FÖRSTA STUDIEN AV BINJURETILLSKOTT

Många frågar, vad ska jag ta för kosttillskott för mina binjurar? Det finns många kosttillskott att välja på, adrenal cortex, adrenal respons och alla dessa sorter som finns. Det finns en anledning att inte hoppa på det tåget. 

Vad man bör fråga sig? Varför tror jag att jag behöver stötta mina binjurar, finns det symtom som gör att jag är orolig för dom?

I den här korta beskrivningen som jag tyvärr missat länken till beskrivs det varför man kanske ska tänka till en extra gång.

Resultatet visade på att alla kosttillskott som studerades innehöll en liten mängd sköldkörtelhormon, och när man stöttar binjurar så behöver man absolut inte extra sköldkörtelhormon. Det gasar på binjurarna, och är det redan trötta så kommer de att börja strejka när de jobbat för mycket en tid, det är en erfarenhet som visat sig i forumet över tid. Endokrinologer håller med om att har man binjureproblem så ska sköldkörtelmedicin och hormoner vara i balans för att underlätta för binjurarna. 

De flesta innehöll minst 1 steroidhormon, dvs liknande kortison, och det omvandlas till kortisol, vid för mycket så kan det även utlösa en sekundär binjuresvikt. Det är så de som tar kortison och får sekundär binjuresvikt råkar ut för. Nu tror jag inte att det är i samma mängder som man kan räkna med i mediciner som klassas som steroider. Men dom har samma verkan, man får mer kortisol i kroppen och känner sig pigg, trots att extra kortisol och steroider kanske inte är vad kroppen behöver. 

Detta är den första studien som mättes av sköldkörtel- och steroidhormoner i kosttillskott för dieter "binjurstöd" i USA. Dessa resultat kan belysa potentiella risker för dolda ingredienser i oreglerade tillskott. Och även Läkemedelsverket har tittat på olika tillskott på den svenska marknaden, bla i en butik i Stockholm och kommit fram till samma resultat.

Tänker man logiskt, så funkar torkad binjure precis som NDT. Dvs de hormoner som finns när djuren dör och organen frystorkas de finns även med i kosttillskottet. Så man kan nog räkna med adrenalin, nordrenalin, östrogen, testorsteron, och andra hormoner som binjuren producerar och det var vad läkemedelsverket fann. Samt att de fann sköldkörtelhormoner. Hur de hamnat där förstår inte jag. Men alla med företag vill sälja sin produkt och jag tror att man kryddar tillskotten lite för att öka på piggheten även om det ger negativa effekter på sikt. 

När man tänker på kosttillskott så låter det harmlöst, dom ska inte vara farliga? Det är livsmedelsverkets sak att se över kosttillskotten men när det gäller dom så har man överlämnat ansvaret till konsumenten att kontrollera att kosttillskotten innehåller det som står på burken, varken mer eller mindre. Men hur ska vi konsumenter göra det. Det är få som är labbråttor och kan utvärdera vad som finns i burken.

Over-the-counter "Adrenal Support" -tillskott innehåller sköldkörtel och steroidbaserade binjur hormoner.

Akturk HK 1 , Chindris AM 2 , Hines JM 3 , Singh RJ 3 , Bernet VJ 4 .

FÖRFATTARINFORMATION

1

Department of Endocrinology, Mayo Clinic, Jacksonville, FL. Elektronisk adress: kaanakturk@yahoo.com.

2

Department of Endocrinology, Mayo Clinic, Jacksonville, FL.

3

Mayo Clinic Immunochemical Core Laboratory, Rochester, MN.

4

Department of Endocrinology, Mayo Clinic, Jacksonville, FL; American Thyroid Association, Falls Church, VA Dr Akturk är nu med University of Colorado, Barbara Davis Center for Diabetes, Aurora, CO.

Abstrakt

MÅL:

För att bedöma om kosttillskott som är växtbaserade och / eller animaliska härledda produkter som marknadsförs för att förbättra ämnesomsättningen eller främja energi, "binjureutmattning" eller "binjurstöd" innehåller sköldkörtel- eller steroidhormoner.

METODER:

Tolv kosttillskott för adrenalstöd köptes. Pregnenolon, androstenedion, 17-hydroxiprogesteron, kortisol, kortison, dehydroepiandrosteronsulfat, syntetisk glukokortikoider (betametason, dexametason, fludrocortison, megestrolacetat, metylprednisolon, prednisolon, prednison, budesonid och triamcinolonacetonid) mättes två gånger i prover på ett blint sätt. Denna studie genomfördes mellan 1 februari 2016 och 1 november 2016.

RESULTAT:

Bland steroider var pregnenolon det vanligaste hormonet i proverna. Budesonid, 17-hydroxiprogesteron, androstenedion, kortisol och kortison var de andra i förekomstval. Alla tillsatser avslöjade en detekterbar mängd triiodotyronin (T3) (63-394,9 ng / tablett), 42% innehöll pregnenolon (66,12-205,2 ng / tablett), 25% innehöll budesonid (119,5-610 ng / tablett), 17% innehållande androstenedion (1,27-7,25 ng / tablett), 8% innehöll 17-OH progesteron (30,09 ng / tablett), 8% innehöll kortison (79,66 ng / tablett) och 8% innehöll kortisol (138,5 ng / tablett). Per etikett rekommenderade doser var daglig exponering upp till 1322 ng för T3, 1231,2 ng för pregnenolon, 1276,4 ng för budesonid, 29 ng för androstenedion, 60,18 ng för 17-OH progesteron, 277 ng för kortisol och 159,32 ng för kortison.

SLUTSATS:

Alla kosttillskott som studerades innehöll en liten mängd sköldkörtelhormon och de flesta innehöll minst 1 steroidhormon. Detta är den första studien som mättes av sköldkörtel- och steroidhormoner i kosttillskott för dieter "binjurstöd" i USA. Dessa resultat kan belysa potentiella risker för dolda ingredienser i oreglerade tillskott.

DYGNSKURVAN AV KORTISOL OCH KOGNITIV PÅVERKAN

Att kontrollera och replikera kortisol kurvan normala  svängningar har visat ge positiva verkningar. Jag är mest intresserad av den kognitiva funktion man diskuterar. 

Bättre tidpunkt för kortisolbehandlingar, för att närmare replikera sekretionsmönstren hos personer med normala halter av hormonet har visat en signifikant förbättring av patienternas kognitiva funktion ... Varför man tittar på friska personer förstår jag inte men man gör så ibland inom forskningen. 

Bättre timing för kortisolintagsbehandlingar , för att närmare replikera sekretionsmönstren hos personer med normala halter av hormonet, har visat en signifikant förbättring av patienternas kognitiva funktion. Resultaten är potentiellt viktiga och understryker fallet för nya terapeutiska tillvägagångssätt, eftersom patienter med kortisolersättningsterapi ofta har biverkningar som gör det svårt för dem att leda normala liv.  - Här kan man tydligt utläsa att kortisolet och dess nivåer påverkar vår kognitiva funktion. Och vi som har kortisolbrist drabbas uppenbarligen av kognitiva nedsättningar. Själv märker jag att mitt arbetsminne är klart nedsatt (närminnet). Långtidsminnet, förmågan att ta in långa texter. Och det är ett måste i mitt yrke. Då läkarna av goda skäl vill ha oss på så låga nivåer av kortison så påverkas vi. När man ser skillnad på friska personer kan man lätt dra slutsatsen att vi påverkas på ett sätt som gör vardagen mer svårhanterlig. Att helt efterlikna kortisol kurvan är en omöjlighet eftersom omgivningen och vad vi gör samt kroppens mående påverkar detta. 

Kortisol är ett viktigt hormon som är avgörande för livets upprätthållande. Det reglerar ett brett spektrum av fysiologiska funktioner från metabolism och immunsvar till blodtryck och blodsockernivåer. Det spelar en viktig roll i minnesbildning och andra kognitiva processer och hjälper kroppen att reagera på stress. Låga nivåer av kortisol är förknippade med försvagande trötthet, muskelsvaghet, farligt lågt blodtryck och depression. 

Kortisolbristande patienter som diagnostiseras med binjurinsufficiens och läggs på behandling, återhämtar sig från de värre symptomen med daglig hydrokortison ersättningsterapi. Dock är tillståndet livslångt och även med dagens optimala regimer för kortisolutbyte är denna orala terapi associerad med nedsatt livskvalitet som påverkar kognitiv funktion, humör, sömn och immunsvar.  Sömnen är oerhört viktig för vår kognitiva förmågor,  och många som har lågt kortisol lider även av sömnapne vilket försvårar. Oavsett om vi använder kortison för att fylla hela dagskurvan av kortison eller delvis så ger det en påverkan på sömnen som biverkan. Humöret har en viktig funktion gällande kognitiv påverkan. De där dåliga dagarna klarar man inte av mycket, frisk som sjuk. 

Hos människor med normala halter av hormonet utsöndras kortisol i ett oscillerande mönster med hormonpulser som frisätts flera gånger under en 24-timmars dag. I denna studie rekryterade författarna 15 manliga volontärer mellan 20 och 33 år. Deltagarna fick kortisolutbytesbehandling antingen via en kontinuerlig infusionsreplikation av normala humana utsöndringsfrekvenser eller mottagen samma nivå av kortisol utan dessa oscillerande mönster via antingen orala tabletter eller kontinuerlig infusion. Studien utvärderade sedan effekten på deltagarnas minne, känslomässig respons och hjärnaktivitet över de tre behandlingsmetoderna. 

Teamet fann signifikant variation i responsmönstren hos vissa glukokortikoidkänsliga hjärnregioner till känslomässiga bilder av ansiktsuttryck, när de jämförde resultaten över de tre behandlingsmetoder som studerande deltagare åtagit sig. Här ser man en viktig skillnad hur hjärnan reagerar när den får se bilder på bilder, och genom det mäter man oftast känslomönster i hjärnan. 

Jämfört med andra behandlingar replikerar oscillerande pulserad hydrokortisondosering de vanligaste mänskliga mönstren för kortisolsekretion. Studiedeltagarna utförde signifikant bättre över det antal kognitiva uppgifter de tilldelades under denna behandling och observerades ha förbättrad arbetsminneskapacitet under högkognitiva krav. Här ser man klart och tydligt att för lågt kortisol försämrar arbetsminnets kapacitet (närminnet). Och man ser att det blir betydligt bättre när högre kognitiva krav ställs. Kan det vara så som vi upplever, pga man vill hålla oss på en låg dos, av god anledning och det är svårt att få en perfekt kortisolkurva att vi dippar kognitivt från och till. Det är min upplevlese i alla fall. 

Deltagarna rapporterade sämre sömnkvalitet under en konstant icke-pulserande hydrokortisoninfusion över 24 timmar, jämfört med de två andra behandlingar som de åtagit sig under denna försök. Detta resultat är förenligt med resultaten i en tidigare internationell studie av kontinuerliga hydrokortisoninfusionsresultat men förblir oförklarligt. Man ser att med kontinueriliga injektioner så uppnår man ett långt bättre resultat än med tabletter som vi är hänvisade till, kanske går det att få en smart endokrinolog som kan se hur mycket man kan lösa upp i vatten och ta med snävare mellanrum och med mindre dos. EN FRÅGA ATT STÄLLA. Och att det är oförklarligt idag behöver inte betyda att man inte vet varför om 10 år, det är så forskning går till. 

Stafford Lightman, professor i medicin och en neuroendokrinologsexpert vid Bristol Medical School, sa: "Läkemedelsindustrin har investerat kraftigt i att tillhandahålla nya och starkare läkemedel. Våra resultat tyder dock på att i stället för att behöva nya droger, är det tidpunkten för kortisolleverans - i linje med kroppens eget rytmiska mönster av kortisolsekretion - det är viktigt för normal kognition och beteende. Detta har stora konsekvenser för användningen av kronobiologi (timingbiologi) för att förbättra terapier genom att ta hänsyn till vikten av mönster av läkemedelspresentation till kroppens vävnader. Detta kan vara viktigt inte bara för att förbättra kortisolutbytesbehandling, men har också stora konsekvenser för att förstå rollen av glukokortikoiddynamik vid stress och psykiatrisk sjukdom. " Oj, det här var verkligen intressant, det knyter an till det jag skrev ovanför. Istället för högre doser, starkare kortison kanske vi behöver ställa in tiderna på ett smartare sätt. Det här är verkligen en fråga att ta upp med en kunnig endokrinolog. Det påverkar helt hur vi får nytta av det rävgift vi tar. Och intressant är att det påverkar stress. Stress upplever jag på en gång när jag kommer ur rytm med mitt intag av HC. 

Katherine White, ordförande i Addisons sjukdomshjälpsgrupp(välgörenheten för binjurspatienter i Storbritannien och Irland) sa: "Detta är en ambitiös studie och dess resultat ger en välkommen inblick i livskvalitetsskador som upplevs av många binjurspatienter. Studiens rapporterade slutsatser föreslår en spännande potential för kronobiologiska tillvägagångssätt vid endokrin ersättningsterapi för att förbättra kognitiv funktion och sömnkvalitet för binjurspatienter. " Jag hoppas att det finns ett nationellt utbyte så informationen kommer fler till känna för lite kan vi justera i tid själva och kanske därmed tom kan sänka dosen. Jag kommer ta upp det här med både endokrin och neorolog då områdena spänner sig inom bägge områdena.

Resultaten har publicerats i Proceedings of National Academy of Science  ( PNAS ) .