Gurkmeja

 I TV-programmet ”Medicin med Mosley” som sänts på SVT testar läkaren och mannen bakom 5:2 dieten Michael Mosley huruvida den populära kryddan gurkmeja kan motverka cancer.

Intresset för och konsumtionen av gurkmeja har fullkomligt exploderat på senare år, den gyllene kryddan tillskrivs alla möjliga egenskaper och sägs skydda mot alltifrån inflammation till alzheimer. Gurkmejan är en rot och kan intas i både färsk och torkad form, samt som tillskott, vanligtvis i form av kapslar. Nätet svämmar över av recept på golden milk, shots och gurkmejasmoothies och de riktigt hälsobitna kan avslöjas på sina gula fingrar, färskskriven gurkmeja sitter som berget. Det är det aktiva ämnet kurkumin som ger gurkmejan sin starka färg men det är även detta ämne som har de välgörande egenskaperna. Det går att inta ren kurkumin i form av tillskott, även gurkmeja i sin helhet finns i flera populära preparat.

LÄS OCKSÅ: Därför ska du dricka guldmjölk

TV-serie testade
Nu har ett försök som gjorts i den populära serien ”Trust me I'm a doctor” på BBC Two visat att gurkmeja kan bidra till att förhindra utvecklingen av cancerceller. Studier på råttor har tidigare visat att gurkmeja i extremt höga doser kan förebygga flera sorters cancer. I försöket som gjordes i samarbete med universitetet i Newcastle ingick 100 slumpvis utvalda personer som delades upp i tre grupper. En fick gurkmeja i tillskottsform, en skulle använda en tesked av kryddan i maten dagligen och en fick placebo. Samtliga fick lämna blodprov och efter att de följt instruktionerna i sex veckor togs nya prover för att mäta om det skett någon förändring.

LÄS OCKSÅ: 5 tillfällen du har nytta av gurkmeja

Mätte bland annat oxidativ stress
Det man tittade efter var dels så kallad oxidativ stress som visar hur väl blodcellerna motstår inflammation, det ihop med ett test där mängden vita blodkroppar räknades gav en god indikation om deltagarnas allmäntillstånd och immunförsvar. Det tredje och kanske mest spännande testet var det där man tittar på metyleringsprocessen i deltagarnas DNA, det är nämligen när metyleringsprocessen ”blir fel” som cancerceller uppstår. Testet som användes för detta syfte är framtaget av University collage i London och hade redan innan detta experiment visat sig framgångsrikt för att förutse bröst- och livmodercancer långt innan de börjat utvecklas.
- Vår förhoppning var att upptäcka förändringar som indikerade om försökspersonernas kroppar slog av och på olika gener relaterade till olika sorters sjukdomar, bland annat cancer, skriver BBC Two på sin hemsida.

LÄS  OCKSÅ: Golden milk med gurkmeja

Intressanta resultat
De två test vars syfte var att visa på allmänhälsa och immunförsvar visade inga märkbara resultat kanske på grund av att sex veckor i det fallet är för kort tid menar BBC. Däremot visade DNA-testet anmärkningsvärda resultat. Det var förvånande nog ingen skillnad på grupperna som tog placebo och de som tog gurkmeja i tillskottsform, däremot utmärkte sig gruppen som använde gurkmejan i sin matlagning. Där kunde man se stora förändringar, speciellt hos en gen som styr depression, ångest, astma, eksem och cancer.
- Det är fortfarande för tidigt att säga om effekten är positiv eller negativ men då detta är åkommor som traditionellt anses förbättras av gurkmeja rör det sig sannolikt om en förändring till det bättre, skriver de.

LÄS OCKSÅ: Expertpanelen - Hur ska jag använda gurkmeja mot ledvärk?

Fett ökar upptaget
Anledningen till att matlagning ökar upptaget tros vara att gurkmeja binder till fett. När gurkmejan hettas upp med olja blir den lättare för kroppen att tillgodogöra sig, piperin - ett ämne i svartpeppar, kan dessutom ytterligare bidra till ökat upptag av kurkuminet i gurkmejan. Så att laga mat med de två kryddorna anses särskilt gynnsamt. Man reserverar sig dock för att gruppen som lagade mat med gurkmeja även kan ha ändrat sin kosthållning i övrigt, något som i så fall skulle kunna påverka resultatet. I försöket mättes inte heller halterna kurkumin i blodet hos grupperna som intog gurkmeja vilket hade kunnat visa hur stort upptag som skett hos gruppen som tog tillskott.

Av Nina Törmark

https://kurera.se/unikt-forsok-visar-gurkmeja-kan-forebygga-cancer/

Gurkmeja

Den har verkligen gjort att jag mår bättre och knappt får en förkylning. Det ända den inte bet på var Coviden.'

Gurkmeja – Denna vackert guldfärgade krydda, används sedan länge inom Ayurvedisk medicin och Indisk matlagning för dess många hälsofrämjande egenskaper.

Gurkmeja innehar en starkt antiinflammatorisk effekt som har påvisats i över 7000 olika vetenskapliga studier. Gurkmejan består till fem procent av curcumin, det är det pigment som ger den gula färgen och som är det som motverkar inflammation.

Utöver den antiinflammatoriska effekten så är den även en otroligt stark antioxidant som slår de flesta vitaminer men framförallt samarbetar den med andra vitaminer och ökar upptaget. Den är även bra för matsmältningen och hjälper vår lever för att nämna några av dess andra fantastiska egenskaper.

Man rekommenderar att äta ca en matsked om dagen av gurkmeja för att få den antiinflammatoriska effekten. Upptaget av gurkmejan ökar om den hettas upp. Det ökar ytterligare om den kombineras med fett. Om du dessutom kombinerar gurkmeja med svartpeppar, som innehåller ett ämne som heter piperin eller bioperin,  ger det ett ännu bättre upptag, faktiskt ända upp till 2000% bättre upptag av curcumin.

Golden Milk paste och Golden milk: denna dryck har sitt ursprung i ayurveda och kan utifrån grundreceptet varieras med olika kryddor för att passa din smak. Grunden i Golden Milk paste är en pasta av gurkmeja och vatten som sedan tillsätts i mjölk som värms för att sedan smaksättas med honung. Ofta i kombination med kokosolja, kanel, kardemumma och svartpeppar. Det går även utmärkt att tillsätta den gyllene pastan i smoothies, yoghurt, gröt, te, eller använda pastan i matlagning.

Du hittar recept på Golden milk paste och Golden milk genom att klicka här

Oavsett vad du väljer att förgylla med gurkmeja, försök att få i dig denna fantastiska krydda. För en bättre hälsa helt enkelt.

https://www.holistic.se/blogg/4999

Binjurar och förhöjd puls

 Den här texten har en liten notering i fakta delen som handlar om förhöjd puls. Jag kommer titta på forskningen, men det här är lite information som efterfrågats.

Binjurar och sköldkörteln hör samman

Om du misstänker att du har en hormonell obalans är det i första hand vårdcentralen du ska vända dig till för bedömning och för att få de tester som krävs för en diagnos. Men tidsbrist bland allmänläkarna kan leda till feldiagnostisering eller att problemen faktiskt förbises. Det är vanligaste är att man inte alltid tar nödvändiga prover.

Av Ingemo Bonnier och Kerstin Brismar

Som patient har du rätt att få göra nödvändiga tester och att träffa en läkare som ser till hela bilden. Fungerar inte din medicinering måste du få möjlighet att pröva andra alternativ. Om du inte får hjälp har du rätt att byta läkare för en andra bedömning. 20-25 procent av sköldkörtel patien-terna mår inte bra på sedvanlig medicinering. Detta kan bero på flera orsaker som bör utredas. En orsak till uttalad trötthet kan vara underfunktion av binjuren. Underfunktion i sköldkörteln kan leda till sämre binjurefunktion, det vill säga lägre kortisolproduktion vilket dock alltid blir normalt när man behandlar med sköldkörtelhormonet Levaxin. Lägre kortisolproduktion leder till viktnedgång. Hypofysen styr via hormonet ACTH bildningen av kortisol.

BINJURARNAS UPPGIFTER

Binjurarna har flera uppgifter, varav en är att producera stresshormonet kortisol. Kortisol utsöndras normalt olika mycket under dygnet, mest på tidig morgon och lägst på natten. Kortisol reglerar akut protein (bryter ned), fett och sockerbalansen (ökar) samt dämpar inflammation. Kortisol frisätts extra mycket vid stress, psykisk och fysisk träning och när vi får lågt blodsocker. Kortisol ökar blodsockret och stimulerar då insulin- produktionen vilket leder till bukfetma vid långvarig stress och för hög frisättning av stresshormonet kortisol. Utmattade binjurar kan bero på Addisons sjukdom, (en autoimmun sjukdom med antikroppar mot bi-njureproteiner, då binjurarna gradvis slutar att producera kortisol och aldosteron). Hormonet aldosteron sköter regleringen av salt och blodtryck. Vanliga symptom är trötthet, förlorad aptit, viktnedgång, in-fektionskänslighet, magont, illamående, lågt blodtryck, ökad hudpigmentering, salt-sug och yrsel. Sjukdomen går inte att bota, men kan behandlas med läkemedel som ersätter hormonerna.

CUSHINGS SYNDROM

Har man i stället för hög produktion av kortisol kallas sjukdomen för Cushings syndrom, vilket kan bero på en tumör i hypofysen eller i binjurarna. Symptomen är muskelsvaghet och minskad muskel-massa, stimulerad aptit och viktökning, svullet och rödaktigt ansikte, bukfetma, benskörhet, smala armar och ben, ökad hårväxt och tunn hud, blåmärken, blodpropp, nedstämdhet, ofta diabetes och högt blodtryck. Tillståndet behandlas med operation, medicinering, och ibland strålbehandling.

FAKTA

 

• Hypofysen är ca 1x1 cm och ligger på undersidan av hjärnani Hypofysen
   bildar hormoner som styr hur andra hormoner i kroppen ska produceras.

• Kroppen har fyra stora hormonproducerande organ. • Hypofysens hormoner styr andra

   organen, bla hur stor mängd hormon de ska produ-cera, här produceras även prolaktin,

   tillväxthormon och må bra-hormonet oxytocin.

• Köldkörtelns hormoner reglerar ämnesomsättning ochstyr cellernas termostat att bilda

   värme eller energi .

• I binjurarna bildas kortisol, aldosteron, lite könshormoner samt adrenalin och noradrenalin   

   som aktiverar kroppen, ökar pulsen, blodtrycket och blodsockret när den hamnar i stress.

• I äggstockar och testiklar bildas könshormoner. Övriga hormoner produceras i levern,

   bisköldkörtlar och njurar.

https://www.1.6miljonerklubben.com/artikel/binjurar-och-skoldkorteln-hor-samman