Visar inlägg med etikett UTBRÄNDHET.. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett UTBRÄNDHET.. Visa alla inlägg

tisdag 10 juli 2018

Utmattningssyndrom kan försämra vår förmåga att reglera stress


Forskare vid Lunds universitet har visat att människor med utmattningssyndrom kan få en trögare respons i kroppens stressreglering.
Vi är nog många som svettas lite extra när vi ska hålla ett föredrag för första gången. Den här stressen är inte enbart av ondo, den fyller en funktion. Nästa gång vi ska hålla föredrag har hjärnan lärt sig och vi bemästrar situationen bättre – vi reglerar alltså stressen bättre. Men så är det inte alltid för människor med utmattningssyndrom.
Forskare vid Lunds universitet tog hjälp av ett virtual reality-labb för att undersöka hur den fysiologiska stressregleringen skiljer sig mellan friska personer och människor med utmattningssyndrom.
Deltagarna i studien mötte en virtuell panel, ungefär som vid en anställningsintervju.
– Panelen var neutral och kall i sin kommunikation. Det var avsiktligt – avsaknad av emotionell feedback är något som stressar och som upplevs som obehagligt, säger Kai Österberg, leg. psykolog och en av forskarna bakom studien.

Det går att återfå spänsten i stressresponsen

Både före, under och efter intervjun mättes deltagarnas stressreglering genom puls- och kortisolnivåerna. Under de fem minuter som deltagarna förberedde sig inför intervjun steg deras puls, men inte kortisolnivåerna. När de sedan träffade den virtuella panelen och höll sin presentation låg pulsen på topp. Pulsen gick ner direkt efter att intervjun var avklarad. Kortisolutsöndringen däremot nådde sin nivåtopp lite senare, ungefär tio minuter efter avslutad intervju. Uppgiften genomfördes vid flera tillfällen.
Gruppen med friska deltagare hade ett högt stresspåslag första gången, men nästa gång de ställdes inför uppgiften var påslaget lägre. De bemästrade situationen bättre. I den grupp som tidigare i livet hade drabbats av utmattningssyndrom såg forskarna två olika reaktioner.
Deltagare som var helt återställda hade ett normalt, spänstigt stresspåslag medan de som fortfarande led av utmattningsbesvär hade ett trögare stresspåslag.
– Resultaten signalerar att om man lyckas rehabilitera sig och återfå såväl hälsan som ett välfungerande socialt liv, får man tillbaka spänsten i stressaxeln, som då är välfungerande igen. Trögheten i stressresponsen verkar signalera både ett förstadium till utmattningssyndrom, och även en signal på själva utmattningssyndromet, säger Kai Österberg.

Så går det till
(1) Vi upplever något som kroppen uppfattar som hot. (2) Hjärnan, den del som kallas hypotalamus reagerar och sänder signaler till (3) hypofysen (engelska: pituitary), som i sin tur signalerar till (4) binjurarna (engelska: adrenal gland) att öka produktionen av stresshormonet kortisol. Stressreaktionen ska återställa den fysiologiska balansen i kroppen. Även om detta styrs via två stora system (det autonoma nervsystemet och hypotalamushypofys- binjureaxel) så är det främst HPA-axeln som rönt vetenskapligt intresse när det gäller att förstå stressrelaterad ohälsa.
Text: TOVE SMEDS

fredag 22 juni 2018

Utmattningssyndrom ger mätbara förändringar i hjärnan



Utmattningssyndrom, även kallat utbrändhet och umattningsdepression, ger objektivt mätbara förändringar i hjärnan – bland annat nedsatt aktivitet i pannloberna och förändrad reglering av stresshormonet kortisol. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
Vissa personlighetsdrag ökar sårbarheten för att insjukna i psykiatriska sjukdomar. Därför ville en forskargrupp vid Umeå universitet studera om denna patientgrupp hade några sårbarhetsfaktorer som kunde förklara insjuknandet. Patientgruppen utmärker sig genom att vara ängsliga och pessimistiska med låg självkänsla, vilket är vanligt vid många psykiatriska åkommor. Det som var speciellt för den här gruppen var att de utmärkte sig som ihärdiga, ambitiösa och pedantiska personer.
Att vara ambitiös, ordentlig och överpresterande förefaller öka sårbarheten för att insjukna i utmattningssyndrom. Patienter med utmattningssyndrom uppvisar enligt Agneta Sandströms avhandling försämrad minnes- och uppmärksamhetsförmåga samt nedsatt hjärnaktivitet i delar av pannloberna. Regleringen av stresshormonet kortisol är också påverkad i gruppen, med förändrad känslighet i hypotalamus-hypofys-binjure-axeln (HPA-axeln).
I avhandlingen undersöks om det med neuropsykologiska test går att bekräfta och beskriva de kognitiva problem som patienter med utmattningssyndrom rapporterar. Framförallt uppvisar patientgruppen problem med uppmärksamhet och arbetsminne. Patienterna fick också göra arbetsminnestester medan de låg i en funktionell magnetkamera som mäter hjärnans aktivitetsmönster. Patienter med utmattningssyndrom visar sig ha ett annat aktivitetsmönster i hjärnan när de utför ett språkligt arbetsminnestest, och de aktiverar också delar av frontalloben mindre än friska försökspersoner och en grupp nyinsjuknade med depression.
HPA-axeln hos patientgruppen uppvisar nedsatt känslighet i hypofysen med lägre insöndring av adrenokortikotropt hormon (ACTH) efter stimulering med kortikotropin (CRH), samt ökad känslighet i binjurebarken med ökad frisättning av kortisol i förhållande till mängden insöndrat ACTH. Det finns även en skillnad i dygnsrytmiken av kortisol, där patienterna har en flackare insöndringskurva än de andra två grupperna. Forskarna kunde inte se någon minskning i hippokampusvolym i patientgruppen. Andelen patienter med mätbara nivåer av den proinflammatoriska cytokinen interleukin-1 är högre i patientgruppen.
Sammanfattningsvis tyder studierna på att det finns ett samband mellan personlighet, den generella hälsan, kognitiv förmåga och neuroendokrin dysfunktion vid utmattningssyndrom. De kognitiva problem som avspeglar sig i testprestationer avspeglas också i ett annorlunda aktivitetsmönster i hjärnan för patienter med utmattningsdepression. Agneta Sandström har också funnit stöd för att det finns likheter med egentlig depression, men också välavgränsade skillnader.
Agneta Sandström uppvuxen i Sundsvalls kommun. Hon arbetar som psykolog på Stroke och hjärnskade avdelningen Remonthagen i Östersund och är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin. Hon nås på
telefon 063-15 49 16
mobiltelefon 070-327 93 90
e-post agneta.sandstrom@jll.se
Porträttbild [Ref 1] (Foto: Mikael Stiernstedt)
Fredag 19 november försvarar Agneta Sandström, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, sin avhandling med titeln ”Neurocognitive and endocrine dysfunction in women with exhaustion syndrome”.
Disputationen äger rum klockan 9.00 i Sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS. Fakultetsopponent är professor emerita Marie Åsberg, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-37280 [Ref 2]

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...