lördag 26 maj 2018

FRÅN DAGENS MEDICIN

Hormonbrist sög musten ur ung man

Huvudvärk, kräkningar och dataspel tog under fem år helt över vardagen för en karriärhungrig och idrottande ung man. Anledningen var en mycket ovanlig brist på hypofyshormon.

Mannen, som var aktiv handbollsspelare, hade bra betyg. I samband med att han skulle avsluta sina universitetsstudier i England drabbades han av huvudvärk, illamående och kräkningar, och gick på kort tid ner åtta kilo i vikt.

Det tog fem år med diffusa symtom i form av huvudvärk och kräkningar, samt flera oklara diagnoser innan en läkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge äntligen misstänkte vad som visade sig vara källan till 21-åringens problem.

- Det är förvånansvärt att mannen lever i dag med tanke på hans extremt låga kortisolvärden, som sannolikt förelegat under lång tid, säger Bo Freyschuss, överläkare vid kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes, på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Skickades runt i sjukvården Väl hemma i Sverige efter den avslutade studieperioden sökte mannen efter tre veckor vård hos en allmänläkare, som hänvisade honom till en neurologmottagning. Han skickades vidare till medicinakuten för utredning om besvär från mag-tarmkanalen. Inget akut fel hittades och mannen hänvisades åter till primärvården - som inte kunde lösa problemen.

Fyra månader senare sökte mannen åter till akuten med huvudvärk och kräkningar och blev inlagd. Det misstänktes att han hade en virusinfektion. I samband med konsultationer av flera olika specialister gjordes en magnetkameraundersökning, som visade tecken på infarkt i hjärnan, varvid mannen fick kortison. Han blev då dramatiskt mycket bättre och därför ändrades diagnosen till misstanke om vaskulit, kärlinflammation, med efterföljande infarkt. Eftersom vaskuliten förväntades avklinga trappades kortisonet ut efter någon månad - och mannen blev sämre igen.

Då tog hans krafter slut. Illamåendet, den kraftiga huvudvärken och kräkningar flera gånger per dag gjorde att han under de kommande åren blev allt mer isolerad. Mannen slutade idrotta och han tvingades flytta hem till sina föräldrar. Han orkade knappt promenera utanför huset. Dataspel blev det han orkade ägna sig åt.

Fem år efter det första läkarbesöket inleddes försök till rehabilitering. Rehabiliteringsläkaren misstänkte Addisons sjukdom och remitterade patienten för endokrinologisk utredning vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Halterna av kortisol var då omätbara och behandling med hydrokortison inleddes omedelbart.

Dagen efter att patienten fick sin första kortisontablett orkade han för första gången på länge läsa morgontidningen.

- Även om han nu mår mycket bättre, har behandlingen inte inneburit att han är helt återställd. Fem förlorade år av svår sjukdom och social isolering har satt sina spår och innebär naturligtvis en personlig tragedi för denne unge man, säger Bo Freyschuss.

Grumlig symtombild vilseledde Utredningen visade att orsaken till mannens besvär var brist på hypofyshormonet ACTH. Denna brist ledde till minskad produktion av kortisol i binjurarna. Kortisol är ett hormon som bland annat gör att vi klarar fysisk påfrestning och stress. Vid uttalad kortisolbrist blir den drabbade mycket svag och en normalt sett ofarlig infektion kan bli livshotande.

Enligt Bo Freyschuss är denna typ av ACTH-relaterad isolerad kortisolbrist, där övriga hypofysfunktioner är bevarade, mycket ovanlig. Så ovanlig att det inte finns några siffror på hur många som insjuknar. I det aktuella fallet har det dessutom varit svårt att hitta förklaringen till att ACTH-produktionen upphörde.

- När mannen insjuknade drabbades han sannolikt av en inflammation i hypofysen, som slog ut de celler som producerar ACTH. I det akuta skedet var symtomen säkerligen mycket svåra att skilja från exempelvis cerebral vaskulit, som man först misstänkte, säger han.

Bo Freyschuss anser att den ovanliga sjukdomen, som har en så grumlig symtombild, åtminstone delvis kan förklara att det tog fem år innan mannen fick korrekt diagnos.

- Vid uttalad fysisk orkeslöshet hos i övrigt friska personer ska man överväga kortisolbrist. Ett annat kardinalsymtom är viktnedgång. Tyvärr drabbas de ofta av samtidig depression och uttalad apati, vilket kan grumla den kliniska bilden och leda oss på fel spår. Patienten har inte ork att stå på sig utan accepterar sin situation, säger han.

Vid den vanligare Addisons sjukdom slutar binjurarna att producera kortisol och aldosteron. Då drabbas patienterna av ungefär samma symtom, men dessutom av rubbningar av kroppens saltbalans och pigmentförändringar.

- En del kan leva med allvarlig kortisolbrist under lång tid. Men drabbas de av en allvarlig infektion behöver de verkligen kortisol. Det händer tyvärr att individer med Addisons sjukdom avlider i onödan, när de kunnat leva ett friskt liv med hjälp av dagliga kortisontabletter, säger Bo Freyschuss

HELIG BASILIKA

Farorna med helig basilika för viktminskning

Abela Davidsson 28-02-2017Hälsa

Helig basilika, eller Ocimum Sanctum är en ört hemma i Indien där det används som ayurvedisk medicin. I väst anses det som ett komplement för viktminskning. Men är det verkligen effektivt för viktminskning? Du bör konsultera din läkare innan du tar tillägget helig basilika.

historia

Holy Basil är en årlig ört som växer upp till (1,2 m) 4 fot hög. Anläggningen har flera grenade stjälkar med mjuka gröna bladen har en kamfer-liknande arom. I ayurvedisk medicin, helig basilika vara en helig ört med andliga och medicinska egenskaper. Känd som tulsi på Hindi språk, är denna ört används för att behandla feber, minska inflammation, bota hosta, förbättra matsmältningssystemet, förbättra minne och koncentration och öka immunförsvaret.

kortisol

Eventuellt helig basilika har kopplats till viktminskning på grund av dess förmåga att sänka förhöjda kortisolnivåer. Känd som "stresshormonet" kortisol produceras i binjurebarken; dess funktion är att hjälpa till att reglera blodsockret, energiproduktion, immunförsvar och healing. Om kortisolnivåer är för höga, kan du märka en viss viktökning, särskilt i nedre delen av magen. Den höga nivån av kortisol kan göra det svårt att gå ner i vikt och bibehålla en hälsosam vikt.

viktminskning

Helig basilika är en adaptogen; Detta innebär att du kan hjälpa kroppen hantera stress lättare. Detta uppnås genom stimulering av binjurarna; Dessa är de körtlar som producerar stresshormoner adrenalin, dopamin och norepinerfrina. Genom att göra detta kan adaptogener bidra till att minska kortisolnivåer. Helig basilika kan hjälpa till med viktminskning som en del av en balanserad kost och motion för att minska förhöjda kortisol; Men det finns inga vetenskapliga bevis för att stödja detta förslag.

faror

Det finns vissa tecken på att helig basilika kan vara farliga. Örten kan påverka fertiliteten och har inte utvärderats för användning under graviditet eller amning. Det rekommenderas att du undviker ört om du är på väg att underkasta sig operation eller om du tar blodförtunnande mediciner. Du bör också undvika Tulsi om du tar medicin för att sänka ditt blodsocker eftersom herb kan också lägre blodsocker.

fredag 25 maj 2018

GULDKLIMPAR

Jag vill berätta om guldklimparna. Många av oss är för trötta och för att tänka på att stanna upp och se dem. Jag vet att många inte orkar meditera fast det rekommenderas överallt. Men dom har aldrig aldrig haft en binjurebarkssvikt eller binjureutmattning, dvs man balanserar på referens. De med chusings har ännu svårare pga det höga kortisolpåslaget. Kroppen är ständigt i fly or fightmode. Förklaring kommer längre ner. Själv är jag mental tränare inom Silva Mind Contol som är stort i USA, Sydamerika och i vissa europeiska länder. Trots min egen mentala träning och min kunskap och erfarenhet så har inte hjärnkapacitet räckt till. Det ända jag orkat är att använda det när jag behöver somna på dagen, akuten, i magnetröntgen. Men jag somnar innan jag hunnit använt det på rätt sätt. Men min hjärna är programerad på just det. Mindfullnes, det är också en fantastisk metod. Men som sagt, vi orkar inte av olika skäl. Då är guldklimtarna underbara. Allt som behövs är att titta dej runt dej. Det finns aĺltid något vackert i våra olika ögon. Bilden på barnen, barnbarnen i mobilen tex. När vi stannar upp och låter oss glädjas åt det vackra så påbörjas en positiv kemisk process i våra hjärnor som sprider sig via hormonfrigörelse. Det kommer ett inlägg som förklara den processen. Men jag vill hålla det här enkelt. Men den processen är så forskningsbelagd att den lärs uttill alla som läser till socionom (soctant/kurator).

Fly och fight... en kvarleva från urminnes tider då människor var tvungna attvälja. Ska jag slåss mot björnen eller ska vi äta?

När kroppen upptäcker yttre eller inre fara så slår hjärnan på den mekanismen. Det sprutar hormoner, bland annat nordrenalin, som omvandlas till adrenalin. När ni hör otroliga historier om föräldrar lyfter en halv bil för att rädda sitt barn, utan att ha den förmåga, då är det den mekanismen som larmar. Den är inte till nytta i vårt samhäll. Men för oss sjuka så kan den stå och larma länge. Endera för lågt kortisol eller för högt... Och till orkar inte binjurarna för de har en central roll i hormonproduktionen.

Jag försökte hitta en lättläst text om vad som händer när vi stannar upp och ser det vackra. Då får vi en positiv in put i hjärnan som reagerar på den genom att belöna oss med hormoner som gör att vi mår bra, även om det är en 1 sekunds glädje. Hjärnan är snabbare än vi anar.

Därför är guldklimparna guld värda för alla. Sjuk som frisk!

Jag hittade den här texten, jag hoppas den är förståelig. Annars skriker ni och taggar!

Hormoner ingår i det endokrina systemet, som styr vår kropp på olika sätt.Hormoner är ämnen som bildas av vissa celler och som med blodet förs runt i hela kroppen. De reglerar cellernas funktion. De ingår inte i de processer som de reglerar utan verkar endast som kemiska signaler som främjar eller som hämmar processernas förlopp. Hormonsystemet regleras via negativ återkoppling som innebär att tillräcklig mättnad av ett hormon signalerar minskad hormonproduktion och produktionen av hormoner startar när det finns för låg hormonproduktion.

Man kan likna detta vid en ”hormontermostat”, hormonerna stiger när de är uppe i rätt mängd (som en värmetermostat) och slutar stiga när de uppnått rätt nivå (lagom värme på en termostat, stannar upp vid rätt temperatur).

Hormonsystemet kan bli utbränt som allt annat levande, precis som vi människor kan göra ”gå in i väggen”, blir utbrända, eller utmattade. Det är precis som att det (hormonsystemet) blir använt för mycket (överanvändning) eller för lite (understimulering) och kan därmed bli skadat. Hormonsystemet behöver också återhämtning precis som människor och allt annat levande på jorden.

Hur mycket ett hormonsystem tål, kan utsättas för eller hur mycket kraft/energi som kan användas i hormonsystemet varierar dels från hormonsystem till hormonsystem och dels från människa till människa genom vårt biologiska arv och andra faktorer som påverkar hormonerna.

Hormoner – hormonsystemet -Hormoner ingår i det endokrina systemet, som styr vår kropp på olika sätt.

Hormoner är ämnen som bildas av vissa celler och som med blodet förs runt i hela kroppen. De reglerar cellernas funktion. De ingår inte i de processer som de reglerar utan verkar endast som kemiska signaler som främjar eller som hämmar processernas förlopp. Hormonsystemet regleras via negativ återkoppling som innebär att tillräcklig mättnad av ett hormon signalerar minskad hormonproduktion och produktionen av hormoner startar när det finns för låg hormonproduktion.

Effektiv användning av hormonsystemet

Om människan utsätts för en situation med påslag av stresshormoner där vi är fokuserade, fattar beslut och använder hormonerna till att vara handlingskraftig är effektivt.

Ineffektiv användning av hormonsystemet

Hormonsystemet är starkt förknippat till tankar, känslor, självkänsla, självförtroende och självbild. Om människan går omkring och är orolig jämt och ständigt för saker som inte alls är en fara eller ett hot. Då kommer hormonerna att användas i tid och otid och hormonsystemet blir mer eller mindre försvagat och kanske inte används effektivt eller optimalt i kroppen (går in i väggen). Känslorna signalerar till hormonsystemet och hormonsystemet signalerar tillbaka till känslorna.

Det är inte alltid så lätt, människan har nämligen lärt sig att inte följa sina impulser för gränssättning gentemot andra människor. Vi har lärt oss att vara ödmjuk och tillmötesgående för att bli sedda som ”en bra människa”, ”en bra kvinna”, ”en bra man”, och så vidare.

Att förhandla bort eller vägra gränsdragning mot sig själv kan skada hormonsystemet och skapa hormonsjukdomar hos människor och ger sämre möjligheter till att hantera stress i liveFakta:

Benämningen hormon är härledd av grekiskans hormaein som betyder sätta igång och kan översättas med budbärare.

Hormonbildande körtlar:

hypofysen
sköldkörteln
bisköldkörtlarna
binjurarna
Langerhans öar i bukspottkörteln
äggstockar och testiklar
celler i mag-tarmkanalen
celler i njurarna.

Balansera sköldkörteln på fyra veckor

HÄLSA 3 januari, 2018

Man kan känna sig trött och okoncentrerad, öka i vikt och ha värk i kroppen. Torr hud, håravfall och att man känner sig allmänt nedstämd är också vanligt. Symptom som kan vara en del av ett naturligt åldrande men som lika gärna kan bero på en underfunktion i sköldkörteln. Inom ayurvedisk medicin använder läkarna ofta ashwagandha. En nyligen publicerad studie visar effekt redan inom fyra veckor.

På läkarspråk kallas det subklinisk hypotyreos och är en mild underfunktion i sköldkörteln. Problemen orsakas av en obalans som både är besvärlig att diagnostisera och svår att få läkarna att ta på allvar. Alla värden är i princip bra. Men du mår dåligt vilket blir till en frustrerande situation.

Fler kvinnor än män drabbas
Uppskattningsvis är mellan 10 och 20 procent av alla mellan 45 och 65 år drabbade, fler kvinnor än män. Och ju äldre man är desto större är risken. Det vanligaste kännetecknet för subklinisk hypotyreos är att TSH – det vill säga det hypofyshormon som skall stimulera produktionen av våra sköldkörtelhormoner T4 och T3 – är något förhöjt, men fortfarande inom normalvärdena. Även T4 och T3 ligger inom normalvärdena, men ofta i underkant.

LÄS OCKSÅ: 8 anledningar att äta ashwagandha

De som har dåliga binjurar ska tänka på Dr Lam, det kan blir värre då binjurarna för jobba på övertid. Till slut orkar de inte mer och lägger sig i vila.

Dold underfunktion
Dr Ove Törring, Karolinska Institutet och expert på sköldkörteln berättar i en intervju i Primärvårdens Nyheter1att symptomen på subklinisk hypotyreosofta är generella. Patienter kanske söker för depressiva besvär, trötthet och andra allmänna symptom som påminner om normalt åldrande. Problem som istället kan bero på subklinisk hypotyreos. Även personer som känner sig ”utbrända” kan egentligen lida av en mild hypotyreos. När ämnesomsättningen sjunker ökar stressnivån vilket gör att patientens förmåga att hantera problem och kriser minskar, avslutar Ove Törring.

Normaliserar sköldkörtelfunktionen
För många kan ashwagandha vara till stor hjälp. Ashwagandha är en medicinalört som inom den ayurvediska medicinen ofta används för att avhjälpa hormonell obalans, bland annat underfunktion i sköldkörteln.

LÄS OCKSÅ: 17 tecken på underfunktion i sköldkörteln

Stress bidrar
Även mekanismen bakom är väl utredd. Idag vet man att det kortisolpåslag som uppkommer vid långvarig stress sänker ämnesomsättningen. I den processen dämpas nybildningen av våra uppbyggande och energiskapande hormon som testosteron, progesteron, östrogen och sköldkörtelhormon. TSH försöker förgäves aktivera produktionen av T4 och T3 men motarbetas av kortisolet. En obalans uppstår. En obalans som om den inte tas på allvar kan leda till en hypotyreos. Ashwagandha vänder på den processen.

Effekt på fyra veckor
KSM-66 som är ett ekologiskt fullspektrum extrakt av ashwagandha, har genomgått ett stort antal kliniska studier som visar att kroppens motståndskraft mot stress ökar. Därigenom minskar också mängden kortisol – produktionen av sköldkörtelhormon underlättas. Den nya studien, som publicerades hösten 2017, visar att KSM-66 normaliserar sköldkörtelfunktionen på fyra till åtta veckor2. Ämnesomsättningen ökar och orken kommer tillbaka.

LÄS OCKSÅ: Ashwagandha – mot trötthet, stress och brist på lust

Värdena normaliserades
I den dubbelblinda, randomiserade studien deltog 50 medelålders män och kvinnor, alla diagnostiserade med subklinisk hypotyreos, med förhöjda TSH värden och låga T4 och T3 värden, men inom normalvärdena. Hälften av deltagarna fick 300 mg KSM-66 två gånger per dag och den andra hälften fick identiska kapslar men med overksamt innehåll (placebo). Redan efter fyra veckor mådde KSM-gruppen avsevärt bättre än placebogruppen, vilket förstärktes under de åtta veckor som studien pågick. TSH värdet sjönk signifikant samtidigt som sköldkörtelhormonerna normaliserades. Forskarnas slutsats blev att KSM-66 är effektivt och säkert att använda vid en mild underfunktion av sköldkörteln.

Diagram över eresultat från studie på KSM-66

Av Johanna Gustafsson

1. Hypotyreos.info och primärvårdens nyheter, 9-10-2009

2.Efficacy and Safety of Ashwagandha Root Extract in Subclinical Hypothyroid Patients: A Double-Blind, Randomized Placebo-Controlled Trial. Sharma, A. K., Basu, I., & Singh, S. (2017). The Journal of Alternative and Complementary Medicine

KÄLLA

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

NYA RÖN OM SKÖLDKÖRTEL/ME

Kroniskt trötthetssyndrom kan ha en väsentlig hormonell länk

PETER DOCKRILL 21 MAR 2018

I åratal har en rad delat upp miljoner av patienter från sina läkare och separerar de som upplever de försvagande effekterna av kronisk trötthetssyndrom Från en medicinsk anläggning som traditionellt har vägrat att erkänna eller komma överens om tillståndet.

På senare tid har en serie studier visat bevis på biologiska mekanismer som kan bidra till störningen - och nu ses ny forskning från Nederländerna som ett viktigt framsteg när det gäller vår förståelse av sjukdomen.Forskare vid Universitetssjukhuset Groningen har upptäckt en länk mellan kronisk trötthetssyndrom (CFS) - aka myalgisk encefalomyelit(ME) - och lägre sköldkörtelhormonnivåer.

Om resultaten kan bekräftas med ytterligare forskning kan det vara ett första steg mot att finna en behandling för denna galnaing, mystiska sjukdom.

En del av problemet med att utforska vad som ligger bakom CFS är att erkänna det i första hand.

Ofta diagnostiseras det genom att utesluta andra underliggande medicinska tillstånd, med hjälp av en avdragsprocess för att eliminera virus-, bakterie- och andra medicinska förklaringar som vi har fastställt test för.

Tillståndet , som inte har någon definitivt känd orsak, är markerad av långvarig trötthet, eftermattig sjukdom, sömnstörningar, svårt att tänka klart och en mängd andra varierade fysiska symptom som kännetecknas av generellt obehag, ont och smärta ( ibland extrema).Svårighetsgraden och prevalensen av dessa symtom - beräknad att påverka över 1 miljon amerikaneroch 2,6 procent av den globala befolkningen - har gjort CFS till en av världens mest kontroversiella medicinska störningar, med patienter och forskare sombeklagar otillräckligheten i vår befintliga förståelse och"behandlingar" av sjukdomen .Den nya studien, ledd av biokemist Begoña Ruiz-Núñez, jämförde sköldkörtelfunktionen och markörer av inflammation mellan 98 CFS-patienter med 99 friska kontrolldeltagare.

Vad de fann var att CFS-patienter hade lägre serumnivåer av två viktiga sköldkörtelhormoner - som kallas triiodotyronin (T3) och tyroxin (T4) - men normala nivåer av ett sköldkörtelstimulerande hormon som vanligtvis förekommer vid högre nivåer vidhypothyroidism - det bättre förståda tillståndet som också visar lågt sköldkörtelhormonproduktion.I den utsträckning de kan karakterisera det hittills, förutser forskarna att CFS orsakas av låg aktivitet av sköldkörtelhormoner i avsaknad av sköldkörtelnssjukdom, eftersom patienterna i studien hade regelbundna mängder av det sköldkörtelstimulerande hormonet, kallat tyrotropin.Dessutom visade CFS-patienterna en lågkonjunkturinflammation i allmänhet plus högre nivåer av ett annat sköldkörtelhormon som kallas "omvänd T3" (rT3), vilket anses ha bidragit till den totala minskningen av T3-hormoner,

"En av de viktigaste inslagen i vår studie är att våra observationer fortsatte med två känslighetsanalyser för att kontrollera styrkan i sambandet mellan CFS och sköldkörtelparametrar och låggradig inflammation",säger Ruiz-Núñez .

"Detta stärker våra testresultat betydligt."Medan vi ännu inte förstår hur dessa förändrade hormonnivåer är relaterade till de myriade symtomen på CFS, kan isolering av denna obalans i sköldkörteln vara ett viktigt framsteg när det gäller att lära sig mer om vad som utlöser denna konstiga sjukdom - vilket förhoppar oss . förhoppningsvis närmare riktade försök och en dag behandling."Den här nya undersökningen av sköldkörtelhormoner i ME / CFS är ett viktigt framsteg när det gäller vår förståelse för hormonella avvikelser i denna sjukdom",förklarar läkare Charles Shepherd, en medicinsk rådgivare till Storbritanniens ME-förening, som inte var inblandad i studien.

"Om dessa resultat kan replikeras av andra oberoende forskargrupper, föreslår det att försiktig användning av behandling av sköldkörtelhormon måste bedömas i en klinisk studie - eftersom det kan vara en effektiv form av behandling för åtminstone en undergrupp av personer med ME / CFS.

Resultaten rapporteras igränser i endokrinolog, ScienceDaily

torsdag 24 maj 2018

BINJUREBARKSVIKT

binjurebarksvikt?

Binjurarna

Binjurebarksvikt är vanligtvis en smygande sjukdom som stadigt blir värre. Den orsakas av brist på binjurebarkshormoner (adrenokortikala hormoner på fackspråk) som aldosteron och kortisol (läkemedlet kortison är kortisol framställt på konstgjord väg), men tillståndet kan även uppstå akut med katastrofala följder (Addisonkris). Addisonkris förekommer mycket sällan. Binjurebarksvikt delas in i en primär och en sekundär form:

Primär binjurebarksvikt betecknas även som Addisons sjukdom (Morbus Addison) och orsakas av skada på binjurarna eller av läkemedel som blockerar kroppens produktion av kortisol.
Sekundär binjurebarksvikt orsakas av processer i den delen av hjärnan som har överordnad kontroll av produktionen av dessa hormoner (hypofysen).

Förekomst

Bestående primär binjuresvikt – Addisons sjukdom, återfinns hos cirka 1 000 personer i Sverige. Varje år insjuknar cirka 1 person per 100 000 invånare i Addisons sjukdom. Det verkar som om förekomsten av tillståndet till viss del är okänd. Diagnosen ställs vanligast på personer i 40-årsåldern och då oftast på kvinnor. Primär binjurebarksvikt orsakas av bristande produktion av binjurens hormoner som följd av destruktion av binjurebarken.

Sekundär binjurebarksvikt är vanligare än den primära formen. Även i detta fall är det oftast kvinnor som drabbas av tillståndet, men den sjuke drabbas i allmänhet senare i livet. De flesta får diagnosen i 60-årsåldern. Nyligen avslutad/nedtrappad behandling med kortison är som regel sjukdomsorsaken. I de flesta fall är tillstånden övergående. En orsak till sekundär binjurebarksvikt är brist på signalhormonet ACTH. Andra orsaker till sekundär binjurebarksvikt är tumör, sjukdom eller strålbehandling av hypotalamus eller hypofysen. Hjärnblödning eller stroke (slaganfall) kan också framkalla tillståndet i sällsynta fall.

Sjukdomsmekanismer

Central reglering. Med detta menas att det är hypotalamus/hypofysen i hjärnan som har överordnad kontroll av utsöndringen av binjurebarkshormonerna. Normalt producerar hypotalamus kortikotropinfrisättande hormon (CRH) som stimulerar hypofysen till att producera ACTH, som i sin tur stimulerar binjurarna till att producera kortisol. Hjärnan övervakar hela tiden hormonnivåerna i kroppen, och justerar produktionen därefter.

Vad gör kortisol?Kortisol är viktigt för en mängd processer i kroppen (bland annat kroppens energireglering, näringsupptag i benvävnad, och immunförsvaret). Hormonet påverkar också nervcellerna. Kroppens normala kortisolproduktion varierar under dygnet, och är som högst på morgonen och nästan obefintlig på natten.

Vad gör aldosteron?Aldosteron spelar en nyckelroll i vatten- och saltbalansen och är av stor betydelse för att blodtrycket ska upprätthållas. Hormonet kontrolleras inte av centrala mekanismer (hjärnan) i samma omfattning som kortisol, och kontrollen av den här hormonutsöndringen bevaras därför vid sekundär binjurebarksvikt.

Könshormon.Binjurebarken producerar också ett antal förstadier till könshormonerna (DHEA, DHEAS och androstendion). ACTH, hjärnans signal till binjurarna om att upp- eller nedreglera produktionen av kortisol samt dessa hormoner, är nedreglerat vid sekundär binjurebarksvikt. Produktionen av könshormon beror på ålder och är som högst i perioden från 6–10 år fram till 20–30-årsåldern, och är därför sällsynt hos patienter med sekundär binjurebarksvikt som ofta är äldre.

Riskfaktorer för att utveckla binjurebarksvikt. Fertila kvinnor drabbas oftast. Cirka hälften av dem med Addisons sjukdom har samtidigt en annan autoimmun sjukdom, som sockersjuka (typ 1-diabetes) eller celiaki. Sekundär binjurebarksvikt kan uppstå efter långvarig kortisonbehanding, och eventuellt vid sjukdom, skada eller strålning mot huvudet.

Diagnos

Diagnosen ställs som regel på grundval av typiska tecken hos patienten samt med blodprover som bekräftar diagnosen. Binjurebarksvikt ger som regel:

Mörkare hud än förväntat samt att ärrväv och rynkor ofta är påfallande mörka (observera att detta förekommer endast vid primär binjurebarkssvikt med förhöjda ACTH värden).

Svaghet, brist på energi och uthållighet, minskad kraft.

Brist på aptit och viktförlust.

Buksmärtor, illamående, kräkningar – särskilt vid primär binjurebarksvikt.

Ledsmärtor och smärtor i muskulaturen.

Yrsel. Patienten har ofta lågt blodtryck som kan bidra till att förklara det här fenomenet.

Saltbehov – endast vid primär binjurebarksvikt.

Torr och kliande hud hos kvinnor.

Irritabilitet och andra psykiska förändringar är inte ovanligt.

Förlust av eller nedsatt könsdrift hos kvinnor.

Barn utvecklar lätt lågt blodsocker.

Vid Addisons sjukdom ger inte tillståndet symtom innan 80–90 % av binjurebarken är förstörd. Symtomen kommer smygande under månader upp till år, på ett sådant sätt att patienten själv inte reagerar förrän sent i förloppet. Vid sekundär binjurebarksvikt är diagnosen ofta ställd innan symtomen kommer och tillstånden är förväntade. Patienter med sekundär binjurebarksvikt lider i allmänhet inte av vätskebrist och lågt blodtryck då aldosteronproduktionen är intakt. Mörk hud är i allmänhet inte heller ett symtom hos de här patienterna.

Prover. Diagnosen binjurebarkssvikt ställs genom att man genomför ett kortisolstimuleringstest (Synacthen-test). Det är viktigt att eventuella kortisonpreparat sätts ut innan testet. Därefter kartläggs om det rör sig om en primär eller sekundär svikt genom att samtidigt kontrollera P-kortisol och ACTH. Bilddiagnostik som datortomografi och magnetkameraundersökning kan vara nödvändig för att upptäcka orsaken till binjurebarksvikten.

Andra sjukdomar. Av dem med Addisons sjukdom är mer än hälften också drabbade av tillstånd som slår mot andra delar av immunsystemet. Till exempel kan tester av ämnesomsättningen indikera låg ämnesomsättning, vilket kan korrigeras när behandlingen för binjurebarksvikten inleds.

Ytterligare undersökningar. Alla patienter med misstänkt primär binjurebarksvikt ska remitteras till en medicinsk eller endokrinologisk specialavdelning.

Behandling

Behandlingen siktar på att med hjälp av läkemedel återskapa en hormonnivå som i möjligaste mån liknar den som patienten normalt skulle ha. Målet med behandlingen är att ge bästa möjliga livskvalitet, i möjligaste mån minska risken för negativa biverkningar av sjukdom och behandling samt att normalisera livsutsikterna. Hos dem som är drabbade av allvarlig binjurebarksvikt kommer livslång behandling att vara nödvändig.

De allra flesta får en något högre dos av binjurebarkshormoner genom behandlingen än vad kroppen själv skulle producera.

Patienter med sådan sjukdom ska förses med ett informationskort där det framgår att han/hon har en kortisolbrist och är beroende av kortisontillförsel. I en situation där patienten inte själv kan ta tabletter eller då han/hon på grund av annan allvarlig sjukdom eller ökad fysisk stress (till exempel trauma, operation) är i behov av högre kortisondoser kan läkemedel ges som injektion eller infusion. Patienten ska lära sig hur kortisondosen ska ökas som ett svar på situationer som leder till stress för kroppen. Vid feber över 38 °C feber dubblas dygnsdosen. Vid högre feber rekommenderas man att kontakta läkare för råd om hur dosen ska ökas. Omfattande operationer och allvarlig stress (hjärtinfarkt och liknande) kan kräva en 10-dubbling av dygsndosen. När stressfaktorerna är borta normaliseras kortisonanvändningen genom successiv nedtrappning.

Det är önskvärt att kortisonbehandlingen i möjligaste mån liknar kroppens egen producerade mängd av hormonet. Kortisoninsöndringen har en normal dygnsvariation varför man rekommenderar att en högre dos tas på morgonen (vanligtvis mellan 10 och 20 mg) och en lägre på eftermiddagen (vanligtvis mellan 5-10 mg). En del patienter behöver även ta en lägre dos mitt på dagen. Obs! Var medveten om att det kan behövas göra individuella justeringar för den enskilde patienten med avseende på dosen. I idealfallet utförs behandlingen med lägsta möjliga dos som ger symtomfrihet. Det finns en mängd varianter av kortison, och styrkan är olika hos dessa läkemedel. Doseringen ovan gäller för preparatet Hydrokortison.

Vid primär binjurebarksvikt är det som regel nödvändigt med kompletterande behandling med mineralkortikoid (fludrokortison), vilket i allmänhet inte är nödvändigt vid den sekundära varianten av sjukdomen. Sådan behandling måste också justeras individuellt.

En del patienter med binjurebarksvikt lider ändå av trötthet, matthet och minskad stresstolerans som kan försämra deras arbetsförmåga.

Behandlingen av Addisonkrisdiskuteras i ett separat dokument. Det är viktigt att lära sig leva med tillståndet på så sätt att man kan anpassa dosen med kortison vid stressituationer – och att man helst tar medicinerna innan man får behov av dem istället för efter.

Att leva med binjurebarksvikt

Tillstånden kräver livslång behandling, och behandlingen bör kontrolleras ungefär en gång årligen. De dominerande symtomen är trötthet, brist på energi, depression och ångest. Kvinnor kan uppleva nedsatt könsdrift.

Personer med diagnosen måste vara medvetna om att man är helt beroende av sina ersättningsmediciner, helst kunna justera sin egen kortisondos efter olika situationer och komma ihåg att ta med sitt sjukdomsinformationskort.

BINJURAR - KORTSOL - SKÖLDKÖRTEL