torsdag 21 februari 2019

LARS BERN - KOST OCH KOSTTILLSKOTT

Den mannen har imponerat stort på mej och många andra. Han är påläst och har sin grund i forskningen. Och efter alla sina år så har han samlat på sig rejält med erfarenhet. Jag läste lite på hans blogg, och det fick mej verkligen tänka efter. Och framför allt att jag inte ska fuska med min powerdrink. 

Här hittar ni powerdrinken, jag känner faktisk skillnad när jag använder den

Jag själv var utarmad av de flesta mineraler och vitaminer. Men jag hade legat i sängen i 7 månader utan riktig mat. Fil och frukostflingor var min kost. Det var vad jag orkade att göra. Och jag tror att det finns flera med mej som upplever att man gör det som tar minst energi. Jag kunde inte handla och jag kunde inte kräva att min sjuka pappa skulle göra det. Nu är det här MITT medel. Så klart så finns det andra kosttillskott som är bra. Men ta hjälp av kunniga på området.




Innehåll /10 g pulver                 DRI*

Vitaminer
  • Vitamin A          80 µg                 10 %
  • Vitamin D          10 µg                 100 %
  • Vitamin E          0,2 µg                10 %
  • Vitamin B1        0,22 mg             20 %
  • Vitamin B2        0,14 mg             10 %
  • Vitamin B3        1,5 mg               10 %
  • Vitamin B5        0,6 mg               10 %
  • Vitamin B6        0,14 mg             10 %
  • Vitamin B12   0,375 µg              15 %
  • Folsyra              30 µg                 15 %
  • Vitamin C          15 mg                20 %
  • Mineraler och spårämnen
  • Järn                    1,4 mg               10 %
  • Jod                     1,5 µg                  1 %
  • Kalcium             120 mg              15 %
  • Magnesium      56 mg                15 %
  • Kalium               33 mg                1,7 %
  • Koppar              0,1 mg               10 %
  • Krom                  8 µg                   20 %
  • Mangan            0,2 mg               10 %
  •  Selen                 8,25 µg              15 %
  • Zink                    1 mg                  10 %
  • Natrium            8 mg                  -
  • Bor                     0,1 mg               -
  • Kisel                   3,5 mg               -
*Dagligt referensintag - DOSERING       
1 tsk (5 g) i ett glas vatten 2 gånger dagligen i samband med måltid.



Lars Bern skriver lite intressanta saker om kosten idag som jag diskuterat med Elisabeth
många gånger. Vår mat idag är inte vad den har varit. Den precis som våra kroppar är utarmade på vitaminer och mineraler och det finns allsköns tillsatser. Varför tar jag med det gällande binjurarna? Jo, det är viktigt att vi ser till att kroppen behöver det den behöver. Oftast har man gått en tid och är man så trött som man blir så är inte kosthållningen inte det man prioriterar när det finns begränsat med energi. Men vi kanske ska omprioritera för vi vill bli friska och då måste vi hjälpa kroppen på den vägen. Hydrokortison i all ära. Men har vi mist depåer av vitaminer och mineraler så underlättar vi inte vägen till att bli frisk. Därför har jag en liten kostdrive här just nu. 

Alternativrörelsen har visat att skolmedicinens skrämselkampanj mot mättade fetter saknar vetenskaplig grund. Den är grundad på ett av historien allvarligaste forskningsfusk från en ledande skolmedicinare. Bl.a. tog Ahlsén upp kokosfett som hon menade var ”farligare än smör” något som miljontals människor haft som basföda i årtusenden utan att bli sjuka. Eftersom en färsk kardiologisk studie med namnet PURE nyligen visat att smör var nyttigt, är sannolikt även kokosfett mycket nyttigt. Det senare bekräftas av att det varit basföda för människor i kanske över en miljon år och att naturfolk utan tillstymmelse till hjärtkärlsjuklighet haft det som basföda. I Indien är kokosnötter basföda för miljontals människor och där är förekomsten av kardiovaskulära sjukdomar betydligt lägre än hos oss.

Man fortsätter med att ”risken finns att läsaren väljer alternativa vägar baserade på råd från självutnämnda hälsoexperter i stället för att följa de generella rekommendationerna som finns.” Dessa generella rekommendationer från skolmedicinen är de som ligger bakom den skenande sjukligheten i metabola (ämnesomsättnings) sjukdomar, så jag har svårt att se hur det man kallar råd från självutnämnda hälsoexperter skulle kunna bli värre.

I en ekointervju under söndagskvällen invände Ahlsén t.ex. mot en ofta framförd uppfattning i alternativlitteraturen att olämplig kost skulle kunna försura kroppen vilket skulle gynna cancerutveckling. Det senare är ett påstående som f.ö. är hämtat från Nobelpristagaren Otto Warburg. På det svarade hon att en frisk människa får inte en försurad kropp – godag yxskaft. Nej det var ju så att man tror sig bli sjuk och försurad av dålig mat. 

Författarna menar även att alla olika kosttillskott som rekommenderas i olika böcker om kost är helt bortkastade eftersom man hävdar att maten i livsmedelsbutikerna inte är så näringsfattig att den behöver kompletteras med tillskott av vitaminer och mineraler. Där pratar man helt i nattmössan eftersom t.ex. grönsaker mellan 1940 och 1991 förlorat mineraler motsvarande 24 procent magnesium, 46 procent kalcium, 27 procent järn och 76 procent koppar. Morötter förlorade 75 procent magnesium, 48 procent kalcium, 46 procent järn, 75 procent koppar. Potatis förlorade 30 procent magnesium, 35 procent kalcium, 45 procent järn, 47 procent koppar. Tomater förlorade 90 procent kopparmineral. Frukt har förlorat 16 procent magnesium och kalcium, 27 procent zink, 24 procent järn, 20 procent koppar samtidigt som man odlat fram frukter som innehåller mycket mer socker än förr. Köttet från köttfabrikernas kraftfoderuppfödda köttdjur förlorade 54 procent av sina järnmineraler och 24 procent kopparmineral. Industrimaten innehåller allt mindre av vitaminer som C och B2. Allt detta enligt Storbritanniens jordbruksministeriums The Composition of Foods redan 1991, och det har inte blivit bättre efter det, snarare tvärt om. Att en sådan utveckling till slut leder till ett växande behov av kosttillskott kan ju ett barn räkna ut, men inte KI:s forskare. 

Och just därför så är det viktigt att vi ser över kost och att vi får i oss den näring vi behöver. Elisabeth kan förklara det här på ett mycket bättre och lättare sätt. Vi får se om hon har tid med det. Men man får inte springa iväg och köpa vilket kosttillskott som helst. Det bör vara ett med hög kvalitet. Ett som människor rekommenderar mouth to mouth. Den bästa möjliga källan. Alternativ, vänd er till en näringsterapeut och fråga vad de kan rekommendera.

Författarnas attack på den alternativa kostlitteraturen utmynnar i en önskan att det införs en ”oberoende” granskning av den vetenskapliga grunden bakom olika rekommendationer i olika hälsa och kostrelaterade böcker. Man vill helt enkelt att alla som skriver om kost och hälsa skall censureras. Kritiken av skolmedicinens stora misslyckande på kost/hälsoområdet har blivit så besvärande så att kritikerna måste tystas. 

Vissa böcker innehåller så många, och så allvarliga, felaktigheter att det kan påverka människors beteende och hälsa negativt, menar dessa författare som representerar den skolmedicin vars kostråd och syntetiska mediciner är orsak till miljontals förtida dödsfall. Den här debattartikeln från KI går i samma kusliga anda som skolmedicinens demonisering av all naturmedicin för att utan konkurrens kunna sälja sina kemiska preparat, vars biverkningar är den tredje vanligaste orsaken till förtida död. 

Detta sagt så finns det givetvis både dåliga och bra kostråd i alternativlitteraturen på kostområdet, men jag tror vi hamnar ur askan i elden om skolmedicinen skall på något sätt granska det som skrivs. Eftersom t.ex. en stor del av det medicinska etablissemanget envetet hänger sig fast i hypoteser om mättat fett och kolesterol som vid upprepade tillfällen motbevisats av andra forskare. Jag har i en rad tidigare krönikor berört detta problem.

Och jag med många andra och Lars Bern är medvetna om att de tyska läkarna har en annan syn för de får utbildning inom alternativ medicin under sin läkarutbildning. Och många som har råd söker hjälp hos tyska läkare när de misslyckats här i Sverige.

Lars Berns blogg

LARS BERN - DEN METABOLA PANDEMIN


RIKSFÖRENINGEN FÖR METABOL HÄLSA

Och riktigt generöst erbjudande, Lars Berns bok ingår i medlemsskapet som kostar 300 kr.

Här berättar Lars Bern mer:


onsdag 20 februari 2019

IATROGEN CHUSING SOM FÖLJD AV STEREOIDBEHANDLING

Det här var jag bara tvungen att ta med. Jag har aldrig hört talas om iatrogen Chusing, dvs att man får för högt kortisol av kortison i någon form. Jag levde i en värld där stereoider enbart la binjurarna i vila. Men så var det inte. De kan även öka kortisolnivåerna i kroppen. Jag har som sagt inte hört talas om det och när man söker på det så är det mest vovvar som råkar ut för det. Det finns litet skrivet om det på svenska medicinsidor och i PUBMED skriver man om fallbeskrivningar vilket får mej att tro att det inte är så vanligt. Men jag kan han helt fel.

IATROGEN CUCHING SYNDROME


Bakgrund
Cushing syndrom, som först beskrivits av Harvey 1912, hänvisar till tecken och symtom orsakade av överskott av fritt plasma glukokortikoider. Överskott av glukokortikoider kan vara från ökad endogen produktion eller långvarig exponering för exogen användning av glukokortikoidprodukter. Medan endogent Cushing-syndrom är en sällsynt sjukdom, är iatrogent (läkemedelsrelaterat eller exogent) Cushing-syndrom från glukokortikoidprodukter vanligtvis sett i klinisk praxis. Denna artikel kommer att fokusera på iatrogena eller drogrelaterade, Cushing-syndrom. Läkemedel som rapporterats resultera i hyperkortisolism är glukokortikoider, megestrolacetat och örtberedningar som innehåller glukokortikoider.
Individer med Cushing syndrom kan utveckla månansikte, rödrosighet, supraklavikulära (?)fettkuddar, buffelhump på ryggen, fetma och lila strimor, som framgår av bilden.
Individer upplever ofta proximal muskelsvaghet, får lätt blåmärken, viktökning, hirsutism (utvecklar manlig behåring, gäller kvinnor) och, hos barn, tillväxtnedgång . Hypertoni (högt blodtryck) , osteopeni (risk för benskörhet) , diabetes och nedsatt immunfunktion kan också uppstå.

Frekvens




De flesta fallen av Cushings syndrom beror på exogent glukokortikoider. Förekomsten av exogent Cushing-syndrom beror på frekvensen och spektret av medicinska tillstånd som kräver glukokortikoid- behandling i en given population. Betydande variation i denna frekvens observeras i populationer av olika kulturella och etniska bakgrunder.


Dödlighet / sjuklighet



Morbiditet och mortalitet i samband med Cushings syndrom är huvudsakligen relaterade till effekterna av överskott av glukokortikoider.
Två katastrofala medicinska kriser som uppträder i glukocorticoidöverskridande tillstånd är perforerade viskösa och opportunistiska svampinfektioner. Exponering för överskott av glukokortikoider resulterar i flera medicinska problem, inklusive hypertoni, fetma, osteoporos, frakturer, nedsatt immunfunktion, nedsatt sårläkning, glukosintolerans och psykos.
Exogena steroider undertrycker HPA-axeln, med full återhämtning som tar så länge som ett år efter att glukokortikoid administrering har upphört. Patienter som använder eller som har tagit steroider riskerar därför att utveckla en akut kortisolsvikt om steroiderna stoppas eller inte öka under akut sjukdom.

Patofysiologi



Glukokortikoidernas biotillgänglighet är mellan 60% och 100%. Mer än 90% av det cirkulerande glukokortikoidet binds till kortikosteroidbindande globulin (CBG). Det obundna fria hormonet i cirkulationen binds till glukokortikoidreceptorn (GR). GR består av en karboxiterminal ligandbindande domän, en DNA-bindande domän och en N-terminaldomän. Förutom prednisolon, som har en affinitet för CBG som är ungefär hälften av kortisol. Andra syntetiska glukokortikoider, jämfört med kortisol, har mycket mindre affinitet för CBG.
Bindning av glukokortikoiden till GR resulterar i flera intracellulära processer för gentranskription och translation som i slutändan leder till flera åtgärder av glukokortikoider på vävnader. Vissa glukokortikoider kan ha korsaktivitet med mineralokorticoidreceptor (MR) på grund av signifikant homologi mellan GR och MR.
Strukturella skillnader mellan glukokortikoidföreningar resulterar i olika biotillgänglighet, varaktighet, inverkan, effekt och metaboliska profiler för varje produkt. Nedreglering av kärnaktivitets-kappa B-aktiveringen,  förändringar i enzymadenosinmonofosfataktiverad proteinkinasaktivitet,  och modulering av aktivatorprotein 1 (Fos / Jun)  är några av de viktiga vägarna som har beskrivits. Mer forskning behöver fortfarande genomföras för att fullt ut förstå de underliggande signalvägarna och glukokortikoidvävnadsspecifika svar.
En studie av Serfling et al föreslog att viktökning i det iatrogena Cushing-syndromet kan vara relaterat till en glukokortikoidstimulerad ökning i amygdala- och insulaans blodsubstansberoende (BOLD) -svar på näringsrelaterade matstimuli. Således kan glukokortikoider öka det förväntade belöningsvärdet av mat, vilket leder till ökad matintag.

Historia



Patienter med Cushings syndrom kan uppleva viktökning, särskilt i ansiktet, supraklavikulära regionen, övre rygg och torso. Ofta märker patienterna förändringar i huden, inklusive lila streckmärken, lätt blåmärken och andra tecken på hudförtunning. På grund av progressiv proximal muskelsvaghet kan patienter ha svårt att klättra i trappor, komma ut ur en barnstol och höja sina armar när det gäller barn. Vuxna kan har svårigheter med samma form av muskelsvaghet.
Menstruella oegentligheter, amenorré, infertilitet och minskad libido kan förekomma hos kvinnor relaterade till hämning av pulsatil utsöndring av luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), vilket sannolikt beror på avbrott av luteiniserande hormonfrisättande hormon (LHRH) pulsgenerering. Hos män kan inhibering av LHRH och FSH / LH-funktionen leda till minskad libido och impotens.
Psykologiska problem som depression, kognitiv dysfunktion och känslomässig labilitet kan utvecklas. Förvärring av hypertoni och diabetes mellitus, svårigheter med sårläkning, ökade infektioner, osteopeni och osteoporotiska frakturer kan förekomma.
När du ser en patient med symtom som tyder på Cushings syndrom, fråga om historien om mediciner, varaktighet och dosering, inklusive överdriven läkemedel och örtberedningar. En bra och detaljerad historia kan ge mycket användbar information för att utesluta läkemedelsrelaterat Cushing-syndrom innan man fortsätter med ytterligare diagnostiska test.

Fysisk



Fetma

Patienterna kan ha ökad fettvävnad i ansiktet (månfasier), övre rygg vid nackehalsen (buffelhump) och ovanför nyckelbenen (supraklavikulära fettkuddar).
Central fetma med ökad fettvävnad i mediastinum och bukhinnan; ökat midje-till-höftkvot större än 1 hos män och 0,8 hos kvinnor. Ökat visceralt fett observeras lätt och mäts med CT-skanning av buken.

Hud

Ansiktsrodnad kan vara närvarande, särskilt över kinderna. Strimor, ofta bredare än 0,5 cm, observeras oftast över buken, skinkorna, nedre delen av ryggen, övre låren, överarmarna och bröstet. Ekosymoser kan vara närvarande. Patienter kan ha telangiectasias och purpura.
Kutan atrofi med exponering för subkutan vaskulär vävnad och förtunning av huden kan vara uppenbart. Glukokortikoid överskott kan orsaka ökat ansiktshår. Om glukocorticoidöverflödet åtföljs av androgenöverskott, vilket förekommer vid adrenokortisk karcinom, kan hirsutism och manlig behåring finnas hos kvinnor. Steroidakne, som består av papulära eller pustulära lesioner över ansiktet, bröstet och ryggen, kan vara närvarande. Acanthosis nigricans, som är associerad med insulinresistens och hyperinsulinism, kan vara närvarande. De vanligaste sidorna är axilla och områden med frekvent gnidning, såsom över armbågar, runt nacken och under brösten.

Gastroenterologi

Peptisk sårbildning kan uppstå med eller utan symptom. Speciellt riskerar patienter att få höga doser glukokortikoider.

Skelett / muskler

Proximal muskelsvaghet kan vara uppenbar. Osteoporos kan leda till infektionsfrakturer och kyphos,benskärhet i axiell skelett. Avaskulär nekros av höften är också möjlig från glukokortikoidöverflöd.

Akut kortisolsvikt

Patienter med cushingoid-egenskaper lätt ge akuta kortisolsvikter i anamnelsen vid tex akutmottagning. Akut kortisolsvikt kan uppstå hos patienter på steroider som slutar ta glukokortikoider eller försummar att öka sina steroider under akut sjukdom. Se glukokortikoid terapi och cusings syndrom .
Fysiska fynd som uppträder hos en patient inkluderar hypotension, buksmärta, kräkningar och mental förvirring (sekundärt till lågt serum natrium eller hypotoni). Andra fynd inkluderar hypoglykemi, hyperkalemi, hyponatremi och metabolisk acidos.
Ja, jag vet, många medicinska termer. Vill man veta mer om dom så söker man i google.

Här finns lite mer lättläst information

Iatrogen Cushing av lokalbehandling med steroider

Det är välkänt att systemisk behandling med glukokortikoider kan ge en cushingliknande symtombild. Detta fall visar att en liknande symtombild kan uppkomma vid lokalbehandling med potenta glukokortikoider och speciellt då huden är förändrad som vid psoriasis, då läkemedelsabsorptionen kan vara ökad.

Fallrapport

En nu 25-årig man med psoriasis sedan början av 80-talet. Successivt under åren mer utbredd sjukdom och vårdad flera gånger för erytroderma skov. Han har förutom behandling med lokala steroider sedan 1987 fått ljusbehandling, ciklosporin, A- och D-vitaminderivat, metotrexat och tioguanin peroralt. Under 1993 användes Betnovat, Elocon och Dermovat som lokala steroider. Sedan oktober 1994 har bara Elocon (kräm eller oftast salva) använts lokalt på kroppen och Betnovatliniment till hårbotten. I mars 1995 kliniskt Cushinglikt utseende (vikt 74 kg) och ej detekterbart s-kortisol. Under 1995 försämring i grundsjukdomen trots lågdos ciklosporin (2,7 mg/kg/dag) och kalcipotriolsalva lokalt (max 100 g/vecka), varför patienten ökat användningen av Eloconsalva till maximalt varannan dag eller 100 g salva/2 veckor förutom Betnovatliniment cirka 100 ml till hårbotten/2-3 veckor.
I februari 1996 ännu mer uttalat Cushinglikt utseende med ytterligare viktuppgång till 83 kg (normaltvikt 68-72 kg). Eloconsalva ges nu bara två gånger/vecka (100 g/3 veckor). Den perorala medicineringen ändras - tioguanin påbörjas i mars 1996 och ciklosporin trappas ner (på grund av njurbiverkan) och sätts ut helt från och med augusti 1996.
S-kortisol april, juni och augusti 1996 visar kvarstående ej detekterbara nivåer. Patienten förbättras successivt av tioguanin och från och med december 1996 trappas Eloconsalvan ned till bara en gång/vecka generellt till kroppen (förutom Betnovatlinimentet till hårbotten). I februari 1997 börjar patienten notera viktnedgång, i april 1997 påtagligt mycket smalare i ansiktet och s-kortisol visar normalvärde 234 (ref 230-700). Nu efter sommaren är patienten normalviktig (71 kg) och har bara använt 100 g Eloconsalva på tre månader.

 Det vanligaste i kliniken är orsakat av överadministrering av exogena glukokortikoider (iatrogen Cushing). https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-1997/Iatrogen-Cushing-av-lokalbehandling-med-steroider/





Diagnos

Analys av urin-kortisol och dexametasontestet (suppressionstest med syntetisk glukortikoid) görs för att hämma ACTH- och kortisolsekretionen. Vid binjurebarksadenom är ACTH-produktionen redan minskad och därför ser man ingen minskning av kortisolutsöndringen vid dexametasontillförsel. Inte heller vid ektopisk ACTH-producerande tumör sker någon hämning. Vid Cushings orsakad av ACTH-adenom minskar kortisolutsöndringen vid hämningstestet. Även datortomografi eller magnetisk resonanstomografi kan göras.


söndag 17 februari 2019

S-KORTISOL - SYNACHTENTEST - URINDYGNSINSAMLING

S- kortisol - När man börjar utredas så för man inledningsvis göra ett morgonkortisol, ett sk S-kortisol. Det visar vad kortisolet är på morgonen när kortisolkurvan är som högst. Det är ett prov som bara visar där och då. Har man ett värde under referens, vilket är olika från ställe till ställe pga man använder sig av olika labb nu för tiden. Förr hade man ett värde för hela Sverige, men det var innan privata aktörer kom in på marknaden. Så man får höra där man tog provet vilka referenser som gäller.

Synachtentest - Det här testet visar på hur väl binjurarna svarar på hypofysens hormon ATCH som är det hormon som säger åt binjurarna att jobba. Man tar först ett S-kortisol sedan sprutas ATCH i genom injektion. Sen mäter dom efter 30 och 60 minuter. Och som sagt det visar hur väl binjurarna svarar på det hormon som är deras startsignal.

Urindygnsinsamling - Man får samla in urin under 1 eller 2 dygn, olika endos göra olika, men man får samma svar. Det visar hur mycket kortisol man har i kroppen under ett dygn.

När man misstänker lågt kortisol så beror det på om man redan är patient på endo eller inte. Mej hade man tagit bra S-kortisol på, så när jag uppmärksammade dom på att något var fel så fick jag gå direkt på Urindygnsinsamling som visade låga värden, för att kontrollera det så tog men ett S-kortisol som var väldigt lågt. Efter det så tog man ett Synachtentest som visade mina binjurars funktionsduglighet.

Går man via VC så är det morgonkortisol dvs S-kortisol man börjar med. Är det på referens eller under så kommer man remitteras tilll endo som kommer fortsätta med Syntachtentest.

På endo så tar man samtidigt en massa andra hormonprover samtidigt. Vilka det var kommer jag inte ihåg, men det var de flesta hormoner man tittade på.

När synachtentestet var lågt så sattes hydrokortison in på en gång.

De olika proverna visar olika värden och det som är det viktigaste är synachtentest. Men man börjar i 99,9% med ett S-kortisolprov.


GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...