I Covid-19 spåret så uppstår nya riskgrupper vart efter man lär sig. Binjurepatienter har varit riskgrupp som identifierats i USA tidigare i förloppet av pandemin. I USA rekommenderas fördubbling av dos av kortison. Sverige har ännu inte föreskrivit det som direktiv, men många binjurepatienter har fått sin dos höjda av ansvarig endokrinolog.
Nu har primär binjureinsufficiens klassats som riskgrupp. Dvs Addisons sjukdom. Detta troligen efter påtryckningar från patientföreningen - bra jobbat!
Addison innebär att man utvecklar anikroppar mot sin binjure och den bryts sakta ner och den får svårigheter att bilda kortisol och andra hormoner.
Sekundär innebär att något utanför binjuren gör att den inte kan tillverka kortisol av andra orsaker än antikroppar.
Man kan ha läkemedelsutlöst binjureinsufficiens. Man har ofta ätit kortison under längre tid vilket gör att funktionen i hypofys och binjurar stannat upp. Man har samma problem som människor med Addisons sjukdom, dvs binjuren kan inte producera kortisol.
Andra former av binjureinsufficiens som räknas som sekundär är när man har någon form av sjukdom som påverkar binjurens förmåga att tillverka det livsviktiga kortisolet. Hypofysadenom, tumör i hjärnan, och alla andra sjukdomar som på något sätt påverkar binjuren, när hypofysen är inblandad så handlar det om att hypofysen inte kan tillverka ATCH som är den hormonsignal som skickas ut för att binjurarna ska jobba och tillverka kortisol.
Läkare har ofta svårt att förstå att det är bara orsaken som skiljer primär binjureinsufficiens från sekundär binjureinsufficiens. Man talar om addisonkris, men ofta glöms den akuta kortisolsviken bort, vilket är det samma som addisonkris, dvs man riskerar organsvikt när det blir för lite kortisol även om man är insatt på hydrokortison/predosilon. Den utlöses av samma skäl som addisonkriser.
Något påverkar kroppen och ger extra stress vilket leder till att man får en akut kortisolsvikt som SKA behandlas precis lika som en addisonkris. Infektioner, obalans i sköldkörtelhormoner, skada på kroppen, starka krisreaktioner. ALLT som utlöser stress i kroppen ger en potentiell risk att man ska utveckla en akut kortisolsvikt och den SKA alltid behandlas på akut med natriumclorid dropp samt Solu-Cortef injektion tills patienten uppnår ett gott allmän tillstånd. Även människor med sekundär binjureinsufficiens kan få livsfarlig organsvikt. Det är bara namnet/diagnosen som skiljer dessa åt.
Ett stort problem är att läkare inte är medvetna om detta, det gäller så väl allmän läkare som medicin läkare. För de som har läkemedelsutlöst binjureinsufficiens så är det inledningsfasen och de första åren som man ofta råkar ut för akuta kortisolsvikter även om det förekommer även senare. Ofta har patienten då lärt sig känna igen mönstret och hinner förebygga en akut kortisolsvikt.
Det har varit känt längre i USA att binjurepatienter är överrepresenterade i respiratorvård. USA har ändrat sina riktlinjer och förordar dubbel dos vid Covid-19 symtom även utan feber. Riktlinjen för feber är att man dubblar dosen över 38 graders feber, man tripplar dosen vid 39 graders feber. Inte heller där skiljer det något på Addisons sjukdom eller sekundär binjureinsufficiens.
Det finns ingen patientorganisation som månar om människor med sekundär binjureinsufficiens. Kunskapen hos läkare som inte är endokrinologer är tämligen dålig, detta pga det är inte vanligt med binjurepåverkande sjukdomar i stort, tyvärr finns det även endokrinologer som tar den sekundära binjurebarksviken på allvar vilket kan leda till allvarlig vårdskada och även död.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/identifiering-av-riskgrupper-covid19.pdf
DET MAN HUNNIT STUDERA OM COVID-19 OCH KORTISOL TILL DAGS DATUM
Alla binjurepatienter oberoende av sjukdom som medicinerar med någon forma av kortison skall bära halsband för att vårdpersonal ska kunna identifiera detta. Det skall även lämnas ut ett medicinal info kort där föreskriven behandling finns såväl på svenska som på engelska. Detta är utifrån Socialstyrlelsen nationella riktilinjer, framförhandlad med alla EU länder för att binjurepatienter skall kunna få erforderlig vård i alla länder i unionen. Dessa ska lämnas ut av ansvarig endokrinologmottagning.
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2007/10/sekundar-kortisolsvikt-ndash-ett-underdiagnostiserat-tillstand/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sekundar-kortisolsvikt-ndash-ett-underdiagnostiserat-tillstand
https://medicinbasen.se/mb/binjurebarksinsufficiens/
http://www.addisongruppen.se/addisonssjukdom.pdf?articleID=1
https://janusinfo.se/behandling/akutinternmedicin/endokrinologikortisolsvikt/endokrinologikortisolsvikt/kortisolsviktmbaddison.5.1ea9f2b5161097babdcb52a.html
https://www.addisongruppen.se/binjurebarksvikt-ett-livshotande-tillstand/
INLEDING
2020-06-02 Socialstyrelsen lägger till binjurebarksviktande patienter som riskgrupp.
Primär binjurebarksvikt - Addisons sjukdom
Nu har primär binjureinsufficiens klassats som riskgrupp. Dvs Addisons sjukdom. Detta troligen efter påtryckningar från patientföreningen - bra jobbat!
Addison innebär att man utvecklar anikroppar mot sin binjure och den bryts sakta ner och den får svårigheter att bilda kortisol och andra hormoner.
SEKUNDÄR BINJUREBARKSVIKT
Sekundär binjureinsufficiens nämns sällan, inte ens på socialstyrelsen fast det är den största gruppen som har problem med kortisolproduktionen från binjuren.Sekundär innebär att något utanför binjuren gör att den inte kan tillverka kortisol av andra orsaker än antikroppar.
Man kan ha läkemedelsutlöst binjureinsufficiens. Man har ofta ätit kortison under längre tid vilket gör att funktionen i hypofys och binjurar stannat upp. Man har samma problem som människor med Addisons sjukdom, dvs binjuren kan inte producera kortisol.
Andra former av binjureinsufficiens som räknas som sekundär är när man har någon form av sjukdom som påverkar binjurens förmåga att tillverka det livsviktiga kortisolet. Hypofysadenom, tumör i hjärnan, och alla andra sjukdomar som på något sätt påverkar binjuren, när hypofysen är inblandad så handlar det om att hypofysen inte kan tillverka ATCH som är den hormonsignal som skickas ut för att binjurarna ska jobba och tillverka kortisol.
Läkare har ofta svårt att förstå att det är bara orsaken som skiljer primär binjureinsufficiens från sekundär binjureinsufficiens. Man talar om addisonkris, men ofta glöms den akuta kortisolsviken bort, vilket är det samma som addisonkris, dvs man riskerar organsvikt när det blir för lite kortisol även om man är insatt på hydrokortison/predosilon. Den utlöses av samma skäl som addisonkriser.
Något påverkar kroppen och ger extra stress vilket leder till att man får en akut kortisolsvikt som SKA behandlas precis lika som en addisonkris. Infektioner, obalans i sköldkörtelhormoner, skada på kroppen, starka krisreaktioner. ALLT som utlöser stress i kroppen ger en potentiell risk att man ska utveckla en akut kortisolsvikt och den SKA alltid behandlas på akut med natriumclorid dropp samt Solu-Cortef injektion tills patienten uppnår ett gott allmän tillstånd. Även människor med sekundär binjureinsufficiens kan få livsfarlig organsvikt. Det är bara namnet/diagnosen som skiljer dessa åt.
Ett stort problem är att läkare inte är medvetna om detta, det gäller så väl allmän läkare som medicin läkare. För de som har läkemedelsutlöst binjureinsufficiens så är det inledningsfasen och de första åren som man ofta råkar ut för akuta kortisolsvikter även om det förekommer även senare. Ofta har patienten då lärt sig känna igen mönstret och hinner förebygga en akut kortisolsvikt.
Det har varit känt längre i USA att binjurepatienter är överrepresenterade i respiratorvård. USA har ändrat sina riktlinjer och förordar dubbel dos vid Covid-19 symtom även utan feber. Riktlinjen för feber är att man dubblar dosen över 38 graders feber, man tripplar dosen vid 39 graders feber. Inte heller där skiljer det något på Addisons sjukdom eller sekundär binjureinsufficiens.
Det finns ingen patientorganisation som månar om människor med sekundär binjureinsufficiens. Kunskapen hos läkare som inte är endokrinologer är tämligen dålig, detta pga det är inte vanligt med binjurepåverkande sjukdomar i stort, tyvärr finns det även endokrinologer som tar den sekundära binjurebarksviken på allvar vilket kan leda till allvarlig vårdskada och även död.
INFORMATION FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Binjurebarkssvikt - Sviktande binjurebarksfunktion (Addisons sjukdom) med nedsatt hormonproduktion innebär risk för snabb och livshotande försämring vid allvarliga infektioner. Uppdaterad 20-06-02 - OBS! Här nämns binjuresvikt, Addison finns inom parantes så bägge grupperna sekundär binjureinsufficiens och primär binjureinsufficiens räknas som riskgrupp.https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/identifiering-av-riskgrupper-covid19.pdf
DET MAN HUNNIT STUDERA OM COVID-19 OCH KORTISOL TILL DAGS DATUM
COVID-19, hypotalamo-hypofysen-binjuraxeln och kliniska implikationer - korta utdrag, länk finns nedan.
Dessutom uttrycks enzymet på arteriella och venösa endotelceller i många organ inklusive binjurarna. Obduktionsstudier av patienter som dog från SARS (det ursprungliga utbrottet 2003) visade degeneration och nekros i binjurebarken.
Antikroppar producerade av värden för att motverka viruset skulle i sin tur omedvetet förstöra värden ACTH, och därmed avskräcka kortisolökningen. Detta skulle innebära att alla patienter med SARS kan ha haft underliggande relativ kortisolinsufficiens [ 3 ]. Uppgifter om serumkortisolnivåer hos patienter med SARS (eller COVID-19) är emellertid inte tillgängliga fram till datum.
SARS (och COVID-19) kan också påverka hypothalamic-hypofysen-binjurens (HPA) axel. Biokemiska bevis för HPA-axel involvering i SARS rapporterades först av Leow et al . 64 överlevande av SARS-utbrottet utvärderades 3 månader efter återhämtning och periodvis därefter. Fyrtio procent av patienterna hade bevis för central hypocortisolism, varav majoriteten löstes inom ett år. En liten procentandel av patienterna hade också central hypotyreos och låg dehydroepiandrosteronsulfat.
Hypotalamiska och hypofysvävnader uttrycker ACE2 och kan därför vara virala mål. Portalen för inträde av viruset i hypothalamus-hypofysen kan vara antingen direkt grundlig den cribriforma plattan via hematogen väg. Ändå har öppen hypokortisolism aldrig dokumenterats hos patienter med aktiv SARS (eller COVID-19). En prospektiv studie som utvärderar serumkortisol och ACTH hos patienter med svår COVID-19 pågår för närvarande (ChiCTR20000301150).
En rapport av Panesar et al. hos patienter med SARS hade visat att lymfopeni, sett hos ungefär hälften av patienterna, var relaterat till rådande serumkortisolnivåer. Patienter med lymfopeni hade högre serumkortisol och än de utan lymfopeni. Liknande data hos patienter med COVID-19 saknas nu. Frånvaro av lymfopeni hos patienter med COVID-19 kan emellertid användas som markör för hypokortisolism (absolut eller relativ) och ett lågt tröskelvärde skulle kunna hållas för att initiera glukokortikoidterapi i närvaro av chock eller akut andningsbesvärssyndrom. Icke desto mindre bör personer med känd binjurinsufficiens följa riktlinjer för sjukdagen och i allmänhet bör dubbla dosen glukokortikoider i tider med akut sjukdom. Dessutom har individer med binjurinsufficiens en ökad frekvens av andningsinfektionsrelaterade dödsfall,6 ].
PATIENTER SOM ÄR MEDICINERADE MED KORTISONPREPARAT FÖR BINJURESVIKT LÖPER HÖG RISKT FÖR COVID-19 - EUROPA
Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism (JCEM) redaktörer har granskat corona pandemi inverkan på patienter med endokrina systemet relaterade sjukdomar i en ny ledare. De har kommit fram till att individer som tar steroidhormonerna vid tillstånd som astma, allergier och artrit på rutinmässig basis löper högre risk om de smittas med coronavirus , känt som COVID-19 .
Tilläggsterapi med steroidmedicinering
Tilläggsterapi med steroidmedicinering
Anledningen till att dessa patienter löper stor risk, eftersom det betyder att de inte kan ha ett normalt stressrespons, enligt den nya redaktion som publicerades i JCEM.
Glukokortikoider är en klass av läkemedel som används för att behandla olika inflammatoriska tillstånd och administreras på många olika vägar, inklusive tabletter, lokala krämer och inhalerade mediciner. Författarna noterar att patienter med Addisons sjukdom och de med sekundär binjurinsufficiens också bör vidta försiktighetsåtgärder.
Patienter som tar glukokortikoider kan vara mer mottagliga för COVID-19 till följd av läkemedlet som undertrycker immunförsvaret, och kan också uppleva en allvarligare sjukdom när de är smittade eftersom dessa läkemedel undertrycker sitt eget steroidrespons på infektion.
Författarna säger att injicerbar kompletterande glukokortikoidterapi i denna inställning kan vända risken för potentiellt dödligt binjurefunktion och bör övervägas i alla fall.
VIKTIGAST AV ALLT
Alla binjurepatienter oberoende av sjukdom som medicinerar med någon forma av kortison skall bära halsband för att vårdpersonal ska kunna identifiera detta. Det skall även lämnas ut ett medicinal info kort där föreskriven behandling finns såväl på svenska som på engelska. Detta är utifrån Socialstyrlelsen nationella riktilinjer, framförhandlad med alla EU länder för att binjurepatienter skall kunna få erforderlig vård i alla länder i unionen. Dessa ska lämnas ut av ansvarig endokrinologmottagning.
Texten kommer faktagranskas av läkare, när det är gjort så kommer det att stå. All information är hämtad från medicinska sidor för att säkerställa den medicinska kunskapen.
Nedan finns medicinska länkar som styrker denna information.
https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2007/10/sekundar-kortisolsvikt-ndash-ett-underdiagnostiserat-tillstand/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=sekundar-kortisolsvikt-ndash-ett-underdiagnostiserat-tillstand
https://medicinbasen.se/mb/binjurebarksinsufficiens/
http://www.addisongruppen.se/addisonssjukdom.pdf?articleID=1
https://janusinfo.se/behandling/akutinternmedicin/endokrinologikortisolsvikt/endokrinologikortisolsvikt/kortisolsviktmbaddison.5.1ea9f2b5161097babdcb52a.html
https://www.addisongruppen.se/binjurebarksvikt-ett-livshotande-tillstand/
