Visar inlägg med etikett CORONAVIRUS. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett CORONAVIRUS. Visa alla inlägg

söndag 17 maj 2020

COVID-19

Om du misstänker att du smittats av Coronaviruset bör du kontakta sjukvården på telefonnummer 1177 (Vårdguiden) för vidare hjälp.
Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil. Våra artiklar och tips ska inte användas för att ställa diagnos eller behandla sjukdomar. Tips är endast råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. VID MINSTA ANDNÖD, SÖK AKUT, MÅNGA FÅR LÅG SYRESÄTTNING UTAN ATT KÄNNA AV DET, MEN DET ÄR ALLVARLIGT OCH FARLIGT

DET HÄR ÄR ALLMÄNNA RÅD JAG HITTAT VIA INTERNET OCH SKA INTE ERSÄTTA SJUKVÅRD, JAG HAR TITTAT PÅ VAD SOM TALAR FÖR DET - MEN DET FINNS LIKA MYCKET SOM TALAR MOT DET. SÅ DET ÄR INGEN REKOMMENDATION UTAN MER EN GENOMGÅNG OM VAD DET TALAS OM!


KOLLOIDALT SILVER

Det jag lärt mej är att kolloidalt silver är en utmärkt virusdödare. Och jag står på mej oavsett vad livsmedelsverket säger, jag tror det fungerar, och uppmärksamma tror, för bevis har jag inte. Donald Thrump hade en god ide, men han nämnde inte KS. Så hade han kunskap och kännedom om KS så har han nämnt det, för desinfektionsmedel bör man inte injicera. KS ska inte överkonsumeras. Men det har hjälpt mamma med hennes kol. Fast hon inte tror på några naturliga medel i någon form. Här lämnar jag inga hänvisningar eftersom det inte är ett godkänt kosttillskott. Själv har jag det som desinfektionsmedel i min sömnapnemaskin.




ZINK

Zink är viktigt enligt vad som görs på de som ligger på IVA. De får zink i någon form som tas upp på ett speciellt sätt. Jag grottar inte ner mej där. Är det godkänt och man ger det så gör man det av medicinska skäl.

Jag sprang förbi det här, läkare ville sälja skydd mot Corona, de säger att det finns en hypotes bakom och att de utan studier nu bara ger det till nära och kära. Vad innehåller det? Zink och probotika. Probotikan hoppas jag ni har läst om och hur det påverkar kroppen i sin helhet. Annars skriver jag tråkiga blogginlägg. Probotika få man lätt i sig via Kefir, nötter, gröna bananer från ICA. Svårare är det inte.

Kurera skriver om zink - Zink bidrar till nästan 100 olika viktiga kroppsfunktioner. Den fungerar som en cofaktor i fler än 40 viktiga enzymreaktioner, många inblandade i matsmältningen.

Enligt nya undersökningar tillhör zink de mineral som svenskar lider störst brist på. Zink har inte enbart betydelse för omsättningen i äggstockar och testiklar, utan även för den styrning som ges av hypofysen. Zink spelar en avgörande roll för tillväxten. Adekvata zinkhalter krävs överallt i kroppen vid syntes av DNA och RNA, som är nödvändig för celldelning, celltillväxt och cellreparation. 

Syntesen av mukopolysackariderna, vilka utgör en stor del av grundsubstansen i vår kropp såväl av interstitialvätskan som av bindväv, brosk och ben är också zinkberoende. Även mineraliseringen av skelettet, kräver zink. Vidare ingår zink i insulin och förefaller behövas för insulinets frigörande. Det krävs vidare för frigörande av A-vitamin från dess upplagringsplats i levern och för omvandlingen av retinol till retinal.

Zink, Corona och covid-19

SARS-CoV, viruset som ger upphov till SARS och SARS-CoV-2, viruset som ger upphov till Covid-19 är två olika typer av coronavirus. Proteinerna i SARS-CoV-2 och SARS-CoV är dock identiska till 87 %. Dessa två coronavirus är alltså mycket lika varandra. 
Zink begränsar två olika protein som är involverade i replikeringen av SARS-CoV. Eftersom proteinerna i SARS-CoV-2 och SARS-CoV är mycket lika är det troligt att zink även kan förhindra att det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, replikerar sig i cellen. 
Om man vill öka exponeringen för mineralet zink i mun och hals, det vill säga några av de områden som Covid-19 påverkar, kan man tugga sönder en zinktablett och låta massan som bildas vara kvar länge i munnen. Det kommer inte att smaka gott och det finns inga randomiserade studier på söndertuggade zinktabletter och dess effekt på det nya coronaviruset ännu, men det kan kanske vara värt det? En sak som är säkert är däremot att zink bidrar till ett normalt immunförsvar. 
I övrigt stimuleras upptagningen av zink särskilt av den rikliga cysteinhalten i kött, ägg och mjölkprodukter. Zink förloras i hög grad via urinen under kroppens katabola processer. Zink är nödvändigt för skelettbildning och läkning av sår. Under de senaste åren har man kunnat konstatera att zink har en förebyggande och återställande funktion i samband med förkylningar. https://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/rokning-zink-corona-covid-19-immunforsvaret


C-VITAMIN
Det talar alla om och man säljer mängder av C-vitamin fn. Detta efter att man i Kina gjort ett försök med höga doser av C-vitamin till Corona patienter. Dom fick väldigt höga doser och piggnade till. 
I en debattartikel i Läkartidningen lyfter man fram C-vitamin. Så här skriver man: Mest intressanta är de experiment där man behandlat patienter med allvarlig sepsis och luftvägsinfektion, detsamma som drabbar patienter med livshotande covid-19 infektion. I en färsk metaanalys refererar författarna till fem kontrollerade experiment där man minskat mortaliteten signifikant hos patienter med sepsis genom intravenös tillförsel av megadoser av C-vitamin [2]. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/04/goda-anledningar-att-prova-hoga-doser-c-vitamin-vid-covid-19/
I flera av de experiment som gjorts har man injicerat megadoser av C-vitamin flera gånger dagligen under ett antal veckor utan att patienterna har fått några allvarliga biverkningar. C-vitamin har även visat sig kunna bota olika typer av virusinfektioner [3].
C-vitamin har ännu inte testats hos covid-19-patienter, men då behandlingen är helt ofarlig finns det all anledning att pröva denna terapi under pågående coronaepidemi.

Det har gjorts flera studier på C-vitamin och förkylningar, de allra flesta av dessa har inte sett någon positiv effekt. De studier där man inte ser någon effekt har framför allt en sak gemensamt, de använder allt för låga doser.
Vid högre doser ser man istället ett tydligt samband mellan intag av C-vitamin och förkylningens längd (Nutrients. 2017 Mar 29;9(4). pii: E339. doi: 10.3390/nu9040339). Man behöver komma upp till minst 6 gram C-vitamin per dag för att effekten ska vara tydlig.

C-vitamin och Covid 19 (det nya coronaviruset)

I Kina görs minst tre olika studier med intravenös C-vitamin mot covid 19. Även oralt har man sett effekt med C-vitamin. Här kan du läsa mer om Covid 19 och C-vitamin http://www.orthomolecular.org/resources/omns/v16n17.shtml. 

D VITAMIN
Återigen debatterar man i Läkartidningen: D-vitamin kan skydda mot svår infektion vid covid-19. I en filippinsk studie [15] delades 212 patienter med covid-19 in i fyra kliniska svårighetsgrader: lindrig (utan pneumonidiagnos), måttlig (verifierad pneumoni), svår (hypoxi, syremättnad ≤ 93 procent) och kritisk (andningssvikt/ARDS). Genomsnittligt 25-OH-D-vitamin i serum för de fyra grupperna var 78,0, 68,5, 53,0 respektive 42,8 nmol/l. Konstaterad D-vitaminbrist (under 50 nmol/l) gav kraftigt ökad risk för allvarliga komplikationer jämfört med nivåer över 75 nmol/l. 
D-vitaminbrist ökar risken för svårt förlopp vid covid-19. En metaanalys av placebokontrollerade studier visar att D-vitaminbehandling skyddar mot luftvägsinfektioner generellt. Effekten är störst (NNT = 4) hos individer med låga D-vitaminnivåer (< 25 nM) [16], vilket kan förklaras av vitaminets effekt på immunförsvaret [17, 18].
D-vitamin är billigt och ofarligt inom terapeutiska gränser. Trots att det saknas evidens från randomiserade behandlingsstudier för D-vitaminets skyddande effekt mot covid-19 [19, 20] bör man sträva efter att höja D-vitaminstatus hos riskgrupper som inte når upp till adekvata nivåer genom solljus eller kosten. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/05/d-vitamin-kan-skydda-mot-svar-infektion-vid-covid-19/

PROBOTIKA

Probiotika - Hjälper mjölksyrabakterier immunsystemet? Capio St Göran säger så här: En god fysisk och psykisk hälsa gör att vi löper mindre risk för allvarlig sjukdom och snabbare återhämtar oss men det finns inget som talar för att vitaminer och probiotika skulle skydda mot smitta. Medans andra läkare nu forskar på att använda protika till att föra ut zink till celler. Det pågår just nu ett forskningsprojekt om detta. Där har man manipulerat probotika till att utföra ett uppdrag. Så jag följer det gamla spåret utifrån att jag hittat stöd i vetenskapen att probotika ger en god mag och tarmflora och det är nyttigt för alla oavsett sjukdom eller inte. https://news.cision.com/se/coradil/r/lakemedelskandidat-for-corona,c3080874


ALLT DET HÄR ÄR ENBART UTIFRÅN VAD DET TALAS OM OCH INGA REKOMMENDATIONER GES MER ÄN ATT MAN SKA LÄSA PÅ SJÄLV FÖRST INNAN MAN FÖLJER OLIKA RÅD. DE HÄR ÄR DE SOM FLORERAR MEST.

lördag 2 maj 2020

Corona - Covid-19 en studie om magbakterier

En studie hur magbakterier har med Corona att göra.

Covid-19: mikrobiotasleden, mot ett nytt paradigm?



  • Prevotella-bakterierna, ibland en orsak till luftvägsinfektionerPrevotella-bakterierna, ibland en orsak till luftvägsinfektioner

Eftersom varje krig tillåter meteoriska vetenskapliga och tekniska framsteg, är det en säker satsning att denna globala pandemi, liksom den vetenskapliga mobiliseringen som följer med den, kommer att lära oss mycket om immunsystemet, och eftersom det nu är oskiljaktigt, om mikrobiota.

De miljarder bakterier som vi har är av avgörande betydelse för våra immunförsvar, vi visste redan det. Men arten av de interaktioner de har med varandra, och som de också har med virus, upphör aldrig att överraska.
De nyligen publicerade studierna på coronavirus visar redan involvering av mycket specifika bakterier, vilket tyder på terapeutiska och förebyggande axlar .

Det är inte förvånande att tarmens ekosystem är involverat
Att förstå den invasiva processen med SARS-COV-2 är avgörande, och analys av genuttrycksprofilen för coronavirusreceptorer kan hjälpa oss. Vi vet att dessa receptorer (portarna för viruset att komma in i kroppen, som ACE2), är enzymer som binder till tarmsceller. Coronavirus ändrar ständigt sitt sätt att binda när de utvecklas, och det potentiella målet i lungorna varierar också, men inte i tunntarmen, där det förblir konstant. Cellerna i tarmslemhinnan (enterocyter) kan därför utgöra en behållare för Coronavirus . Dessa receptorer kan varafler i händelse av överskott av icke-symbiotiska bakterier. (1)

Kinesiska forskare har tittat på förändringar i mikrobiota hos de drabbade patienterna (de som har dött). Sekvenseringen av mikrobiota avslöjade en signifikant minskning av bifidobakterier och laktobaciller , de viktigaste familjerna av symbiotiska bakterier, liksom en ökning av opportunistiska bakterier såsom Corynebacterium eller Ruthenibacterium. Svårighetsgraden av hypoxemi (brist på syre som transporteras i blodet) var starkt korrelerad med höga nivåer av immunceller och markörer för inflammation. (2) Den onda cirkeln mellan hyperinflammation och tarmdysbios verkar utgöra en hög risk för dödlig andningsbesvär . I den akuta fasen detekterades virus-DNA i blodet endast hos 10% av patienterna, men det upptäcktes fortfarande hos 50% av dem i avföringen. Det levande viruset har till och med identifierats där flera gånger, vilket antyder att avföring kan vara ett sätt att förorena .

Vi vet att det enteriska immunsystemet (GALT) sätter tonen för det allmänna immunsvaret i var och en av oss, precis som tarmen och lungmikrobiota är sammankopplade, även på avstånd . Lipopolysackarider (LPS), molekyler producerade av gramnegativa bakterier, leder till att det skapas ett pro-inflammatoriskt klimat i hela kroppen. Individer vars immunsystem reagerar för mycket eller för lite för det mesta har ett störd tarmens ekosystem , med en onormal distribution av mikrobiella familjer, överdriven permeabilitet i slemhinnan och en tendens till systematisk inflammation. Mat, livsstil och miljö är tydligt inblandade.

Äldre är inte bara undernärda. De har också en mer obalanserad mikrobiota , som tenderar mot systemisk inflammation. Vi kan därför förstå varför denna befolkning betalar det högsta priset för virusattacker. Många studier har visat att äldre mikrobiota har mer gramnegativa bakterier, vilket resulterar i ökade LPS-nivåer och därför tarmpermeabilitet och inflammatorisk risk.

Bakterier infekterade med viruset?
Den genetiska sekvenseringen av mikrobiota hos flera patienter från Wuhan (staden i Kina där epidemin började) avslöjade mycket konstiga fenomen, så att forskarna först undrade om de hade gjort några misstag. . Bakterier av Prevotella- släktet tycktes innehålla SARS-COV-2-virus-DNA, som om viruset hade infekterat bakterierna . (3) Strax tidigare visade sekvenseringen av mikrobiota av sex patienter från samma familj i Hong Kong, allvarligt infekterade, betydande mängder Prevotella i avföringen. Dessa observationer antyder att SARS-COV-2 uppträder som en bakteriofag, ett virus som infekterar bakterier. (4,1)

Initiativtagaren till hypotesen, Sandeep Charkraborty, en ung indisk forskare inom beräkningsbiologi, har sedan dess dragit tillbaka denna punkt. De faktiska faktorer som kunde ha bekräftat det verkade inte slutligen. Men han upprätthåller sin hypotes om en implikation av prevotella i etiologin av COVID-19]. (MAJ 28/04/2020)

Detta kan förklara de stora variationerna i viral belastning från ett test till ett annat hos samma person, som om viruset gömde sig någonstans ( 4.2 ). Hypotesen som framkommer är att viruset infekterar bakterier, som sedan blir virulenta, vilket särskilt orsakar den ibland dödliga inflammation. Bullan skärps när vi får veta att infektioner som involverar Prevotella redan är kända för att orsaka luftvägar, inklusive akuta . (5)

I Frankrike har en vetenskapslärare påbörjat ett demonstrationsförsök som kan passera för excentriska om det inte också skulle dokumenteras. (6) Han lyfter fram det faktum att barn, som är mycket litet drabbade av epidemin, har en mikrobiota fattig i Prevotella . I vuxen ålder blir detta bakteriesläkt, som är en del av kommensalfloran, mycket mer representerat. Mer hos kvinnor än hos män för den delen, medan statistik visar att kvinnor påverkas mindre av Covid-19. Deras immunsystem skulle vara mer van vid att hålla Prevotellai respekt. Sekvensering av mikrobiota på större prover av befolkningen gör att vi kan ta reda på om det är rätt. Detta visar förresten intresset för deltagande vetenskap som gör det möjligt för icke-forskare, ibland enkla passionerade medborgare, att ta upp goda frågor. Om det visar sig att Covid-19 verkligen är en blandad infektion - både viral och bakteriell - får fördelen med att kombinera hydroxiklorokin och antibiotikumet azitromycin , ägnat av Pr Didier Raoult, sin fulla betydelse. riktning. I synnerhet är azitromycin aktivt på Prevotella och på intracellulära mikrober.

https://www.alternativesante.fr/coronavirus/covid-19-la-piste-du-microbiote-vers-un-nouveau-paradigme

fredag 13 mars 2020

BRITTIKA SJUKSVÅRDSFÖRBUNDETS REKOMMENDATION TILL BINJUREPATIENTER

Jag har inte sett om någon gått ut med speciella riktlinjer för just binjurepatienter. Men vi är en utsatt grupp. Om vi har lågt kortisol utan behandling så är immunförsvaret nedsatt. Dock skriver den engelska versionen av Socialstyrelsen att är man välinställd på kortison så ska inte immunförsvaret påverkas.

Få nu inte panik, som jag ser det när jag analyserar den information som kommer ut så ser jag att svenskarna är klokare än de svenska myndigheterna. Bilder från bla Stockholm visar att människor tar det här på allvar och stannar hemma. Det viktigaste för oss är att vi har tillräckligt med kortison hemma och de som fått akutspruta utskriven har koll på vart den är. 

De instruktioner jag hittat gäller de svårast sjuka som bruka få akut kortisolsvikt eller addisonkris. Vet man med sig att kroppen är känslig så är det bättre att vara förberedd. Har man gått en längre tid utan akuta kortisolsvikter så skadar det inte att ha en liten nödpack även om det inte är troligt att den skulle behövas.

Det brittiska sjukvårdsförbundet uppmanar Addison och andra binjurepatienter till följande:

Eftersom det här är en ny version av Coronavirus lär vi oss fortfarande om det. Så det kan göra att skapa råd ganska svårt. Vi har här samlat de bästa råd vi har för personer med Addisons och binjurinsufficiens just nu. Tidigare där det har varit utbrott av saker som svininfluensa, fanns det några Addisons patienter som klarat sig bra - som vi ofta säger på ADSHG ... alla är väldigt olika. 
Vårt råd är avsett för människor som bor i Storbritannien och ROI.

Här är våra sex Coronavirus-försiktighetsåtgärder för människor i Storbritannien och ROI som har Addisons sjukdom eller binjurinsufficiens:
1. Skydda dig själv:
Du kanske tar hand om en person i en riskgrupp. Om du är det, se till att du skyddar dig själv och den person du tar hand om mot coronaviruset.
Se till att dina vaccinationer är uppdaterade. Observera att våra läkare har bekräftat att lunginflammationsvaccinet skyddar mot pneumokockbakterie och inte skulle skydda mot den typ av lunginflammation som orsakas av Covid19. Detta bekräftas på WHO: s webbplats på deras coronavirus-myt-busters-sida.
Tänk på sätt att hålla dina stressnivåer nere. Att vara beredd kan vara en stor hjälp. Prata med någon om du känner dig stressad eller orolig. Läs våra råd om att hantera psykologisk stress. Om du är ADSHG-medlem, gå till vårt onlineforum  och prata om hur du mår. Andra kan sedan stödja dig. Världshälsoorganisationen har publicerat råd om hur du hanterar din mentala välbefinnande under koronavirusutbrottet: https://www.cnbc.com/2020/03/10/who-gives-advice-on- handling-mental-health-toll-  caused vol- coronavirus.html

2. Förberedelser för nödsituationer:
Gör ditt nödväska klar, se till att den står så att ambulansen får med sig den.
Se till att du har ett nödinjektionssats som  innehåller akutsprutor tillgängliga från din husläkare eller endokrinolog, sprutor, se till att läsa på injektionsinstruktioner. 
Informera dina närmaste hur dom ger en akutspruta.  Se till att den är uppdaterat att du har instruktionerna och praktiserar en självinsprutning med våra videor . Se till att du har ett ifylld akutbrev och att det är uppdaterat, här hemma räcker det gott med brickan och medical infokort.
Förbered en sjukhusväska med byte av kläder,  nyckelinformation i och / eller reservmedicinering, ett recept på kort tid, en liten summa pengar. Detta kan sedan plockas upp och tas med.
Se till att du har gott om icke-alkoholhaltiga drycker, salta snacks och väskeersättning (finns i de flesta kemister) eller salter som finns i ditt hem. Du kan själv göra dom utan större kokkonster och allt som behövs har du redan hemma, sök receptet på nätet.
Bekanta dig med NHS-råd om självisolering  så att du är beredd om du måste isolera dig. 
Samarbeta med ditt sjukhus endokrinologi team. Om du inte får gehör, ta stöd från en övertygande familjemedlem och hålla koll på ditt eget utbud av medicin hela tiden. 
Om du behöver kontakta ringa 112, se till att "kortisonberoende" och "binjurinsufficiens" finns med i förklaringen när du förklarar din hälsostatus. Förstår inte operatören, be att få prata med sköterskan som alltid finns med i samtalet. Vet sköterskan inte vad sekundär binjurebarksvikt och akut kortisolsvikt är, säg det är detsamma som Addisonkris. Sedan kommer det gå fort.
3. Hantera din medicin:
Kontrollera att du har en god tillgång på läkemedel för de två veckor som skulle täcka om du får hög feber (3 gånger din vanliga dos) i 14 dagar för självisolering. Höj x2 vid feber över 38 och x3 vid över 39 graders feber. Man behöver inte åka in om man inte får akut kortisolsvikt symtom!
Fortsätt ta dina medicin! Steroider (kortison) som tas för binjurinsufficiens är ersättningsdoser och att öka dosen under sjukdom är att försöka efterlikna kroppens naturliga fysiologiska svar. I rätt skräddarsydda doser bör de inte undertrycka ditt immunsystem. Det här var en nyhet som vi bör veta om!
4. Hålla information:
Se till att du har användbara ADSHG-publikationer (länk) som skrivs ut, fylls i och lagras på en lätt att hitta plats. Prata med din familj om det stöd och / eller behandling du behöver - gör en plan. Du kan använda vår personliga nödplan för  att tänka allt igenom tillsammans. Skriv ut dem och dela dem med dem som troligen kommer att ta hand om dig om du blir sjuk.
Regeringen och NHS tillhandahåller regelbundna uppdateringar så följ dem online eller hålla ett öga på media för deras senaste uppdateringar.
Storbritanniens avdelning för hälsa och socialvård

FÅ NU INTE PANIK, DET HÄR ÄR BARA EN PLAN B, OCH HAR MAN EN PLAN B SÅ INTRÄFFAR ALDRIG PLAN A, DET VERKAR VARA EN UNIVERSELL REGEL. 
SÅ DET HÄR ÄR BARA EN HANDLINGSPLAN SOM ÄR BRA ATT TÄNKA PÅ OM NÅGON SKULLE FÅ EN AKUT SVIKT. 
SJUKVÅRDEN ÄR ÖVERBELASTAD OCH DÅ GÄLLER DET ATT BINJUREPATIENTER SNABBT KAN SÄTTA IN SJUKVÅRDSPERSONAL VAD DET GÄLLER - FÖR VI ÄR ENKLA ATT BEHANDLA BARA DE HAR NÖDVÄNDIG INFORMATION. EN SPRUTA OCH DROPP GÅR OFTA FORT ATT FÅ.

söndag 1 mars 2020

Corona viruset - en av teorierna

I media rapporteras att fler än 83 000 människor har drabbats av Coronaviruset. Men vad är egentligen virusets ursprung? Hur smittsamt är det? Och hur oroliga behöver vi vara?
Coronavirus är en stor grupp av virus och den vanliga influensan är som regel ett coronavirus. SARS som kom 2003 och MERS från 2012 är båda coronavirus, men de var mycket dödligare än den vanliga influensan.
Symtomen av det nya Coronaviruset, från december 2019, påminner om förkylningar och influensa; feber, trötthet, huvudvärk, ont i halsen, torr hosta, svårighet att andas, frusenhet, snabba hjärtslag och vid svårare fall även lunginflammation och njursvikt.

Varifrån har viruset sitt ursprung?

Den officiella versionen är att Coronaviruset har spridits från fladdermöss via en orm och sedan till människa och från människa till människa. Men detta är spekulation och bevisen för det är svaga. Viruset ska ha börjat sprida sig på en matmarknad i Wuhan. Men det finns flera faktorer som gör att detta inte är troligt. Man har hittills inte funnit Coronaviruset hos några djur från matmarknaden i Wuhan.
Kinesiska forskare har kartlagt virusets genom och informerat resten av världens forskare.  Forskare som har undersökt genomet ser att viruset är väldigt likt SARS-viruset, men att det har fått en sekvens införd från ett annat virus. Detta menar man inte kan ske av sig självt utan har åstadkommits av människor i laboratorier. James Lyons-Weiler är en forskare som undersökt virusets genom, och han menar att det är mer än 99 procents sannolikhet att viruset har skapats i ett laboratorium.[1]
Viruslaboratorium med den högsta riskklassningen (Biosecurity Level 4) är till för att studera världens farligaste sjukdomsframkallande mikroorganismer. Detta för att se om man kan hitta läkemedel och vacciner mot dessa farliga virus och andra mikroorganismer. Men också för att skapa nya virus som är smittsammare och mer dödliga än de virus vi redan känner till och som kan användas i biologisk krigföring. Det finns bara ett sådant lab med Biosecurity Level 4 i Kina. Och det ligger i Wuhan!
Mycket talar för att Coronaviruset har spridits från labbet i Wuhan men hur det har gått till vet man inte ännu.[2],[3],[4]
Många menar också att vi inte kan lita på siffrorna som rapporteras från Kina. Det finns uppgifter som tyder på att det är många gånger fler personer som insjuknat och dött.[5]

Vad är skillnaden mellan en epidemi och en pandemi?

Om en stor andel av befolkningen i ett begränsat område smittas av en infektionssjukdom, till exempel ett land eller en världsdel, kallas det för en epidemi. En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen på minst två kontinenter eller i flera länder.
Varje år drabbas vi av en influensavåg, orsakad av virus, som drar över världen. Den sprider sig oftast från Asien och sedan runt hela jorden. Flera hundra miljoner, upp till en miljard människor, insjuknar och 200–700 000 personer dör varje år pga. den årliga influensavågen. Trots detta kallas dessa årliga influensaepidemier inte för pandemier. Vissa år är influensaepidemin mer smittsam eller mer dödlig än vanligt. Den kallas då för en pandemi och får ett eget namn. Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier. Spanska sjukan 1918–1920 (totalt cirka 50–100 miljoner döda), Asiaten 1957 (totalt cirka 2 miljoner döda) och Hong Kong-influensan 1968–1970 (totalt cirka 1 miljon döda).[6]
Bara i Sverige insjuknade 300 000 personer i Asiaten och 1 miljon personer insjuknade i Hong Kong-influensan. Spanska sjukan räknas som den största pandemin under 1900-talet.
I dag vet man att det inte var viruset ensamt som dödade utan en sekundär bakterieinfektion med streptococcus pneumoniae, d.v.s. den bakterie som orsakar lunginflammation. Att så många dog anses idag bero på de dåliga sanitära och hygieniska omständigheterna under första världskriget, samt den undermåliga och näringsfattiga kosten.
Den vanliga influensan drabbar varje år cirka 1 miljon människor i Sverige, (10 procent av befolkning) som blir mer eller mindre sjuka. Av dessa dör ungefär 200–1000 personer varje år, vilket utgör storleksordningen 0,1 procent av de som blivit sjuka. Närmare 90 procent av de som dör är över 75 år.
Detta ska ställas i relation till att det i Sverige varje år dör ungefär 90 000 personer[7] (246 per dag) och cirka 250-500 personer per år i trafiken.[8]

Hur smittsam och dödlig är Coronaviruset

Man mäter smittorisken i ett mått som kallas Ro (R-nought) som är ett mått på hur snabbt sjukdomen sprider sig (spridningsrisken).[9] Ro är det genomsnittliga antalet personer som smittas från en infekterad person. Om Ro <1 kommer infektionen att självdö. Är Ro = 1 kan den hålla sig vid liv och om Ro >1 så sprider den sig. Ju större Ro är desto snabbare sprider sig viruset och antalet drabbade personer.
Dödlighet hos ett virus mäts i ett mått som kallas för CFR (Case Fatality Ratio) och är antalet döda i förhållande till antalet konstaterade sjukdomsfall och anges i procent. Om antalet konstaterade fall är 1000 och antalet döda är 20 så är dödligheten 20/1000 = 2 procent.
En del virus har stor spridningsförmåga (Ro >1) men låg dödlighet, och blir då inte så farliga. Andra har stor dödlighet men inte så stor spridningsförmåga (Ro <1) och kan då lättare kontrolleras även om de är mycket farliga. Ett exempel på det senare är Ebola där väldigt många av de insjuknade dog, men den fick inte så stor spridning.
En faktor som påverkar smittorisken Ro är hur viruset sprids. Det kan ske genom direktkontakt eller överföring av kroppsvätskor, tex kyssar och samlag, men då blir den inte så smittsam eftersom man inte har sådant umgänge med så många personer. Men direktkontakt kan också ske genom att man tar på dörrhandtag eller andra ytor dit viruset kommit från en annan person. Viruset överförs till händerna och sedan från händerna till näsan, munnen eller ögonen när man petar sig på dessa ställen. Coronaviruset kan överleva 48 timmar på sådana ytor.
De flesta influensor sprids genom så kallad droppsmitta, dvs att man hostar eller nyser och det kommer som en dusch ur munnen eller näsan. Dessa droppar har en räckvidd på cirka en meter och faller sedan till marken av sin tyngd.  Men i vissa fall bildas väldigt små luftburna droppar (aerosoler), som kan hålla sig flytande i luften i flera timmar och därför kan smitta spridas även efter att smittbäraren lämnat rummet. För Coronaviruset har man nu konstaterat att det kan spridas genom aerosoler.[10],[11]
En annan faktor som påverkar smittorisken och dödligheten är hur lång inkubationstiden är (tiden från det att man blivit smittad tills man uppvisar några symtom som tex feber) och om man är smittsam eller inte under inkubationstiden. För SARS-2003 så var man inte smittsam under inkubationstiden utan först när man fick symtom, vilket gjorde att den inte spred sig så effektivt eftersom man kunde isolera personer när de blev sjuka och innan de hunnit smitta många. För Coronaviruset är inkubationstiden 2–14 dagar och det finns bekräftade fall på upp till 24 dagar och till och med 27 dagar.[12] Dessutom är det nu bekräftat att man är smittsam under inkubationstiden, till skillnad från SARS, vilket gör det svårare att isolera smittade personer eftersom man inte vet om det innan man får symtom, men trots det är väldigt smittsam.
En faktor som är unik för Coronaviruset är att man kan vara smittsam även efter att man har varit sjuk och blivit friskförklarad.[13] Och även insjukna igen efter att man har blivit frisk från viruset.[14]
Av alla som blir smittade märker en del ingenting, andra blir lite dåliga och kanske stannar hemma några dagar och några blir så sjuka att de söker vård. Det är bara de som söker vård som kommer med i statistiken och bara dessa personer som kan isoleras och där man kan följa upp vilka personer den smittade har träffat. Eftersom man kan vara smittspridare även om man aldrig insjuknar och därför inte vet om att man är smittbärare, blir det mycket svårare att isolera personer och stoppa spridningen.
En avgörande faktor är också hur vanligt det är med allvarliga komplikationer som behöver vård och eventuellt isolering på sjukhus. För vanlig influensa är det mindre än 1 procent, för SARS var det cirka 15 procent och för Coronaviruset uppskattas det till mer än 20 procent. Detta utgör en stor belastning på sjukvården och om det blir för många svåra fall överbelastas sjukvården och sjukhusplatserna tar slut, särskilt på intensivvården. Detta kan leda till att man inte kan isolera sjuka personer på ett bra sätt vilket gör att både spridningen och dödligheten ökar.
Ro och CFR kan bestämmas exakt först i efterhand, dels pga. inkubationstiden som är flera veckor, ända upp till en månad för Coronaviruset. Och dels för att det tar ytterligare tid för vissa som insjuknat innan dör. Dödligheten (CFR) kan ligga flera veckor eller månader efter i förlopp, vilket gör att dödstalet är osäkert under en lång tid och inte kan bestämmas förrän epidemin är över.
Ovanstående faktorer; extremt lång inkubationstid, spridning genom aerosoler och att man är smittspridare även när man är asymtomatisk (trots att man inte har några symtom själv), samt den höga risken för komplikationer gör Coronaviruset extra besvärligt.
Av de som dött hittills är 80% äldre än 60 år och det är väldigt få barn, även spädbarn, som blir sjuka. Detta är positivt och skiljer sig från den vanliga influensan då barn ofta drabbas.
Hittills (28 februari) har närmare 84 000 personer insjuknat och över 2 800 dött, de allra flesta i Kina. Men kan vi lita på uppgifterna från Kina? I början sa de att de hade läget under kontroll men sedan har det visat sig att de inte hade läget under kontroll. Nu har många miljonstäder i Kina satts i karantän och de åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att begränsa spridningen är oerhört kraftfulla och delvis brutala. Mycket talar för att det är många gånger fler som har insjuknat och dött i Kina än vad myndigheterna rapporterar.

Är Coronaviruset en pandemi?

Men när det gäller Coronaviruset är WHO och svenska myndigheter väldigt försiktiga med att utnämna den till en pandemi eller ens att den utgör en stor risk.  Ser man på fakta så inser man att Coronaviruset är mycket allvarligare än svininfluensan eller en vanlig influensa eller SARS.
Något som är anmärkningsvärt är varför spridningen är så snabb och dödligheten så hög i Kina. Visserligen har viruset sitt epicentrum i Wuhan, Kina och de har haft längre tid på sig att sprida smittan. Men skillnaden mellan Kina och resten av världen är anmärkningsvärt stor. En del tror att det inte bara beror på viruset utan även på att 5G är väldigt utbyggt ibland annat Wuhan. 5G påverkar kroppen på många sätt, bland annat nedsätts immunförsvaret vilket gör att konsekvensen av ett virus kan bli mycket allvarligare än utan strålningen.[15]

Jämförelse mellan några olika sjukdomar och deras smittorisker[16],[17] 



Jämförelse mellan några olika virussjukdomar och deras dödlighet[18]



Som framgår av ovanstående tabeller är vissa virussjukdomar väldigt smittsamma, tex mässlingen men inte särskilt dödliga. Andra sjukdomar är väldigt dödliga om man blivit smittad men de har låg spridning, tex Marburg och Ebola. Men sanningen ligger också i de stora talens matematik. Till exempel hade svininfluensan 2009 bara en dödlighet på cirka 0,03 procent men eftersom den spreds effektivt över jorden och drabbade mer än 760 miljoner människor så var det totala antalet dödsfall ändå nästan 300 000 personer.
Likadant är det med den vanliga influensan som sveper över jorden varje år där dödligheten ligger på cirka 0,1 procent. Man uppskattar att cirka 10 procent av jordens befolkning blir smittade varje år (cirka 700 miljoner personer) och antalet dödsfall uppskattas till 290,000–650,000 personer per år.[19]
Det är också viktigt att komma ihåg att dödligheten angiven i procent (CFR) beräknas på antalet kända insjuknade fall. När det gäller de väldigt dödliga sjukdomarna som tex Marburg och Ebola får man kännedom om i stort sett 100% eftersom man blir så sjuk. När det gäller sjukdomar med låg dödlighet vet man inte hur många som verkligen blir smittade. En uppskattning är att antalet smittade i den årliga influensan, som inte kommer under vård är cirka 10 gånger så många som de som rapporteras som sjuka. 
Frågan är därför vilken typ av virussjukdom som är allvarligast, de som är mycket smittsamma men med låg dödlighet eller de som har låg smittsamhet men med hög dödlighet.
Det finns flera bra sidor om man vill följa Coronavirusets utveckling här, här  och här

Bör man vara orolig eller rädd för detta nya virus Coronavirus?

Coronaviruset är inte som den vanliga influensan och det är inte heller som SARS, även om viruset är väldigt likt SARS. Det som är speciellt med Coronaviruset är att den är betydligt mer smittsam än den vanliga influensan men att den också har en dödlighet som är mycket högre än den vanliga influensan. Och eftersom det är ett helt nytt virus finns inte en naturlig immunitet som vid andra virus. Och heller ingen medicin eller vaccination ännu.
Jämfört med den vanliga influensan är Coronaviruset ungefär 2-6 gånger mer smittsamt och dödligheten är 20-30 gånger högre. Detta är uppskattningar som kommer att bli mer exakta med tiden. Därför har Coronaviruset en stor potential att utvecklas till en mycket allvarlig pandemi.
Oro och rädsla är inte bra. Oro och rädsla sänker immunförsvaret mycket effektivt, vilket motverkar syftet. Däremot är det bra att informera sig och göra intelligenta val för att minimera skada. Det är på samma sätt som när du sätter upp brandvarnare i din bostad och tecknar en hemförsäkring. Det gör du inte för att du är rädd eller orolig utan för att du är förutseende och förstår att om det skulle börja brinna i din bostad, då är det för sent att göra något för att förebygga situationen eller planera för åtgärder. 
Förklaring till det ”nya” Coronaviruset
Coronavirus är en stor grupp av virus och den vanliga influensan är so regel ett coronavirus. SARS som kom 2003 och MERS från 2012 är båda coronavirus, men de var mycket dödligare än den vanliga influensan.

Det nya Coronaviruset med epicentrum i Wuhan, Kina som tidigare kallades för 2019-nCoV, har nu fått det officiella namnet SARS-CoV-2 eftersom det liknar tidigare SARS virus.

Sjukdomen som den ger upphov till kallas COVID-19 (Corona Virus Disease 2019). Jämför namnen för HIV (viruset HIV) och AIDS (sjukdomen). Oftast kallas dock själva viruset för COVID-19, vilket egentligen är fel.
I nästa artikel tar jag upp hur man kan skydda sig och förebygga att man blir sjuk samt vad man kan göra om man redan har blivit eller tror att man blivit smittad.
Bertil Wosk, näringsterapeut och grundare av Holistic Sweden

https://www.holistic.se/blogg/6264

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...