Visar inlägg med etikett DEPRESSION.. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett DEPRESSION.. Visa alla inlägg

torsdag 2 januari 2020

FORSKNING OCH FAKTA - dom har ofta intressanta artiklar så kika in där någon gång. Den här artikeln tycker jag är viktig efter som många diagnostiseras med utmattningsdepression innan man hittar bristen på kortisol.
Att sluta med antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar. Både patienter och läkare är för dåligt insatta i vad som händer. Så kallade utsättningssymtom kan felaktigt tolkas som att sjukdomen är på väg tillbaka – och nya recept skrivs ut.
Drygt 600 000 svenskar använder så kallade SSRI-preparat, bland annat mot depression. För ett par år sedan var läkaren Sven Ternov en av dem. I februari 2013 skrev han en artikel i Dagens Medicin där han berättade att han hade försökt sluta med sin antidepressiva medicin och drabbats av en känsla av elektriska stötar i huvudet, hörselhallucinationer och monumental trötthet.

Bristande beskrivning i Fass

Trots att han var läkare var reaktionen oväntad. Han sökte information om utsättningssymtom, men i Fass (en sammanställning av läkemedelsfakta för vårdpersonal, patienter och veterinärer) hittade han bara vad han ansåg en nedtonad beskrivning av vad som händer när behandlingen avslutas.
Efter artikeln började telefonen ringa.
– De var många som tog kontakt med mig och ville fråga, de kände igen sig själva och hade fått dålig information från vården och hade massa frågor om varför de mår dåligt, säger Sven Ternov.
Historierna varierade, men typfallet såg ut så här:
– De gick till en läkare för att de inte mådde bra, fick SSRI och mådde inte bättre utan kände sig känslomässigt avtrubbade. De försökte sluta och gick snabbt ner i dos och mådde jättedåligt.

Tre av tio drabbas någon gång av depression

En tredjedel av befolkningen insjuknar någon gång i depression, en fjärdedel drabbas av ångestsyndrom. Alla med lindriga till medelsvåra tillstånd av depression och ångestsymtom bör enligt Socialstyrelsen erbjudas psykologisk behandling. Tillgången på terapi är dock mindre än efterfrågan och i många fall blir läkemedel den enda behandlingen. Sedan 2006 har förskrivningen av antidepressiva läkemedel ökat med 25 procent. 2018 hämtade 7 procent av männen och 13 procent av kvinnorna ut antidepressiva läkemedel någon gång under året.
För Sven Ternov tog det ett år att helt sluta med medicinen.
– Det var besvärligt men det gick, säger han.
Sven Ternov menar att han och andra förskrivare av den här typen av medicin är dåligt informerade om utsättningssymtom och att de borde tala om för patienterna att det kan bli besvärligt att sluta.
Förskrivningen av antidepressiva läkemedel, så kallade SSRI-preparat, har ökat flera år i rad, framför allt till barn- och ungdomar. Mellan 2006 och 2017 fördubblades förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn- och ungdomar i åldersgruppen 10-19 år.[1]

SSRI ska återställa balansen i hjärnan

I hjärnan finns så kallade signalsubstanser som förmedlar information mellan cellerna. Vid till exempel en depression är det här samspelet i obalans. De signalsubstanser som är inblandade vid en depression är serotonin, noradrenalin och dopamin. Antidepressiva läkemedel ska återställa balansen genom att öka aktiviteten hos signalsubstanserna. Förutom SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, finns även SNRI, selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare.
– En viktig anledning till den ökade förskrivningen är att många patienter står kvar på medicineringen i flera år, säger Göran Högberg, läkare och specialist i allmänpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri.
Väldigt lite har förändrats sedan Sven Ternov skrev sin artikel 2013,  menar Göran Högberg.
– Patienterna har fått veta att det inte är några problem att sluta. Så står det i riktlinjerna, och så säger läkarna.
I Läkemedelsverkets riktlinjer för behandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom står det följande: ”Endast hos en liten del av alla som behandlas har utsättningssymtomen en betydande svårighetsgrad eller tar lång tid på sig innan de klingar av.”

Nedtrappning kan ge utsättningssymtom

Den som avslutar en behandling med antidepressiva läkemedel kan drabbas av så kallade utsättningssymtom, det vill säga abstinensproblem som uppstår när man för hastigt slutar ta en viss medicin. Till exempel illamående, sömnbesvär, svettningar, domningar, myrkrypningar, yrsel, slöhet, nedstämdhet och oro.
På en direkt fråga om källor för påståendet svarar Läkemedelsverket: ”Den skrivning du hänvisar till baserades på de godkända läkemedlens produktresuméer och den samlade kliniska erfarenheten hos experterna som deltog i arbetet med behandlingsrekommendationen.”

Felaktig bild även utomlands

Att patienter har fått beskedet att det inte är några problem att sluta är inte unikt för Sverige. I Storbritannien har myndigheten National Institute of Health and Care Excellence (Nice) beskrivit utsättningssymtomen som milda och i regel begränsade till en vecka. Men patienter har haft en annan upplevelse, och efter en lång debatt om utsättningsproblemen bildades en parlamentarisk kommitté som beställde en granskning. Rapporten A systematic review into the incidence, severity and duration of antidepressant withdrawal effects: Are guidelines evidence-based? publicerad i tidskriften  Addictive Behaviors 2018 , gick igenom 14 studier av antidepressiva läkemedel där det fanns information om utsättningssymtom. Resultatet visade att mellan 27 procent och 86 procent (medelvärde 56 procent) led av utsättningsproblem.
Ett problem som togs upp var att läkaren kan tolka utsättningssymtomen som att sjukdomen är på väg tillbaka, och skriva ut ett nytt recept. I England har hälften av de patienter som går på antidepressiva gjort det i mer än två år. Det motsvarar 3,5 miljoner personer, eller åtta procent av befolkningen.
Granskningen fick Nice att se över sina riktlinjer och i slutet av september 2019 publicerade de en ny version där det framgår att utsättningssymtomen kan vara allvarliga och pågå i flera månader.

Bättre att avvänja kroppen långsamt

I våras publicerade två brittiska läkare en artikel i tidskriften Lancet. En av läkarna hade själv haft problem att sluta med sin antidepressiva medicin, och i artikeln beskrev de en metod för att sätta ut medicinen som går ut på att successivt minska dosen.
– Det här har vi inte förstått förrän den här artikeln kom, att man ska sätta ut medicinen långsamt och på slutet extremt långsamt, säger Sven Romàn, barn och ungdomspsykiater.
När Sven Romàn sätter ut SSRI-preparat för barn- och ungdomar gör han det långsamt och har kontakt med föräldrarna varannan vecka.
– Det kan ta allt ifrån en till tre månader. Oftast går bra men ibland går det inte alls.

Stöd för nya riktlinjer

Carina Håkansson, psykoterapeut och grundare av stiftelsen Det utvidgade terapirummet, har länge arbetat för att öka stödet och informationen till de som vill sluta.
– Det borde vara en självklarhet att alla som får de här medicinerna informeras om de biverkningar som finns och att det kan bli svårigheter när man ska trappa ner. Det är det första som behöver ändra sig, att det ska vara lika självklart att erbjuda hjälp med att trappa ner som att erbjuda hjälp med att påbörja medicineringen.
Carina Håkansson är medgrundare till organisationen International Institute for Psychiatric Drug Withdrawal (IIPDW) som arbetar för att samla ihop kunskap och öka stödet till patienter som vill avsluta medicineringen. I oktober träffades medlemmarna i IIPDW i Göteborg där de röstade för att stödja Storbritanniens förändring av riktlinjerna.
– I Storbritannien har de hittat en bra samarbetsform mellan forskare, praktiker och människor med egen erfarenhet av nedtrappning. De har under flera år målmedvetet och strategiskt arbetat för att påverka politiskt.

Vad krävs för att riktlinjerna ska förändras också i andra länder?

– Det måste bli ett betydligt större offentligt samtal kring de här frågorna, att människor som har egen erfarenhet vågar och vill berätta. För att de ska våga måste vi som är professionella göra det, säger Carina Håkansson.
Carina Håkansson berättar att efter mötet har flera medlemmar uppmärksammat frågan i sina respektive länder. De har skrivit artiklar, intervjuats för radio och tv och börjat samverka med andra organisationer. Till sommaren ska IIPDW arrangera en konferens på Island med fokus på nedtrappning.
I november 2019 träffades Socialstyrelsens projektledning för riktlinjer för att göra en bedömning av vad som har hänt inom vetenskapen.
– Om det kommit fram vetenskap med hög kvalitet måste vi ta med det, säger Stefan Brené, projektledare för arbetet med riktlinjer. Någon gång framåt hösten 2020 räknar vi med att publicera någonting.
Text: Johan Frisk på uppdrag av forskning.se

torsdag 31 januari 2019

Depressionsläkemedels effekter på serotonin och kortisol klarlagda

En rad forskningsfynd talar för att depressionssjukdomar delvis orsakas av störning hos de celler i hjärnan som producerar serotonin. Farmacevt Aram El Khoury har i sin avhandling undersökt läkemedels effekt på omsättningen av serotonin och kortisol.
Serotonin är en signalsubstans i hjärnan som reglerar vårt välbefinnande och påverkar bl a oro/ångest, aggressivitet, sömn/vakenhet och aptit. En rad forskningsfynd talar för att depressionssjukdomar delvis orsakas av störning hos de nervceller i hjärnan som producerar serotonin. Ett annat endokrint system som kopplats till depressioner är det s k HPA-systemet som bl a kontrollerar utsöndringen av stresshormonet kortisol.
Aram El Khoury, farmacevt och biomedicinsk analytiker, har i sin avhandling undersökt läkemedels effekt på omsättningen av serotonin och kortisol. Försöken har gjorts med blodplättar som modellceller, då dessa på många sätt liknar de nervceller som producerar serotonin. 
Resultaten ger ytterligare bevis för inblandningen av störningar i det serotonerga systemet och HPA-systemet vid depressioner. Obehandlade deprimerade patienter hade lägre serotoninupptag och högre kortisolhalter i plasma än friska kontroller. 
Skillnader iakttogs i serotoninupptag och endokrina variabler mellan patienter som insjuknat första gången i depression och patienter med återkommande depressioner. Detta tyder på att återkommande depressioner är förenliga med vissa förändringar i det serotonerga maskineriet och HPA-systemets funktion, och visar ytterligare prov på depressionssjukdomarnas komplexitet. Behandling med litium verkar åstadkomma en förbättring av serotoninupptaget och motverkar förändringar i dessa mekanismer.
Resultaten visar också att behandling med läkemedel, som selektivt hämmar serotoninåterupptaget (sk SSRI), är en effektiv antidepressiv behandling utan att påverka serotoninets receptorer eller transportörer. Förändringar i HPA-systemet tycks vara förenliga med de antidepressiva medlens normaliserande effekt på stämningsläget.
Avhandlingens titel:
Effect of pharmacological treatment on serotonergic function in depression
Författare:
Aram El Khoury, Institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska Institutet, 
https://www.forskning.se/2002/05/22/depressionslakemedels-effekter-pa-serotonin-och-kortisol-klarlagda/

onsdag 4 juli 2018

BINJURAR OCH DEPRESSION


Jag hittade den här artikeln. Den är bra och förklarande. Sen får maan ha sitt persinligt tyckande omm de tilllskott som presenteras. Mej passar dom inte alls.

Dina binjurar har två primära funktioner: De sätter igång din kropp från sömn till aktivitet på morgonen och de hanterar all den stress som dina vardagliga aktiviteter ger upphov till. Kortisol är det huvudsakliga hormon som utsöndras av binjurebarken. Binjuremärgen däremot, utsöndrar i huvudsak adrenalin. Adrenalin är ansvarigt för känslor omfattande kamp, flykt, rädsla, oro bland annat. När man talar om utmattade binjurar syftar man dock på binjurebarken och kortisolproduktion. Den här artikeln ska handla om kortisol.

Kortisolutsöndring

Kortisol frigörs naturligt under en 24-timmarscykel med högsta nivån ungefär kring klockan 06:00 på morgonen. Från den tidpunkten och framåt frigörs mindre och mindre kortisol med lägsta nivå vid klockan 00:00 på natten. När du sover arbetar immunförsvaret med att ”städa” upp i kroppen och lägre kortisolnivåer under natten är bra eftersom höga kortisolnivåer reglerar ner det sömnrelaterade immunförsvaret. Med andra innebär de ökade kortisolnivåerna på morgonen dels att du blir pigg men även att det sömnrelaterade immunförsvaret minskar i aktivitet.

Svårt att vakna

Om du har svårt att vakna på morgonen kan det bero på en kombination av dålig sömn, mycket gifter som innebär att det sömnrelaterade immunförsvaret får jobba på högvarv samt låg binjurefunktion - binjurarna ser som sagt till att du vaknar ordentligt på morgonen och därefter orkar ta dig igenom dagen. Kaffe används ofta för att vakna till liv på morgonen men stora mängder kaffe kan belasta binjurarna och med tiden kan ett behov av kaffe, ofta tillsammans med snabba kolhydrater skapas för att över huvud taget orka med dagen. Det kan i sin tur leda till sämre sömn och en ond cirkel har skapats. Binjurarna behöver protein för att fungera bra och om du kämpar med energinivåerna på förmiddagen är det sämsta alternativet en kolhydratrik frukost eller ingen frukost alls. Binjurarna kommunicerar med levern för att erhålla konstant energi och även levern behöver protein för att fungera optimalt. Kolhydratrika frukostar leder ofta till att blodsockernivån sjunker med följd av att man äter sött eller dricker kaffe för att orka med dagen vilket bidrar till den onda cirkeln.

Stress

När du är i en situation som du upplever stressande (emotionell stress, skada, kyla, träning, sjukdom) sickar dina binjurar en signal till levern om att frigöra mer energi (kalorier) för omedelbar användning. Stress ger även upphov till inflammationer i kroppen; binjurarna frigör då kortisol som har en antiinflammatorisk verkan. Den här kortisolutsöndringen i blodbanan skiljer sig från den normala 24-timmarskortisolcykeln. Vid stress frigörs alltså extra mycket kortisol för att skydda kroppen. Efter cirka en timme återvänder kortisolnivåerna till normala värden om binjurarna är i god form. Om stressen däremot är mer eller mindre konstant kommer binjurarna att arbeta övertid och producera kortisol oavbrutet vilket med tiden mattar ut dem. Efter en tid kommer stressen att ta överhand och de inflammatoriska biprodukter som skapas kommer inte att kunna tas om hand om av den kortisol som produceras. Då uppstår ofta de första tecknen på för mycket stress: man upplever djup trötthet, blir lättirriterad, har mycket låg energi på morgonen men även under dagen, man kan ha kraftiga humörssvängningar, uppleva smärta i muskler och leder, få immunförsvarsnedsättningar. Även allergier kan förvärras vid för mycket stress.

Binjurar och sköldkörtel

Dina binjurar och din sköldkörtel fungerar tillsammans och besvär med dem har flera gemensamma symptom även om det finns skillnader: Problem med energi på morgonen, låg tolerans mot stress och nedsatt aerobisk kapacitet har ofta med binjurar att göra medan trötthet på eftermiddagen, upplevelsen att vara kall i kroppen och mental trötthet kan ha med sköldkörteln att göra. Sköldkörteln reglerar bland annat ämnesomsättningen i kroppen vilken bestämmer kroppens energinivåer. Om dessa blir för låga upplever kroppen det som en stressituation vilket automatiskt belastar binjurarna och extra kortisol frigörs. Omvänt kommer utmattade binjurar att öka inflammationer i kroppen även från normala aktiviteter vilket leder till att sköldkörteln går på sparlåga för att reducera antalet inflammationer och med tiden finns risk för underfunktion i sköldkörteln. Konstant stress påverkar därför både binjurarna och sköldkörteln. Läs artikel om sköldkörteln här.

Sexlust

Både binjurarna och sköldkörteln påverkar könshormonerna. God funktion i båda systemen innebär för kvinnor att menstruationen är mer eller mindre smärtfri och regelbunden och för både män och kvinnor att sexlusten är normal. Minskad eller frånvaro av sexlust kan vara ett tecken på att binjurarna är utmattade.
Binjurarna och andra endokrina körtlar
Binjurarna är även tätt sammankopplade med andra endokrina körtlar som exempelvis Hypotalamus-Hypofys-Binjure-axeln (HPA). Det finns även en kommunikationsloop mellan binjurarna, tymus och serotoninsystemet. När man känner att man inte har kontroll över livet kan det kopplas till HPA-axeln där binjurarna är en viktig del av funktionen. När man känner sorg och apati kan det däremot kopplas till binjurarna och tymus. Dina binjurar är fundamentala för att kunna hantera egentligen vilken förändring som helst i livet och om de inte fungerar som de ska blir det svårt att känna att man orkar med förändringar och man kan alltså även känna sorg och depression vid nedsatt binjurefunktion.

Vad ska man göra?

Ett bra sätt att bygga upp binjurefunktionen är genom att stödja den med korrekt näring istället för med externa hormoner som kan resultera i oförutsägbara negativa beteenden eftersom receptorerna för hormonerna kanske inte är i god form heller. Dessutom kan binjurehormon tagna från djur skapa autoimmuna reaktioner hos en person som redan har en pågående inflammationsprocess på grund av nedsatt binjurefunktion vilket inte är bra.
Protein är, som sagt, viktigt för binjurarnas funktion och det erhåller man bäst från kött, fisk, fågel, ägg eller skaldjur. Binjurarna behöver även salt för att fungera normalt och total saltrestriktion är inte bra. Har man flera symptom på både binjure- och sköldkörtelproblem måste man bearbeta dem samtidigt. Då är det bra med tillskott som stärker både binjurarna och sköldkörteln. Dessutom är det bra att idrotta på en nivå som man orkar med för stunden för att sedan öka nivån med tiden. Det viktiga är att träningen sker regelbundet, flera gånger i veckan och inte med för hård belastning till en början. Träningen reducerar stress och stärker kroppen i allmänhet och binjurarna i synnerhet. Det finns flera bra tillskott för både binjurar och sköldkörtel. Adrenal Response är utmärkt för binjurarnas funktion men även för sköldkörtelns funktion. CoQ10 är mycket bra för bland annat tymus vars hela yta har receptorer för CoQ10. Ett bra multivitamin- och mineralpreparat är en billig garanti för att man dagligen får i sig alla de näringsämnen som behövs inte bara för att binjurarna ska få den näring de behöver utan för att hela kroppen ska fungera väl.

Därför tar hjärtat ofta stryk hos bipolära och deprimerade




Bildresultat för kortisolLåga nivåer av stresshormonet kortisol har ett starkt samband med fetma, höga blodfetter och metabolt syndrom bland personer med återkommande depressioner eller bipolär sjukdom, visar forskning vid Umeå universitet.
– Detta kan ge bättre förståelse för den höga förekomsten av hjärt-kärlsjukdom hos patienter med återkommande depressioner eller bipolär sjukdom, säger Martin Maripuu, forskare vid enheten för psykiatri.
Resultaten kan i förlängningen förhoppningsvis också leda till bättre preventiv behandling av hjärt-kärlsjukdom hos patienter med bipolär sjukdom och återkommande depressioner, menar forskarna bakom studien som publicerats i tidskriften Journal of Affective Disorders.
Bipolär sjukdom och återkommande depressioner är livslånga sjukdomar där den förväntade livslängden är 10-15 år kortare än för normalbefolkningen. En starkt bidragande orsak till den förkortade livslängden är den höga förekomsten av hjärt-kärlsjukdom. Stress är tillsammans med låg fysisk aktivitet och högt energiintag livsstilsfaktorer kopplade till en ökad risk för metabola sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom.
Höga kortisolnivåer kan bidra till ansamling av fett
Ett av kroppens viktigaste stress-system kallas HPA-axeln. Detta system reglerar produktionen och nivåerna av det livsviktiga stresshormonet kortisol. Kortisol är också viktigt för ämnesomsättningen. Höga kortisolnivåer över lång tid anses kunna bidra till ansamling av fett. Stress medför normalt en överaktivitet i HPA-axeln, vilket leder till förhöjda nivåer av kortisol.
Men om stresspåslaget är långvarigt tros det med tiden också kunna leda till underaktivitet i stressystemet, med låga kortisolnivåer som följd.
Vid återkommande depressioner och bipolär sjukdom har man tidigare visat att metabola riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom är vanligt och att det ofta finns störningar i stressreglerings systemet. För att undersöka sambandet mellan kortisolnivåer och metabola sjukdomar undersöktes 245 patienter, som har bipolär sjukdom eller återkommande depressioner, samt 258 personer i en kontrollgrupp.
Vanligare med fetma, blodfettsrubbningar och metabolt syndrom
Forskarna mätte kortisolnivåerna hos deltagarna efter det att deltagarna hade genomfört ett så kallat dexamethasone suppression test, som används för att upptäcka tidiga avvikelser i stress systemet.
Det umeåforskarna nu visar är att patienter med bipolär sjukdom eller återkommande depressioner som har låga kortisolnivåer i större utsträckning än övriga patienter lider av:
  • fetma (34 procent jämfört med 11 procent bland övriga patienter),
  • blodfettsrubbningar (hög LDL/HDL kvot 42 procent jämfört med 18 procent bland övriga patienter), och
  • metabolt syndrom (41 procent jämfört med 26 procent bland övriga patienter).
Däremot sågs inget samband mellan kortisolnivåerna och höga blodsockernivåer eller högt blodtryck.
Kortisolregleringen och den fysiska hälsan
– Resultaten visar att kortisolregleringen har ett samband med fysisk hälsa hos personer med bipolär sjukdom eller återkommande depressioner. Vi behöver dock ytterligare kunskaper om dessa samband, säger Martin Maripuu.
Artikeln: Relative hypocortisolism is associated with obesity and the metabolic syndrome in recurrent affective disorders. Journal of Affective Disorders. Författare: Martin Maripuu, Mikael Wikgren, Pontus Karling, Rolf Adolfsson och Karl-Fredrik Norrback. DOI: 10.1016/j.jad.2016.06.024
Artikeln ingår i det avhandlingsarbete som Martin Maripuu genomfört vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri. I forskargruppen, som leds av professor Rolf Adolfsson, ingår även docent Karl-Fredrik Norrback, Mikael Wikgren, Pontus Karling samt projektsamordnare Annelie Nordin Adolfsson.
Kontakt: Martin Maripuu, Institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet. Telefon: 070-617 67 69 E-post: martin.maripuu@umu.se

fredag 22 juni 2018

Låga kortisolnivåer kan öka risken för depression vid bipolär sjukdom




Det är nästan dubbelt så vanligt med depression och fem gånger vanligare med låg livskvalitet hos personer med bipolär sjukdom, som har förhöjda eller låga nivåer av stresshormonet kortisol i blodet. Det konstaterar forskare vid Umeå universitet i en studie som publiceras i tidskriften PLOS ONE.
– Vid bipolär depression är stressystemet ofta överaktiverat, vilket innebär att drabbade personer uppvisar förhöjda kortisolnivåer i blodet. Det vi visar nu är att både över- och underaktivitet i stressystemet, med förhöjda respektive sänkta kortisolnivåer, kan försämra den psykiska hälsan i form av depressioner och låg livskvalitet hos dessa patienter, säger Martin Maripuu, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, enheten för psykiatri, Umeå universitet, samt läkare vid psykiatriska kliniken, Östersunds sjukhus.
Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som ger återkommande episoder av både manier och depressioner. Stress är en välkänd utlösande faktor för dessa episoder och episoderna medför också i sig själva mycket stress.
Ett av kroppens viktigaste stress system kallas HPA-axeln. Detta system reglerar produktionen och nivåerna av det livsviktiga stresshormonet kortisol. Kortisol är ett hormon som alla behöver i vardagen för att kunna klara av olika stressande situationer, exempelvis vid smärta, sjukdom och stress i arbetet.
Stress ger en överaktivitet i stressystemet, vilket leder till förhöjda nivåer av kortisol. Om stresspåslaget är långvarigt tros det också kunna leda till underaktivitet i stressystemet, med låga kortisolnivåer som följd.
Vid bipolär depression har man tidigare visat att stressystemet ofta är överaktiverat. För att undersöka sambandet mellan kortisolnivåer och depressioner hos dessa patienter har forskarna vid Umeå universitet genomfört en studie med 145 patienter, som har bipolär sjukdom, samt 145 personer i en kontrollgrupp. Forskarna mätte kortisolnivåerna hos deltagarna, både under normala förhållanden och efter det att deltagarna hade genomfört ett så kallat dexamethasone suppressions test, som kan användas för att upptäcka tidiga avvikelser i stressystemet.
Resultaten från studien visar att drygt hälften av de patienter med bipolär sjukdom som hade höga, respektive låga nivåer av kortisol i blodet, även hade en depression. Depression var dessutom nästan dubbelt så vanligt hos dem som hade höga kortisolnivåer och hos dem som hade låga kortisolnivåer, jämfört med dem som hade normala nivåer av hormonet i blodet. Förekomst av låg livskvalitet var sex gånger vanligare i gruppen med låga kortisolnivåer och nästan fem gånger vanligare bland de med höga kortisolnivåer, jämfört med de som uppvisade normal aktivitet i stressystemet.
Studien visar vidare att de personer som hade låga kortisolnivåer i genomsnitt hade haft sin sjukdom längre än de med höga kortisolnivåer, vilket kan tolkas som att kronisk stress vid bipolär sjukdom kan leda till en ”utmattning” av stressystemet med sänkta kortisolnivåer som följd. Forskarna tror även att de låga kortisolnivåerna, när de väl utvecklats, kan bidra till ett mer kroniskt, manifest tillstånd av sjukdomen.
– Det här är viktiga resultat som i framtiden kan bidra till en bättre och mer personligt skräddarsydd behandling av patienter med bipolär sjukdom. Resultaten kan i förlängningen också leda till utveckling av nya läkemedel som verkar genom att normalisera stressystemet och kortisolnivåerna, säger Martin Maripuu.

torsdag 19 april 2018

DEPRESSION - TRÖTTA/SVIKTANDE/UTMATTADE BINJURAR


Dina binjurar har två primära funktioner: De sätter igång din kropp från sömn till aktivitet på morgonen och de hanterar all den stress som dina vardagliga aktiviteter ger upphov till. Kortisol är det huvudsakliga hormon som utsöndras av binjurebarken. Binjuremärgen däremot, utsöndrar i huvudsak adrenalin. Adrenalin är ansvarigt för känslor omfattande kamp, flykt, rädsla, oro bland annat. När man talar om utmattade binjurar syftar man dock på binjurebarken och kortisolproduktion. Den här artikeln ska handla om kortisol.

Kortisolutsöndring

Kortisol frigörs naturligt under en 24-timmarscykel med högsta nivån ungefär kring klockan 06:00 på morgonen. Från den tidpunkten och framåt frigörs mindre och mindre kortisol med lägsta nivå vid klockan 00:00 på natten. När du sover arbetar immunförsvaret med att ”städa” upp i kroppen och lägre kortisolnivåer under natten är bra eftersom höga kortisolnivåer reglerar ner det sömnrelaterade immunförsvaret. Med andra innebär de ökade kortisolnivåerna på morgonen dels att du blir pigg men även att det sömnrelaterade immunförsvaret minskar i aktivitet.

Svårt att vakna

Om du har svårt att vakna på morgonen kan det bero på en kombination av dålig sömn, mycket gifter som innebär att det sömnrelaterade immunförsvaret får jobba på högvarv samt låg binjurefunktion - binjurarna ser som sagt till att du vaknar ordentligt på morgonen och därefter orkar ta dig igenom dagen. Kaffe används ofta för att vakna till liv på morgonen men stora mängder kaffe kan belasta binjurarna och med tiden kan ett behov av kaffe, ofta tillsammans med snabba kolhydrater skapas för att över huvud taget orka med dagen. Det kan i sin tur leda till sämre sömn och en ond cirkel har skapats. Binjurarna behöver protein för att fungera bra och om du kämpar med energinivåerna på förmiddagen är det sämsta alternativet en kolhydratrik frukost eller ingen frukost alls. Binjurarna kommunicerar med levern för att erhålla konstant energi och även levern behöver protein för att fungera optimalt. Kolhydratrika frukostar leder ofta till att blodsockernivån sjunker med följd av att man äter sött eller dricker kaffe för att orka med dagen vilket bidrar till den onda cirkeln.

Stress

När du är i en situation som du upplever stressande (emotionell stress, skada, kyla, träning, sjukdom) sickar dina binjurar en signal till levern om att frigöra mer energi (kalorier) för omedelbar användning. Stress ger även upphov till inflammationer i kroppen; binjurarna frigör då kortisol som har en antiinflammatorisk verkan. Den här kortisolutsöndringen i blodbanan skiljer sig från den normala 24-timmarskortisolcykeln. Vid stress frigörs alltså extra mycket kortisol för att skydda kroppen. Efter cirka en timme återvänder kortisolnivåerna till normala värden om binjurarna är i god form. Om stressen däremot är mer eller mindre konstant kommer binjurarna att arbeta övertid och producera kortisol oavbrutet vilket med tiden mattar ut dem. Efter en tid kommer stressen att ta överhand och de inflammatoriska biprodukter som skapas kommer inte att kunna tas om hand om av den kortisol som produceras. Då uppstår ofta de första tecknen på för mycket stress: man upplever djup trötthet, blir lättirriterad, har mycket låg energi på morgonen men även under dagen, man kan ha kraftiga humörssvängningar, uppleva smärta i muskler och leder, få immunförsvarsnedsättningar. Även allergier kan förvärras vid för mycket stress.

Binjurar och sköldkörtel

Dina binjurar och din sköldkörtel fungerar tillsammans och besvär med dem har flera gemensamma symptom även om det finns skillnader: Problem med energi på morgonen, låg tolerans mot stress och nedsatt aerobisk kapacitet har ofta med binjurar att göra medan trötthet på eftermiddagen, upplevelsen att vara kall i kroppen och mental trötthet kan ha med sköldkörteln att göra. Sköldkörteln reglerar bland annat ämnesomsättningen i kroppen vilken bestämmer kroppens energinivåer. Om dessa blir för låga upplever kroppen det som en stressituation vilket automatiskt belastar binjurarna och extra kortisol frigörs. Omvänt kommer utmattade binjurar att öka inflammationer i kroppen även från normala aktiviteter vilket leder till att sköldkörteln går på sparlåga för att reducera antalet inflammationer och med tiden finns risk för underfunktion i sköldkörteln. Konstant stress påverkar därför både binjurarna och sköldkörteln. Läs artikel om sköldkörteln här.

Sexlust

Både binjurarna och sköldkörteln påverkar könshormonerna. God funktion i båda systemen innebär för kvinnor att menstruationen är mer eller mindre smärtfri och regelbunden och för både män och kvinnor att sexlusten är normal. Minskad eller frånvaro av sexlust kan vara ett tecken på att binjurarna är utmattade.
Binjurarna och andra endokrina körtlar
Binjurarna är även tätt sammankopplade med andra endokrina körtlar som exempelvis Hypotalamus-Hypofys-Binjure-axeln (HPA). Det finns även en kommunikationsloop mellan binjurarna, tymus och serotoninsystemet. När man känner att man inte har kontroll över livet kan det kopplas till HPA-axeln där binjurarna är en viktig del av funktionen. När man känner sorg och apati kan det däremot kopplas till binjurarna och tymus. Dina binjurar är fundamentala för att kunna hantera egentligen vilken förändring som helst i livet och om de inte fungerar som de ska blir det svårt att känna att man orkar med förändringar och man kan alltså även känna sorg och depression vid nedsatt binjurefunktion.

Vad ska man göra?

Ett bra sätt att bygga upp binjurefunktionen är genom att stödja den med korrekt näring istället för med externa hormoner som kan resultera i oförutsägbara negativa beteenden eftersom receptorerna för hormonerna kanske inte är i god form heller. Dessutom kan binjurehormon tagna från djur skapa autoimmuna reaktioner hos en person som redan har en pågående inflammationsprocess på grund av nedsatt binjurefunktion vilket inte är bra.
Protein är, som sagt, viktigt för binjurarnas funktion och det erhåller man bäst från kött, fisk, fågel, ägg eller skaldjur. Binjurarna behöver även salt för att fungera normalt och total saltrestriktion är inte bra. Har man flera symptom på både binjure- och sköldkörtelproblem måste man bearbeta dem samtidigt. Då är det bra med tillskott som stärker både binjurarna och sköldkörteln. Dessutom är det bra att idrotta på en nivå som man orkar med för stunden för att sedan öka nivån med tiden. Det viktiga är att träningen sker regelbundet, flera gånger i veckan och inte med för hård belastning till en början. Träningen reducerar stress och stärker kroppen i allmänhet och binjurarna i synnerhet. Det finns flera bra tillskott för både binjurar och sköldkörtel. Adrenal Response är utmärkt för binjurarnas funktion men även för sköldkörtelns funktion. CoQ10 är mycket bra för bland annat tymus vars hela yta har receptorer för CoQ10. Ett bra multivitamin- och mineralpreparat är en billig garanti för att man dagligen får i sig alla de näringsämnen som behövs inte bara för att binjurarna ska få den näring de behöver utan för att hela kroppen ska fungera väl.



https://www.greatlife.se/artiklar-och-fakta/skoldkortel-binjurar-depression-stress/depression-utmattade-binjurar

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...