Visar inlägg med etikett FUNKTIONELL MEDICIN. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FUNKTIONELL MEDICIN. Visa alla inlägg

onsdag 4 december 2019

FUNKTIONELL MEDICIN OCH FÖRSÄKRINGSBOLAG SAMT KERSTIN BISMAR

Lägg till bildtext
Det är faktiskt lika spännande som det låter. Vilket recept, man kan undra vad det kommer ut för rätt om man beställer det. Faktum, det är funktionell medicin som serveras på fat.

I Sverige finansierar Skandia, Länsförsäkringar och EuroAccident en klinisk prövning med anknytning till funktionell medicin. Det förvånade mej när jag hittade det. Men om försäkringsbolag lägger till pengar så handlar det om att dom ser en vinst i slutändan. Så funkar alla bolag. Man måste ha en vinst för att kunna fortsätta och agera på marknaden så det är inget konstigt. Att man gör det via funktionell medicin gör att det har övertygat 2 svenska stora aktörer och en europeisk aktör på försäkringsmarknaden. 

Kerstin Biskmark är involverad och det borgar för kvalitet med hennes kunskapsbank.


Aktuell studie med anknytning till funktionell medicin

I Sverige finansierar Skandia, Länsförsäkringar och EuroAccident en klinisk prövning med anknytning till funktionell medicin. Kortfattat kan man säga att undersökningen kommer att rikta in sig mot patienter med nedsatt sköldkörtelfunktion (hypotyreos) som får sköldkörtelhormon men som ändå har symtom som trötthet, diffus värk och viktproblem trots normala värden. – Det är oklart vad som ligger bakom det här tillståndet, som oftast drabbar medelålders. Patienterna blir ofta sjukskrivna och lider av värk och uttalad trötthet. Symtomen stämmer inte med fibromyalgi och vi måste därför vara förutsättningslösa i det kommande arbetet, säger Kerstin Brismar som leder studien. Hon är känd för bl.a. sin diabetesforskning och 5:2-dietstudien. Försäkringsbolagen som lever på att vi är friska ser vinsten med att arbeta med helheten, vilket många alternativa medicinare gjort under många år. Försäkringsbolag skulle inte satsa pengar på något dom inte tror kan spara pengar åt dem. Det är inte girighet, det är företagsverksamhet.

Kerstin Brismar berättar att specialisterna (endokrinologerna) vanligtvis inte tar emot dessa patienter, eftersom det inte finns någon tydlig endokrinologisk diagnos. Nej, den dörren verkar ibland ha specialistlåst som inte ens låssmeden rår på.

Femton patienter kommer att rekryteras till studien (som har det fullständiga namnet Personanpassad livsstilsmedicin vid läkemedelsbehandlad primär hypotyreos med kvarstående symtom), som genomförs enligt den funktionella medicinens helhetskoncept
– Studien kommer att kretsa kring kost, motion, stresshantering och kunskapsuppbyggnad. Det blir föreläsningar, träffar med rehabläkare och enskilda samtal med psykologer. Vi kommer att ta blod- och urinprover och söka svaret på frågan om det finns en koppling till någon biologisk markör. Jag måste söka upp studien om det är möjligt, det vore intressant att se om det finns någon biologisk markör.

Kerstin Brismar har arbetat på Sophiahemmet i några år och där kommit i kontakt med den här patientgruppen. Hon konstaterar att det tar tid att hjälpa patienterna.
– Det handlar om individuella insatser och behandlingen kan ta ett år eller så. Enligt min erfarenhet är det fråga om att förstå, bry sig om och lyssna in. Ibland har patienterna egna lösningar. Här visar läkaren på en enorm klokhet, hon inser att patienten ofta känner sin kropp bäst själv. Vi lever i dom 24/7.

Studien beräknas komma igång i maj 2016 och ska vara klar runt årsskiftet 2016/17.

Kan funktionell medicin revolutionera framtidens sjukvård?



”Det finns inga sjukdomar. Det finns bara symtom!”
Det här är ett drastiskt och kontroversiellt uttalande, hämtat från en webbintervju med den amerikanske läkaren Mark Hyman, som är ledare för det nya centret för funktionell medicin vid Cleveland Clinic i Ohio. Långt ifrån alla tillskyndare av funktionell medicin skulle hålla med Hyman, men hans uttalande kan ändå ses som en ”vägskylt” för vad den här medicinska inriktningen står för – alltså att sjukdomar presenteras med symtom på ett antal underliggande tillstånd som inflammation, oxidativ stress och felaktig respons från immunförsvaret.

Mer precist är funktionell medicin en vetenskapsbaserad utveckling av skolmedicinen som är på frammarsch i USA. Enligt Nordiskt nätverk för personanpassad livsstilsmedicin, NNPLM, (http://nnplm.org) söker den funktionella medicinen efter de utlösande faktorer som gett upphov till ett visst kliniskt tillstånd och de faktorer som gör att tillståndet består. Den tar sin utgångspunkt i att vi alla är biokemiskt olika och har skilda behov på grund av det unika samspelet mellan gener och miljö. Nära samarbete mellan läkare och patient.

Nytt synsätt

Per Båtelson, välkänd vårdentreprenör som startade Capio, är en av förgrundsgestalterna i Sverige när det gäller funktionell medicin. Han är bl.a. ordförande i NNPLM.
– Man kan säga att det är ett nytt sätt att se på hälsa respektive sjukdom. Inom funktionell medicin tar man symtomen på stort allvar redan på ett tidigt stadium. Istället för att bara dämpa symtomen, används modern teknik sprungen ur de molekylärmedicinska landvinningarna. Fokus ligger på att utifrån brister hos patienten, söka hitta en balans hos denne.
Påståendet att dagens vård av kroniska sjukdomar främst handlar om symtomlindring kan verka provocerande. Kerstin Brismar på Karolinska institutet (KI), som leder en studie med anknytning till funktionell medicin (se längre fram i artikeln), vänder sig delvis mot det begreppet och vill förtydliga att man inom endokrinologin självklart inte endast behandlar symtom: En läkare som exempelvis ordinerar insulin till en patient med typ 2-diabetes behandlar orsaken – alltså nedsatt insulinproduktion, och inte endast symtom – trötthet, viktminskning, illamående och törst, som försvinner när patienten får insulin.

Tittar på patientens historia

Företrädare för funktionell medicin (FM – se www.nnplm.se) menar att det som skiljer sig från dagens vårdmetodik är att man tittar längre tillbaka i patientens historia. Man ställer sig frågan ”varför?”, t.ex. Varför är insulinproduktionen nedsatt?
Svaret eller svaren på den frågan är den egentliga orsaken till sjukdomen. Ofta har svaret att göra med patientens livsstil. Om en person äter dålig kost och ägnar sig åt för lite fysisk aktivitet kan bukspottkörtelns insulinproduktion tvingas gå på högvarv tills bukspottkörteln inte längre orkar tillverka allt insulin som behövs för att ta hand om den konstant höga sockerhalten i blodet. Teoretiskt skulle även felaktig kost orsaka inflammation som drabbar bukspottskörtelns insulinproducerande celler.
Miljögifter är en annan bidragande faktor. Därför tittar man också på patientens exponering för exempelvis tungmetaller, hormonstörande ämnen i plaster och andra skadliga kemikalier.
Hälsa och sjukdom kan ses som de yttersta ändarna längs ett kontinuum. Om du är frisk behöver du ingen medicinsk behandling. Om du är sjuk behöver du behandling. Men inom funktionell medicin omfattar det här kontinuumet också en gråzon där man varken är helt sjuk eller helt frisk.
Målet i livsstilsmedicinen är att fånga upp patienter redan i den här gråzonen, så långt uppströms som möjligt, eftersom det ofta är mycket lättare att förebygga att tidiga symtom utvecklas till sjukdom än att bota sjukdomen när den väl har uppstått.
Metodiken inom funktionell medicin handlar om ett nära samarbete mellan läkare och patient. Varje patient är unik och därför skräddarsys behandlingen efter individens biokemi, genetik och livsvillkor.
– Det handlar om att förstå samband som läkarvetenskapen tidigare inte har förstått. Bl.a. är det fråga om att vi människor de senaste femtio åren har fått en försämrad livsmiljö i form av t.ex. ökad stress. Men det är också fråga om livsstil och genetiskt betingade faktorer.


Kan vara tänkbar behandlingsmetod

Varför kan det då finnas ett intresse i försäkringsbranschen för den här studien av livsstilsåtgärder? En av delfinansiärerna till ovanstående studie är Skandia.
– För oss är det fråga om att kunna hjälpa kroniskt sjuka patienter med kvarstående symtom där den klassiska medicinen gått bet. Den här studien riktar in sig på en patientgrupp där funktionell medicin skulle kunna vara till hjälp, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, och fortsätter:
– Skulle det visa sig att den faller väl ut, finns det en rad andra diagnoser där man kan fundera över ifall funktionell medicin är en tänkbar behandlingsmetod. Men vi är samtidigt helt klara över att det finns delade meningar om förtjänsterna med funktionell medicin. Det vore intressant att höra hur de tänker nu när studien som smygit mej förbi har implementerats i försäkringsbolagen.


Livsstilsfrågor handlar om kunskapsbakgrund

 – Som vanligt är det den mer utbildade delen av befolkningen som tagit del av – och tagit ställning till – de här nya rönen. Samtidigt finns det kanske andra delar av befolkningen som i högre grad skulle kunna dra nytta av dem. Livsstilsfrågor handlar i hög grad om kunskapsbakgrund hos den enskilde, betonar Per Båtelson.

I dagsläget får patienten själv stå för hela behandlingskostnaden. Per Båtelson menar att det finns så stora fördelar med funktionell medicin att staten borde engagera sig. För att skapa en mer jämlik vård, anser han att den här behandlingsmetoden skulle inrymmas inom den offentliga vårdfinansieringen. Och här kämpar 2-heal och andra seriösa aktörer för att förändra den ordinarie vården.

Men vägen dit är troligen lång, vilket även Per Båtelson är väl medveten om. Förutom att det finns delade meningar inom läkarkåren, är den trånga sektorn bristen på utbildad vårdpersonal. I dagsläget kan man endast få tilläggsutbildning i USA, där det går att få certifiering vid Institute for Functional Medicine (IFM) i Seattle. Det finns ett intresse från IFMs sida att etablera sig i Europa, men hittills har inga beslut fattats. Bragé-kliniken i Stockholm har stöd av SLL och bedriver liknande vård. Intressant, det ska jag forska vidare i.

– När det gäller det politiska intresset för funktionell medicin, är intresset svalt. Den här gruppen är svårast att övertyga – kanske för att perspektivet sällan sträcker sig över en mandatperiod, konstaterar Per Båtelson till sist. Det har gått ett par år och man ser att det blir mer och mer populärt ju mer forskningen framskrider med nya rön.

Helhetsbild istället för en specialitet i sänder

Per Båtelson pekar på att många människor har näringsmässiga obalanser som kan ge nedsatt fysisk funktion i mer eller mindre utsträckning. Felaktig kost som försämrar tarmfloran och orsakar så kallad läckande tarm kan bidra till många olika kroniska besvär. Och många av de somatiska sjukdomarna påverkar psyket, eftersom hjärnan är extremt känslig för obalanserna i kroppen. Det kan leda till bl.a. sömnsvårigheter och depression.

Tanken är att vårdgivaren ska inrikta sig på att koppla ihop sjukdomstecken till en helhetsbild, istället för att vårda ett symtom via en specialitet i sänder. På det sättet vill man uppnå en effektiv, proaktiv och hållbar vård som är långsiktigt lönsam.
– Självklart innebär det här en enorm utmaning för professionen och för den befintliga vårdapparaten.  Jag sticker inte under stol med att det är fråga om ett helt nytt arbetssätt, konstaterar Per Båtelson.

Och visst finns det olika åsikter i läkarkåren om den här behandlingsmetoden, både motståndare och företrädare. Per Båtelson påpekar att de läkare som har en närmare koppling till molekylärbiologin har haft lättare att ta till sig de nya rönen.
Samtidigt har det i USA vuxit fram något av en folkrörelse kring funktionell medicin. Inte minst försäkringsbranschen har tvingats förhålla sig till detta. Många försäkringsbolag är positiva, men även här är meningarna delade och ibland att betrakta som avvaktande. Jag kommer höra mej för när jag är på banan med försäkringsbolagen, de som förstår vikten av helhetsbilden kommer få mina pengar i framtiden.

Jag tänker att äntligen tänker sjukvården det Hasse Söderström berättade för mej för 35 år sedan. Så den alternativa medicinen har haft perspektivet länge och nu har vetenskapen kommit i kapp.

torsdag 31 januari 2019


Dr Lam är en väldigt klok dr i USA, så jag läser alltid då och då på hans sida. Jag hittar alltid något intressant och något att lära mej där.




Adrenal fatuige (binjureutmattning, i USA) är en term som tillämpas på en samling icke-specifika symptom som trötthet, ångest, ledvärk, sömnlöshet, hypoglykemi, depression, nervositet, sömnstörningar och matsmältningsproblem som presenteras hos en annars frisk person med normala laboratorietestresultat. Över 50 procent av vuxna lider av binjureutmattning vid ett eller annat tillfälle i sitt vuxna liv. De flesta återhämtar sig utan att veta att de hade binjuretumattningssydrom, men en minoritet misslyckas med att återhämta sig, och ett mindre antal fortsätter bara att förvärras.

I sin värsta form kan en person vara utmattad och oförmögen att fungera.Termen uppträder ofta i folkhälsoböcker och på alternativa medicinwebbplatser. En internetsökning av orden "binjure utmattning - adrenal fatugie" ger över 2,4 miljoner resultat, med söktrådar som sträcker sig från Mayo Clinic till Hormon Foundation och alternativa hälsoforum.

Vad som är klart är att för de allra flesta konventionella medicinläkare, andra än de framtänkande, finns detta tillstånd inte och det är inte riktigt. Men för de allra flesta av de drabbade är detta tillstånd väldigt verkligt, och det kan verkligen vara ganska försvagande.

Hur är det möjligt att en sådan utbredd dysfunktion som genererar så mycket pågående intresse bland allmänheten åsidosättas av många av världens mest briljanta och välutbildade läkare?
Hur förklarar man den kognitiva besvär bland de flesta konventionella medicinläkarnas bedömning att binjureutmattning inte existerar, medan den verkliga erfarenheten hos många drabbade är oförmåga och oförmåga att utföra ett normalt jobb?

Kliniska vs subkliniska sjukdomstillstånd

Åttio procent av de vanligaste orsakerna till dödsfall i åldersrelaterad sjukdom är kardiovaskulär sjukdom, stroke och cancer.
Dessa degenerativa sjukdomar får en början år innan yttre symtom är detekterbara. Till exempel tar den genomsnittliga cancer över ett decennium att utvecklas innan en en sjukdom kännsvid eller kliniskt bryts ner för att forskas på.
En livstid av dålig näring, stress och miljöförorening så reduceras det cellulära skyddet, reparation och ersättning mao - själva grunden för hälsan. Läs mer om detta på homeopathusets blogg. ELISABETS SÖDERSTRÖMS BLOGG
Utifrån kan man se ut som normal och hälsosam enligt traditionella standarder. Men med invändiga med cellulära skador som genom föroreningar belastar kroppen dagligen, pga bla stress och cellulär oxidativa processer, i kombination med endogena och exogena fria radikaler som vi utsätts för från en tidig ålder.
Vid 50 års ålder är skadorna från fria radikala attacker så mycket som 30 procent av vårt cellulära protein.
Lyckligtvis har kroppen endogena självreparations mekanismer. Annars borde jag och många med mej vara döda. Denna reparationsmekanism är dock inte 100 procent effektiv. En skada som reparerats kan leda cellulär mutation och slutligen organdysfunktion. Binjureutmattning som i slut ändan leder till binjurebarkinfussiens kan vara resultatet av sådan kontinuerlig belastning över tid.
Moderna laboratorie- och provsvarsmetoder är långt ifrån perfekta och saknar känsligheten för att plocka upp tecken tillräckligt tidigt för att varna oss för överhängande fara tyvärr, därför kan alternativa metoder vara mycket användbara om man tror sig ha binjureutmattning och inte passerat gränsen för sjukdom, då självklart också måste söka läkarhjälp. Här saknas det gamla doktorsvertyget - anamnes - man frågar patienten en massa och man får berätta hur det varit, symtom mm.
Modern medicin med sina många tester har ett enormt värde när symptomen blir katastrofala och bristande systemfel är uppenbart - när bröstsmärta uppträder eller hjärnfunktionen sänks eller en samling av symtom uppträder.
Fram till dess förstärker normala aktuella testresultat helt enkelt ( vår förnekelse och tro på att läkarvetenskapen har alla svar) att de flesta vuxna som ser sig friska, trots att det i praktiken redan ingått ett subkliniskt tillstånd av åldrande med flera sjukdomar etablerade men inte möjliga att identifiera med dagens fysiska undersökning eller laboratorietester.
Dessa progressiva subkliniska sjukdomstillstånd innefattar referensgränser och där omkring för sköldkörtelsjukdomar, gränsen för normal binjurefunktion och hormonell obalans, minskad leveravgiftningskapacitet (här kommer levern in igen), minskad gastrisk assimilationspotential, metaboliska obalanser och sockerintolerans. De är främst främmande för konventionellt utbildade västerländska läkare som enbart lär sig att tänka i form av bevisbar patologi för att definiera sjukdom. Så klart så hittar man undantag, och de undantagen tar man väl hand om och släpper inte taget om.

Sjukdomens kontinuitet

Det är inte ovanligt att kunna vara allvarligt sjuk och symptomfri och ha normala laboratorievärden men att inte känna sig frisk.
Obduktionsstudier av de som dog av plötslig död från hjärtstillestånd har upprepade gånger visat en stor andel med friska kärl och helt normala laboratorietester, och det är lite av en gåta varför dess människor gick bort alldeles för tidigt, de anses i obduktionen som friska.
Hälsa innefattar i praktiken ett fullständigt välbefinnande; ett kontinuum som sträcker sig från allvarlig sjukdom i ena änden till optimal hälsa i andra änden. Varje kronisk sjukdom uppvisar ett liknande kontinuum. Konventionell medicin tenderar att stämpla en person som sjuk när de överstiger tröskeln för normala laboratoriereferens baserat på data som härrör från allmän befolkningsstatistik. och inte individ. Är vi alla verkligen så lika? 

Till dess att man passerar tröskeln anses alla vara friska. Detta är ett all-eller-ingenting-tillväga gångs sätt. Allt eller inget! 

Kroppen är inte som en på och avknapp som vänder sig inte från normal en dag till att bli abnormal nästa. Tyvärr är allt som däremellan allmänt ignorerat. Framstegen för förebyggande medicin som en medicinsk specialitet strävar efter att fånga sjukdomen i sitt subkliniska tillstånd och ta itu med dessa subkliniska förhållanden långt innan de blir allvarliga och man passerar gränsen för sjukdom.

Addisons sjukdom/sekundär binjurebarksinfussiens/PCOC/Chusings syndrom mm

Konventionell medicin och dess syn på binjureutmattning som i stor utsträckning ses som en myt har faktiskt en grundläggande validitet. Ur sitt perspektiv är det bara ett sjukdomstillstånd när det gäller att binjurarna inte fungerar av olika anledningar och med olika ursprung i kroppen. Endera är det fel på själva binjurarna eller så påverkas binjurarna av något utanför dem. Man delar upp den i sjukvården som primär och sekundär binjurebarksinsufficiens.  Sen har man underdiagnosen utifrån ICD (diagnossystemet världen använder sig av)PCOS, Chusings syndrom och andra sjukdomar som har en direkt påverkan på vår kortisolproduktion. 
Både konventionell medicin och läkare och alternativa medicinare erkänner binjurebarksinsufficiens som en verklig sjukdom som diagnostiseras genom blodprov bla. Addisons sjukdom påverkar 4 av 100 000 personer.  Livslång steroidersättningsterapi (kortisonbehandling, ersättning för kortisol, kortison - hydrokortison, prednisolon etc, de kommer i ett eget inlägg) krävs vanligtvis. Diagnosen diagnostiseras efter väldefinierade protokoll och rutiner inom sjukvården. Som sagt, då har proverna påvisat sjukdomen redan.

Binjureutmattning?

Binjureutmatttning erkänns av naturläkare och utfövare av funtionell medicin för att indikera en mild form av binjurebarksinsufficiens där vanliga laboratorietester är normala men en person är symptomatisk. Det kallas också av en mängd andra namn, inklusive sekundär binjurebarksinsufficiens.
Modern medicinsk praxis är starkt beroende av laboratorietester och andra diagnostiska förfaranden som på ett mekaniserat sätt för att bekräfta och diagnostisera eller kontrollera frånvaro av sjukdom.
Vilket annat tillvägagångssätt kan anses skäligt. Betydelsen av att ta en detaljerad historia och erkänna den unika karaktären hos varje kropp som den centrala grunden för att komma fram till någon diagnos, det har blivit en snabb  förlorad del hos dagens unga läkare. De gamla rävarna har dock fortfarande kvar den sunda delen att ta en ordentlig anamnes på patienten, vilket är oerhört vägledande. 

Det har ersatt av en överremittering på laboratorietester. Det fungerar ganska bra för akut sjukdom, eftersom den kliniska presentationen är väldigt framträdande och påvisar snabbt förändringar. För de kroniska tillstånd är denna laboratorietmåttsmodellen mindre än idealisk. De flesta, om inte alla, utvecklas kroniska tillstånd genom ett subkliniskt tillstånd som nämnts ovan. I detta tillstånd finns symtom närvarande men alla relevanta laboratorieresultat ligger inom normala gränser. Därför bör man vara noga med att berätta sin egen historia för sin läkare, oavsett om denne vill höra eller inte.
I bästa fall fungerar laboratorieresultat för att hjälpa läkare att bedöma de kliniska sjukdoms tillstånden. Det var aldrig utformat för att ersätta en detaljerad historia och goda kliniska färdigheter. Inom den nuvarande medicinska ramen för tänkande betyder normalt helt enkelt avsaknaden av identifierbar sjukdom, vilket framgår av laboratorietestresultat inom ett statistiskt intervall som definieras matematiskt. Gränsen för vad som anses vara normalt eller onormalt bestäms av population och inte individ. Det är därför en ofullkomlig vetenskap, man tappar den viktigaste delen, hur individen mår. Som människa så känner man sin kropp i 99,9%, och man märker när något är galet någonstans, varför söker man annars läkarhjälp?
Denna metod för medicin är i stort sett ofullständig gällande alla kroniska tillstånd. Problemet är uppenbart! Enbart beroende av laboratorietestning som det slutgiltiga diagnostiska verktyget är en felaktig modell som tappar det viktigaste. Å ena sidan mår många människor inte bra men har normala testresultat (Hypo 2 som ex). Patienten får höra att inget är fel och skickas  sedan hem med ett dåligt mående. Å andra sidan kan det vara för sent då proverna visar på en sjukdom. Resultatet är detsamma: patienter lider onödigt.

Binjureutmattningsdiskussionen

Låt oss undersöka den grundprincip som används av naturligt orienterade läkare för att stödja sin bedömning om att binjureutmattning är på riktigt.
Binjurarna, som alla andra organsystem, är föremål för dysfunktion på grund av inneboende svaghet eller yttre föroreningar när som helst under vårt liv (Bla vad vi stoppar i munnen). Binjurarna utsöndrar över femtio hormoner och är i stor utsträckning ansvarig för att hjälpa kroppen att hantera stress (vilka kommer i ett annat inlägg). De flesta av dessa hormoner minskar efter att ha nått en topp i 20 års åldern. Den gradvisa nedgången i hormonhälsan är oacceptabel, särskilt gällande binjurarna (de är så viktiga att vi kan dö om de inte fungerar som de ska). Enligt naturläkare är utmattning oftast små mängder i de tidiga stadierna av binjureutmattning. En god natts sömn eller en kopp kaffe är vanligtvis allt som krävs för att återvinna förlorad energi.
Om fysisk eller känslomässig stress förblir hög och kroppen inte får/kan vila och återhämta sig. Då ökar takten i binjurarnas dysfunktion. Mjuk hud, oregelbundna menstruationscykler, låg libido, hypoglykemi, lågt blodtryck, sömnlöshet och letargi är tecken på interna systemuppdelning på den subkliniska nivån. Den gradvisa nedgången av sköldkörtelhormon leder till hypothyroidism; dysfunktion i sockerreglerande hormoner, såsom insulin, leder till metabolisk obalans; obalanserad östrogen leder till en myriad av hormonellt känsliga tillstånd, inklusive endometrios, PCOS och fibrocystisk bröstsjukdom; en minskning av kortisol leder till låg immunförsvar och frekvent sjukdom, försämrad hypoglykemi, lågt blodtryck, sömnlöshet, trötthet och ångest. 

Eftersom binjurarna utgör ett av kroppens främsta hormonella regleringscentrum, kommer det inte som någon överraskning att de med inneboende binjuresvaghet är mest drabbade. De som har upplevt känslomässigt trauma som barn, överdriven fysisk ansträngning, stora operationer och upprepade graviditeter är särskilt sårbara. Här har jag lärt mej att vara noga i mitt yrke, som socialsekreterare så läkarundersöks barn när de placeras. Och det är vi handläggare som skriver remissen, och vi har även rätt att skriva remiss för barn och föräldrar om de samtycker i en utredning. Där har vi inom Socialtjänsten möjlighet att lägga till det där lilla ordet S-kortisol, urininsamling under ett dygn, speciellt för de barn som utsatts för svåra övergrepp, oavsett natur av övergreppet. Vi uppmärksammar det och det finns i journaler hos både läkare och Socialtjänst. Det kan vara en ledtråd en vacker dag, det vet man aldrig. Och när det gäller barn är det extra viktigt eftersom kortisolbrist hämmar barnets psykiska och fysiska utveckling. Tillväxthormoner försvinner och utvecklingen hämmas. Där kollegor, där har vi möjlighet att påverka!

Varje kronisk sjukdom inklusive hypertoni, hypotyroidism och diabetes utvecklas genom ett kontinuum från normal till svår i ett graderat tillstånd över tiden. Baserat på sunt förnuft är det troligt att milda dysfunktioner i binjurarna existerar oavsett namn dom får. Det är viktigt att notera att medan binjureutmattning kanske kan förklara de symtom som uppstår, kan det ofta inte helt förklara alla symptom som presenteras av patienterna alla gånger. Det kan finnas andra villkor som kliniskt visar sig som en utmattning, men den underliggande grundorsaken är INTE binjurarnas svaghet. Här kan man ställa sig frågan hur det ligger till med hela gruppen, och det är många människor, med diagnosen utmattningsdepression?

Orsaker till binjureutmattning ur ett naturmedicinperspektiv

Enligt naturläkare är binjureutmattning i stor utsträckning orsakad av stress, antingen känslomässigt eller fysiskt (inre eller yttre spelar ingen roll, kroppen reagerar likadant på bägge). Teorin är att dina binjurar inte kan hålla i takten med kraven på evigt kamp eller flystress och de hormonella krav som aktiveras av våra stressorer. Som ett resultat produceras otillräckliga hormoner och utmattning är resultatet. Konventionell medicin ser inga vetenskapliga fakta för att stödja teorin om att långvarig psykisk, känslomässig eller fysisk stress påverkar binjurarna negativt, vilket leder till vanliga symptom på utmattning och trötthet, då säger läkarna.. som till mej, socialsekreterare, ja, jag förstår att du är trött och utmattad.
Konventionell medicin erkänner att symptom på utmattning är verkliga, men insisterar inte på att binjuredysfunktionen spelar en roll så länge som prov på morgonkortisol är ok, även nedre referens. Här är läkarna olika, kloka läkare håller koll och följer upp ett kortisolprov eller hormonella prover som ligger runt referensramen.  Med andra ord tror de att de symptom som berättas av patienterna är verkliga, och att orsaken ligger utanför binjurarna, psykiatriskt är det många personer som ligger på gränsen och svajar får till svar. Diagnosen av binjureutmattning är således ogiltig och finns inte. I stället vänder de sig till andra syndrom som har liknande kliniska presentationer, som depression, kronisk trötthetssyndrom och fibromyalgi. Binjureutmattning avvisas som en möjlighet. Det som är intressant är att dessa andra diagnoser själva betraktades som ogiltiga av konventionell medicin för inte allt för många år sedan.

Sammanfattning - dr Lam är oroad över att den konventionella medicinen inte erkänner binjureutmattning för att det inte går att mäta i provsvar. Han saknar den gamla formen som läkare använde sig av. Anamnes - man får berätta vad som hänt över tid och läkaren tar sig tid och ställer frågor. På BUP satte jag av 1.5 timme för att föräldrarna skulle kunna berätta om barnet från graviditet fram tills idag. Vem får ett sånt långt läkarbesök idag? Dr Lam utövar funktionell medicin och har specialiserat sig på binjurar och hormonsystem.

Källa: Dr Lam


söndag 20 januari 2019

FUNKTIONELL MEDICIN . HELHETSHÄLSA

Jag har ofta fått frågan om vad är funktionell medicin, man kan även kalla det helhetshälsa. Man kan säga att det är att man blandar dagens konventionella medicin med hur läkarvården fungerade förr. Man använder sig av dagens avancerade prover med den gamla typen av läkare som tog sig tid och lyssnade på patienten och hur patienten upplever sina symtom. 20 minuters besök där man bara hinner ta av sig jackan innan tiden är slut.

Inom Functional Medicine fokuserar man inte på att dämpa sjukdomssymptom, utan istället på att hitta de underliggande orsakerna till sjukdom och ohälsa. Man utgår från att kroppen har en stor självläkande förmåga om den bara ges rätt förutsättningar, och det får den, förenklat, genom att man hos patienten ”tar bort dåliga saker” som hindrar läkning och istället ”tillför bra saker”.


Jag kan rekommendera 2heal där finns en endokrinolog som har fortsatt sin utbildning inom funktionell medicin genom det amerikanska läkarsystemet. Där gör man ett fellowship på 4 år. De har även andra professioner.



Functional Medicine är inte ”alternativmedicin” utan en vetenskapsbaserad utveckling av skolmedicinen där man bättre kan hantera komplexa kroniska sjukdomar och symptom. Man intresserar sig för det faktum att varje individ är genetiskt och biokemiskt unik. I den Functional Man samlar där för in mycket information om varje patient. Det sker genom omfattande frågeformulär, noggrann klinisk undersökning och avancerade laboratorietest.
Behandlingen är individualiserad och innefattar stöd till positiva förändringar vad gäller livsstil, sömn, stress, kost- och motionsvanor. Vi arbetar med att korrigera patientens specifika biokemiska obalanser mha vitaminer, mineraler, fettsyror, antioxidanter mm och ser till att i förekommande fall behandla infektioner och inflammationer. Vi använder receptbelagda läkemedel när det behövs. Allt vi gör syftar till att återställa biokemisk, psykisk och strukturell balans.
Inom funktionell medicin så vill man hjälpa patienten att skapa varaktig hälsa, ökad psykisk energi och vitalitet på sikt.
Om man gör gentesterna i Sverige vet jag faktiskt inte.
Som ni vet så hänvisar jag ofta till dr Lam som har kloka tankar om just binjurar. Han tillämpar funtionell medicin på sina patienter. Så här beskriver Dr Lam det. 

Det är funktionell medicin som erkänner tillståndet binjureutmatting, stadiet innan man når sjukdomstillståndet binjurebarkssvikt.


OBS! SE TILL ATT DIN HELHETSDOKTOR ÄR CERTIFIERAD I USA.


Genetisk testning i integrativ och funktionell medicin

Integrerande och funktionell medicin kom fram till många läkare och patienter när de blev missnöjda med traditionell medicinens enda fokus på vad som betraktades som "vetenskapsbaserade" behandlingsmetoder. Traditionell medicinens syn på att hantera symptom isolerat från resten av patientens kropp, sinne och ande kan vara för begränsande när det gäller vissa villkor.

Denna utveckling till ett mer funktionscentrerat tillvägagångssätt i motsats till ett sjukdomscentrerat sätt att se hela personen har lett till förbättrad hälso- och sjukvård. Det ser också på förebyggande, inte bara sjukdom och att leva i ett hälsosamt tillstånd, inte bara sjukdomsfritt.

Vad är integrerand, helhetshelsa alt funktionell medicin?


Utövare av integrativ och funktionell medicin tar hänsyn till genetiska, miljömässiga och livsstilsfrågor när man lyssnar på sina patienter beskriver de symptom som plågar dem. Deras införande av dessa problem gör processen mer av en naturlig medicinering.

Med den dramatiska ökningen av kroniska sjukdomstillstånd och bristen på träning som traditionella läkare har för att hantera dessa förutsättningar behövs flytten till integrerande och funktionell medicin.
Många av dessa kroniska sjukdomstillstånd har en genetisk komponent som tillsammans med miljö- och livsstilsfaktorer leder till allvarliga begränsningar för människors liv. Detta visar vikten av de enskilda biokemiska och genetiska aspekterna av varje person på hans eller hennes hälsa.
Denna andra metod inom medicin realiserar behovet av att överväga näring, motion, diet och genetik vid utvärdering och behandling av kroniska sjukdomstillstånd. Användningen av genetisk testning i integrativ och funktionell medicin är ett sätt att ta hänsyn till alla dessa faktorer.

SNP och integrativ och funktionell medicin

Efter avslutad kartläggning av det humana gener  vet vi att det finns 20-25 000 gener i varje människa i genomsnitt . Med denna kunskap kom informationen att det finns över 80 miljoner varianter i det mänskliga genomfånget.
Dessa varianter ingår i en del av enkla nukleotidpolymorfismer (SNP) och deletioner eller insertioner i genomet. Det är dessa SNP som ger betydande hälsoinformation till leverantörer av integrerande och funktionell medicin för att förebygga eller lindra kroniska sjukdomstillstånd.
Att ta reda på närvaron av och placering av SNP genom genetisk testmutationstest möjliggör utvärdering av känsligheten för att utveckla många av de kroniska sjukdomstillstånden som påverkar människor idag. Dessutom hjälper denna typ av testning att hitta relevanta SNP och deras motsvarande metaboliska markörer hos individer.
Test av detta slag ger riktade ingrepp genom användning av traditionella mediciniska tillvägagångssätt samt tillskott genom integrerade och funktionella medicinmetoder. Övervakning av individernas framsteg görs också enklare med genetisk testning genom att mäta metaboliska markörer som hittades i de ursprungliga proven över en tidsperiod.
Individuell övervakning av denna typ är nödvändig när denna typ av personlig intervention och tillskott används. Om det finns överbelastning av antingen läkemedel eller tillskott, kan det påverka resultatet av metaboliska processer som kan leda till biverkningar. Dessa biverkningar kan påverka funktioner och svar, såsom immunsvaret.
Individuella SNP kommer att avgöra hur väl mediciner och tillägg fungerar.
 I
Integrativa och funktionella läkemedelspraktiker hanterar inte bara sjukdomar, de ger även hälso- och wellnessutvärderingar. Aktuell forskning har visat hur viktigt en roll genetiken spelar för att förebygga många kroniska hälsoförhållanden.
Genetisk testning kan visa sårbarhet mot förhållanden och föreslå alternativ för individer. Denna typ av testning kan också ge värdefull information om hur individer kan reagera på olika försök att leva mer hälsosamma liv.
Genetisk testning har visat sig vara effektiv på flera områden: kost, ätande beteende egenskaper, näringsbehov, motion, kropp och vikt och metabolisk hälsa. För var och en av dessa områden finns det vissa genetiska markörer som kan ge information om hur genetiken påverkar vart och ett av dessa områden.

Diet

integrerande och funktionell medicin för viktkontroll Människor är uppenbarligen besatta av vikten. Hur man förlorar det och håller det av, hur man distribuerar det för att se mer attraktivt ut. Professionella inom integrativ och funktionell medicin kontaktas regelbundet för hjälp på detta område.
Alla vet att det är svårt för vissa människor att gå ner i vikt på någon form av diet, medan andra kan gå ner i vikt när som helst de vill. Det är inte bara på grund av brist på viljestyrka att människor inte förlorar den vikt de vill ha. Det kan också bero på genetik.
Forskning har visat omkring 88 procent av människor har kroppar som har ett motstånd till att bränna fett genom lågintensiv träning. De flesta människor kommer att gå ner i vikt om de äter nästan alla karbohydrater (cirka 45 procent av människor) eller nästan alla fett (cirka 39 procent av personerna).
Anledningen till detta är en kost och typ av övning som matchas med en specifik genotyp som leder till viktminskning. Dessa dieter och övningstyper är inte samma för alla.
Låt oss exempelvis titta på adrenoceptor Beta 3 (ADRB3) med en SNP på rs4994. Det finns olika variationer av denna gen. Om du är antingen en AA eller TT genotyp, har du det som kallas ett genetiskt privilegium och bara om någon form av motion kommer att fungera för dig. Å andra sidan, om du inte har någon av dessa AA- eller TT-genotyper, är det här en genetisk besvärlig och bara en träning med hög intensitet hjälper dig att gå ner i vikt.
Ytterligare analys av andra gener och SNP kan berätta vilken typ av diet, antingen lågt kol eller låg fetthalt, som fungerar bäst för dig. Faktum är att en diet som matchas med din genetik kan leda till förlust av två och en halv gånger så mycket vikt som en diet som inte matchar genetiken.
Förutom att välja rätt diet att gå ner i vikt, kan du välja rätt diet också hjälpa dig att undvika att utveckla ett kroniskt hälsotillstånd. Forskning har visat att kost är inblandad i många kroniska sjukdomstillstånd, så genetisk testning för att bestämma din specifika sårbarhet mot sjukdomar och ditt svar på särskilda livsmedel kan hjälpa till att förhindra dem.
Att veta att du är utsatt för sjukdomar kan leda till riktade kost- och livsstilsförändringar som kan ändra de befintliga förutsättningarna och bidra till att förhindra framtida utveckling. Framtida forskning kan ge mer information om biotillgängliga komponenter i livsmedel som kan bidra till att lindra hälsofrågor.  

COMT- och CYP19-gener

genetisk testning, integrerande och funktionell medicinForskning har identifierat vissa gener som arbetar tillsammans och verkar visa att vissa människor behåller fett oavsett eller trots träning.
I en studie hittade forskare två gener, COMT och CYP19 som tycktes vara involverade i mönster av fettförlust och motion. Att ha en CYP19-gen och varianter av den genen påverkade inte fett, intra-abdominalt fett eller totalt fett. Men att ha två av dessa gener tycktes vara relaterade till något mer minskning i kroppsmassindex och betydligt mer minskning av totalt fett och procentandel av kroppsfett.
Forskarna fann också att ha en genotyp av COMT-genen och en kopia av CYP19-genen verkade relaterad till signifikant förlust av BMI, totalt fett och procentandel kroppsfett.
Varför och hur dessa gener och kombinationer fungerar är ännu inte känt. Mer forskning behövs för att bestämma detta. Annan forskning tyder på att kvinnor med en specifik CYP19-variant också kan ha ökade nivåer av östradiol och estron som kan göra det svårare för dem att förlora fett genom träning.

Miljöfaktorer

Viktminskning eller vinst är inte enbart till nackdel för din genetik. En kombination av genetik och miljö är sannolikt bakom din framgång eller misslyckande när det gäller dina viktminskningsförsök.
Tänkandet på proffs är uppdelat i ämnet genetik kontra miljö / livsstilsval. En uppsättning av dessa yrkesmän ser miljö att vara den berättande komponenten. De pekar på undervisningen under årens lopp att mat är en belöning för god prestation på någonting. Detta, i kombination med konstanta påminnelser om mat som finns runt oss hela tiden, gör det svårt för vissa människor att gå ner i vikt och / eller hålla bort den.
Andra tror att viktminskning och hållbarhet är mer relaterade till biologiska funktioner. De har funnit att människor ska vara metaboliskt annorlunda efter att ha förlorat upp till tio procent av sin kroppsvikt. Deras hjärnor verkar också reagera på mat annorlunda. Det känslomässiga svaret på maten är större, men hjärnregionerna som handlar om livsmedelsbegränsning är mindre aktiva. Detta ställer upp personen för att återfå vikten förlorad.
Ytterligare undersökning om varför människor går ner i vikt och behåller den förlusten kommer att behövas. En del av den forskningen måste vara på den genetiska grunden för viktminskning.

Ätbeteende

studera effekterna av mat, integrerande och funktionell medicin Integrativa och funktionella läkemedelspraktiker anser att ätbeteendet är viktigt för övergripande hälsa. Dessa beteenden innefattar ett småätande beteende , känslor av mättnad, begär efter sötsaker, önskan om mat eller vissa livsmedel och disinhibition av ätande.
Nutrigenetics och nutrigenomics är två nya studieområden relaterade till hur gener påverkar vår kost och hur vår diet påverkar gener. Fetma, cancer och hjärtsjukdomar är tre av de hälsoförhållanden som undersöktes mest på dessa två nya områden.
En studie som involverade dessa nya fält visade att den bittera smakengenreceptorn hTAS2R38 var inblandad i provsmakning av glukosinolater, som finns i vissa frukter och grönsaker. Tre genotyper i denna genreceptor har identifierats: PAV / PAV, PAV / AVI och AVI / AVI.
De individer med PAV / PAV sägs vara supertasters. De är mycket känsliga för bitter smak i vissa livsmedel och i vissa konstgjorda föreningar som används i forskning. Människor med PAV / AVI anses vara medelstora smakare. De kan smaka bittra i forskningsföreningarna, men inte lika mycket som supertasterna. Personer med AVI / AVI är märkta icke-smakare. De smakar inte bittra i forskningsföreningarna
Även om det är svårt att helt förstå varför skillnaderna uppstår, verkar det som om de kan göra skillnad i människors dieter. Det kan vara att människor som smakar bittra mycket eller något kommer att undvika vissa grönsaker som innehåller denna bittra smak. Grönsaker som kale och broccoli har denna smak.
Hur Kale påverkar integrerande och funktionell medicinPå detta sätt har genetiken ett betydande inflytande på ätbeteendet.
Forskning tyder på att smaken bara är ett sätt på vilket genetiken påverkar ätbeteendet. Kaloriintag, måltidsstorlek och matvanor verkar också påverkas. Människors längtan efter fetter, kolhydrater eller proteiner kan också påverkas av genetiken.
Forskning har funnit apolipoprotein A-II (APOA2) att vara implicerad i denna typ av önskan. Tre varianter i denna gen, TT, TC och CC har isolerats som faktorer som påverkar valet av fetter, kolhydrater och proteiner. En studie visade att både män och kvinnor som hade recessiv CC valde mer fett och protein och färre kolhydrater än någon av T-allelen. CC-gruppen åt omkring 200 kalorier än den andra gruppen och tenderade att utveckla fetma oftare.
Det verkar som att APOA2 kan påverka inte bara mat val men också känslor av mättnad.
Nontasters verkar föredra och söka efter fetter och smaker, så diet kan vara svårare för dem att hålla fast vid och gå ner i vikt. Supertasters, å andra sidan, njuter av en mängd olika livsmedel, särskilt de som är kryddiga och robusta. Detta kan hjälpa dem med dieter.
Att förstå de faktorer som verkar påverka ätande beteenden har fått betydelse för den enorma ökningen av fetma i USA och runt om i världen, tillsammans med diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Ätningsbeteende måste ses som ett komplext samband mellan psykologiska, kulturella, fysiska och genetiska faktorer som påverkar valet av mat, mängden matintag, kaloriintag och tidsmätning av måltider.

Reglera ätbeteende

Klart påverkar smaken på matvalet enligt ovanstående diskussion. En annan av de bittera receptorerna, TAS2R5, kan också bidra till att reglera ätbeteende. Alkoholberoende har associerats med en SNP i denna receptor, tillsammans med en annan receptor, TAS2R16. Dessa forskningsresultat tycks indikera varianter i TAS2R-genen som ska associeras med intaget.
Genetiskt inflytande över måltidsmängder, hur ofta människor äter, och tidpunkten för måltider är ett nytt studieområde och kan involvera digestiva neuroendokrina hormoner såsom CCK, leptin och ghrelin. Studier pågår undersöker effekterna av dessa hormoner på vägar som påverkar ätbeteende.
En gen med en stark association med risken för fetma, FTO, verkar bidra till fetma genom nedreglering av leptinproduktion i adipocyter. Adiposity och mättnad verkar vara associerad med en ganska vanlig variant, rs9939609. En studie visade A-allelen av rs9939609 för att påverka mättnad efter måltid och eventuellt påverka det överflödiga kaloriintaget hos män och kvinnor med höga BMI.
En gen som är involverad i avgiftning av näringsämnen vid matsmältning, AKR1B10, verkar också spela en roll för att påverka människans ätande beteende.

Näringsbehov och genetisk testning

Ett annat område där integrativa och funktionella läkemedelspraktiker använder genetisk testning är att bestämma näringsbehov hos sina patienter . Som vi tidigare sett har genetiska varianter en effekt på smak och därmed näring. När människor väljer mat som "passar" sin smak men är brist på näringsämnen, lider deras hälsa. Människor verkar också ha genetiska svar på vissa kosttillskott, till exempel några av B-vitaminerna och vitamin C. 
Inverkan av näring är en livstidsfaktor, och utövare av integrativ och funktionell medicin utvärderar näringsbehoven noggrant. Varje genetisk variant som leder till onormala näringsbehov skulle sannolikt vara oförenlig med överlevnad. Till exempel är missfall i en kvinna vars foster har två alleler som negativt påverkar användningen av ett givet näringsämne än en kvinna vars foster bara har de gemensamma funktionella varianterna.
Flera studier har isolerade gener och alleler som påverkar näringsämnen och deras utnyttjande. Exempelvis leder en SNP (Ala222Val) i metylenetetrahydrofolatreduktas (MTHFR) -genen till en signifikant förändring i folatmetabolism, vilket ökar risken för neurala rördefekter (NTD) och kardiovaskulär sjukdom men sänker risken för koloncancer. Ökande folatintag sänker riskerna med att utveckla allvarliga hälsoförhållanden.
Forskning har hittat andra SNP som förändrar homocystein-metabolism och folatupptagning och transport. SNP i enzymer som påverkar användningen och metabolismen av vitamin B12 verkar vara associerade med NTD och den möjliga utvecklingen av Downs syndrom och tjocktarmscancer.
SNP i vitamin D-receptorn kan vara associerade med astma hos både barn och vuxna. Lipidvägar, alkoholmetabolism och laktosmetabolism verkar också påverkas av SNP i andra gener också. En fördelaktig effekt av dessa SNP i förfäderna hos vissa etniska grupper eller förfädernas subpopuleringar kan ha varit närvarande, trots att de tenderar att bära risken för ett negativt utfall idag.
Miljöförändringar har visat sig få en tidigare tyst allel i en roll som en allel för sjukdomar. Aldolas B-enzymet metaboliserar fruktos och tyst även med ett stort antal polymorfier. På senare tid, när fruktos tillsattes till livsmedel som sötningsmedel, började polymorfierna presentera som alleler av sjukdomar.
Integrerande och funktionell medicinpersonal kan använda denna information för att styra sina patienter till mer hälsosamma liv.

Genetisk testning och övning

Övningstestning, integrerande och funktionell medicinIntegrativ och funktionell medicin använder också genetisk testning för att bestämma de bästa träningstyperna för olika personer och för att undersöka sannolikheten för skador av flera slag hos idrottare. Det senare området av forskning och klinisk praxis kan bidra till att minska antalet och allvarliga atletiska skador för vuxna och barnutövare.
Även om det har funnits några genvarianter associerade med atletisk förmåga, har ingen visat sig vara prediktiv i någon grad. Forskning inom detta område är lovande för att minska allvarlig skada hos unga idrottare. Men till dags dato finns liten vetenskaplig information om en genetisk variation hos unga idrottare.
Genetisk testning som ett sätt att välja vilken idrottsman som ska välja för en viss sport ökar. Lite bevis har dock visat sig att det är mer exakt än traditionella sätt att välja kandidater. Etiken för denna typ av testning för unga idrottare har ifrågasatts.

ACE-gener

Två gener och SNP som är associerade med dem har undersökts i flera populationprover och har sålunda robusta fynd. ACE I / D-polymorfismen konstaterades för det första vara associerad med mänsklig prestation för flera år sedan. Denna gen är en del av renin-angiotensinsystemet som kontrollerar blodtrycket genom dess effekt på reglering av kroppsvätskenivåer.

OBS! GOOGLE SVENSKA

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...