Visar inlägg med etikett MAGE/TARM. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett MAGE/TARM. Visa alla inlägg

söndag 17 maj 2020

MAGEN OCH KORTISOL - HAR DOM ATT GÖRA MED VARANDRA?

  • Vilken påverkan har din tarm på binjurarna?
  • Kan dolda tarmproblem vara en grundorsak till icke-svarande binjuretrötthet?
  • Vilken effekt har probiotika på kortisolnivåer?


Jag bli mer och mer intresserad av magen. Jag märker själv när jag äter sämre kost att det påverkar hela mitt mående. Så då gräver jag lite i det. Nu är det magen som fångat mitt intresse. Och ni kan alla komma med förslag på vad jag ska titta närmare på. Och när det kommer till kostomläggning så har jag lärt mej. Gör inte allt på 1 gång, det slutar ofta med att man inte orkar. Ändra på kosten lite i taget så det blir en vana. Då tar man nästa steg och ändrar på det som behövs.

Dr. Michael Ruscio: Nyligen publicerades en randomiserad klinisk prövning på människor, där man tittade på vad som skulle hända med individernas kortisolnivåer om de fick ett probiotikum ( 1 ) . Denna studie fann att efter att ha gett en probiotika till dessa mänskliga frivilliga såg de en minskning av deras kortisolnivåer. Så det här säger oss är att det finns en koppling mellan tarmen och dina stresshormoner eller binjurarna. Här talar han om friska människor, inte oss med för lågt kortisol eller för högt kortisol. Är man frisk så ska man inte ha ett jättehögt kortisol då det är ett stresshoromon och som frigörs vi någon form av stress.

En av de saker som jag hittat är en av de vanligaste orsakerna till binjurestress är tarmen. Ofta har jag patienter som är väldigt nyfikna på deras binjurar, och de har ätit binjuretillskott och de har gjort synachtentest, och de har sett en viss förbättring, men inte vad de helst skulle vilja ha eller egentligen typ av marginell binjureförbättring totalt sett. Och när vi går igenom en mer djupgående tarmutvärdering, hittar vi något fel i tarmen, och genom att förbättra det ser vi binjurarna äntligen kunna fungera mer normalt. Äh, det kan ju inte fungera! Så skulle jag tänka om jag inte sett vad en kostförändring kan innebära. För mej innebar det att min kropp kunde fungera så optimalt som det var möjligt och jag tror min kostomläggning hjälpte mej upp ur rullstolen. Numera känner jag direkt i kroppen om jag går tillbaka till min gamla ensidiga kost. Och jag har inte gjort stora förändringar. Det är mjöl, pasta, ris, bröd som försvunnit och jag äter alltid en frukt eller något grönt varje dag. Kefir är en probotika, den smakar som den gamla sortens syrad långfil som fanns när jag var liten. Socker har jag också uteslutit. Där är kefiren bra, när jag är sockersugen så tar jag kefir med bär. Kefiren har en söt smak i sig själv och det räcker för att mätta sockerbegäret om det uppstår. Och visst, jag fuskar men hetsar inte upp mej över det. Att skapa goda vanor tar ofta tid.

Så säger Dr Marco Roscio; har jag börjat titta allt mer på binjurarna som alltid fungerar sekundärt till något annat, och i många fall tarmen. Jag tror att stötta binjurarna är relativt enkelt, men att hitta och förbättra orsaken till binjurestressen är där den verkliga kliniska vinsten förhoppningsvis kommer att inträffa, och det kommer att vara något som återhämtar binjurar och stresshormonfunktionen. 

Denna studie artikulerar återigen en del av den positiva bilden, vilket är vikten av tarmen för binjurarna, eftersom dessa försökspersoner såg förbättringar i deras kortisolnivåer efter att ha använt ett probiotikum, troligtvis på grund av de antiinflammatoriska och tarmläkande, reparativa effekterna som probiotika hjälper till bygga upp. Så jag ser  två saker på nära håll. En, probiotika kan hjälpa till med dina kortisolnivåer, och två, om du har kronisk binjuretrötthet/binjuresvikt. Svarar en binjurestress, dvs att man ligger strax över referens inte på kosttillskott, och dom bör vara framtagna i hjälp av en kunnig specialist på området. Kom ihåg att det finns en rimlig sannolikhet att den underliggande orsaken till det binjureproblemet kan vara ett problem i tarmen eftersom ett problem i tarmen kan orsaka kronisk stress. Då har vi en inre stress som skapar stress och påverkan på kortisolet. Så stressen ökar vilket ökar belastningen på binjurarna.

Om du äter dålig mat varje gång du äter finns det ett stressrespons. Om du har en infektion, så kan det orsaka läckande tarm, inflammation och ett stressrespons, och som naturligtvis kommer att försämra binjurens förmåga att läka. Det som känns viktigt i den här texten att ta med sig är att vi påverkar vår inre stress på olika sätt. Magen och tarmen är oerhört viktiga för vårt mående. Självklart påverkar många andra saker, men en av de första belastningar jag själv fick ta i tu med var just belastning av min mage. Jag gjorde håranayls hos homeopathuset.se . Hasse såg att min mage hade en belastning. Inte alls konstigt. Jag hade knappt ätit under ett år då jag var odiagnostiserad. Fil och flingor var vad min kropp orkade med att tillreda. Jag fick lära mej vikten av att maten spjälkas som den ska i magen. Jag nöjer mej med att säga att det betyder att maten omvandlas så att mage och tarm kan ta upp den på ett gynnsamt sätt och att inget läcker ut tarmen. Läcker? Dvs att gifter kommer in i vårt inre system via tarmen pga bristande goda bakterier. Och i förra blogginlägget så fanns det mer om det. 

Det här är bara en kort genomgång vad en läkare anser om en forskning som kopplar ihop mage och binjurar. Min åsikt är att när vi stoppar i oss kortison så ställer vi till det rejält i magen, för många gånger är det där vi får biverkningar från kortisonet. Och vi tar kortison för att bli friska, så det blir ett moment 22. Det bästa är om vi försöker stödja våran mage med att ge den mat som forskningen visar på understödjer en god tarmhälsa. Elisabeth, alternativ medicinare hänvisar till torrfoder. Och det är torrfodret vi ska hålla oss ifrån. Det är ett talande ord. Pasta, mjöl, ris, bröd, etc. Det är faktiskt torrfoder så ordet är passande. För att kunna processa maten på ett fördelaktigt sätt behöver vi enzymer. Det får vi oss via sallad, frukt, nötter. Så det ska vi se till att göda våra goda mag/tarmbakterier med. Mer om detta senare.

Video: Läkaren går igenom studien som visar att magen och kosten är viktigt pga probotika har visat att det påverkar kortisolnivåerna - detta via att de minskar inflammationer och att det understödjer att reparera mage och tarm. Och i vissa fall så är det problem i mage och tarm som gör att människor får problem med sina kortisolnivåer. Bara magen i sig själv kan skapa en statisk stress i kroppen som påverkar kortisolnivåerna. Äter man dålig mat så får man en stressrespons på det. Läkaren menar på att många gånger är det magen som skapar problemen med binjurarna och kortisolet. 

https://drruscio.com/gut-adrenal-connection/

torsdag 14 maj 2020

BINJURAR OCH MAGE

Tarmens hälsa är direkt kopplad till utvecklingen av binjureutmattning/svikt. Din tarm innehåller biljoner bakterier, som bildar ett ekologiskt samhälle som ofta kallas ett tarmmikrobiom . Dessa bakterier kommunicerar med varandra. De är också viktiga för att reglera ditt immunsystem. Men en ensidig kost, fattig på grön och probotika skapar låggradiga inflammationer i vår kropp, vilka är början till sjukdomar. 

Jag har nyss läst forskning om hur probotika påverkar HPA-axeln och därmed binjurarna. Det finns ett nära sammanhang om man ska tro forskningen som är gjord på möss och där man påvisat att HPA-axeln och binjurarna är nära sammankopplade med hur vår tarmflora ser ut. Vill man läsa mer så går man vidare hit. Det är en komplex studie men den är fullt läsbar i abstrakt och slutsats. Där man ser  det tydliga sammanhanget mellan tarmen och dess bakterier samt hur HPA-axeln fungerar.  

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2019.02655/full

Där kan man läsa om hur probotika möjliggör en positiv inverkan på både binjurar och HPA-axeln. Och forskningen runt magen och alla system i kroppen har bara påbörjats. Men här visar den vikten av ha en sund bakterieflora i magen. Man har också tittat på pencillin och hur den äter goda bakterier, men man kunde lindra det genom att tillsätta probotika.

Vad är probotika då? Probiotika är bakterier som lever i mag-tarmkanalen. Det finns uppemot 1000 olika bakteriearter, men bakteriefloran består till största del av ett 40-tal arter.

Du kan få i dig probiotika via kosttillskott, men finns naturligt i flera livsmedel:
  • Kefir – jäst ko- eller getmjölk
  • Grekisk yoghurt
  • Surkål
  • Kimchi
  • Oliver
  • Misosoppa
  • Kombucha
  • Vissa ostsorter – gouda, cheddar, mozarella, Keso, brie
  • Juicer med tillsatt bakteriekultur
  • Nötter
  • Grön banan
Jag föredrar kefir, den smakar som den gamla långsyrade filen jag växte upp med samt gröna bananer. 

Tarmen innehåller bra bakterier, dåliga bakterier och svampar. Ditt mål är att maximera antalet goda bakterier i tarmen och minimera antalet dåliga bakterier och svampöverväxt.

När dåliga bakterier eller svampar överväger tarmen orsakar de inflammation, vilket direkt stimulerar binjurarna att göra kortisol och andra hormoner. Om du inte aktivt gör något för att förbättra din tarmhälsa stängs denna inflammation inte av, och du kommer att utveckla förvärrad binjureutmatting/svikt 
Här är några faktorer som kan förvärra din tarmhälsa:
  • Den amerikanska vanliga dieten (SAD): Västvärldens dieter är proinflammatoriska, låga i omega-3-innehåll och har hög surhet, kemikalier och gifter som kan drastiskt förändra din tarmhälsa.
  • Socker: Socker kan driva den inflammatoriska processen. Det är också ansvarigt för tillväxten av Candida och andra tarmsvampar.
  • Antibiotika: Antibiotika kan dramatiskt slå ut de goda tarmbakterierna, vilket gör att de dåliga bakterierna kan spridas. För många antibiotika kan till och med leda till Clostridium difficile colitis, en potentiellt dödlig infektion i tjocktarmen. Här hade forskningen jag hänvisar till provat att tillsätta probotika samtidigt och fick inte samma utslagning av de goda bakterierna i magen.
  • Syraundertryckare: Att använda receptbelagda läkemedel som hämmar magens syrasekretion längre än några veckor kan påverka din förmåga att smälta maten och ta upp näringsämnen. Detta förändrar din tarmsbiologiska bakteriflora negativ. Och hur vet man det? Det brukar ofta stå med i FASS att det har en påverkan på magen.
  • Stress: Studier visar att fysisk och psykologisk stress kan förändra tarmens bakterieflora.

Vad kan du göra för att förbättra din tarmhälsa och minska inflammationer? 

Här är några tips:
  • Ändra din diet för att vara mer växtbaserad och alkalisk.
  • Ta probiotika dagligen.
  • Ta matsmältningsenzymer med varje måltid för att hjälpa dig med matsmältningen.
  • Ta bort socker och godis från din diet.
  • Lägg till naturliga svampdödande medel till din behandling, inklusive extrakt av olivblad och vitlök.
  • Lägg till meditativa övningar till din dag för att lindra stress.

I homeopathusets blogg kan man läsa mer om antinflammatorisk kost: http://homeopathuset.blogspot.com/2018/03/antiinflammatorisk-kost.html

lördag 2 maj 2020

Corona - Covid-19 en studie om magbakterier

En studie hur magbakterier har med Corona att göra.

Covid-19: mikrobiotasleden, mot ett nytt paradigm?



  • Prevotella-bakterierna, ibland en orsak till luftvägsinfektionerPrevotella-bakterierna, ibland en orsak till luftvägsinfektioner

Eftersom varje krig tillåter meteoriska vetenskapliga och tekniska framsteg, är det en säker satsning att denna globala pandemi, liksom den vetenskapliga mobiliseringen som följer med den, kommer att lära oss mycket om immunsystemet, och eftersom det nu är oskiljaktigt, om mikrobiota.

De miljarder bakterier som vi har är av avgörande betydelse för våra immunförsvar, vi visste redan det. Men arten av de interaktioner de har med varandra, och som de också har med virus, upphör aldrig att överraska.
De nyligen publicerade studierna på coronavirus visar redan involvering av mycket specifika bakterier, vilket tyder på terapeutiska och förebyggande axlar .

Det är inte förvånande att tarmens ekosystem är involverat
Att förstå den invasiva processen med SARS-COV-2 är avgörande, och analys av genuttrycksprofilen för coronavirusreceptorer kan hjälpa oss. Vi vet att dessa receptorer (portarna för viruset att komma in i kroppen, som ACE2), är enzymer som binder till tarmsceller. Coronavirus ändrar ständigt sitt sätt att binda när de utvecklas, och det potentiella målet i lungorna varierar också, men inte i tunntarmen, där det förblir konstant. Cellerna i tarmslemhinnan (enterocyter) kan därför utgöra en behållare för Coronavirus . Dessa receptorer kan varafler i händelse av överskott av icke-symbiotiska bakterier. (1)

Kinesiska forskare har tittat på förändringar i mikrobiota hos de drabbade patienterna (de som har dött). Sekvenseringen av mikrobiota avslöjade en signifikant minskning av bifidobakterier och laktobaciller , de viktigaste familjerna av symbiotiska bakterier, liksom en ökning av opportunistiska bakterier såsom Corynebacterium eller Ruthenibacterium. Svårighetsgraden av hypoxemi (brist på syre som transporteras i blodet) var starkt korrelerad med höga nivåer av immunceller och markörer för inflammation. (2) Den onda cirkeln mellan hyperinflammation och tarmdysbios verkar utgöra en hög risk för dödlig andningsbesvär . I den akuta fasen detekterades virus-DNA i blodet endast hos 10% av patienterna, men det upptäcktes fortfarande hos 50% av dem i avföringen. Det levande viruset har till och med identifierats där flera gånger, vilket antyder att avföring kan vara ett sätt att förorena .

Vi vet att det enteriska immunsystemet (GALT) sätter tonen för det allmänna immunsvaret i var och en av oss, precis som tarmen och lungmikrobiota är sammankopplade, även på avstånd . Lipopolysackarider (LPS), molekyler producerade av gramnegativa bakterier, leder till att det skapas ett pro-inflammatoriskt klimat i hela kroppen. Individer vars immunsystem reagerar för mycket eller för lite för det mesta har ett störd tarmens ekosystem , med en onormal distribution av mikrobiella familjer, överdriven permeabilitet i slemhinnan och en tendens till systematisk inflammation. Mat, livsstil och miljö är tydligt inblandade.

Äldre är inte bara undernärda. De har också en mer obalanserad mikrobiota , som tenderar mot systemisk inflammation. Vi kan därför förstå varför denna befolkning betalar det högsta priset för virusattacker. Många studier har visat att äldre mikrobiota har mer gramnegativa bakterier, vilket resulterar i ökade LPS-nivåer och därför tarmpermeabilitet och inflammatorisk risk.

Bakterier infekterade med viruset?
Den genetiska sekvenseringen av mikrobiota hos flera patienter från Wuhan (staden i Kina där epidemin började) avslöjade mycket konstiga fenomen, så att forskarna först undrade om de hade gjort några misstag. . Bakterier av Prevotella- släktet tycktes innehålla SARS-COV-2-virus-DNA, som om viruset hade infekterat bakterierna . (3) Strax tidigare visade sekvenseringen av mikrobiota av sex patienter från samma familj i Hong Kong, allvarligt infekterade, betydande mängder Prevotella i avföringen. Dessa observationer antyder att SARS-COV-2 uppträder som en bakteriofag, ett virus som infekterar bakterier. (4,1)

Initiativtagaren till hypotesen, Sandeep Charkraborty, en ung indisk forskare inom beräkningsbiologi, har sedan dess dragit tillbaka denna punkt. De faktiska faktorer som kunde ha bekräftat det verkade inte slutligen. Men han upprätthåller sin hypotes om en implikation av prevotella i etiologin av COVID-19]. (MAJ 28/04/2020)

Detta kan förklara de stora variationerna i viral belastning från ett test till ett annat hos samma person, som om viruset gömde sig någonstans ( 4.2 ). Hypotesen som framkommer är att viruset infekterar bakterier, som sedan blir virulenta, vilket särskilt orsakar den ibland dödliga inflammation. Bullan skärps när vi får veta att infektioner som involverar Prevotella redan är kända för att orsaka luftvägar, inklusive akuta . (5)

I Frankrike har en vetenskapslärare påbörjat ett demonstrationsförsök som kan passera för excentriska om det inte också skulle dokumenteras. (6) Han lyfter fram det faktum att barn, som är mycket litet drabbade av epidemin, har en mikrobiota fattig i Prevotella . I vuxen ålder blir detta bakteriesläkt, som är en del av kommensalfloran, mycket mer representerat. Mer hos kvinnor än hos män för den delen, medan statistik visar att kvinnor påverkas mindre av Covid-19. Deras immunsystem skulle vara mer van vid att hålla Prevotellai respekt. Sekvensering av mikrobiota på större prover av befolkningen gör att vi kan ta reda på om det är rätt. Detta visar förresten intresset för deltagande vetenskap som gör det möjligt för icke-forskare, ibland enkla passionerade medborgare, att ta upp goda frågor. Om det visar sig att Covid-19 verkligen är en blandad infektion - både viral och bakteriell - får fördelen med att kombinera hydroxiklorokin och antibiotikumet azitromycin , ägnat av Pr Didier Raoult, sin fulla betydelse. riktning. I synnerhet är azitromycin aktivt på Prevotella och på intracellulära mikrober.

https://www.alternativesante.fr/coronavirus/covid-19-la-piste-du-microbiote-vers-un-nouveau-paradigme

lördag 7 mars 2020

MAGEN OCH CANCER - OJ SÅ LITE MAN VET, MAN GER DEN MAT MEN TÄNKER INTE MER PÅ DET


Google svengelska - men en intressant studie även om den inte har använts på människor ännu.

 Forskarna fann att ett protein kan påverka cancerceller. Cancerceller har ett skydd "rör mej inte" nu har man funnit ett protein som tar bort det skyddet och att immunförsvaret kan reagera på på cancerceller. Fungerar det här på människor så är det en revolutionerad upptäckt.

Det som också är intressant är hur man konstaterar att penicillin påverkar tarmfloran i ett helt år. Så kan man hitta annat än penicillin för åkommor så har man vunnit mycket med sin hälsa. 

Hur viktig tarmfloran är hittar ni i andra inlägg.

DALLAS - 6 mars 2020 - Kan svaret på cancerimmunoterapi bero på bakterier som har sitt ursprung i tarmen och reser till tumören?
 En studie av forskare vid UT Southwestern Medical Center och University of Chicago antyder exakt det och avslöjar att tarmbakterier kan tränga igenom tumörceller och öka effektiviteten hos en experimentell immunterapi som riktar sig till CD47-proteinet.
Med hjälp av musmodeller av malignitet fann forskarna att tarmmikroben Bifidobacterium ackumuleras i tumörer, och förvandlade anti-CD47 svarsfria tumörer till responsiva.
Teamets studie, publicerad idag i Journal of Experimental Medicine , upptäckte att svaret på behandling beror på vilken typ av bakterier som lever i djuren. De identifierade sedan mekanismen och upptäckte att kombinationen av antikroppar mot CD47 och tarmbakterier fungerar via kroppens STING-väg för medfödd immunitet - kroppens första försvarslinje mot infektion.
Deras experiment använde möss från olika resursanläggningar, antibiotikamatade möss och möss som odlades i en groddfri miljö.
I ett experiment studerade de möss uppfödda i två olika anläggningar och som hade distinkta blandningar av bakterier i tarmen. En grupp svarade mot anti-CD47 och en annan inte. Den andra gruppen blev emellertid lyhörd, efter att ha varit inrymd hos de svarande, vilket indikerade att oral överföring eller kontaktöverföring av tarmbakterier inträffade mellan grupper, säger forskarna.
Proteinet CD47 uttrycks i höga nivåer på ytan på många cancerceller, där det fungerar som en "inte ät mig" signal till immunsystemets makrofager, ofta kända som vita blodkroppar. Som ett resultat undersöks anti-CD47, även känd som CD47-blockadeterapi, i flera kliniska studier. Men musstudierna som föregick dessa studier hade blandade resultat, med bara några möss som svarade på anti-CD47-terapin, förklarar motsvarande författare Yang-Xin Fu, MD, Ph.D. , professor i patologi, immunologi och strålning vid UT Southwestern.
"Vi ansåg att vi behövde förbättra anti-CD47-terapi och förstå mekanismerna," säger han, vilket får dem att undra på tarmmikrobiomet, bakterierna som växer i tarmen och hjälper till med matsmältningen. Det bakteriella ekosystemet, ibland kallad mikrobiota, är också känt för att påverka tarms förmåga att motstå patogener och värdens svar på cancerimmunoterapi.
"Men hur mikrobiota gör det har varit oklart," säger Fu. "Denna studie finner att vissa av bakterierna från tarmen reser till tumören och kommer in i cellerna, eller mikromiljön, där bakterierna underlättar CD47-blockadens förmåga att attackera tumören. Vi fann att det gör det via immunsignalvägen som kallas stimulator av interferongener (STING). ”
 Resultaten tyder på att ett probiotikum en dag skulle kunna användas för att förbättra anti-CD47-terapi, säger Fu, ett Cancer Prevention and Research Institute (CPRIT) -forskare och innehavare av Mary Nell och Ralph B. Rogers professorat i immunologi vid UT Southwestern.
Forskarna fann också att tumörbärande möss som normalt svarar på anti-CD47-behandling inte svarade om deras tarmbakterier dödades av antibiotika. Däremot blev anti-CD47-behandling effektiv hos möss som vanligtvis inte svarar när dessa djur kompletterades med Bifidobacteria , en typ av bakterier som ofta finns i mag-tarmkanalen hos friska möss och människor.
De upptäckte vidare att bakterierna migrerar till tumörer och aktiverade STING-immunsignalvägen. Detta sätter igång produktionen av immunsignalmolekyler som typ 1-interferoner och aktiverande immunceller som verkar attackera och förstöra tumören när anti-CD47-medlet upphäver CD47: s "don" ät mig inte "-tagg, säger forskarna. Forskarna fann att möss genetiskt oförmögna att aktivera interferon av typ 1 misslyckades med att svara på bakterien-immunterapimetoden. På liknande sätt visade möss som inte kunde komma åt STING-vägen ingen fördel av den kombinerade bakterie-immunterapimetoden, vilket bekräftar att STING-signalering är nödvändig.
"Det är mycket möjligt att mer än en typ av tarmmikrobiota kan förbättra tumörimmunitet på liknande sätt och vi skulle vilja undersöka det," tillägger han.
Fu och Ralph R. Weichselbaum, MD, vid University of Chicago ledde studien. Medförfattare inkluderar huvudförfattare Yaoyao Shi och Wenxin Zheng samt Kaiting Yang, Katharine G. Harris, Kaiyuan Ni, Lai Xue, Wenbin Lin och Eugene B. Chang, alla vid University of Chicago.
Studien stöds av Ludwig-stiftelsen, Foglia-stiftelsen, National Institute of Health / National Cancer Institute Provocative Questions-bidrag (R21 CA231273-01, CA141975) och CPRIT-bidrag (RR150072, RP 180725).

söndag 9 februari 2020

HUR MATEN PÅVERKAR DINA KÄNSLOR

Det mänskliga mikrobiomet, eller tarmmiljön, är ett samhälle av olika bakterier som har utvecklats tillsammans med människor för att vara till nytta för både en person och bakterierna. Forskare håller med om att en persons unika mikrobiom skapas under de första 1 000 dagarna av livet, men det finns saker du kan göra för att förändra din tarmmiljö under hela ditt liv. Intressant, 1000 första dagarna? Oj, det innebär att de första åren av ett barns liv stakar ut hur man mår under sitt liv.

Ultrabearbetade livsmedel och tarmhälsa

Det vi äter, särskilt livsmedel som innehåller kemiska tillsatser och ultrabehandlade livsmedel, påverkar vår tarmmiljö och ökar vår risk för sjukdomar. Ultrabearbetade livsmedel innehåller ämnen extraherade från livsmedel (som socker och stärkelse), tillsatta livsmedelsbeståndsdelar (hydrerade fetter) eller ämnen tillverkade i ett laboratorium (smakförstärkare, matfärger). 
Det är viktigt att veta att ultrabearbetade livsmedel som snabbmat tillverkas för att vara extra välsmakande med användning av sådana ingredienser eller tillsatser och är kostnadseffektiva för konsumenten. Dessa livsmedel är mycket vanliga i den typiska västerländska dieten. Några exempel på bearbetade livsmedel är konserver, sockerbelagd torkad frukt och saltade köttprodukter. Några exempel på ultrabearbetade livsmedel är läsk-, socker- eller smakfullt förpackat mellanmål, packade bröd, bullar och bakverk, fisk eller kycklingklumpar. 
Och jag lärde mej nyss att ju längre innehållsförteckning, desto mer tillsatser. Så det är bra att ha med sig när man är ute och handlar och inte kan läsa microtexten. Jag undrar om den är så liten så vi inte ska kunna se alla tillsatser.
Forskare rekommenderar att ”fixa maten först” (med andra ord att den mat vi äter är lagade från grunden) innan de försöker tarmmodifierande terapier (probiotika, prebiotika) för att förbättra vår känsla. De föreslår att man äter hela livsmedel och undviker bearbetade och ultraförädlade livsmedel som vi vet orsakar inflammation och sjukdom. 
Låggradiga inflammationer är vad som skapar de sjukdomar vi råkar ut för. Därför dyker det upp mer och mer om antiinflammatorisk mat.

Men vad har min tarm att göra med mitt humör?

När vi överväger sambandet mellan hjärnan och tarmen är det viktigt att veta att 90% av serotoninreceptorer är belägna i tarmen. Inom det relativt nya området näringspsykiatri hjälper vi patienter att förstå hur tarmhälsa och kost kan positivt eller negativt påverka deras humör. 
När någon har ordinerats ett antidepressivt medel som en selektiv serotoninåterupptagshämmare (SSRI), är de vanligaste biverkningarna tarmrelaterade, och många får tillfälligt illamående, diarré eller gastrointestinala problem. Det finns anatomisk och fysiologisk tvåvägs kommunikation mellan tarmen och hjärnan via vagusnerven. Tarmhjärnaxeln ger oss en större förståelse för sambandet mellan kost och sjukdom, inklusive depression och ångest. 
Och det är vad vi idag kallar den andra hjärnan, så nära förknippade är dom. Nyss tittade man på en långtidsstudie som påvisade att ca 4% fler som använde SSRI begick suicid. Och tittar man i biverkanspacksedeln så blir man lite mörkrädd. Och varför ska vi äta kemikalier när vi kan äta god mat i stället och få samma utfall. Skillnaden är att hela kroppen kommer att må bättre och inte bara den psykiska delen, den fysiska får man på köpet.
När balansen mellan de goda och dåliga bakterierna störs kan sjukdomar uppstå. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar: inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), astma, fetma, metaboliskt syndrom, diabetes och kognitiva och humörproblem. Till exempel orsakas IBD av dysfunktion i interaktioner mellan mikrober (bakterier), tarmfodret och immunsystemet.
Och i dagens samhälle så är vi snabba med att leta kosttillskott istället för att försöka få i oss det vi behöver via kosten. Och varför inte njuta av god mat istället för att köpa dyra kosttillskott som vi ofta inte vet vad de innehåller och dom är dessutom dyra. En störning mellan de goda och dåliga bakterierna uppstår lätt utifrån den kosthållning vi har idag. Och det ger konsekvenser som vi i vardagen inte reflekterar över.

Kost och depression

En ny studie tyder på att äta en hälsosam, balanserad kost som Medelhavsdiet och undvika inflammationsproducerande livsmedel kan skydda mot depression. En annan studie beskriver en antidepressiv livsmedelsskala, som innehåller 12 antidepressiva näringsämnen relaterade till förebyggande och behandling av depression. Några av de livsmedel som innehåller dessa näringsämnen är ostron, musslor, lax, vattenkrasse, spenat, romanssallad, blomkål och jordgubbar.
Och det verkar inte vara svårt att hålla depressionen borta om inget traumatiskt hänt, som dödfall och liknande. Det får mej att tänka, finns det en växelverkan? Kan traumatiska händelser i livet påverka vår tramflora utifrån den nära förbindelsen. Och tittar man på maten så är det bara 1 sak som inte faller i min smak, och jag tror de flesta gillar det som föreslås, själv hoppar jag över ostronen.
En bättre diet kan hjälpa, men det är bara en del av behandlingen. Det är viktigt att notera att precis som du inte kan träna på en dålig kost, så kan du inte heller äta dig ur känslan av deprimering eller ångest.
Så författaren menar att det måste till flera komponenter för att man ska kunna tillgodogöra sig det kosten kan ge i hälsovinster.
Vi bör vara försiktiga med att använda mat som den enda behandlingen mot depression och känslor, och när vi pratar om dessa problem refererar vi till milda och måttliga former av depression och ångest. 
Med andra ord kommer mat inte att påverka allvarliga former av depression och självmordstankar, och det är viktigt att söka behandling på ett akutmottagande eller kontakta din läkare om du upplever tankar om att skada dig själv.
Det är viktigt att hantera svårare fall av depression och ångest samt framför allt suicidtankar med terapeutiska former, det kan vara medicinska och rent psykoterapeutiska behandlingar. Men kosten kommer påverka måendet i en positiv riktning. Att vända på kosten helt i ett sådant skede fungerar sällan, men att lägga till lite mer grönt, kanske lite mer frukt är en god start på en kostomläggning när man inte mår bra.

Förslag till en hälsosammare tarm och förbättrad humör

  • Ät hela livsmedel och undvik förpackade eller bearbetade livsmedel, som innehåller mycket oönskade livsmedelstillsatser och konserveringsmedel som stör de friska bakterierna i tarmen.
  • Istället för grönsaks- eller fruktjuice, överväg att öka ditt intag av färsk frukt och grönsaker. Frysta frukter utan tillsatta sockerarter / tillsatser är också ett bra val.
  • Ät tillräckligt med fiber och inkludera hela korn och baljväxter i din kost.
  • Inkludera probiotiska livsmedel som vanlig yoghurt utan tillsatt socker, gröna bananer går lika bra.
  • För att minska sockerintaget vid frukosten, tillsätt kanel till vanlig yoghurt med bär, eller till havremjöl eller chiapudding. Här kan man stöta på problem när man drar ned på sockret, men gör man det över 2 veckor så skapar man en vana.
  • Att lägga till jäsade livsmedel som kefir (osötad), surkål eller kimchi kan vara till hjälp för att upprätthålla en frisk tarm. 
  • Ät en balans av skaldjur och magert fjäderfä och mindre rött kött varje vecka. Proteinet är väldigt viktigt och animaliska proteiner. Ägg är också ett animaliskt protein som är lätt att ha till hands färdigkokade i kylskåpet. Är de färska, vänd dem upp och ner så håller de långt längre.
  • Lägg till en rad färgglada färska frukter och grönsaker i din kost och överväga att välja vissa ekologiska produkter. Som Elisabeth säger, ät i regnbågens alla färger. Ekologiska produkter, man kan se skillnad på hur dom håller sig. I mitt kylkåp har jag ett 2 månader gammalt kålhuvud. Det ligger kvar för att jag vill se när/om det börjar ruttna. Det visar hur maten är manipulerad.
Det är Harvard som tittat på befintlig forskning och sammanfattat det kort. Och i mina ögon så verkar det inte vara oövervinnerligt. Men min taktik har varit att vända kosten sakta men säkert. Drar man igång för fullt så händer det ofta att man tappar orken och lägger ner allt.

torsdag 16 januari 2020

Tarmmikrobiota förändras under hela livet och livsstilen håller den i form

Åldrande är en fysiologisk process som resulterar i förändringar som kan observeras med blotta ögat (utseendet på några fler rynkor, hårblekning, förändring i statur eller hållning ...) men också andra förändringar som är mindre observerbara (ökad rädsla/ångest). Åldringsrelaterade förändringar inträffar också i våra matsmältningskanaler, men de är inte alltid lätta för det mänskliga ögat att upptäcka. Kosthets- och värdgenetik är kritiska faktorer för mikrobiell sammansättning och funktion i tarmen, vars ursprung går tillbaka till födseln.
Levnanssättet och tidiga kostvanor (ammar vs formel) är avgörande faktorer som formar den tarmfloran under tidiga liv . Nyfödda har en tarmmikrobiota som kännetecknas av låg mångfald, huvudsakligen dominerad av bifidobakterier , och med en sammansättningsprofil i termer av arter som är unika för varje spädbarn. En ökning av tarmens mikrobiota-mångfald drivs senare av diversifieringen av kosten: introduktion av frukt- och grönsaks spannmålsmjöl och proteinrika livsmedel. Vid ungefär 3 års ålder har tarmens mikrobiota stabiliserats och liknar en vuxens.
Läkemedel som antibiotika, smärtstillande medel och diabetesmedicin samt västerländska diettrender kan leda till stora störningar i tarmmikrobiota, vilket resulterar i en annan tarmmikrobiotaprofil med konsekvenser för hälsan som inte alltid är väl förstått.
Efter 60 års ålder börjar mångfalden i tarmmikrobiota att minska och kännetecknas av betydande variationer mellan människor , som liknar samma mönster som observerades i spädbarn.
Den goda nyheten är att livsstilen kan överväga åldersrelaterade tarmmikrobiotaförändringar. Irländska forskare fann att där äldre vuxna bor och deras livsstil på den platsen är en viktig avgörande faktor för deras tarmmikrobiotas mångfald .
Äldre människor som bor i sina hem och vårdades av anhöriga visade den största mångfalden i deras tarmmikrobiota, följt av de som bor på dagsjukhus och rehabilitering, med äldre personer i långtidsvård som visar den minst varierande mikrobiota. Ämnen med långvarig vistelse i bostadsomsorg visade den lägsta mångfalden i deras tarmmikrobiota och gjorde också dåligt för olika hälsoparametrar.
Livsstilsrelevansen för att begränsa åldersrelaterade förändringar i tarmmikrobiota stöds också av en andra studie som fann att tarmmikrobiotasammansättningen för friska åldriga individer som bodde i landsbygds- och städernas provinser i Kina var anmärkningsvärt lik den för friska 30-åriga -äldrar från samma befolkning.
Det finns en koppling mellan hälsosamt åldrande och en hälsosam tarm. Mot bakgrund av nuvarande rön, upprätthålla mångfalden i vår tarmfloran som vi ålder genom en hälsosam livsstil och kost kan betraktas som en indikator på ett hälsosamt åldrande , precis som att hålla aktiv och sova väl indikatorer för välbefinnande.
Med andra ord, vi måste ta hand om våra kroppar precis som våra äldre familjemedlemmar. 
Denna artikel är anpassad från inlägget "Gut microbiota från vagga till grav: spelar ålder eller livsstil mer?" , Skriven av Paul Enck och Kristina Campbell för webbplatsen Science 
Trends.

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...