Visar inlägg med etikett TRÖTTA BINJURAR. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett TRÖTTA BINJURAR. Visa alla inlägg

fredag 10 januari 2020

MISSBRUK OCH BINJURAR

Hjärnans belöningssystem har till uppgift är att få oss att vilja göra sådant som befrämjar individens och artens överlevnad - att äta, dricka och ha sex.
Det finns ingen anatomiskt avgränsad del i hjärnan där belöningssystemet sitter. Det handlar snarare om kommunikationsbanor som binder samman flera av hjärnans delar. Bland de viktigaste är amygdala som har med känslolivet att göra, pannloberna, ventrala tegmentum som sitter ovanför hjärnstammen samt en del som kallas nucleus accumbens. Dessa olika delar kommunicerar med varandra genom att skicka och ta emot signalämnen såsom dopamin, glutamat, gamma-aminosmörsyra (GABA) och olika små peptider.
Amygdala är vårt dinusariearv, dvs fight or fly systemet som initierar ett stort kortisolpåslag.
När du till exempel äter något gott utsöndras signalämnet dopamin och gör att det uppfattas som lustfyllt. Det leder i sin tur till att du vill göra det igen - och du anstränger dig gärna för att få återuppleva denna behagliga känsla. Om de tidiga människorna i stället för att aktivt söka efter mat suttit och väntat på fallfrukt hade arten antagligen inte överlevt.
Ännu ett urarv från våra förfäder, och det finns kvar för att det främjar vårt överlevande.
Det går att bli beroende både av droger, som alkohol eller nikotin, och av belönande beteenden, exempelvis olika sorters spel. Grunden till allt beroende är att hjärnan stimuleras snabbare och starkare än vid andra stimuli.
Samma sak händer med kortison, som endkrinologer nämnt som uppåttjack. Vi har alla hört om cancerpatienterna som var så pigga och sedan bara tvärdog. Det beror på att läkarna ger dom stora doser kortison för att dom ska få möjligheten att ta ett värdig adjö. Så kortison kan på sikt ge ett kemiskt beroende, och det har vi alla som trappar ut kortison känt av på olika sätt.
I stort sett alla droger ger dopaminpåslag, men det kan ske på olika sätt. Centralstimulerande medel som amfetamin och kokain påverkar dopaminsystemet direkt, medan heroin verkar via andra signalämnen i hjärnan som i förlängningen ger ökade halter av dopamin. Alkohol är ett specialfall och ger vissa människor inget dopaminpåslag alls, utan i stället en lättnadskänsla eftersom den dämpar stress och obehagskänslor.
Och den farligaste drogen som är lättast att bli beroende av är heroin. Det brukar vara förälskelse vid första ögonkastet. Men även det svåraste beroendet att bli av med. Kanske för att det påverkar hjärnan på ett annat sätt än andra droger.

Beroende skapar drogminnen

En viktig del i ett beroende är att det skapar starka minnen av drogen och situationer där drogen förekommer. Detta går att studera med hjälp av hjärnavbildning med så kallad PET-kamera.
Intressant, det visar på hur starkt det sätter sig i våran hjärna.
I en sådan studie undersökte beroendeforskaren Nora Volkow, chef för National Institute on Drug Abuse i USA, arton kokainmissbrukares hjärnor. De arton fick se en neutral video med naturscenerier från Grand Canyon och sedan en video där det förekommer kokainrelaterade bilder, exempelvis personer som använder och säljer kokain. Naturbilderna satte inga spår, men kokainvideon gjorde att det frisattes dopamin i missbrukarnas hjärnor som ett slags försmak av kokainruset. De fick själva skatta hur starkt suget efter kokain var. Ju starkare de skattade suget, desto högre dopaminpåslag kunde forskarna se i deras hjärna.
Dopamintet triggar alla våra må bra celler i hjärnan. 
På liknande vis har Nora Volkow och hennes medarbetare också kunnat se att lukten av människors favoritmat gör dem sugna, oavsett om de är hungriga eller ej. Även här motsvarade frisättningen av dopamin hur gärna deltagarna sade sig vilja äta maten.
Tom mat, det visar hur potent dopaminet är i våra hjärnor.

Ungdomshjärnan särskilt sårbar

De senaste årens forskning har visat att det tar tid för hjärnan att mogna. Det är först efter 20-årsåldern som mognaden spritt sig ända till pannloberna, som har hand om planering och impulskontroll.
Det är därför vi i tidiga åldrar ser missbruk och när man väl är där så är det inte bara att sluta, det är värre än att trappa ut kortison.
Denna omognad gör ungdomars hjärnor särskilt mottagliga för att utveckla ett beroende. Det beror på att hjärnan är så formbar. Den lär sig att tycka om de snabba belöningar som grundlägger ett beroende - det gäller såväl alkohol och nikotin som att skjuta ner någon i ett datorspel. På grund av hjärnans omognad är unga människor också mer benägna att ta risker än vad vuxna är.
Och så klart minns vi våran ungdom och våra felsteg som var så spännande då. Och idag har vi börjat få införa avvänjning från datorspel från ungdomar så pass att det skett omhändertaganden av ungdomar.
Just detta visar hjärnforskaren James Bjork vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcholism, USA, i en ny studie. Han lät tjugo ungdomar (12-17 år) och tjugo unga vuxna (22-33 år) spela ett spel där man kunde vinna pengar. Spelarna valde risknivå genom att välja att trycka på fyra olika knappar. Haken var att ju mer man kunde vinna, desto större var också risken att även förlora allt man vunnit hittills. Under spelet studerade forskarna försökspersonernas hjärnor med hjälp av magnetresonansavbildningsteknik.
Hos de vuxna såg James Bjork stark aktivering i en del av hjärnbarken som man använder för att planera sitt handlande. Aktiveringen var starkare ju mer man garderade sig och undvek risk. En sådan aktivering såg han inte hos de unga spelarna, utan de spelade på och förlorade också oftare.
Jag tror att kortisolet har ett finger med i spelet, jag kan själv relatera till när jag blev sjuk. De fonder jag förvaltade började jag ta allt större risker med. Vilket aldrig förekom före min sjukdom.

Gener kan hjälpa eller stjälpa

Alla som prövar en drog utvecklar inte ett beroende. Här spelar ärftlighet stor roll - en del människor är mer sårbara än andra. Vissa som har ett beroende har antisociala personlighetsdrag och är också impulsiva och sensationslystna. Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget. Svaret kan vara att det handlar om mängden dopaminreceptorer i hjärnan.
Så tom i hjärnan så är vi individer som har olika stor benägenhet till missbruk eller riskbruk.
Jeffrey Dalley vid University of Cambridge i Storbritannien visade nyligen att råttor som är mer impulsiva och otåliga också är mer benägna att nyttja kokain när de får tillfälle.
Forskarna lärde först råttorna att de för att få mat skulle stoppa nosen i ett hål när de såg en ljuspuls. Det visade sig då att 7 procent av råttorna inte kunde vänta på ljuspulsen, utan stack sina nosar i hålet hela tiden. Dessa djur visade sig också ha färre dopaminreceptorer i hjärnan.
I ett uppföljande försök, där råttorna fick tillgång till kokain, använde de impulsdrivna råttorna kokain både mer och oftare än de mer tålmodiga råttorna. De drogbenägna råttorna hade färre dopaminreceptorer från början, skriver forskarna i Science, och detta faktum kan vara en förklaring till deras beteende.
Till och med råttor utvecklar ett beroende och här kan man se vilken stress som uppstod hos råttorna. Impulskontrollen påverkas av lågt kortisol så jag tror att det kan uppstå om man har väldigt lågt kortisol.




En mutation som ökar risken

Alkoholforskaren Charles O'Brien vid Treatment Research Center, University of Pennsylvania, tror att det finns stark ärftlighet som påverkar vem som blir alkoholist.
Ett exempel är att vissa människor tycks ha en förändring i sin arvsmassa, en mutation, i en av de opiatreceptorer som alkohol verkar på. Denna så kallade mu-receptor finns i 25 olika varianter, och i den aktuella varianten finns en skillnad i arvsmassan där en enda bokstav har ändrats, från ett A till ett G.
Denna lilla förändring verkar öka risken för att personen ifråga ska bli alkoholist. Personer med denna förändring kännetecknas av att de har alkoholism i familjen, att de får mycket euforiska rus och att de har ovanligt starkt alkoholsug. Ungefär var fjärde europé bär på denna genvariant och varannan japan, men bara 1 procent av afroamerikanerna.
Det finns tom etniska skillnader, inte konstigt att jag mött 12 åringar från Afrika som berättar att röka cannabis vid 10 års ålder är inte ovanligt i dom länderna.
Även miljön är viktig för om vi utvecklar ett beroende eller ej. Om en drog är lätt tillgänglig provar fler. Men även medicinska miljöfaktorer spelar roll. En viktig sådan faktor är stress.
Forskare har kunnat visa att råttor som utsätts för stress snabbare blir beroende av en drog. Förklaringen är att hjärnan vid stress skickar signaler till binjurarna, som då tillverkar stresshormonet kortisol. En verkan av hormonet är att det ökar känsligheten i dopaminsystemet. På så vis kan stress öka risken både för beroende och för återfall.
Här kommer binjurarna in, och vi vet att stress påverkar våra binjurar negativt om de utsätts för mycket stress. Att det ökar dopaminet påverkar och helt plötsligt så har man en loop som kan vara svår att ta sig ur. Och ju mer stressade vi är desto känsligare är vi för droger som påverkar dopaminet. Och här kan tänka att risken för cushing finns. Och det är inget lätt liv att leva, en ständig stress. Att inte fler får problem med binjurarna är underligt, men kan det vara så att det ofta missas för man ser abstinens och trötthet som en normal del hos missbrukare och fd missbrukare. Dom lever ett liv som kan liknas vid 2 heltids jobb som man aldrig kan sjukskriva sig ifrån. Är det så att både socialtjänsen och missbruksenheterna missar detta för dom tolkar signalerna utifrån missbruk och inte som symtom på cushing eller binjurar som börjar bli trötta?

Stress tidigt i livet ökar risken

Det verkar också som om stress tidigt i livet ökar risken för beroende. I sitt avhandlingsarbete har Lisa Gustafsson vid Uppsala universitet simulerat två olika uppväxtmiljöer för råttor. Dels en trygg situation, där ungarna varje dag under tre veckor separerades från modern en kvart då och då. Det liknar den normala situationen när råttmodern slinker iväg för att äta. Dels en osäkrare situation, där ungarna dagligen togs från mamman hela sex timmar i sträck. När råttorna blev vuxna visade det sig att de som hade haft den trygga uppväxten var mer skyddade mot alkoholberoende. Dessa råttor drack mindre mängd och svagare alkohol än de råttor som haft en otryggare uppväxt.
Det finns i dag en vedertagen definition av beroende som används inom vården. Den inbegriper flera olika delar, bland annat att man för att få samma kick av drogen, eller beteendet, måste öka dosen allteftersom - man har utvecklat tolerans. Ett annat tecken är att individen försummar viktiga saker i livet och inte själv kan förmå sig att sluta - drogen har kidnappat hjärnan.
Att barn som utsätts för trauman tidigt i sitt liv har större risk att utveckla binjureproblem som vuxna finner ni mer om på bloggen. Men det är en stor riskfaktor och jag undrar om man överhuvudtaget tittar på det inom sjukvårdssektorn. Nu växer helhetshälsa och där tittar man över hela livstid linjen. Det låter som att det behövs, speciellt när man möter människor som utsatts på olika sätt under sin uppväxt.

Är beroende en kronisk sjukdom?

Många forskare har också börjat betrakta beroende som en kronisk medicinsk sjukdom. Detta synsätt hävdades av Charles O'Brien och hans tre kolleger i en artikel som publicerades år 2000 i det amerikanska läkarförbundets tidskrift JAMA. För att styrka sin tes jämförde de drogberoende med tre kroniska sjukdomar som man i dag anser är medicinska: högt blodtryck, diabetes och astma. Och likheterna var slående.
Ärftligheten var hög både för beroende och för de tre sjukdomarna, men även miljön spelar roll. Risken att drabbas av diabetes ökar av stress och övervikt, medan stress och tillgång till billig alkohol ökar risken att människor blir beroende av alkohol.
Ytterligare en likhet var att det handlar om kroniska tillstånd. Att behandla högt blodtryck eller diabetes fungerar så länge medicinen tas, men man blir inte botad - sjukdomen kommer tillbaka om man slutar ta medicinen. På liknande vis finns suget efter alkohol eller narkotika kvar hos den som är beroende, även om han eller hon avhåller sig från det.
I dag kommer nya rön och därmed olika medikament som kan lindra det värsta. Men jag tror att det behövs mångt mycket mer forskning i ämnet.

Anti-belöning försvårar

När beroendet är långt framskridet har den drabbade övergått till att tvångsmässigt söka efter och använda drogen. Detta stadium beskriver amerikanen George Koob och svensken Markus Heilig i augustinumret av tidskriften Trends In Neuroscience.
Enligt denna modell går beroendet från ett impulsdrivet stadium, där drogen ger en behaglig känsla och lusten att ta drogen drivs av ett sug, till ett tvångsmässigt stadium. Livet utan drogen präglas då av nedstämdhet och fysiskt obehag. När drogen tas infinner sig en känsla av lättnad, snarare än behag.
- Vi har lyckats få råttor som får andas alkoholånga att hamna i detta stadium på tre månader. När det gäller människor är det individuellt, men det kan handla om några år, säger Markus Heilig, som leder den kliniska forskningen vid National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism i USA.
Råttor blir beroende på 3 månader, lika lång tid som kortison tar på sig att stoppa upp binjurarna. Att dra slutsatser av det är bara dumt, men det får mej att fundera. Och jag hoppas att det är fler som förstår hur fort det kan gå och utifrån det skapa sig en ny bild.
Han beskriver dopaminsystemet som själva inkörsporten till beroendet och att hjärnans belöningssystem är nödvändigt för att beroendet ska etableras. Men i ett andra stadium sker ytterligare förändringar i hjärnan.
Hjärnans formbarhet tonar ner den positiva förstärkningen som drogen ger - den försöker anpassa sig till det ständigt höga dopaminpåslaget. Dessutom börjar ett slags "anti-belöningssystem" att verka (bild 2). Utan drogen mår den beroende dåligt och får ångest och drabbas av nedstämdhet och störd sömn. Det beror bland annat på att amygdala påverkas. Ett ämne kallat CRH aktiverar amygdala som har hand om våra rädsloreaktioner, och vi känner obehag, stress och ångest.
Och med det kommer påslaget av kortisol åter igen in i bilden, kan det vara så att man måste titta mer på sammanhanget. Att amygdala är det som triggar binjurar och kortisol är inget nytt under solen. Men hur ofta funderar läkare och andra i missbruksvård runt det?

Chans till ny behandling

Att betrakta beroende på detta sätt öppnar för nya sätt att behandla, genom att ta bort de negativa känslorna som den beroende upplever utan drogen. Det pågår i dag försök med ett ämne som blockerar CRH.
I försök med beroende råttor kunde de fås att låta bli alkohol när de fick injektioner med blockeraren. Nu inleds kliniska studier i samarbete med läkemedelsföretaget Eli Lilly.
Markus Heilig arbetar även som läkare och har då kontakt med människor i långt framskridet beroende, och han anser att det behövs nya läkemedel.
- Vi måste göra något! Vi kan ha hur fin forskning som helst men om vi inte får folk att ta läkemedlen, hamnar vi i samma bedrövliga kliniska verklighet där människor är kvar i sitt beroende, säger han.
Det är sant, det räcker inte alltid med behandlingshem och AA, NA och alla olika 12 stegs behandlingar om vi inte förstår vad som händer i hjärnan och kroppen hos dom som haft oturen att hamna i ett beroende. Och ja, otur, för det finns ingen människa som tar en drog med tanken att nu ska jag göra mej beroende.

lördag 28 april 2018

TRÖTTA BINJURAR - ÄR JAG SJUK?

Hur skiljer man på begreppet trötta binjurar och binjuresvikt som klassas som sjukdom? Vi börjar med 2 bilder som symboliserar det på ett bra sätt.
binjuretrötthet, binjure, kortisol, kosttillskott, binjuresvikt
Här är en klassisk känsla när man passerat gränsen till sjukdom.

binjure trötthet, binjuresvikt, kosttillskott, kortisol
Binjure trötthet, kortisolet finns på förmiddagen men tar slut på efterrmiddagen

Det är att man håller sig ovanför referensvärdena för S-kortisol. Men om man ligger på gränsen och snuddar så kan det vara en god ide att stötta sina binjurar, lever och mage.
Vanliga symptom som många av oss upplever, som trötthet, värk i kroppen, sömnstörningar och magproblem, har fått ett nytt samlingsnamn - binjuretrötthet, skriver News Medical.
 Tillståndet orsakas av kronisk stress, som leder till binjureutmattning. När binjurarna inte fungerar som de ska upplever den som drabbas en stor trötthet framför allt på eftermiddagen och i bland väldigt tidigt på morgonen,  ibland kan man ha svårt att ha ett normalt blodtryck. Men man kan inte alltid lita på blodtrycket. När vi har för lite vätska i kroppen så stiger blodtrycket. Så det funkar i 80% ungefär att titta på blodtrycket.
Men varför blir våra binjurar trötta? I dagens samhälle utsätts vi för stress och press som aldrig förr. Vi ska prestera mer, vi ska ha ett tjusigt hem, vi ska ha ordning i ekonomin och blir man sjukskriven så blir den ekonomiska pressen ännu större. Jag lyssnade på vetenskapsradion för en vecka sedan. De lyfte fram en ny forskning som visade att socioekonomiska förhållanden spelade en nycketroll i dagens stress. Jag blev inte förvånad, kanske med tanke på att jag jobbat med ekonomiskt bistånd och själv varit långtidssjukskriven. Men det kanske var en nyhet för andra. Men oavsett, det skapar stress.

Man måste skilja på trötta binjuarar, som är ett nytt uttryck i vårt samhälle och när man ses som en person med sjuka binjurar. Läkarna har sina referenser på kortisolvärdet. Ligger man över så bedöms man inte som sjuk, man har inte primär eller sekundär binjuresvikt. Och de gör kanske klokt i att göra den bedömningen för i slutändan så leder en sjukdomsbild med binjurar till behandling med kortison som inte är bra för resten av kroppen. När man är i det läget så kan det vara klokt i att fundera över hur kan jag stärka mina binjurar. 


Todd NIppoldt, dr säger – Att ta vitaminer eller kosttillskott för att behandla binjure trötthet kan göra mer skada än nytta. Det kan försämra binjurarna genom att undertrycka mängden hormoner som produceras, säger han. Och jag måste hålla med till viss del. Det finns örter och andra kosttillskott som kan stödja binjurarna. Men man bör undvika binjurebark som piskar binjurarna att först frisläppa adrenalin som sedan får binjurarna att jobba extra för att kompensera med kortisol. Och man tröttar ut sina binjurar ännu mera. Dock finns det andra kosttillskott som stärker kroppen som helhet som kan vara bra. Eftersom kortisol tar hand om inflammationerna i kroppen så rekommenderar jag i första hand något som hjälper kortisolet att hantera detta, vilket även är en av yrkesbeskrivnningen av kortisolets uppdrag. Själv tar jag 2 msk gurkmeja, 2 tsk kokosolja, ett lock av svartpeppar. Det micrar jag tills oljan smält, sen häller jag i vatten och man måste skaka det riktigt rejäl för att få ut piperinet i svartpepparen. Om man tittar på Pillow bark så ser det ut att vara en liknande funktion på detta. Det finns många örter och kurer som stärker binjurarna och kroppen som helhet. Men man måste läsa in sig och man måste lyssna på den berömda magkänslan. Intuitionen leder oss rätt oftare än vad vi tror. 
Ni kan läsa om Helig Basilika  och Pillow bark på bloggen. Jag lyfter nu fram några andra örter som man sett varit stärkande för binjurarna.

Vitaminer, vilka ska jag tänka på att jag kanske behöver?
Vitaminer B5, B6, B12
C-vitamin
Magnesium
probiotika
Växtbaserade tillskott
Lakritsrot
ashwagandha
Sibirisk ginseng
Rhodiola Rosea
Maca rot
Andra kosttillskott att överväga
Omega 3
Q10
D-ribos
Dessa viktiga B-vitaminer spelar en viktig roll i cellmetabolism. Förbättra dina metaboliska vägar ökar dina energinivåer och är ett utmärkt sätt att minska trötthet som ofta kändes under AFS. B5 hjälper till att producera koenzym A, vilket bidrar till cellulär andning och nedbrytning av fetter, proteiner och kolhydrater. B6 fungerar i flera av de vägar som används för att skapa binjurhormoner. Och B12 hjälper till med energiproduktion, cellreparation och underhåll av våra röda blodkroppar.
De belopp som du behöver av var och en av dessa B-vitaminer är ganska olika. Till exempel bör du sikta på mycket högre mängder B5 än B6 eller B12. Det finns några utmärkta B-komplexa kosttillskott som kombinerar alla tre. 

C-vitamin

Detta kraftfulla antioxidant vitamin är direkt involverat i produktion av kortisol i dina binjurar. Så förutom de andra hälsofördelarna som det bär (vilket ökar ditt immunförsvar, skyddar mot fria radikaler) är C-vitamin också ett viktigt byggsten för återhämtningen av binjurarna. Du kan börja med 1000 mg vitamin C och sedan öka din dos gradvis över tiden. Buffert eller liposomalt C-vitamin är generellt den bästa formen, och det borde vara i kombination med bioflavonoider, precis som det ofta är i naturen. 

Magnesium

Vissa studier uppskattar att 75% av amerikanerna är bristfälliga i magnesium, här i Sverige upplever jag att både privatpersoner och läkare är mer uppmärksamma på det nu. I mycket enkla termer bidrar magnesium till att upprätthålla energiflödet, så att du kan se att brist kan vara ett problem! Brist på magnesium kan resultera i symtom som trötthet och depression, precis som binjure trötthet. Men det finns också några andra berättande tecken som muskelkramp, styvhet och sömnlöshet. Om du tar för mycket magnesium kan det leda till matsmältningsproblem, var därför försiktig med din startdos. Något som 400mg är ett bra ställe att börja. 

Probotika

De hälsofrämjande fördelarna med probiotika har uppenbarligen fastställts av en lång rad vetenskapliga studier. Bland annat kan de förbättra din matsmältning, minska biverkningarna av antibiotika och eventuellt minska dina stressnivåer . För patienter med binjure trötthet,  lider ibland av dålig matsmältning, därför är rätt kost särskilt viktig.
Genom att förbättra vår matsmältning möjliggör probiotika oss att extrahera mer av de näringsämnen som finns i maten vi äter. Detta gör det möjligt för våra kroppar att få mer av de väsentliga vitaminerna och mineralerna som vi behöver för att behålla våra energinivåer och producera de hormoner som vi behöver. Dessutom stöder de vårt immunförsvar och förhindrar regelbunden sjukdom att försämra våra binjurar ytterligare.
När du letar efter ett probiotiskt, leta efter en som har minst 10 miljarder CFU (Colony Forming Units). Det bör också innehålla minst 5 olika bakteriestammar, företrädesvis inklusive Lactobacillus acidophilus. Eller så tittar du på Elisabeths blogg, där ser du hur du kan göra din egen probotika. HOMEOPATHUSETS EGEN BLOGG
Kombinera yoghurt, kefir, grönA bananer, nötter och frön så har du pre- och probiotika.

Örter

Örter bör också spela en viktig roll i återhämtningen från binjure trötthet. Dessa kan tas tillsammans med de andra tillskott som nämns. Man kan ofta spåra användningen av dessa örter tillbaka i århundraden i traditionella kulturer, där de har använts för att upprätthålla vitalitet och energi, exakt vad en typisk patient med binjure trötthet behöver. Nedan följer några som du bör överväga.

Lakritsrot

Detta är en ört som länge har använts för att stimulera hormonproduktionen, bibehålla energinivåerna och öka uthålligheten. Det är ett utmärkt val för många personer med binjure trötthet, eftersom det hjälper din kortisol att cirkulera längre, men det finns en signifikant nackdel. Lakritsrot kan höja ditt blodtryck, så du ska inte ta det om du har högt blodtryck. Detta är vanligtvis inte ett problem eftersom de flesta med binjure trötthet tenderar att ha lågt blodtryck ändå.

Ashwagandha

Kallas som en adaptogen ört, ashwagandha reglerar olika system i våra kroppar. Om kortisolet är för högt, verkar den för att sänka den, och om kortisol är för lågt, verkar den för att höja kortisolet. Det här låter som en otrolig lösning på problemet, den kommer behandlas enskilt i nästa inlägg.

Sibirisk ginseng

Det används av ryska olympiska idrottare för att förbättra sin uthållighet, ökar denna ört också mental medvetenhet och ökar energinivåerna. Men precis som lakrotsroten kan det höja ditt blodtryck. Så har man högt blodtryck måste man beakta detta.

Rhodiola Rosea

Är oopulär i Skandinavien och Ryssland denna ört kan hjälpa till med ett många saker som stödjer kroppen, inklusive muskelspänning, dålig cirkulation, depression och trötthet. Genom att förbättra vår cirkulation möjliggör vi oss att öka vår kortisolproduktion ytterligare när vi behöver det. Här ska man se upp, den kan piska binjurarna att jobba extra vilket kan trötta ut dem så att vi får en sjukdomsdiagnos. Och det vill ingen ha!

Maca

Forskning har visat maca att ha positiva effekter på kortisolreglering och blodsocker. Det möjliggör också effektivare upptag av hormoner i våra celler, vilket ökar deras effektivitet. Om du lider av binjuresvikt och har låga hormonnivåer, hjälper maca din kropp att få ut det mesta av dessa låga hormonnivåer. Låter också för bra för att vara sant, men så är det ofta med örter. Vi får inte glömma bort att örter faktiskt är de som banade vägen för dagens läkemedel.
Förutom vitaminer och mineraler finns det många andra tillskott som kroppen behöver för att bibehålla en effektiv metabolism och hålla dina energinivåer höga. Det här är en liten lista över några av de alternativa tillskott du kanske vill överväga, och de är ofta tillgängliga i din lokala hälsokost. Personalen i dessa butiker vet mer än vi tror om det de säljer. Gå in och fråga nästa gång du går förbi din hälsokostbutik. De som driver dessa har oftast ett brinnande intresse och det är vad som krävs för att man ska lära sig något. Som tillägg till de stärkande örterna och vitaminerna är alltid bra att äta dessa för kroppens hälsa.
Många av oss är bristfälliga i Omega-3-fettsyror, även om vi tenderar att ha en tillräcklig mängd Omega-6. Denna obalans kan leda till ökad inflammation, vilket kräver en ökning av kolproduktionen att hantera. Om du tar ett bra Omega-3-tillskott kan du minska inflammation genom hela kroppen och lindra arbetsbelastningen på dina binjurar.

Övrigt

Din kropp producerar CoQ10 och använder den för att producera energi för att odla och bibehålla dina celler. Vissa tycker att det ökar uthålligheten och förbättrar återhämtningstiden efter träning. Goda matkällor inkluderar nötkött, sardiner och olika orgelkött, men om du inte får tillräckligt med mat så kan tillskott vara ett utmärkt val. Krämer med Q10 upplever jag som underbara.
D-Ribose - Detta tillägg är ett annat sätt att bibehålla högre energinivåer hela dagen utan stressa dina binjurarna. D-Ribose är faktiskt en form av socker, men det kommer inte att höja nivåerna på ditt blodsocker som glukos eller andra sötningsmedel gör. Istället går det direkt till att bilda ATP, molekylen som underlättar överföringen av energi mellan våra celler. Vävnader i hjärtan och musklerna svarar särskilt bra på D-Ribos-tillskott.
Våra binjurar producerar flera viktiga hormoner, bland annat adrenalin och kortisol, som hjälper kroppen att omvandla mat till energi, svara på stress och behålla balansen av natrium, kalium och vatten vilket reglerar blodtrycket. 
I takt med att problemet med binjure trötthet växer lockas många av att göra tester som ska avslöja om man lider av binjureutmattning, och även att själv försöka bota tillståndet med vitaminer eller kosttillskott. Men detta avråder Todd Nippoldt, läkare vid Mayo Clinic i USA och expert på hormonrubbningar som påverkar binjurarna, bestämt från. Gå till din läkare och se hur ditt S-kortisol ser ut. Jag och Todd Nippoldt är eniga, de som känner sig extremt trött och misstänker att binjurarna inte fungerar bör uppsöka en läkare. Som sjukdomstillstånd är det faktiskt allvarligt. Man måste ha något att utgå ifrån om man ska stärka speciella organ. Annars är det alltid bra att se över hur kan jag stärka hela min kropp?
Eftersom levern är där kortisolet har sin början så är det viktigt att se till att man stöttar levern som är ett av våra mest utsatta organ eftersom det tillsammans med njurarna är kroppens reningsverk. Därför tjatar jag om att man måste stötta levern och tänka på vad som skadar levern, som alkohol allt för ofta eller i stora mängder
Kost, det är väsentligt för hela vår kropp. Utan vettig kost så kommer vi bli sjuka på något sätt, kanske inte i binjureutmattning, men på andra sätt. Läs här om vår kost idag : EN BLOGG OM VÅR KOST IDAG

OM NÅGON FINNER FAKTA FEL, KOMMENTERA DETTA I INLÄGGET SÅ FÅR JAG RÄTTA TILL OCH HITTA LÄNKAR TILL RÄTT FAKTA. DET ÄR VIKTIGT FÖR ALLA SOM LÄSER BLOGGEN.

https://adrenalfatiguesolution.com/adrenal-fatigue-supplements/
https://www.expressen.se/halsoliv/halsa/adrenal-trotthet---det-nya-halsoproblemet/
Kommenterat av mej


GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...