverkan. De där dåliga dagarna klarar man inte av mycket, frisk som sjuk. 

Hos människor med normala halter av hormonet utsöndras kortisol i ett oscillerande mönster med hormonpulser som frisätts flera gånger under en 24-timmars dag. I denna studie rekryterade författarna 15 manliga volontärer mellan 20 och 33 år. Deltagarna fick kortisolutbytesbehandling antingen via en kontinuerlig infusionsreplikation av normala humana utsöndringsfrekvenser eller mottagen samma nivå av kortisol utan dessa oscillerande mönster via antingen orala tabletter eller kontinuerlig infusion. Studien utvärderade sedan effekten på deltagarnas minne, känslomässig respons och hjärnaktivitet över de tre behandlingsmetoderna. 

Teamet fann signifikant variation i responsmönstren hos vissa glukokortikoidkänsliga hjärnregioner till känslomässiga bilder av ansiktsuttryck, när de jämförde resultaten över de tre behandlingsmetoder som studerande deltagare åtagit sig. Här ser man en viktig skillnad hur hjärnan reagerar när den får se bilder på bilder, och genom det mäter man oftast känslomönster i hjärnan. 

Jämfört med andra behandlingar replikerar oscillerande pulserad hydrokortisondosering de vanligaste mänskliga mönstren för kortisolsekretion. Studiedeltagarna utförde signifikant bättre över det antal kognitiva uppgifter de tilldelades under denna behandling och observerades ha förbättrad arbetsminneskapacitet under högkognitiva krav. Här ser man klart och tydligt att för lågt kortisol försämrar arbetsminnets kapacitet (närminnet). Och man ser att det blir betydligt bättre när högre kognitiva krav ställs. Kan det vara så som vi upplever, pga man vill hålla oss på en låg dos, av god anledning och det är svårt att få en perfekt kortisolkurva att vi dippar kognitivt från och till. Det är min upplevlese i alla fall. 

Deltagarna rapporterade sämre sömnkvalitet under en konstant icke-pulserande hydrokortisoninfusion över 24 timmar, jämfört med de två andra behandlingar som de åtagit sig under denna försök. Detta resultat är förenligt med resultaten i en tidigare internationell studie av kontinuerliga hydrokortisoninfusionsresultat men förblir oförklarligt. Man ser att med kontinueriliga injektioner så uppnår man ett långt bättre resultat än med tabletter som vi är hänvisade till, kanske går det att få en smart endokrinolog som kan se hur mycket man kan lösa upp i vatten och ta med snävare mellanrum och med mindre dos. EN FRÅGA ATT STÄLLA. Och att det är oförklarligt idag behöver inte betyda att man inte vet varför om 10 år, det är så forskning går till. 

Stafford Lightman, professor i medicin och en neuroendokrinologsexpert vid Bristol Medical School, sa: "Läkemedelsindustrin har investerat kraftigt i att tillhandahålla nya och starkare läkemedel. Våra resultat tyder dock på att i stället för att behöva nya droger, är det tidpunkten för kortisolleverans - i linje med kroppens eget rytmiska mönster av kortisolsekretion - det är viktigt för normal kognition och beteende. Detta har stora konsekvenser för användningen av kronobiologi (timingbiologi) för att förbättra terapier genom att ta hänsyn till vikten av mönster av läkemedelspresentation till kroppens vävnader. Detta kan vara viktigt inte bara för att förbättra kortisolutbytesbehandling, men har också stora konsekvenser för att förstå rollen av glukokortikoiddynamik vid stress och psykiatrisk sjukdom. " Oj, det här var verkligen intressant, det knyter an till det jag skrev ovanför. Istället för högre doser, starkare kortison kanske vi behöver ställa in tiderna på ett smartare sätt. Det här är verkligen en fråga att ta upp med en kunnig endokrinolog. Det påverkar helt hur vi får nytta av det rävgift vi tar. Och intressant är att det påverkar stress. Stress upplever jag på en gång när jag kommer ur rytm med mitt intag av HC. 

Katherine White, ordförande i Addisons sjukdomshjälpsgrupp(välgörenheten för binjurspatienter i Storbritannien och Irland) sa: "Detta är en ambitiös studie och dess resultat ger en välkommen inblick i livskvalitetsskador som upplevs av många binjurspatienter. Studiens rapporterade slutsatser föreslår en spännande potential för kronobiologiska tillvägagångssätt vid endokrin ersättningsterapi för att förbättra kognitiv funktion och sömnkvalitet för binjurspatienter. " Jag hoppas att det finns ett nationellt utbyte så informationen kommer fler till känna för lite kan vi justera i tid själva och kanske därmed tom kan sänka dosen. Jag kommer ta upp det här med både endokrin och neorolog då områdena spänner sig inom bägge områdena.

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...