lördag 13 juli 2019

MARIATISTELFRÖTINKTUR

Levern är otroligt viktigt i vårt bildande av kortisol i binjurarna. Utan kolestrol så bildas inte kortisol för kolestrol är det första steget. Mer om levern kan ni läsa i ett annat inlägg.

Jag har under hela min sjuktid stöttat min lever. Jag har sedan jag var ca 23 år gammal haft väldigt dåliga levervärden pga medicin mot neurologiska besvär. Men så lärde mej en vis gammal dam hur jag kan stötta min lever på ett enkelt och bekvämt sätt. Sagt och gjort så gjorde jag som hon sa. 

Min läkare frågade mej 2.5 månader senare vad jag gjort, mina levervärden var normala efter 35 år. Tja, tagit homeopathusetskosttillskott framtagna för mej, men framför allt tagit Mariatisteltinktur när jag tagit någon form av medicin, oavsett medicin.

Mariatistelfrötinktur kan man köpa, det jag hört är att kapslarna inte är lika bra, det finnd amerikanska sorter utan att man helst ska hålla sig till tinkturen, det har jag snappat upp men jag kan inte stå för det då jag läst det på internet i ett forum.

Det här receptet kan ni använda till alla former av tinkturer. Själv sitter jag och väntar på nypon, för jag tänker göra tinktur på det utifrån att Elisabeth har funderat över oss som grupp människor och kommit fram till att vi allra flesta skulle må bra av just nypon. Sök på nypon i gruppen så hittar ni inlägget.



RECPEPT

1 hg Mariatistelfrötinktur. Har man ingen våg så gör man som jag, mäter i dl och räknar det i 1/10. Då hamnar man ganska rätt eftersom 1 påse innehåller 1 kg. Det finns på nätet.
OM man vill kan man tillsätta några msk maskrosrot för gallans välbefinnande.
4 cl vodka

Blanda allt i en glasflaska. 
Ställ mörkt
Skaka om rejält varannan dag
Efter 14 dagar silar man med saftduk eller kökshanduk och häller upp i flaskor. Det är bra om man har en pipett då doseringen är 10 droppar morgon och kväll. Men jag tar det så fort någon medicin åker ner i magen.

Och som sagt, det här receptet kan appliceras på många örter, men hör er för hos någon som kan örter för vissa örter är oerhört kompetenta.

Ett hjärtligt tack till Elisabeth Söderström och homeopathuset.se för all kunskap och hjälp.

Jag tycker all ska titta in hos Elisabeth, det finns mycket matnyttigt där. 

http://homeopathuset.blogspot.com/

tisdag 9 juli 2019

TYP A, B OCH TYP C MÄNNISKOR

Efter det jag läst på HerCare sida så måste jag även förklara typ A och typ B människor. Kort kan man beskriva dom enligt nedan, men det vanligaste är att vi har en liten del från alla typer, sen finns det dom som är helt uttalade under sin typ, känner ni igen er?

Personlighetstyperna A och B fastslogs av Friedman och Rosenmann 1959. Dessa två typer var totala motsatser. På så sätt kunde individer känna igen sig i den ena eller andra lättare. Detta exkluderade det nuvarande problemet med att känna som om du har lite av personlighet A och lite av B.
Men det var inte förrän 1980 som Morris och Creer kom på tanken att presentera ytterligare en personlighet, som de döpte till ”Typ C-personlighet”. Denna tredje typ lät personer som inte kunde identifiera sig med de tidigare beskrivna typerna att passa in i en grupp. Eller kanske inte? Idag ska vi upptäcka vad alla dessa personlighetstyper avslöjar.

1. Typ A-personlighet

Känner du till personerna som alltid tycks ha bråttom? Finns det någon i din familj som är beroende av sitt jobb? Personer som passar in i denna kategori är väldigt hyperaktiva, energiska och otroligt produktiva. De skulle göra vad som helst för sina arbeten, och detta får dem även att i viss utsträckning glömma bort familj och vänner.
Kvinnor tittar runt
Med allt detta karaktäriseras typ A-personlighet av tävlingsinriktning – behovet att vara bättre än andra. Ibland kan detta leda till att de trampar på sina medmänniskors tår för att nå vad de vill ha. Detta kan resultera i stor aggressivitet som visar sig genom att de klankar ned på andra personers arbete och nekar hjälp till personer som behöver det.
För personer med typ A-personlighet är arbete något fundamentalt och oersättligt i deras liv. Det är deras cellkärna – mittpunkten för allt.
Baserat på detta är personer som passar in i denna grupp ibland kalla; det är åtminstone intrycket man får av dem. De undertrycker sina känslor, är okänsliga och verkar alltid tuffa och fasta. Ibland är allt detta en fasad för att undertrycka en fasansfull känsla av osäkerhet. Utan tvivel är de väldigt mottagliga för stress och ångest.

2. Typ B-personlighet

Tvärtemot vad vi beskrev ovan så är personer i denna kategori väldigt lugna. Denna typ av person tenderar inte att bli stressad särskilt enkelt. På grund av detta tenderar de att ofta komma sent, men blir inte nervösa över det. De har all tid i världen.
Personer med typ B-personlighet är även stora älskare av sömn, så att vakna tidigt eller sova mindre än åtta timmar passar inte direkt in i deras planer. Detta gör att de lever ett väldigt fridfullt liv utan press. De bryr sig faktiskt inte om att tävla om att bli bäst. De erkänner och accepterar sina begränsningar, och känner sig bekväma med vilka och vad de är. De måste inte vara bättre än någon annan.
Personer med denna typ av personlighet accepterar livet precis som det är, och låter allt bara flöda.
Siluett av man
Ett av de största karaktärsdragen hos personer med denna typ av personlighet är att de tenderar att vara mycket empatiska och varma. De har inga problem med att socialisera eftersom de attraherar andra med sina charmiga leenden. De är även väldigt attraktiva på grund av den stora mängd självförtroende de har. Vanligtvis har de även hög självkänsla.

3. Typ C-personlighet

Den sista av dessa personlighetstyper är den mest kontroversiella eftersom den inkluderar de mest passiva och undergivna typerna av individer. Personer som identifierar sig med denna grupp känner sig försvarslösa inför vissa stressiga situationer eller oväntade händelser. Oavsett hur mycket de försöker kan de inte hjälpa att de känner sig hjälplösa.
Detta får dem att ofta falla offer för övergrepp och manipulativa personer. Detta eftersom de verkar undergivna och konformistiska mot vad som väntar. De är inte kapabla att ta beslut och är väldigt rädda för att göra det. Deras osäkerhet är mycket allvarligare än hos personer med personlighetstyp A.
Personer med typ C-personlighet lider av kontinuerliga, känslomässiga blockader som kan få negativa konsekvenser för deras hälsa.
Ett karaktärsdrag hos dessa personer är att de hindrar sina känslor. De håller alltså sina känslor för sig själva. På så sätt sväljer de sin ilska, besvikelse och sorg, och lyckas inte uttrycka dem för att få lindring. Detta leder till allvarliga depressionsproblem.
Man i havet
Identifierade du dig med en av dessa grupper? Dessa personlighetstyper har många år på nacken, och många saker har förändrats sedan dess. Därför har det varit en mycket kritiserad typologi som för många saknade och fortfarande saknar relevans. Vad tycker du? Vilken grupp tror du att du tillhör?

onsdag 19 juni 2019

VAD HÄNDER I KROPPEN VID STRESS?

Den tidiga stressforskningen fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress.
Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk inriktning. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress.
Biologisk stressforskning
Den biologiska stressforskningen bygger vidare på Cannons och Selyes grundforskning och har som fokus att undersöka de fysiologiska processerna bakom stressreaktionen. Man har sett att upprepad eller förlängd aktivering av dessa kroppsliga reaktioner ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Det största intresset har legat på aktiviteten i det autonoma nervsystemet och då främst binjuremärgens och binjurebarkens roll vid produktion av adrenalin och cortisol. För att mäta fysiologiska reaktioner har man i huvudsak tre metoder:
1. Analysera förekomst av stresshormoner (i t ex blod, saliv eller urin)
2. Mäta kardiovaskulära responser (t ex hjärtrytm, blodtryck)
3. Mäta stressens effekter på immunsystemet (psykoneuroimmunologi)
Miljöbaserad stressforskning
Inom denna inriktning ligger fokus på stressutlösande faktorer i miljön eller livshändelser som kräver hög grad av anpassning. Det primära målet har varit att kartlägga de händelser i miljön som leder till upplevd stress och stressrelaterade sjukdomar.
Adolf Meyer konstaterade redan på 1930-talet att det fanns en koppling mellan stressande livshändelser och en rad sjukdomstillstånd. Utifrån denna tanke har man med tiden försökt att kartlägga olika faktorer i miljön och livshändelser, som för de flesta har visat sig ha ett samband med upplevd stress.
Stressreaktionen - vårt biologiska larmsystem
Under stress så reagerar vi på flera olika sätt - kroppsligt, kognitivt (tankar), känslomässigt och beteendemässigt. Hur reaktionerna uttrycks är till stor del relaterat till hur lång tid vi utsätts för den stressutlösande situationen. Den omedelbara stressreaktionen kan ses som kroppens alarmsystem (den s.k. fight-flight responsen). Alarmet aktiveras så fort du känner dig arg, hotat eller utmanad. När larmet går utsöndras hormoner som utlöser en serie fysiologiska förändringar i kroppen, som syftar till att maximera tillgången på energi i kroppen.


Stressens fysiologi
Den senaste stressforskningen har visat att samspelet mellan hjärna och kropp vid stress är mycket komplicerat. Bland annat så verkar immunsystemet spela en större roll än man tidigare trott. Genom en komplicerad kommunikation mellan kroppens olika signalsystem - via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem så mobiliserar kroppen resurser för att hantera hotbilden. Förenklat så kan man dela in de fysiologiska reaktionerna i två olika system:
System 1 (det sympatiska-adrenomedullära systemet):
När hjärnan tolkat en situation som hotfull så aktiveras blixtsnabbt den del av nervsystemet som kallas det sympatiska nervsystemet. De sympatiska impulserna stimulerar sedan binjurarnas märg (adrenal medulla) att utsöndra stresshormoner (s.k. katekolaminer), som adrenalin och noradrenalin. De höjer bland annat vakenhetsgraden, ökar puls och blodtryck. Det är denna reaktion som allmänt kallas för flight-fight responsen.
System 2 ( det hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala systemet):
Inom några minuter efter att den sympatiska reaktionen aktiverats så utvecklas ett allt mer komplicerat samspel mellan nervsystemet och hormonsystemet. En av de centrala reaktionerna är att hypotalamus i hjärnan utsöndrar ett hormon (CRF), som stimulerar hypofysen att utsöndra hormonet ACTH, som i sin tur aktiverar binjurarnas märg att utsöndra hormonet kortisol. Kortisolet sprids med blodet och påverkar flera processer och organ i kroppen - bland annat påverkar det omsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner i kroppens vävnader och har en inverkan på immunförsvaret.
Hormonerna från binjurarna tar längre tid på sig att nå kroppens alla organ, men stannar också kvar längre. Samspelet mellan det sympatiska nervsystemet, hypotalamus, hypofysen och binjurarna gör att stressreaktionen kan hållas vid liv så länge hotet finns kvar.
Försvarsreaktion och underkastelsereaktion
I senare forskning har man sett att typ av stress och hanteringsförmåga har inverkan på vilket av dessa fysiologiska system och vilka reaktioner som dominerar. En del forskare delar av den anledningen in dem i en försvarsreaktion (fight-flight), som i huvudsak uttrycks genom system 1 (det sympatiska-adrenomeddulära), och en underkastelsereaktion (defeat), som domineras av system två (det hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala). Till skillnad från katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) som dominerar i situationer som kräver en aktiv ansträning (system 1), verkar höga kortisolnivåer (system 2) i högre grad höra ihop med situationer då individen är passiv och hjälplös och där individen utsätts för stress under lång tid.
Dessa två system tycks ha olika skadliga effekter på kroppen vid upprepad och långvarig stressDen tidiga stressforskningen fokuserade nästan uteslutande på den akuta stressreaktionen och baserades i hög grad på djurstudier. Idag har stressforskningen alltmer kommit att handla om individers reaktioner på kronisk och långvarig stress.
Man kan förenklat dela in dagens stressforskning i tre huvudinriktningar; en biologisk, en miljöbaserad och en psykologisk inriktning. Dessa forskningstraditioner har delvis olika fokus och bygger till stor del på, och är en vidareutveckling av, tidigare teoretiska modeller av stress.
Biologisk stressforskning
Den biologiska stressforskningen bygger vidare på Cannons och Selyes grundforskning och har som fokus att undersöka de fysiologiska processerna bakom stressreaktionen. Man har sett att upprepad eller förlängd aktivering av dessa kroppsliga reaktioner ökar risken för både fysiska och psykiska sjukdomar. Det största intresset har legat på aktiviteten i det autonoma nervsystemet och då främst binjuremärgens och binjurebarkens roll vid produktion av adrenalin och cortisol. För att mäta fysiologiska reaktioner har man i huvudsak tre metoder:
1. Analysera förekomst av stresshormoner (i t ex blod, saliv eller urin)
2. Mäta kardiovaskulära responser (t ex hjärtrytm, blodtryck)
3. Mäta stressens effekter på immunsystemet (psykoneuroimmunologi)
Miljöbaserad stressforskning
Inom denna inriktning ligger fokus på stressutlösande faktorer i miljön eller livshändelser som kräver hög grad av anpassning. Det primära målet har varit att kartlägga de händelser i miljön som leder till upplevd stress och stressrelaterade sjukdomar.
Adolf Meyer konstaterade redan på 1930-talet att det fanns en koppling mellan stressande livshändelser och en rad sjukdomstillstånd. Utifrån denna tanke har man med tiden försökt att kartlägga olika faktorer i miljön och livshändelser, som för de flesta har visat sig ha ett samband med upplevd stress.
Stressreaktionen - vårt biologiska larmsystem
Under stress så reagerar vi på flera olika sätt - kroppsligt, kognitivt (tankar), känslomässigt och beteendemässigt. Hur reaktionerna uttrycks är till stor del relaterat till hur lång tid vi utsätts för den stressutlösande situationen. Den omedelbara stressreaktionen kan ses som kroppens alarmsystem (den s.k. fight-flight responsen). Alarmet aktiveras så fort du känner dig arg, hotat eller utmanad. När larmet går utsöndras hormoner som utlöser en serie fysiologiska förändringar i kroppen, som syftar till att maximera tillgången på energi i kroppen.

Stressens fysiologi
Den senaste stressforskningen har visat att samspelet mellan hjärna och kropp vid stress är mycket komplicerat. Bland annat så verkar immunsystemet spela en större roll än man tidigare trott. Genom en komplicerad kommunikation mellan kroppens olika signalsystem - via nervsignaler, neurotransmittorer, hormoner och immunsystem så mobiliserar kroppen resurser för att hantera hotbilden. Förenklat så kan man dela in de fysiologiska reaktionerna i två olika system:
System 1 (det sympatiska-adrenomedullära systemet):
När hjärnan tolkat en situation som hotfull så aktiveras blixtsnabbt den del av nervsystemet som kallas det sympatiska nervsystemet. De sympatiska impulserna stimulerar sedan binjurarnas märg (adrenal medulla) att utsöndra stresshormoner (s.k. katekolaminer), som adrenalin och noradrenalin. De höjer bland annat vakenhetsgraden, ökar puls och blodtryck. Det är denna reaktion som allmänt kallas för flight-fight responsen.
System 2 ( det hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala systemet):
Inom några minuter efter att den sympatiska reaktionen aktiverats så utvecklas ett allt mer komplicerat samspel mellan nervsystemet och hormonsystemet. En av de centrala reaktionerna är att hypotalamus i hjärnan utsöndrar ett hormon (CRF), som stimulerar hypofysen att utsöndra hormonet ACTH, som i sin tur aktiverar binjurarnas märg att utsöndra hormonet kortisol. Kortisolet sprids med blodet och påverkar flera processer och organ i kroppen - bland annat påverkar det omsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner i kroppens vävnader och har en inverkan på immunförsvaret.
Hormonerna från binjurarna tar längre tid på sig att nå kroppens alla organ, men stannar också kvar längre. Samspelet mellan det sympatiska nervsystemet, hypotalamus, hypofysen och binjurarna gör att stressreaktionen kan hållas vid liv så länge hotet finns kvar.
Försvarsreaktion och underkastelsereaktion
I senare forskning har man sett att typ av stress och hanteringsförmåga har inverkan på vilket av dessa fysiologiska system och vilka reaktioner som dominerar. En del forskare delar av den anledningen in dem i en försvarsreaktion (fight-flight), som i huvudsak uttrycks genom system 1 (det sympatiska-adrenomeddulära), och en underkastelsereaktion (defeat), som domineras av system två (det hypotalamiska-hypofysära-adrenokortikala). Till skillnad från katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) som dominerar i situationer som kräver en aktiv ansträning (system 1), verkar höga kortisolnivåer (system 2) i högre grad höra ihop med situationer då individen är passiv och hjälplös och där individen utsätts för stress under lång tid.
Dessa två system tycks ha olika skadliga effekter på kroppen vid upprepad och långvarig stress.


https://www.doktorn.com/fr%C3%A5gadoktorn

HYPOFYSEN

Vad är hypofysen?


Hypofysen är en hormonproducerande körtel som är en del av hjärnan. Den kallas även för det undre hjärnbihanget på grund av att den ligger under hjärnan och är förbunden med hjärnan via en kort nervsträng (stjälk). Körteln är liten, den mäter cirka 1 cm i diameter och väger cirka 0,5 gram. Körteln utsöndrar flera olika hormoner som reglerar en lång rad, delvis livsviktiga, kroppsfunktioner.
Hormonerna utsöndras i blodet och transporteras till de områden i kroppen där de har effekt. Hypofysen fungerar som en "termostat" för hormonproduktionen från sköldkörteln och binjurarna. Den reglerar även funktionen i våra inre könsorgan (äggstockar och testiklar) – den har avgörande betydelse för kroppens tillväxt och utveckling.
De hormoner som produceras i hypofysen är: tillväxthormon, tyreoideastimulerande hormon (TSH), adrenokortikotropt hormon (ACTH), luteiniserande hormon (LH), follikelstimulerande hormon (FSH) och hormonet prolaktin (PRL).

Vilka funktioner styrs från hypofysen?

Tillväxthormon bildas i och utsöndras från hypofysen. Tillväxthormon har avgörande betydelse för normal tillväxt och utveckling av de flesta av kroppens organ och funktioner. Huvudeffekten är stimulering och utveckling av skelett och muskler.
Tyreoideastimulerande hormon (TSH) har en stimulerande och reglerande effekt på sköldkörteln som styr kroppens ämnesomsättning.
ACTH reglerar funktionen i kroppens binjurar. Den mest betydelsefulla effekten är regleringen av binjurarnas utsöndring av kortisol. Kortisol är ett hormon som även kallas kroppens stresshormon, och som har avgörande betydelse för kroppens förmåga att klara av allvarliga påfrestningar och övervinna sjukdomar.
FSH och LH kallas även gonadotropiner, och de har en stimulerande och reglerande effekt på kvinnors äggstockar och mäns testiklar.
Prolaktin kallas även för mjölkstimulerande hormon. Detta hormon utsöndras i stora mängder strax efter graviditet och förlossning, och är en viktig förutsättning för mjölkproduktion och amning.

Hur uppstår sjukdom?

Hypofysen är indelad i olika anatomiska områden. De enskilda hormonerna produceras i var sin del av körteln. Sjukdomar kan uppstå på flera sätt. Det händer att körtelvävnad i hypofysen växer mer än normalt och det utvecklas då en körteltumör. Hypofysen ligger i en liten ficka i skallbenet, och när körteltumören växer blir det efter ett tag för trångt i fickan. Detta kan leda till att den friska körtelvävnaden kläms ihop och att den helt eller delvis förlorar förmågan att producera en eller flera hormoner.
Körteltumören kan även i en del fall producera ett eller flera hormon/er i överskott.
Hjärnblödningar, tumörer, strålbehandling av hjärnan eller användning av cellgifter kan också leda till att hypofysen skadas och hormonproduktionen sätts ned.

Vilka sjukdomar kan man få vid en sviktande hypofys?

Överproduktion av tillväxthormon hos barn som börjar innan skelettets tillväxtzoner har stängts leder till onormal kroppstillväxt och det som kallas gigantism. Efter att tillväxtzonerna har stängts (vuxna) leder en ökad mängd tillväxthormon till att skelettet blir tyngre och grövre, och man kan se en onormal tillväxt i ansiktsskelett och händer och fötter (akromegali). En bristande produktion av tillväxthormon leder till fördröjd tillväxt av skelett och muskler.
Om det finns en överproduktion av TSH överstimuleras sköldkörteln som i sin tur utsöndrar onormala mängder med ämnesomsättningshormon (tyroxin). Ämnesomsättningen blir då för hög. Vid bristfällig TSH-produktion blir ämnesomsättningen gradvis lägre. Både för hög ämnesomsättning (hypertyreos) och för låg ämnesomsättning (hypotyreos) är sjukdomar som i värsta fall kan bli livshotande. Men det finns effektiv behandling för båda.
ACTH stimulerar och reglerar binjurarnas produktion av kortisol. Om det blir en överproduktion av ACTH leder det till för stora mängder kortisol i kroppen – en sjukdom som kallas Cushings syndrom. Detta leder till en rad förändringar i kroppen med ökad vikt, benskörhet, diabetes och bristfällig funktion i en rad livsviktiga organ. Vid bristfällig ACTH-produktion i hypofysen får man kortisolbrist i kroppen. Denna sjukdom medför också allvarliga symtom med generell svaghet i kroppen, minskad muskelstyrka, smärtor och försvagat immunsystem. Behandling med kortisol (kortisontabletter) är livsnödvändigt. Kortisolbrist kan även börja med ett akut livshotande tillstånd (kris). Senare kan en sådan kris även uppstå om tillförseln av kortisol blir för låg i förhållande till behovet, till exempel under en infektionssjukdom.
Bristfällig produktion av LH och/eller FSH leder till bristfällig utveckling och sviktande funktion i kvinnans äggstockar och mannens testiklar. Detta leder till menstruationsrubbningar, nedsatt produktion av könshormon och nedsatt fertilitet.
För hög nivå av prolaktin utanför förlossnings- och amningsperioden är den vanligaste hormonrubbningen som har hypofysen som utgångspunkt. Ofta beror det på att den delen av hypofysen som producerar prolaktin har vuxit mer än vanligt. För mycket prolaktin hos kvinnor leder till menstruationsrubbningar och nedsatt förmåga att bli gravid och hos män leder det till impotens.

Diagnos

Som beskrevs ovan kan sjukdomar i hypofysen leda till över- eller underproduktion av ett eller flera av de hormoner som hypofysen normalt producerar. Detta kan ge många olika effekter i kroppen och olika sjukdomsbilder. Många av sjukdomarna är allvarliga sjukdomar som är livshotande utan behandling.
Patientens beskrivning av sina besvär och läkarens undersökning kan leda till misstanke om rubbad hypofysfunktion. För att bekräfta diagnosen krävs analys av blodprover. Nästan alla hormoner som produceras i hypofysen kan analyseras i blodet. Även rubbad hormonproduktion i sköldkörteln, binjurarna eller äggstockar/testiklar kan påvisas i blodprov. När man påvisat en hormonrubbningar är det i regel nödvändigt med ytterligare kartläggning av hypofysen med magnetkameraundersökning. I en del fall kan man även behöva göra en avbildning av andra hormonproducerande organen för att kartlägga tillståndet. 

Behandling

Alla hypofyssjukdomar är sällsynta och behandlingen är komplicerad. Hypofyssjukdomar behandlas därför i regel vid sjukhus eller av specialister inom hormonsjukdomar (endokrinolog). Behandlingen består av att tillföra de hormoner som kroppen inte längre producerar tillräckligt av (tyroxin, kortisol, testosteron) eller att bromsa överproduktionen i hypofysen. Överproduktion av prolaktin kan dämpas med läkemedel. Vid överproduktion av tillväxthormon eller ACTH krävs i regel operation för att avlägsna den överaktiva delen av körteln.

https://netdoktor-prod-se.kbweb.se/hormonsjukdomar/sjukdomar-3/hypofyssjukdomar/

INFO OM SKÖLDKÖRTELN OCH LITE OM NDT


Endokrinolog Cecilia Tibell skrev ihop en informationstext. Den ifrågasattes framförallt i T3 gruppen.

Jag har lärt mej av try and error. Och det var Cecilia som fick mina binjurar på rätt väg.

I många forum så tolkar amatörer olika provsvar. De glömmer övrig hälsa, mediciner, levnadsomständigheter och allt annat som ingår i helhetsbilden.

Tex vet dom inte att sköldkörteln kan behöva en lite högre dos vid sjukdom och svårt stress.

Jag har föredragit att lita på en läkare som vet hur systemen är sammanlänkade. Själv har jag märkt hur starkt förknippat hormoner och hormonaxlarna är med det neurologiska systemet.


Här är Cecilias info text


Med hänsyn till lite frågor och funderingar som dyker upp både i min mail men också här kommer en sammanfattning av sköldkörtelsymptom och behandling och varför vi doktorer ibland resonerar som vi gör:

Hypothyreos
ämnesomsättningen går ner tänkt allt går långsammare
Psyke: trötthet, minnesproblem, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter
Hjärta/temp/andning: pulsen går ner, temperaturen sjunker, andningen långsammare. Blodtryck och blodfetter kan öka.
Mage/tarm/hud: sänkt aptit men oftast ökad vikt eftersom omsättningen går ner, förstoppning, gaser, långsammare avgiftning, ansamling av vätska i kropp och ffa i fettväv. Leverförfettning.

Immunförsvar: sänkt
Muskler/leder/skelett: stelhet, ömhet, muskelsmärta
Hormoner: minskad produktion, menscykel mm kan bli oregelbunden, sexlust ner, ökat prolaktinproduktion kan ge ångest och ökad hjärndimma

Hyperthyreos
ämnesomsättningen går upp dvs allt går snabbare men finns även viss anpassning dvs om det inte ökar hela tiden t.ex om man har en för hög dos anpassas puls etc så att de inte nödvändigtvis sticker ut hindrar inte kroppen från att springa maraton

Psyke: oro, sömnsvårigheter, tremor, koncentrationssvårigheter, minnesproblem trötthet, ibland rena vanföreställningar. Lite för mycket innebär oftast en lite high dvs man blir lätt hypoman och tycker att allt är toppen en period. Precis som alla andra hormoner vill vi gärna ha lite mer.
Hjärta/temp/andning: hög puls, ökad temperatur, snabbare andning, reglerätt andfåddhet, hjärtsvikt, lungödem i svåra fall i värsta fallet thyreostoxisk krisreaktion där hela systemet brakar. Vid långvarig överförbrukning av sköldkörtelmedicin anpassar sig kroppen och inte säkert att pulsen och temp när så hög.

Mage/Tarm/Hud: Snabbare tempo i hela systemet dvs om något lösare mage ibland diarré, gaser, buksmärtor pga det, vanligen ökad aptit och ofta viktnedgång, ibland äter dock folk ikapp. Ökad omsättning av allt innebär också att vissa aktiva toxiska ämnen kan öka i blodet. Njurfunktionen kan braka då kroppen aldrig får vila och återhämta sig.

Immunförsvar: sänkt, kroppen hinner aldrig återhämta sig
Muskler/leder/skelett: Stelhet, ömhet, muskelvärk, minskad muskel massa, benskörhet.

Hormoner: ökad kortisol i blodet initialt och ökat utflöde av stresshormoner, ökat kortisol innebär också ökad T4/T3 konvertering till rT3 vilket gör att effekten kan bli paradoxal. Ökat kortisol innebär också att progesteron och östrogen går ner vilket leder till förvärrade klimakteriesymptom.

Generellt kan man säga att kroppen springer i ett konstant maraton som leder till att den bryts ner istället för att byggas upp. Så trots att det i vissa fall "känns" bättre att ligga lite högt så sliter man ut kroppen snabbare. Fast forward på åldrande.

Provsvar; hur ska jag ligga i TSH etc?
Därmed kommer vi till frågan om hur skall man ligga då när man har hypotyreos och medicinerar:

TSH:
Vi har ett normalspann som m de flesta analysmetoder ligger på 0,4-4,0 m viss variation.

TSH har en dygnsrytm vilket innebär att hur TSH skall ligga beror på när på dygnet du mäter och om det finna andra faktorer som påverkar. Det innebär att om man skall ställa en hypothyreosdiagnos behöver man flera en ett TSH som är högt tillsammans m symptom som stämmer överens. Dessutom behöver man ha mätt vid samma tid helst på morgonen.

När du blir svårt sjuk infekterad får du t.ex en rubbning i axeln då kroppen behöver reglera systemet m att t.ex öka kroppstemperaturen.
Om man i dessa fall kollar kan man få en bild vi kallar non-thhyroid illness där proverna kan vara hela ologiska.

Min erfarenhet är att de flesta patienterna mår bäst m TSH värden mellan 0.4-2.0. Det finns dock undantag och jag har haft patienter som helst vill ligga runt 4.0 och får hypersymptom vid TSH 2.0.

T4
 T4 är kroppens lager av sköldkörtelhormon och har också reglerande effekter i systemet. Dvs det är delaktigt i hur mkt effekt som det mer aktiva hormonet T3 har. T4 har viss effekt också men inte lika mkt som T3. T4 konverteras till T3 och rT3. rT3 är ett negativt reglerande hormon och har ingen effekt men binder till samma receptorer och blockerar därmed effekten av T3 och T4. rT3 bildas ock från T3. Normalt sett har vi ca 85% T4 och ca 15% T3 i systemet och varierande mängd rT3.

Vid mätning har T4 en halveringstid på ett pat dgr och är därför ett bra substitut-mått på hu väl man ligger i sina värden.

T3
T3 är det mer aktiva hormonet och de som ger de största effekterna av sköldkörtelhoromoneran. FFa senaste tidens forskning har visat på kognitivt positiva effekter och många patienter beskriver att de liksom klarnade upp när de fick T3 beh också. T3 är dock inte för alla och många skall inte ha T3 då de redan konverterar i en tillräcklig hastighet. Det finns en mycken liten grupp av människor som inte kan konvertera T3 i tillräcklig hastighet och det kan man undersöka genetiskt.

Vid mätning av T3 behöver man ha minst 2 låga värden för att överväga beh. T3 har en betydligt kortare halveringstid än. T4 och speglar egentligen bara hur det sett ut de sista 1-2 dygnen.

Förhållanden mellan T3:T4 bör ligga på 0,75-1:4. Dvs har jag ett T4 på 12 kommer T3 vara runt 3 osv. Normalt sätt ökar dock kroppen konverteringen till T3 när T4 sjunker vilket leder till att man kan ha helt normala fria T3 på 4,6 när man samtidigt har ett lågt fritt T4 på 9.

Sammantaget innebär det här att man måste titta på varje fall unikt innan man beslutar om hur medicineringen bör se ut. Man måste alltså väga in mående, när provet är taget, titta på balansen mellan proverna.
Vad innebär det för mig; behandling?
För en stor andel närmare 80% räcker det med en bra T4 behandling och det är också lättast att få till. Min erfarenhet är att patienterna dock tolererar Euthyrox bättre än Levaxin.

Några procent (och de tillhör ofta den gruppen jag träffar) behöver annan behandling. Ibland räcker det m att lägga till T3 men några behöver NDT som är den behandling vi hade fram tills dess att T4-analogerna kom.

Bioidentiskt eller syntetiskt:
Det är viktigt att förstå att de hormoner som produceras för sköldkörteln är en exakt kopia av det hormon kroppen själv producerar dvs till skillnad från p-piller och den typen av hormonpreparat är hormonet likadant som kroppens. Det som skiljer sig i preparaten är bindemedel och hur de frisätta när de en gång nått systemet. Att behöva ta vägen genom mage-tarm innebär alltid att lokala effekter i systemen kan påverka dess effekt men det är alltså inte ett annat hormon.

För vissa preparat ffa på T3 sidan har det funnit under tungan preparat och de har som fördel att man slipper det problemet.

NDT innehåller även andra substanser som t.ex calcitonin då preparatet består av torkad svin eller ko sköldkörtel. En stor skillnad m NDT är att förhållandet mellan T3 och T4 är annorlunda då grisar har en ratio kvot med T3:T4 på 35:65 dvs betydligt mer T3. Det gör att många egentligen mår bäst på en kombinationsbehandling m lite T4 i botten och resten NDT. Så gör man vanligen på Balderkliniken dit många patienter åker för att få hjälp med sin sköldkörtel.

Men idag finns den hjälpen hos 2-heal.com i Stockholm.

tisdag 18 juni 2019

LÄNK

thyrodshop.com

Jag har kontakt per PM med dom. Strular det. Hör av er till mej.

Gris innehåller fel prtiotioner så det behövs en smutt T4 för att man ska må bra.

Jag hittade Eltroxin där. Jag har bett säljaren lägga ut det. Har man provat det är det lätt att få på licens i Sverige. Mycket bättre än Levaxin.

söndag 9 juni 2019

SECOND OPINION - EN ANDRA BEDÖMNING PÅ ANNAT STÄLLE


När man söker så får man upp de olika länen på 1177. Men då det är en lagstadgad rättighet för en patient så ska det se likadant ut över hela landet. Tyvärr hör jag skräckhistorier ibland där läkare inte vet hur man skriver en en second opinion remiss. Så här ser lagstiftningen ut i stort. Och vi som har problem med binjurarna hamnar under kategorin allvarliga sjukdomar. Avvisas en sådan remiss så vänder man sig till Patientnämnden och IVO. Dom kan inte komma undan att sjukdomar i binjuren eller sjukdomar som påverkar binjuren inte är allvarliga. Man kan dö, går man för länge utan behandling och får en akut kortisolsvikt så kan man dö. Men det är inte fråga om minuter, vi pratar måndader, år. Allt beror på sjukdomen. Men den är allvarlig. 

Och har man kortisol under referensgränsen så ska man remitteras till endo för utredning. Endos utredningsgång finns i inlägg här i bloggen.

Ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning om du har fått veta att du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada. Det innebär att du blir undersökt av en ny läkare. Syftet är att du ska känna dig trygg med att du får den vård och behandling som passar dig bäst.
Ny medicinsk bedömning kallades tidigare ibland för second opinion.
Oj dom har ändrat namntet, det visste jag faktiskt inte.

Vid livshotande eller särskilt allvarlig skada

Du som har en livshotande eller mycket allvarlig sjukdom eller skada ska få hjälp av vården med att få en ny medicinsk bedömning, om du vill ha det. Prata med din läkare eller någon annan som arbetar på den mottagning där du fick din första bedömning.
Få väljer samma mottagning och jag skulle aldrig välja samma mottagning, jag skulle välja ett större sjukhus, helst ett universitets sjukhus.
Vilka sjukdomar och skador som är livshotande eller särskilt allvarliga avgörs i den enskilda situationen. Cancer och sjukdomar i nervsystemet är några exempel på allvarliga sjukdomar som kan ge möjlighet till ny medicinsk bedömning. Det är din behandlande läkare som bestämmer om du ska få en ny medicinsk bedömning.
Men din behandlande läkare måste kunna motivera varför det inte är aktuellt med en second opinion. Då gör man ett aktivt vårdval och försöker komma in den vägen. Ibland går det och ibland inte eftersom det är specialistsjukvård.
Läkaren skickar i så fall en remiss till en annan läkare. Läkaren kan finnas på en mottagning i din region eller i ett annat. Och du bestämmer var remissen ska gå. Jag satt i timmar och letade sjukhus när det gällde min nacke.
Vården ska hjälpa dig att hitta en passande ny mottagning. Du kan också själv ha förslag på en annan läkare eller mottagning där den nya bedömningen kan göras.

Ditt hemregion ska betala

Den region där du är folkbokförd ska bekosta en ny medicinsk bedömning, om du har fått ja till en sådan. Det gäller även om du måste resa till en annan region. Din hemregion ska också betala för resan och boende om man tvingas till det, sist jag hörde låg summan på 1000 kr som man fick tillbaka när man skickade in kvitto.
Om den nya medicinska bedömningen resulterar i att du får ett nytt behandlingsförslag ska du också kunna få den behandlingen, om den stämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det måste också vara rimligt med hänsyn till din sjukdom eller skada och vad behandlingen kostar. Man skriver så för att man får välja privata vårdgivare som har ett avtal sk etablering med ett landsting. Och det brukar alla privata aktörer skriva ut på sin hemsida.
Regionen där du är folkbokförd ska i så fall stå för kostnaden för den nya behandlingen.
Bestämmelserna om ny medicinsk bedömning finns i patientlagen. Ägna er lite åt att titta i den, vi patienter har mer inflytande över vår vård än vi är medvetna om.

Vid sjukdom eller skada som inte är livshotande eller särskilt allvarlig

Oavsett vilken sjukdom eller skada du har kan du själv välja att kontakta en annan läkare för att få hens åsikt om din diagnos eller behandling. Du kan också byta mottagning inom öppenvården om du inte är nöjd.
Du som på eget initiativ kontaktar en ny mottagning för att få en ny medicinsk bedömning får betala resa och boende själv. Du får också själv hitta en passande mottagning. Mottagningen kan finnas i din egen region, eller i ett annat. Ibland behöver du en remiss för att kunna få en ny bedömning. Ta kontakt med den mottagning där du vill få bedömningen för att få veta mer. HÄR INGÅR VI - FUNGERAR INTE BINJURARNA OCH VI FÅR ETT KORTISOLVÄRDE PÅ 0, JA DÅ ÄR VI DÖDA. Och det har faktiskt hänt, så läkarna är försiktiga med kortisol sedan den 18 åriga flickan på Gotland dog.
Så hur gör jag?
1. kontakta ansvarig läkare och be om en ny bedömning, ta reda på först vart du vill ha den bedömningen och se till att det endera är ett landsting eller en privat vårdgivare som har avtal med ett landsting.
2. Nekas du trots att binjurarna inte fungerar, vänd er till chef medicin för hela erat landsting och börja diskussionen där. Fungerar inte det?
3. Vänd er till Patientnämnden, var beredd på att ni måste förklara varför eran sjukdom anses som allvarlig, så var inlästa.
5. Vägrar man ändå, då slår man IVO en signal. Men jag har bara hört om 1 fall där man haft svårigheter att få en andra bedöming, förresten 2, jag själv en gång också eftersom jag vägrade göra vårdbegäran, vårdenhetschefen ville spara pengar i budgeten.
6. Om allt går väl så skriver läkaren kort ihop att du önskar en andra bedömning utifrån det du angett som skäl.
7. Den skickas av läkaren till den man valt, man kan få räkna med att man får vänta 3 månader enligt vårdgarantin.
8. Accepteras den så får man en tid. Endo Mottagningarna är väldigt speciella och svåra att få en andra bedömning på. Så har ni en husläkare eller annan läkare ni vet står på er sida, be om hjälp. 
9. Se till att ni har kopia på remissen så ni ser att läkaren utförligt beskrivit ert tillstånd.
10. Ge inte upp förrän ni försökt allt, funkar det inte går ni till följande webplats och fyller i vad som inte fungerat. Det är ett tips till IVO. Alla tips måste följas upp inom 3 månader. Skickar man en anmälan så kan det ta åratal innan det händer något.

Om du inte är nöjd eller vill veta mer

Du kan kontakta patientnämnden i din region för att få information om vad du kan göra om du vill ha en ny medicinsk bedömning. Du kan också kontakta dem om du är missnöjd med den vård som du har fått.

FÖR ER SOM INTE VET -- HÄR FINNS MASSOR AV INFO

Gå in på bloggen och läs. Vissa saker har Cecilia kommenterat att det stämmer inte riktigt. Jag ska ta reda på vad det är som inte stämmer så att jag inte sprider falsk information.

fredag 31 maj 2019

HYPOFYSSVIKT

Den finska endokrinologföreningen har gett ut en liten broschyr, informationen är hämtad därifrån.


Förord 
Den vanligaste hypofyssjukdomen är s.k. hypofysadenom, en godartad tumör i hypofysen. Tumörer i hypofysen är således i de allra flesta fall inte elakartade och ger inte metastaser. En annan viktig sak att påpeka är att hypofyssjukdomar för det mesta utvecklas långsamt. Symtomen kommer därför sällan akut utan uppträder oftast successivt där en diffus trötthet och allmän sjukdomskänsla är de vanligaste symtomen. Eftersom synnerverna ligger strax ovanför hypofysen kan en oupptäckt och obehandlad hypofystumör även påverka synen. Många hypofyssjukdomar upptäcks först när en tumör börjar trycka på synnerverna. En obehandlad hypofyssjukdom, med dess hormonbrister, ger i förlängningen en kraftig påverkan på välbefinnande, ork och energi. Vissa hormonbristtillstånd, orsakade av hypofyssjukdom, kan påverka hälsan på ett allvarligt sätt. Det är därför viktigt att patienten får ett korrekt och noggrant omhändertagande, av kunnig personal, redan från början. För den som får rätt diagnos och rätt behandling återgår livet oftast till det normala.

Syfte Syftet med broschyren är att ge patienter och sjukvårdspersonal en ökad insikt och förståelse för hypofyssjukdomar. Vi vill beskriva i korthet hur hypofysen fungerar normalt i relation till andra hormonproducerande körtlar och de fel som kan uppstå i samspelet dem emellan. Det är författarnas önskan att denna broschyr skall vara tillgänglig och lätt att förstå. 



Hypotalamus

hormonernas kontrollcentral I hjärnans underdel, strax ovanför hypofysen och synnerverna, finns ett område som kallas hypotalamus. Hypotalamus känner av kroppens olika behov och insöndrar därefter själv, eller via andra endokrina körtlar, de nödvändiga hormonerna. Det är just hypotalamus som producerar hormoner som styr hypofysens funktion. Hypotalamus är också en viktig samlingspunkt för olika signaler från nervsystemet. Hypotalamus reglerar således kroppstemperatur, matlust, puls och blodtryck. Stress och många sjukdomar som påverkar kroppens funktioner, påverkar i hög grad hur hypotalamus arbetar. Enstaka patienter med mycket stora hypofystumörer som växer uppåt kan utveckla hypotalamusstörning. I dessa fall kan patienterna ha nedsatt mättnadskänsla, och därmed problem med ofrivillig viktuppgång, temperatursvängningar, få långsam eller snabb puls och svårigheter med blodtrycksreglering. 


Hypofysen 
Hypofysen är belägen under hjärnan, ovanför taket till gommen och bakom bihålorna. Den är direkt ansluten till hypotalamus via hypofysstjälken. Hypofysen är skyddad i en benfördjupning/benskål som heter sella turcika (turksadeln) då den till formen liknar en kamelsadel. Hypofysen är inte större än en normalstor ärta. Dess centrala läge talar sitt tydliga språk om dess betydelse för vår hälsa och överlevnad. Hypofysen delas upp i en framlob och en baklob. Framloben upptar cirka ¾ av körtelns volym och består av flera celltyper som var och en producerar ett eller två slags hormoner. Sammanlagt bildas det sex olika hormoner i hypofysens framlob. Bakloben utgör en utväxt från hypotalamus där två hormoner förvaras. Hormonerna bildas i hypotalamus men vandrar ner genom hypofysstjälken till bakloben där de lagras och insöndras. Hypofysens hormoner påverkar i första hand andra endokrina körtlar så att dessa, i sin tur, insöndrar sina hormoner allt efter kroppens behov. Undantaget från denna princip är tillväxthormon och prolaktin som även utövar direkta effekter i olika delar av kroppen. 


Hypofyssvikt Vid alla hypofyssjukdomar kan den normala hormonproduktionen störas. Otillräcklig produktion av ett eller flera av hypofyshormonerna kallas hypofyssvikt. Vissa patienter med hypofyssvikt har endast brist på ett hormon, vissa har brist på några hormoner, andra på alla. Symtomen som patienten utvecklar utav hypofyssvikt varierar betydligt och beror på vilka hormoner det är som saknas samt hur uttalad hormonbristen är. Vid den vanligaste orsaken till hypofyssvikt, hypofysadenom, tillträder brist på tillväxthormon oftast först, sen brist på de hormoner som styr produktionen av könshormoner (LH och FSH) och till sist brist på styrhormonerna för sköldkörteln (TSH) och binjurarna (ACTH).





Hypofysens påverkan på binjurarna 
Normal insöndring av ACTH Hypofyshormonet ACTH styr kortisolinsöndringen från binjurarna. Insöndringen av ACTH är periodisk över dygnet. Detta återspeglas i att koncentrationen av kortisol är som högst tidigt på morgonen, sjunker successivt under dagen och är som lägst sent på kvällen och under natten. Kortisol har en omfattande effekt på kroppens olika funktioner. Kortisol påverkar bland annat kroppssammansättning, energibalans, blodsockerreglering, blodtryck, immunförsvar och normal skelettmognad. Vid svår kroppslig eller psykisk påfrestning så som hög feber, trauma eller operation så ökar insöndringen av ACTH, vilket ger en höjning av kortisolnivån. Kortisol är livsviktigt för att kroppen skall klara av en stressituation. Både för mycket och för litet kortisol kan vara skadligt för hälsan. 


Låg insöndring av ACTH 
ACTH-brist/Sekundär binjurebarkssvikt Vid olika hypofyssjukdomar kan insöndring av hormonet ACTH fungera dåligt, eller inte alls. Resultatet blir att nivån av det livsviktiga hormonet kortisol blir för låg. Tillståndet kallas antingen ACTH-brist eller sekundär binjurebarkssvikt. Vid alla former av kortisolbrist föreligger uttalad trötthet, aptitlöshet, viktminskning, muskelsvaghet och lågt blodtryck, framförallt i stående. ACTH-brist hos kvinnor leder dessutom till nedsatt sexlust samt minskning eller avsaknad av behåring i armhåla och underliv. Vid mer uttalad kortisolbrist uppstår kräkningar, buksmärtor, diarré, blodtrycksfall, rubbad saltbalans och ibland även förvirring. Om kroppen samtidigt belastas genom en infektion, operation eller annan svår påfrestning, framträder den otillräckliga kortisolproduktionen mer tydligt. Detta medför mer uttalade symtom och kräver omedelbart sjukvård, annars blir tillståndet livshotande. Skillnaden mellan ACTH-brist och Addisons sjukdom Kortisolbrist kan även bero på enbart en underfunktion i binjurarna. Om felet sitter där kallas det för Addisons sjukdom eller primär binjurebarkssvikt. Orsaken till Addisons sjukdom är oftast en inflammation i binjurarna. Den egna vävnaden i körtlarna uppfattas då som främmande och förstörs av egna antikroppar, s.k. autoantikroppar. Vid en ACTH-brist utgår felet från hypofysen. Symtomen för de båda tillstånden är likartade. Vid Addisons sjukdom ser man dock ofta ökad hudpigmentering (patienterna blir solbrända utan att sola) och mer uttalade rubbningar i blodets saltbalans. Då felet finns i hypofysen ses inte någon ökad hudpigmentering och rubbad saltbalans är mer ovanligt.


Utredning 
Utredning av en eventuell kortisolbrist görs med fördel på en avdelning med endokrinologisk inriktning. Utredningen inriktas på att kartlägga kortisolinsöndringen samt att utreda var felet sitter i systemet, dvs. beror kortisolbristen på sjukdom i binjurarna eller hypofysen. I utredningen ingår också kontroll av övriga hypofyshormoner. Många blodprover tas. Vidare görs ofta ett belastningstest med syntetiskt ACTH för att se om binjurarna producerar tillräckligt med kortisol. När felet sitter i hypofysen ingår också undersökning med magnetkamera av hypofysen. Behandling Patienter med kortisolbrist behandlas genom att det hormon som saknas (kortisol) ersätts med kortison i tablettform. Denna ersättningsbehandling är oftast livslång. Det mest använda kortisonpreparatet kallas Hydrokortison. Vilken kortisondos som passar den enskilda patienten varierar men ligger oftast mellan 15-25 mg per dygn. Eftersom kortisol normalt är högst på morgonen och lägst på natten tas cirka 2/3 av dosen när man vaknar och 1/3 cirka sex timmar senare. Ibland delas dosen upp på 3 eller fler doser per dygn. Efterkontroller med läkarundersökning och hormonprovtagning utförs regelbundet. Med hjälp av provresultatet och hur patienten mår kan doseringen vid behov anpassas. Vid svåra sjukdomar som allvarliga infektioner, kräkningar eller diarré kan kortison behöva ges som injektion. Om detta skulle inträffa under resa eller långt från sjukhus kan patienten själv injicera med en kortisonspruta. Det är dock viktigt att påpeka att patienter med kortisolbrist som har drabbas av en allvarlig sjukdom behöver alltid söka vård. Den injektion som patienten ger sig själv är således endast för att förbättra tillståndet tillfälligt tills man kommer i kontakt med vården för bedömning och eventuellt ytterligare behandling.


Extra kortison 
Det finns ett par viktiga förhållningsregler som utgår ifrån det faktum att kortisol behövs i större mängd då man blir sjuk: 1. Vid feber ges dubbel dos av hydrokortison. Exempelvis, en patient som vanligtvis står på 15 + 10 mg och har 38,5° feber bör ta 30 + 20 mg dagligen tills han/hon är återställd och feberfri. 2. Vid svår sjukdom, kräkningar och/eller diarré då tabletterna inte kan behållas skall patienten uppsöka sjukhus omgående för intravenöst dropp och kortison injektion.


Hypofysens påverkan på sköldkörteln 
Normal insöndring av TSH Ett annat viktigt hormon som insöndras från hypofysen är TSH. Detta hormon styr sköldkörtelns hormoninsöndring. Sköldkörtelns hormon påverkar hela kroppens ämnesomsättning så att den går i normal takt. Låg/ingen insöndring av TSH – Central hypotyreos Hypofysens insöndring av hormonet TSH fungerar dåligt eller inte alls vid olika hypofyssjukdomar. Tillståndet kallas central hypotyreos. Resultatet blir att ämnesomsättningshormonerna blir låga, vilket gör att kroppen går på lågvarv. Symtomen vid underfunktion av sköldkörteln utvecklas ofta långsamt och successivt varför man kanske inte reagerar på det direkt. Ofta känner man endast en diffus sjukdomskänsla med trötthet, ökat sömnbehov och minnessvårigheter. Frusenhet, håglöshet och depression är också vanliga inslag i symtombilden. Dessutom förekommer ofta symtom som förstoppning, viktökning, torr hud och torrt hår samt svullnad runt ögonen. Hela kroppen berörs när ämnesomsättningen går på lågvarv. En obehandlad hypotyreos ger i förlängningen ökad risk för hjärtkärlsjukdomar, ökade blodfetter, samt höjt blodtryck. Detta normaliseras efter behandling. 15 Skillnaden mellan primär och central hypotyreos Den vanligaste orsaken till låg ämnesomsättningen är en sjukdom i själva sköldkörteln. Om felet sitter där kallas sjukdomen för primär hypotyreos. Orsaken till primär hypotyreos är oftast inflammation där den egna vävnaden i körteln uppfattas som fientlig och förstörs. Vid en central hypotyreos sitter felet istället i hypofysen med bristande produktion av TSH, det hormon som i vanliga fall styr över sköldkörteln. Symtomen och behandlingen för båda tillstånden är densamma. Endast orsaken skiljer sjukdomarna åt. Utredning Utredningen görs med fördel i öppenvårdens regi, men då gärna av läkare med specialistinriktning. Vid vissa tillfällen görs den inneliggande på endokrinologisk avdelning. Utredningen syftar till att bestämma hormonnivåer samt att fastställa vart felet sitter i systemet. De viktigaste blodproverna som tas är hypofyshormonet TSH och sköldkörtelhormonerna T4 och T3. TSH är viktig för att skilja på primär hypotyreos och central hypotyreos. Behandling Patienter med hypotyreos behandlas genom att det hormon som saknas ersätts med sköldkörtelshormon i tablettform. Denna ersättningsbehandling är oftast livslång. Det mest använda preparatet kallas Levaxin. I behandlingens inledningsskede behöver doseringen oftast trappas upp långsamt. Dosen bestäms av hur patienten mår och med hjälp av provresultat. Lämplig doshöjningstakt bestäms av din läkare. Efterkontroller med hormonprovtagning utförs regelbundet för rätt dosering.  


Hypofysens påverkan på testiklarna 
Normal insöndring av LH/FSH Från hypofysen insöndras hormonerna LH och FSH vilket, i mannens fall, påverkar testiklarna. LH stimulerar testosteronproduktionen i testiklarna och FSH påverkar spermiernas bildning och mognad. LH, FSH och testosteron är nödvändiga hormoner för att upprätthålla manligheten med normal sexlust, behåring, fertilitet, muskelmassa, skelettmognad och benstyrka. 17 Låg insöndring av LH/FSH – Sekundär hypogonadism Dålig eller ingen insöndring av hormonerna LH och FSH är vanlig vid olika hypofyssjukdomar. Om LH inte insöndras från hypofysen i normal nivå leder detta till att testosteronnivån blir låg eller obefintlig i kroppen. Om FSH inte insöndras i normal nivå från hypofysen påverkas spermiernas bildning och mognad. De flesta med brist på LH har också FSH-brist och vice versa. Symtom på låg/ingen LH/FSH-insöndring Symtomen är beroende på när i livet LH/FSH-brist i hypofysen uppstår. Testosteron stimulerar utvecklingen av drag som är typiska för mannen; målbrottet, basröst, acne, manlig könsbehåring, skäggväxt, muskelmassa, tillväxt av könsorgan samt tillväxtspurt. Testosteronet ger också upphov till psykisk mognad, typiskt tävlingsbeteende samt aggressivitet. Om bristen uppstår före pubertal ålder blir följden en utebliven eller försenad pubertet, feminin fettfördelning, nedsatt kroppsbehåring och skäggväxt, dålig tillväxt av könsorgan eller sterilitet i vuxen ålder. När bristen uppstår i vuxen ålder ser man symtom som nedsatt sexuell lust och förmåga (erektion, utlösning, orgasm) och fertilitet. Även minskad muskelmassa och nedsatt kroppsbehåring är typisk. Utredning Utredningen syftar till att fastställa var felet sitter i systemet samt att bestämma hormonnivåer. Man mäter testosteron i blodet samt LH och FSH. Behandling Syftet är att ersätta den brist på könshormoner som har uppkommit. Testosteronersättning kan förbättra eller eliminera samtliga av ovanstående besvär. Testosteron ges antingen som injektion var 12:e vecka eller som gel som man smörjer in sig med dagligen. Testosteron-behandling åstadkommer dock inte någon nybildning av spermier, även om mängden sädesvätska kan vara normal. Detta leder till att testiklarna blir något mindre. Spermieproduktion kan dock åstadkommas genom injektionsbehandling med LH/FSH. Således kan män med LH/FSH brist som vill bli fäder behandlas med LH/FSH injektioner. Detta sköts av specialistläkare inom endokrinologi. 


Hypofysens påverkan på äggstockarna 
Normal insöndring av LH/FSH Från hypofysen insöndras LH/FSH vilket i kvinnans fall påverkar äggstockarna. FSH stimulerar bildningen av östrogener samt äggens tillväxt och utveckling. LH stimulerar till ägglossning samt bildning av progesteron. Östrogenerna och progesteron är de viktigaste hormonerna för kvinnans könskaraktäristika, normal menstruation och fertilitet. 


Låg insöndring av LH/FSH 
Sekundär hypogonadism Dålig eller ingen insöndring av hormonerna LH och FSH är vanlig vid olika hypofyssjukdomar. Om LH ej insöndras från hypofysen i normal mängd, leder detta till att ägglossning ej kan ske samt att hormonet progesteron blir lågt eller obefintligt i kroppen. Om FSH ej insöndras i normal mängd från hypofysen påverkas mognaden av äggceller och hormonet östrogen blir lågt eller obefintligt i kroppen. Symtom på låg/ingen LH/FSH insöndring Symtomen är beroende på när i livet LH/FSH-brist i hypofysen uppstår. Östrogen stimulerar utvecklingen av drag som är typiska för kvinnan; bröst, kvinnlig könsbehåring, kvinnlig fettfördelning samt tillväxt av könsorgan och längdtillväxt. Östrogenerna bidrar även till psykisk mognad. Om bristen uppstår innan pubertal ålder ser man små yttre könsorgan, inga bröst och avsaknad av kvinnlig könsbehåring. Patienten bibehåller barnets fettfördelning, får dåligt utvecklade muskler, utebliven tillväxtspurt i tonåren, utebliven mens, avsaknad av sexuell lust och blir steril som vuxen. Hos kvinnor i fertil ålder medför brist på LH och FSH oregelbunden eller utebliven menstruation samt infertilitet. Vissa kvinnor med relativt dålig LH och FSH insöndring kan dock menstruera (oftast oregelbunden) men har inte ägglossning. Vidare ser man symtom som förlust av könshår, minskad bröstkörtelvävnad, skört skelett, och avsaknad av sexuell lust. Kvinnor som har gått igenom normal menopaus (klimakterium) har inte några symtom utav LH och FSH brist. Utredning Utredningen syftar till att fastställa på vilken nivå felet sitter i systemet samt att bestämma hormonnivåer av ff.a. LH, FSH och östrogen. Behandling Behandling med östrogen och progesteron sker i regel i samverkan med en gynekolog. Hos yngre kvinnor ges som regel cyklisk behandling för att upprätthålla liknande variation i östrogen/progesteron-  nivåerna som sker under den normala menstruationscykeln. Vid ovanstående behandling sker ingen ägglossning. För att åstadkomma detta behövs speciell behandling med LH och FSH som sköts av specialistläkare i gynekolog. Hos postmenopausala kvinnor behövs ingen behandling för LH/ FSH brist. 


Hypofysens produktion av tillväxthormon (Growth hormone, GH)  
Normal insöndring av tillväxthormon Ytterligare ett viktigt hormon som hypofysen insöndrar är tillväxthormon. Tillväxthormon frisättningen varierar timme för timme men den största frisättningen sker oftast timmarna efter insomnandet. Frisättningen är störst under puberteten för att därefter gradvis minska med stigande ålder. Tillväxthormon har en omfattande effekt på kroppens olika funktioner. Tillväxthormon påverkar bland annat välbefinnande, kroppssammansättning, energibalans, blodsockerreglering och normal skelett mognad. 


Låg insöndring av tillväxthormon 
Tillväxthormonbrist Dålig eller ingen insöndring av tillväxthormon är vanlig vid olika hypofyssjukdomar. Symtom på låg/ingen GH-insöndring Brist på GH kan ge ett flertal negativa effekter. Om brist uppstår innan pubertal ålder påverkas längdtillväxten och man blir kortare än normalt. Om bristen uppstår efter det att man växt färdigt kan diffus sjukdomskänsla uppträda, försämring av det fysiska och psykiska välbefinnandet samt brist på energi och drivkraft. Vidare kan muskelmassan minska, fettmängden öka, speciellt runt midjan, och bentäthet reduceras. Utredning Utredning av en eventuell tillväxthormonbrist görs i regel först sex månader efter att patienter med hypofystumör har opererats. Två olika tester kan används. Det ena är insulinbelastning där man ger insulin för att utlösa lågt blodsocker. Lågt blodsocker ger i sin tur en kraftig stimulus på hypofysen som normalt svarar med att kraftigt öka produktionen av tillväxthormon. Det andra testet kallas Arginin/ GHRH test. Vid det testet används två ämnen som stimulerar tillväxthormonproduktionen direkt. Vid tillväxthormonbrist ses ingen stegring av hormonet. Behandling Behandling syftar till att ersätta tillväxthormonet. Tillväxthormon ges som injektion i underhudsfettet strax före sänggåendet. Dosen anpassas utifrån hormonprover och individernas behandlingssvar som ofta är beroende av ålder och kön. Behandling med tillväxthormon resulterar ofta i förbättrad kroppssammansättning med ökad muskelmassa, minskad fett och ökad bentäthet. Många upplever också att det fysiska och psykiska hälsotillståndet förbättras. 


Hypofysens insöndring av vattensparande hormon 
Normal insöndring av ADH Ett annat viktigt hormon som hypofysen insöndrar är ADH (AntiDiuretiskt Hormon) som är ett vattensparande hormon. Hormonet produceras i hypotalamus för att sedan vandra ner genom hypofysstjälken till hypofysens baklob där hormonet förvaras. ADH insöndringen reglerar av vätskebalansen. Om det finns för lite vätska i kroppen ökar ADH insöndringen och leder till minskad urinproduktion. Om det finns för mycket vätska i kroppen minskar ADH insöndringen och urinproduktionen ökar. 


Låg insöndring av ADH (Diabetes insipidus) 
Hypofysens insöndring av det vattensparande hormonet ADH fungerar dåligt eller inte alls. Tillståndet som kallas diabetes insipidus är relativt ovanligt och utvecklas främst efter hypofysoperationer. Diabetes insipidus ska inte blandas ihop med diabetes mellitus (sockersjuka), som är något helt annat, men som också ger stora urinmängder. Symtom på låg/ingen ADH-insöndring ADH-brist medför att patienten inte kan koncentrera urinen. Urinmängderna blir därför mycket stora, även nattetid. Urinvolymen kan således bli mellan 5 och 15 liter per dygn. En patient som för övrigt är fullt frisk klarar dessa förluster genom att dricka - driven till detta av törst. Om patienten av någon anledning skulle bli medvetslös och inte kan dricka kan han råka in i livshotande intorkning.


Utredning 
Utredningen måste göras på en avdelning med endokrin inriktning. Utredningen inriktas på att se om felet utgår från njurarna eller hypofysen. Syftet är att kartlägga förändringar i kroppen under en period av törst, så kallad törst-test. Många blodprover tas. All urin mäts och analyseras. Ibland avslutas testen med att syntetiskt ADH tillförs och effekten utvärderas. Behandling Bristen på aktivt hormon ersätts i kroppen. Medicineringen blir livslång och dosanpassad för varje patient. Ersättningen ges i tablettform eller som nässpray. Efterkontroller med blodprovstagning görs, då man mäter natriumkoncentrationen i blodet, vilket återspeglar mängden vatten i kroppen. Detta utförs regelbundet för rätt dosering. 


Orsaker till hypofyssvikt 
Hypofysadenom Den vanligaste orsaken till hypofyssvikt är en godartad hypofystumör (hypofysadenom). Hypofysadenom förekommer hos cirka 2-3% av svenska befolkningen. Majoriteten av dessa har små tumörer (<1 cm) som sällan påverkar hypofysfunktionen på något sätt och orsakar därmed ingen hypofyssvikt. Ju större tumören är desto mer sannolikt är det att patienten utvecklar hypofyssvikt. Samma gäller synen. Små tumörer påverkar inte synen medan stora tumörer som växer uppåt och trycker på synnerverna ofta ger synfältsbortfall och ibland försämrad synskärpa. Det finns flera olika sorter av hypofysadenom som kort kan delas in i hormonproducerande adenom och icke hormonproducerande adenom. Icke-hormonproducerande hypofysadenom De vanligaste hypofysadenomen är icke-hormonproducerande tumörer. De flesta är små och påverkar varken syn eller hypofysfunktionen. Små icke-hormonproducerande adenom behöver inte opereras. I stället kontrolleras de med magnetkamera. Stora adenom som påverkar synen skall avlägsnas kirurgiskt och de hormonbrister som uppstår behandlas. Prolaktinproducerande hypofysadenom – Prolaktinom Det vanligaste hormonproducerande adenomet kallas prolaktinom. Dessa tumörer producerar amningshormonet prolaktin och kan ge symtom i form av mjölksekretion från brösten (galaktorré) hos både män och kvinnor. Eftersom prolaktin hämmar könshormoner hos både män och kvinnor är nedsatt sexlust, impotens, mensrubbningar och infertilitet vanliga symtom vid prolaktinom. De flesta prolaktinom är små, men vissa prolaktinom kan bli stora, framför allt hos män, och kan då ge hypofyssvikt samt synpåverkan. Oavsett storlek så behandlas nästan alla prolaktinom medicinskt med tabletter. Medicinen får tumören att krympa och prolaktinnivåerna sjunker och blir ofta helt normala. Behandlingen får ofta fortsätta flera år. 


Tillväxthormonproducerande hypofysadenom 
Akromegali Mindre vanliga hypofysadenom är tillväxthormonproducerande tumör. Cirka 50 patienter diagnostiseras i Sverige per år. Får man sjukdomen före puberteten växer man ovanligt fort på längden. Sjukdomen kallas då gigantism. Världens längsta man har just gigantism. Får man sjukdomen i vuxen ålder så växer händer, fötter och ansiktsskelett till och man blir grov i anletsdragen. Sjukdomen kallas då akromegali. Akromegali ger ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, diabetes, högt blodtryck och sömnapné. Tillväxthormonproducerande hypofysadenom växer oftast långsamt men kan bli stora och leda till hypofyssvikt samt synpåverkan. Tillväxthormonproducerande tumörer behandlas i första hand med operation. Medicinsk behandling finns också tillgänglig men används i första hand för patienter som inte botas med operation. I vissa fall ges strålbehandling. 


ACTH-producerande hypofysadenom 
Cushing´s syndrom ACTH-producerande tumörer är relativt ovanliga, cirka 30 patienter i Sverige drabbas årligen. Den höga ACTH produktionen från hypofysen leder till att kortisolhalterna i kroppen blir alldeles för höga och ger ett så kallat Cushing´s syndrom. Symtomen vid Cushing´s syndrom är många. Nästan alla är extremt trötta och går upp i vikt. Många känner sig nedstämda och ångestfyllda. Vidare får många bukfetma, högt blodtryck, muskelsvaghet, benskörhet och skör hud. ACTH-producerande tumörer är oftast små, ibland så små att det kan vara svårt att se de vid magnetkameraundersökning. Ibland får man därför göra en speciell hormonprovtagning från hypofysens blodkärl via katetrar i ljumsken för att lokalisera tumören. Behandlingen är i första hand operation. TSH-producerande hypofysadenom TSH-producerande tumörer är mycket ovanliga. Tumörerna leder till överaktivering av sköldkörteln som ger ökad ämnesomsättning med symtom i form av svettningar, hjärtklappning, viktnedgång, darrighet och oro. Behandlingen är operation.


Övriga orsaker till hypofysvikt 
• Kraniofaryngiom. En ovanlig cystbildande tumör som kan drabba både barn och vuxna. Kraniofaryngeom är ofta stora och kan vara svåra att få bort helt och hållet med operation. Tumörerna har även tendens att komma tillbaka efter operation då strålbehandling kan bli aktuell. Hypofysvikt och diabetes insipidus är vanlig hos patienter med kraniofaryngeom som behandlas med hormonersättning. 
• Meningiom. En tumör som växer ut från hjärnhinnorna. När meningeom ligger nära hypofysen kan man utveckla hypofyssvikt. Behandlas oftast med operation.
• Ratkes cysta: Är en vätskefylld blåsa i hypofysen. Små sådana är vanliga men kan ibland fylla på sig och då påverka hypofysen eller synen. Behöver ibland tömmas med operation. 
• Hypofysinflammation (Hypofysit). Inflammation kan ibland uppstå i hypofysen. Dessa kan vara autoimmuna eller läkemedelsutlösta. Behandlingen är individuell och eventuella hormonbrister behandlas. • Hypofysblödning. Ett ovanligt tillstånd där det plötsligt blöder i ett hypofysadenom. Nästan alla patienter får hypofyssvikt. Många blir plötsligt svårt sjuka med svår huvudvärk och ibland medvetslöshet. Störning av ögonrörelser med bland annat dubbelseende förekommer ofta. Vissa patienter med hypofysblödning behöver opereras, i andra fall behandlas patienten konservativt. • Sheehan´s syndrom. En mycket ovanlig orsak till hypofyssvikt som kan drabba kvinnor efter en svår förlossning. Orsaken är en infarkt i hypofysen. Typiska symtom är uttalad trötthet och utebliven mjölkproduktion. • Empty sella. En liten eller avsaknad av normal hypofysvävnad av oklar orsak. Kan orsaka hypofyssvikt. • Skalltrauma. Svåra skalltrauman kan ge hypofyssvikt. • Hypofysoperation. Vid operation av hypofystumör kan hypofysen skadas och leda till hypofyssvikt. • Strålbehandling. Patienter får strålbehandling mot hjärnan eller hypofysen kan utveckla hypofysvikt. • Hypofyssvikt av oklar orsak (Idiopatisk hypofyssvikt). Är en relativt vanlig orsak till hypofyssvikt. Defineras som hypofyssvikt då trots omfattande utredning ingen säker orsak hittas. 30 De viktigaste hormonerna att ersätta: • Kortisol – Kortisontabletter • Sköldkörtelhormon - Tyroxintabletter 
• Testosteron - Testosteroninjektion eller gel • Kvinnliga könshormoner – Östrogentabletter eller plåster, ofta i kombination med progesterontabletter • ADH - Desmopressintablett eller nässpray 
• Tillväxthormon - Tillväxthormoninjektion Operation av hypofystumör Många patienter med hypofystumörer, men inte alla, behöver opereras. Den vanligaste operationsindikationen är en tumör som påverkar synen där målet är minimera risken för bestående synskada. Även majoriteten av patienter med hormonproducerande hypofystumörer behöver opereras. Undantaget är prolaktinproducerande hypofystumörer som behandlas med mediciner. Två olika metoder används för att bortoperera hypofystumörer. Vid den ena kommer man åt tumören via näsan och den andra via skallbenet på tinningen. Båda metoderna är väletablerade och har goda resultat. De flesta tumörer i hypofysen opereras via näsan. Vid operationen används ofta en kamera (endoskop) för att kunna komma med operationsinstrumenten intill näsans bakvägg. Där bakom ligger en bihåla (sinus sphenoidale) som öppnas. Bakom denna bihåla sitter hypofysen. Med tekniken kan man således på ett relativt enkelt sätt komma åt hypofystumören och utförskaffa den. Operationen görs ofta tillsammans av en öron-näsa-hals läkare och en neurokirurg. Denna metod är lindrig för patienten som är uppe och går redan på eftermiddagen/kvällen på operationsdagen. Fördelen med denna operationsteknik är att man aldrig är inne i hjärnan och opererar. Vissa patienter, speciellt de som har stora hypofystumörer, behöver opererats via skallbenet (transkraniell operation). Denna teknik används endast om man inte kommer åt tumören via näsan. Detta är ett större ingrepp och konvalescensen är längre för patienten. 


Vanliga frågor och svar 
Får jag biverkningar av min kortisonersättningsbehandling? Nej. Kortisonet ges i en dos som motsvarar det som kroppen producerar i vanliga fall. Om dosen är rätt ger detta inga biverkningar. 

Hur får jag min kortisonersättning att bli lik den verkliga insöndringen? Man försöker ställa in kortisondosen efter patientens individuella behov. Oftast ges något högre dos på morgonen när man vaknar och lägre dos efter lunch för att efterlikna den normala kortisolproduktionen. 

Vid konstaterad ACTH-brist varför behandlar man inte med ACTH? ACTH finns bara i injektionsform och den noggranna dosering som krävs är omöjlig. 

Behöver jag extra kortison inför träning? Inför en vanlig träning behövs det inte extra kortison. Vid extrem fysisk ansträngning som maratonlopp eller liknande kan man dock behöva lite extra, cirka 5-10 mg hydrokortison. 

Skall jag ta en extra kortisonstablett om jag är på väg att bli sjuk? Ja, dubbla din kortisondos om du har feber och sök vård genast ifall du har drabbats av kräkningar och diarré (vg se ditt kortisonkort). 

Hur vet man att min Levaxindos är rätt? Det ser man på blodprover och hur du mår allmänt. Skall jag ta en extra tablett Levaxin om jag råkar glömma? Nej, tag din ordinarie dos vid nästa doseringstillfälle. 

Min testosteronspruta verkar ta slut efter ca 9-10 veckor. Är dosen rätt eller är det fel intervall? Ibland kan man ändra intervallet, men de flesta ligger väl i sina nivåer med 12-veckors intervall. 

Jag tycker inte om sprutor. Kan jag få min testosteronsubstitution i en annan form? Ja, testosteron finns också som gel. 

Kommer min sexlust tillbaka av att ersätta mina könshormoner? Ja, det skall den normalt göra.

Kan man få barn om man har hypofyssvikt? Ja det kan man. Om man har en total LH-/FSH svikt behöver man dock oftast hjälp med en specifik behandling med LH och/eller FSH i injektionsform. Detta gäller både män och kvinnor. 

Hur vet jag att min dos av minirin (desmopressin) är rätt? Det ser man på blodprover och på dina symtom på hur mkt du kissar 

Ordlista 
  • ACTH (AdrenoCorticoTroptHormon) – Hormon som bildas i hypofysens framlob och stimulerar kortisolproduktionen i binjurarna. 
  • ADH (AntiDiuretiskt Hormon, Vasopressin) – Ett hormon som bildas i hypofysens baklob som reglerar urinproduktionen. 
  • Akromegali – Sjukdom som beror på överproduktion av tillväxthormon från ett hypofysadenom. Binjurar – Körtlar, belägna i buken ovanför njurarna, som bildar och insöndrar bland annat kortisol. Binjurebarkssvikt – Brist på det livsviktiga hormonet kortisol. Beror antingen på ACTH-brist i hypofysen eller sjukdom i själva binjurarna. 
  • Cushings syndrom – Tillstånd som beror på överproduktion av kortisol. Orsakas oftast av ACTH producerande hypofysadenom eller kortisolproducerande binjuretumör. 
  • Diabetes insipidus – Tillstånd som orsakas av brist på det vattensparande hormonet ADH. Endokrinologi – Läran om hormoner, hormonproducerande körtlar samt deras funktion 
  • FSH (Follikel Stimulerande Hormon) – Hormon som bildas i hypofysens framlob och stimulerar spermaproduktion hos män och östrogenproduktion hos kvinnor. 
  • Gigantism – Sjukdom hos barn som beror på överproduktion av tillväxthormon från ett hypofysadenom. 
  • Hypofys (Hypo = Under, i underkant, nedsatt; Fysis = Växt) – En hormonproducerande körtel belägen under mellanhjärnans nedre yta. Styr ett flertal andra körtlar i kroppen. Kallas det undre hjärnbihanget på svenska. 
  • Hypofysadenom – En godartad tumör i hypofysen. Den vanligaste orsaken till hypofyssvikt. Hypofyssvikt – Otillräcklig produktion av ett eller fler av hypofyshormonerna 
  • Hypogonadism – Brist på könshormoner beroende på sjukdom i hypofysen eller sjukdom i själva testiklarna eller äggstockarna. Hypotalamus – Mellanhjärnans nedersta del, belägen strax ovanför hypofysen. Styr hypofysens hormonproduktion, temperaturreglering, matlust mm. Hypotyreos – Underfunktion av sköldkörteln som beror antingen på ACTH-brist i hypofysen eller sjukdom i själva sköldkörteln. 
  • IGF-1 (Insulin like Growth Factor) – Ett hormon som bildas i levern och medierar många av tillväxthormonets effekter. Används också för att diagnostisera och kontrollera akromegali. Insulinbelastning – Ett test för att undersöka hypofysfunktionen, främst tillväxhormonproduktionen och ACTH/kortisolproduktionen. 
  • Kortisol – Ett livsviktigt hormon som skyddar mot stress och påfrestningar. Påverkar bland annat energibalans, blodsockerreglering, blodtryck och immunförsvar. 
  • Kortison – Läkemedel som används för att ersätta kortisol hos patienter med binjurebarkssvikt. 
  • LH (Luteiniserande Hormon) – Hormon som bildas i hypofysens framlob och stimulerar testosteronproduktionen hos män och ägglossning hos kvinnor. 
  • Oxytocin (Oxy) – Ett hormon som bildas i hypofysens baklob och stimulerar livmodersammandragningar under förlossning och att bröstmjölken drivs ut vid amning.




GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...