GABA (gamma-aminosmörsyra):
Funktion
I början av 1970-talet dokumenterade dr Candace Pert, en farmakolog, GABA-receptorerna i hjärnan och kroppen. Dr Perts forskning visar hur viktigt det är med GABA för kroppens hantering av stress och ångest. Låga mängder GABA återfinns vid depression. Mellan 40–50 procent av alla hjärnans synapser innehåller GABA. GABA är den mest distribuerade neurotransmittorn i hjärnan och den spelar en vital roll för att lugna neuroner och en människas uppträdande. I hjärnan finns GABA mellan 200–1000 ggr mer koncentrerat än andra neurotransmittorer såsom acetylkolin, norepinefrin och 5-HTP. I de basala ganglierna finns den högsta koncentrationen av GABA, följt av hypotalamus, hippocampus, cortex, amygdala och thalamus.
GABA är en icke essentiell aminosyra som tillverkas av glutaminsyra. Den kan också bildas av Teanin.
Limbiska systemet i hjärnan är kroppens emotionella väckarklocka. Den aktiveras av stress och skickar ut signaler såsom oro, rädsla, ångest och ilska, som är så starka att de ger både fysiska och beteendemässiga symtom. Limbiska systemet ger sig inte till känna som regel men har ett minne som gör att den kommer ihåg tidigare tillfällen. Detta gör att den för varje tillfälle utger kraftigare signaler.
Eftersom andra delar av hjärnan som tar itu med medvetenhet, förstånd och beslutsfattning inte fungerar med obalans i det limbiska systemet har hjärnan inbyggda mekanismer som begränsar det limbiska systemets signaler. Ett av det viktigaste begränsande ämnet hos det limbiska systemet är gamma-aminosmörsyra (GABA), en aminosyra som verkar minska intensiteten hos hjärnans respons till stimulerande impulser.
I läkemedelsbranschen används benzodiazepiner för att uppnå samma effekt, men dessa (Librium, Xanax, Valium m.fl.) ger andra mycket svåra bieffekter som inte märks vid intag av GABA.
FORSKNING
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.
Det är känt att nervtransmittorn gamma-aminosmörsyra (GABA) har betydelse för diabetes, men mer kunskap behövs för att förstå sambanden i detalj. GABA syntetiseras med hjälp av ett enzym som kallas GAD, dels från aminosyran glutamat i nervceller, men också i de insulinproducerande beta-cellerna i Langerhanska öar i bukspottskörteln. GAD finns två former i, GAD65 och GAD67. Vid typ-1-diabetes förstörs beta-celler medan typ-2-diabetes är associerad med nedsatt beta-cellfunktion och insulinresistens.
Patienter som nyligen har insjuknat i typ-1-diabetes har ofta antikroppar mot GAD65. Däremot har det inte funnits någon stark länk mellan GABA och typ-2-diabetes tills alldeles nyligen när det påvisades att GABA är viktigt för att kunna bevara och även bilda nya beta-celler.
De båda aktuella studierna, som nu publiceras i EBioMedicine (http://www.ebiomedicine.com) förstärker bilden av GABAs betydelse, för båda typerna av diabetes. Forskarna använde jonkanaler som GABA öppnar, GABAA-receptorn, som biologisk sensor för GABA och kunde på så sätt bestämma GABAs fysiologiska koncentrationsnivå i Langerhanska öar från människa. De kunde även visa att dessa jonkanaler blev mera känsliga för GABA vid typ-2-diabetes och att GABA hjälper till att reglera utsöndringen av insulin (artikel 1).
Forskarna isolerade sedan immunceller från blod från människa och studerade effekten av GABA på dessa. De visar att GABA bromsade dessa och även minskade utsöndring av ett stort antal inflammatoriska molekyler (artikel 2).
- GABAs antiinflammatoriska effekt är viktig för bukspottskörtelns Langerhanska öar eftersom överlevnaden hos insulinproducerande beta-cellerna ökar när toxiska vita blodkroppar hämmas.
- När beta-celler minskar i antal och försvinner, som är fallet i typ-1-diabetes, minskar även GABA och dess skyddande effekt på beta-cellerna. När inflammatoriska molekyler ökar kan dessa försvaga eller till och med döda de återstående beta-cellerna
- När beta-celler minskar i antal och försvinner, som är fallet i typ-1-diabetes, minskar även GABA och dess skyddande effekt på beta-cellerna. När inflammatoriska molekyler ökar kan dessa försvaga eller till och med döda de återstående beta-cellerna
I sina fortsatta studier fokuserar forskarna på att klargöra verkningsmekanismerna för GABA i immunceller och i beta-celler från människa. De kommer också att studera hur läkemedel som redan finns kan öka, minska eller härma effekten GABA, säger Bryndis Birnir.
Artikelreferenser:
1. Functional characterization of native, high-affinity GABAA receptors in human pancreatic beta cells (2018). Sergiy V. Korol#, Zhe Jin#, Yang Jin, Amol K. Bhandage, Anders Tengholm, Nikhil R. Gandasi, Sebastian Barg, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Derek Laver, Bryndis Birnir*,
EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.014
1. Functional characterization of native, high-affinity GABAA receptors in human pancreatic beta cells (2018). Sergiy V. Korol#, Zhe Jin#, Yang Jin, Amol K. Bhandage, Anders Tengholm, Nikhil R. Gandasi, Sebastian Barg, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Derek Laver, Bryndis Birnir*,
EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.014
2. GABA regulates release of inflammatory cytokines from peripheral blood mononuclear cells and CD4+ T cells and is immunosuppressive in type 1 diabetes (2018). Amol K. Bhandage, Zhe Jin, Sergiy V. Korol, Qiujin Shen, Yu Pei, Qiaolin Deng, Daniel Espes, Per-Ola Carlsson, Masood Kamali-Moghaddam, Bryndis Birnir*,
EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.019
EBioMedicine https://doi.org/10.1016/j.ebiom.2018.03.019
För mer information, kontakta Bryndis Birnir, tel: 018-471 46 22, mobil: 076-562 02 43, e-post: Bryndis.Birnir@neuro.uu.se.
