SKÖLDKÖRTELN OCH GLUTEN

 

Dr Ceclia Tibell hänvisade igår i Aftonbladet till en italiensk studie om sköldkörteln och gluten. Här är den i en sammanfattning.

Förekomst av sköldkörtelstörningar hos obehandlade vuxna celiaki-patienter och effekt av glutenuttag: en italiensk multicenterstudie.

Abstrakt

Mål: Många lidanden har associerats med celiaki, men det finns risk för föreningar. Syftet med denna studie var att, med hjälp av en prospektiv multicenterstudie, fastställa förekomsten av sköldkörtelnedsättning hos vuxna patienter med nydiagnostiserad celiaki och att utvärdera effekten av ett 1 års glutenuttag på sköldkörtelfunktionen.

Man vill i studien titta på om det fanns samband mellan sköldkörtelsjuka människor som nyligen diagnostiserats med celiaki, dvs glutenintolerans.

Metoder: Totalt 241 på varandra följande obehandlade patienter och 212 kontroller registrerades. Hos 128 försökspersoner upprepades en grundlig bedömning, inklusive tarmbiopsi, inom 1 år efter kostbehandlingen. Sköldkörtelfunktionen analyserades genom att mäta nivåerna av TSH, fri T3, fri T4, tyroperoxidas och sköldkörtelmikrosomantikroppar.

Resultat: Sköldkörtelsjukdom var tre gånger högre hos patienter än i kontroller (p <0,0005). Hypotyreoidism, diagnostiserad hos 31 patienter (12,9%) och nio kontroller (4,2%), var subklinisk hos 29 patienter och av nonautoimmunt ursprung 21. Det fanns ingen skillnad avseende hypertyreoidism, medan autoimmun sköldkörtelsjukdom med eutyreoidism fanns hos 39 patienter (16,2 %) och åtta kontroller (3,8%). Hos de flesta patienter som strikt följde ett 1-årigt glutenuttag (vilket bekräftades av återhämtning i tarmslemhinnan) förekom en normalisering av subklinisk hypotyreos. Tjugofem procent av patienterna med euthyroid autoimmun sjukdom skiftade mot antingen en subklinisk hypertyreoidism eller subklinisk hypotyreoidism; i dessa ämnen var dietens efterlevnad dålig. Dessutom 5.

I korthet man såg en förbättring i tramslemhinnan hos de flesta med sköldkörtelsjukdom som följde en strikt diet utan gluten. Man såg en normalisering hos de som diagnostiserats med hypo 2, man såg en förbättring hos människor med autoimmun sjukdom i sköldkörteln, dock var efterlevnaden i dieten inte den gruppen den bästa. Man såg att det är en större andel sköldkörtelsjuka som har glutenintolerans och som kan vinna mycket i hälsa genom att utesluta gluten i kosten. Om man tänker vidare så säger man indirekt att gluten påverkar sköldkörtelsjukdom. Och hur viktig mag och tarmhälsa är har vi bara börjat se början av. Det är en kunskapsområde som växer snabbt.

Slutsatser: Den högre frekvensen av sköldkörtelsjukdom bland patienter med celiaki motiverar en funktion av sköldkörteln. I distinkta fall kan glutenuttag på egen hand vända abnormiteten.

Forskarna ser att man kan påverka sin sköldkörtelsjukdom genom att utesluta gluten ur kosten. Och man behöver inte göra stora förändringar i kosten för att att utesluta gluten. Bröd har de flesta börjat titta på sina kost i största allmänhet idag.

Kan vi själva kunna påverka vår hälsa så bör vi göra det i allra största mån. Det är mycket bättre än att stoppa i oss en massa piller. 

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11280546/

CECILIA TIBELL - RÅD OM SKÖLDKÖRTELN

 

Hjälp sköldkörteln att hitta rätt balans 

Långvarig stress och dålig kost kan påverka den viktiga sköldkörteln. 

 - Även om man måste medicinera går det att påverka sitt mående. Om man upptäcker antikroppar mot sköldkörteln tidigt och lägger om sitt liv går det att balansera sköldkörteln på naturlig väg säger experten Cecilia Tibell. 

Nästan en halv miljon har någon form av rubbing i sköldkörteln. Det kan handla om att den livsviktiga körteln producerar för lite eller för mycket hormoner. Sköldkörteln kan också vara inflammerad. Eftersom hela ämnesomsättningen stryrs från den lilla körteln i halsen blir hela kroppen påverkad.  

“Till mej kommer ofta patienter som har gått upp väldigt snabbt i vikt, och vad de än gör så går de inte ner. Det är också vanligt att de har hjärndimma och att de inte känner igen sig själva.” Säger läkaren Cecilia Tibell, specialiserad inom endokrinologi och jobbar numera i privat regi men har en bakgrund inom akutmedicin. 

Underfunktion i sköldkörteln är den vanligaste sjukdomen, så kallad hypoteryos, och den stora majoriteten som drabbas är kvinnor. 

 

“Sjukdomen uppträder oftast i puberteten, efter graviditet och i klimakteriet när våra könshormoner hoppar upp och ner.” 

Syntetiskt hormon 

Oftast har patienten genetiska förutsättningar att drabbas av en autoimmun sjukdom, och ofta har insjuknandet föregåtts av en stressig period, en infektion eller ett trauma. “Har man fått ett fullt utvecklat autoimmunt tillstånd måste man medicinera, det är heller ingenting som går tillbaka.” säger Cecilia Tibell. 

Standardmedicinen mot hypoteryos heter Levaxin och består av det syntetiska men bioidendiska hormonet T4. “Det ska på cellnivå omvandlas till det aktiva hormonet T3, men behanlingen fungerar inte för alla”, säger Cecilia Tibell. “Det är ganska många som inte mår bra av Levaxin”. En medicin med enbart T3, Liothyronin, finns också som tillägg men bara i en dos på 20 mikrogram, och många får också biverkningar av den. Det finns ett T3 preparat på licens som heter Cytomel och finns i lägre styrka på 5 mikrogram. 

Svårt att få rätt vård 

Den omstridda medicinen NDT skrivs enbart ut på licens i Sverige, men var standard innan Levaxin introducerades på 80-talet. “Den består av torkad griskörtel och kvaliteten har varit ojämn, NDT innehåller mer aktivt T3 än vad vi människor har, säger Cecilia Tibell som ändå anser att vissa patienter mår bra av den medicinen. 

Även Sköldkörtelförbundet har uppmärksammat att många patienter har svårt att få rätt vård för sina besvär.  

Att försöka balansera sitt liv är något Cecilia Tibell menar även påverkar svåra tillstånd. Genom att ta tag i stressbiten och tänka på vad man stoppar i sig och även få en bra sömn gör att man kan påverka sitt mående. 

Behöver järn 

En kost rikt på näringsämnen är viktigt. “Har man tex för låga järnvärden kan det också påverka måendet, men också sköldkörteln som behöver järn för sin funktion, säger Cecilia Tibell. 

Jod är nödvändigt för att tillverka sköldkörtelhormoner. Brist på Selen kan också påverka. Zink behövs för alla våra slemhinnor, hud, hår och naglar och behövs i alla reparerande processer i kroppen. 

Jag har haft patienter som har haft lite inflammation i sköldkörteln och lyckats vända det med en bättre näringsmässig balans och stressreducering. 

Undvik halvfabrikat 

Sömnen är viktig för att kroppen ska kunna laga inflammation.  Man bygger också upp kroppen och får vi inte sova och äter halvfabrikat på stående fot får man ett försämrat näringsupptag, säger Cecilia Tibell. Det finns också ett samband med gluten och sköldkörteln. Det är vanligare med glutenintolerans när man har hypoteryos. Det finns Italiensk forskning som visar att patienter med sköldkörtelproblem kan bli bättre av att utesluta gluten, säger Cecilia Tibell. Motion är även en viktig del i att man kan balansera sköldkörteln. Rörelse bidrar till att kroppen kan omvandla hormonet T4 till det aktiva T3, säger Cecilia Tibell. 

Cecilia Tibell, endokrinolog, utbildad i funktionell medicin finns på Integrativa Kliniken i Stockholm. 

Saxat ur Aftonbladet

CECILIA TIBELL, SPECIALISTLÄKARE - RÅD OM SKÖLDKÖRTELN

 

              HITTA RÄTT BALANS FÖR DIN SKÖLDKÖRTEL 

11 RÅD FÖR ATT MÅ BÄTTRE 

Cecilia Tibell, specialistläkare 

Integrativa kliniken 

 

• ÄT NÄRINGSRIKTIG MA MED MYCKET GRÖNSAKER, KÖTT, FISK, ÄGG OCH BRA FETTER. MAGEN ÄR EN VIKTIG DEL FÖR EN HORMONELL BALANS. 
• PROVA ATT UTESLUTA GLUTEN, EN PATIENTER MED SKÖLDKÖRELBESVÄR UPPLEVER ATT HJÄRNDIMMAN LÄTTAR. EN DEL MÅR BRA AV ATT ÄVEN UTESLUTA MJÖLKPRODUKTER. 
• UNDVIK HALVFABRIKAT SOM INNEHÅLLER TILLSATSER SOM BLANDE ANNAT KAN PÅVERKA TARMBLANSEN DÄR MYCKET AV VÅRT IMMUNFÖRSVAR SITTER. 
• OM MAN UTESLUTER SALT MED TILLSATT JOD KAN DET HÄNA ATT MAN FÅR I SIG FÖR LITE JOD. JOD BEHÖVS FÖR ATT PRODUCERA SKÖLDKÖRTELHORMON. 
• VI BEHÖVER ÄVEN SELEN OCH ZINK FÖR ATT SKÖLDKÖRTEL SKA MÅ BRA. 
• FÖRSÖK FÅ KOLL PÅ OBALANSER I KROPPEN. MED REDUCERAD STRESS KAN MAN PÅVERKA SITT MÅENDE. 
• JÄRNBRIST KAN PÅVERKA HUR SKÖLDKÖRTELN FUNGERAR. 
• SOV ORDENTLIGT, DÅ REPARERAS INFLAMMATIONER OCH VIKTIGA BYGGSTENAR I KROPPEN KAN UPPSTÅ. 
• MOTION OCH RÖRELSE ÄR VIKTIGT FÖR HORMONELL BALANS, BLAND ANNAT KONVERTERAS HORMONET T4 TILL DET AKTIVA HORMONET T3 LÄTTARE. 
• GENOM ATT HÅLLA KOLL PÅ TIDIGA SYMTOM GÅR DET ATT FÖRHINDRA ATT SKÖLDKÖRTELN BLIR I ALLT SÄMRE SKICK. GENOM ATT TA TAG I BÅDE STRESS, SÖMN, MOTION OCH MAT KAN MAN FÅ ETT BÄTTRE MÅENDE OCH EN SKÖLDKÖRTEL I BÄTTRE BALANS. 
• TIDIGA SYMTOM KAN VARA TRÖTTHET, NEDSTÄMDHET, KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER, VIKTUPPGÅNG OCH EN ALLMÄN KÄNSLA ATT NÅGOT ÄR FEL I KROPPEN 

 

Källa: Cecilia Tibell, specialistläkare 

DINA HORMONER

 Hormoner är kemikalier som cirkulerar i blodet och sprider sig runt kroppen för att förmedla meddelanden eller signaler till olika delar av kroppen.

Namnet hormon kommer från det grekiska ordet hormao som betyder "jag exciterar" och hänvisar till det faktum att varje hormon exciterar eller stimulerar en viss del av kroppen som kallas målkörteln.

Hormoner tillverkas i endokrina körtlar och passeras från cellerna i körteln direkt in i blodet som strömmar genom körteln. Ju högre mängd hormon som finns i blodet, desto större är dess mål.

Hormoner som produceras av hypofysen

De två sektionerna av hypofysen producerar ett antal olika hormoner som verkar på olika målkörtlar eller celler.

Främre hypofysen

• Adrenokortikotroft hormon (ACTH)
• Sköldkörtelstimulerande hormon (TSH)
• Luteiniserande hormon (LH)
• Follikelstimulerande hormon (FSH)
• Prolaktin (PRL)
• Tillväxthormon (GH)
• Melanocytstimulerande hormon (MSH)

Bakre hypofysen

• Antidiuretiskt hormon (ADH)
• Oxytocin

Tabell över hypofyshormoner

Hormon	Mål (er)	Fungera
ACTH	Binjurar	Stimulerar binjurarna för att producera ett hormon som kallas kortisol. ACTH är också känt som kortikotrofin.
TSH	Sköldkörtel	Stimulerar sköldkörteln för att utsöndra sitt eget hormon, som kallas tyroxin. TSH är också känt som tyrotrofin.
LH & FSH	Äggstockar (kvinnor) Testiklar (män)	Kontrollerar reproduktiv funktion och sexuella egenskaper. Stimulerar äggstockarna för att producera östrogen och progesteron och testiklarna för att producera testosteron och spermier. LH och FSH är gemensamt kända som gonadotrofiner. LH kallas också interstitiellt cellstimulerande hormon (ICSH) hos män.
PRL	Bröst	Stimulerar brösten för att producera mjölk. Detta hormon utsöndras i stora mängder under graviditet och amning, men är alltid närvarande hos både män och kvinnor.
GH	Alla celler i kroppen	Stimulerar tillväxt och reparation. Forskning pågår för närvarande för att identifiera GHs funktioner i vuxenlivet.
MSH		Exakt roll hos människor är okänd.
ADH	Njurar	Kontrollerar blodvätska och mineralnivåer i kroppen genom att påverka vätskeansamlingen i njurarna. Detta hormon är också känt vasopressin eller argenin vasopressin (AVP).
Oxytocin	Livmoder Bröst	Påverkar livmodersammandragningar under graviditet och födsel och efterföljande frisättning av bröstmjölk.

Kontroll av hormonproduktion övervakas kontinuerligt och regleras med hjälp av återkopplingsslingor.

Du kan hitta webbsidan Your Hormones, Society for Endocrinology, som är användbar för att ta reda på mer:  http://www.yourhormones.info/

Hormoner producerade av hypotalamus

Utsöndringen av hormoner från den främre hypofysen styrs av produktionen av hormoner av hypotalamus. Även om det finns ett antal olika hormoner kan de delas upp i två huvudtyper:

• hormoner som säger att hypofysen ska sätta på produktionen av ett hormon (ett frisättande hormon)
• hormoner som talar om för hypofysen att stänga av produktionen av ett hormon (ett hämmande hormon).

De hormoner som utsöndras av den bakre hypofysen produceras i hypotalamus och passeras sedan ner ett rör mellan hypotalamus och hypofysen (hypofysstjälken) när de sedan utsöndras i blodet.

Hormoner som produceras av andra körtlar i kroppen

Totalt har mer än 200 hormoner eller hormonliknande ämnen upptäckts. Förutom de hormoner som anges i tabellen ovan kontrolleras fem av dessa hormoner av hormoner som frigörs av hypofysen.

Hormon	Organ	Fungera
Kortisol	Binjurar	Cortisol har ett antal funktioner. Det främjar normal metabolism, upprätthåller blodsockernivåer och blodtryck, ger motstånd mot stress och fungerar som ett antiinflammatoriskt medel. Det spelar också en roll i regleringen av vätskebalansen i kroppen.
Tyroxin	Sköldkörtel	Tyroxin kontrollerar många kroppsfunktioner, inklusive hjärtfrekvens, temperatur och ämnesomsättning. Det spelar också en roll i metabolismen av kalcium i kroppen.
Östrogen	Äggstockar	Östrogen underlättar tillväxten av könsorganens vävnader och andra vävnader relaterade till reproduktion. Östrogen verkar också för att stärka ben och har en skyddande effekt på hjärtat.
Progesteron	Äggstockar	Progesteron främjar förändringarna i livmodern som inträffar som förberedelse för implantering av ett befruktat ägg och förbereder brösten för mjölkproduktion.
Testosteron	Testiklar	Testosteron ansvarar för egenskaperna hos den maskulina kroppen, inklusive hårväxt i ansiktet, kropps- och muskelutveckling. Testosteron är viktigt för produktion av spermier och verkar också för att stärka benen.

För mer information om körtlar och hormoner, liksom utbildningsresurser, besök  Society for Endocrinology: s webbplats "Du och dina hormoner"

https://www.pituitary.org.uk/information/hormones/