Coronavirus är en stor grupp av virus och den vanliga influensan är som regel ett coronavirus. SARS som kom 2003 och MERS från 2012 är båda coronavirus, men de var mycket dödligare än den vanliga influensan.
Symtomen av det nya Coronaviruset, från december 2019, påminner om förkylningar och influensa; feber, trötthet, huvudvärk, ont i halsen, torr hosta, svårighet att andas, frusenhet, snabba hjärtslag och vid svårare fall även lunginflammation och njursvikt.
Varifrån har viruset sitt ursprung?
Den officiella versionen är att Coronaviruset har spridits från fladdermöss via en orm och sedan till människa och från människa till människa. Men detta är spekulation och bevisen för det är svaga. Viruset ska ha börjat sprida sig på en matmarknad i Wuhan. Men det finns flera faktorer som gör att detta inte är troligt. Man har hittills inte funnit Coronaviruset hos några djur från matmarknaden i Wuhan.
Kinesiska forskare har kartlagt virusets genom och informerat resten av världens forskare. Forskare som har undersökt genomet ser att viruset är väldigt likt SARS-viruset, men att det har fått en sekvens införd från ett annat virus. Detta menar man inte kan ske av sig självt utan har åstadkommits av människor i laboratorier. James Lyons-Weiler är en forskare som undersökt virusets genom, och han menar att det är mer än 99 procents sannolikhet att viruset har skapats i ett laboratorium.[1]
Viruslaboratorium med den högsta riskklassningen (Biosecurity Level 4) är till för att studera världens farligaste sjukdomsframkallande mikroorganismer. Detta för att se om man kan hitta läkemedel och vacciner mot dessa farliga virus och andra mikroorganismer. Men också för att skapa nya virus som är smittsammare och mer dödliga än de virus vi redan känner till och som kan användas i biologisk krigföring. Det finns bara ett sådant lab med Biosecurity Level 4 i Kina. Och det ligger i Wuhan!
Mycket talar för att Coronaviruset har spridits från labbet i Wuhan men hur det har gått till vet man inte ännu.[2],[3],[4]
Många menar också att vi inte kan lita på siffrorna som rapporteras från Kina. Det finns uppgifter som tyder på att det är många gånger fler personer som insjuknat och dött.[5]
Vad är skillnaden mellan en epidemi och en pandemi?
Om en stor andel av befolkningen i ett begränsat område smittas av en infektionssjukdom, till exempel ett land eller en världsdel, kallas det för en epidemi. En pandemi är en infektionssjukdom som sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen på minst två kontinenter eller i flera länder.
Varje år drabbas vi av en influensavåg, orsakad av virus, som drar över världen. Den sprider sig oftast från Asien och sedan runt hela jorden. Flera hundra miljoner, upp till en miljard människor, insjuknar och 200–700 000 personer dör varje år pga. den årliga influensavågen. Trots detta kallas dessa årliga influensaepidemier inte för pandemier. Vissa år är influensaepidemin mer smittsam eller mer dödlig än vanligt. Den kallas då för en pandemi och får ett eget namn. Under 1900-talet drabbades världen av tre stora pandemier. Spanska sjukan 1918–1920 (totalt cirka 50–100 miljoner döda), Asiaten 1957 (totalt cirka 2 miljoner döda) och Hong Kong-influensan 1968–1970 (totalt cirka 1 miljon döda).[6]
Bara i Sverige insjuknade 300 000 personer i Asiaten och 1 miljon personer insjuknade i Hong Kong-influensan. Spanska sjukan räknas som den största pandemin under 1900-talet.
I dag vet man att det inte var viruset ensamt som dödade utan en sekundär bakterieinfektion med streptococcus pneumoniae, d.v.s. den bakterie som orsakar lunginflammation. Att så många dog anses idag bero på de dåliga sanitära och hygieniska omständigheterna under första världskriget, samt den undermåliga och näringsfattiga kosten.
Den vanliga influensan drabbar varje år cirka 1 miljon människor i Sverige, (10 procent av befolkning) som blir mer eller mindre sjuka. Av dessa dör ungefär 200–1000 personer varje år, vilket utgör storleksordningen 0,1 procent av de som blivit sjuka. Närmare 90 procent av de som dör är över 75 år.
Detta ska ställas i relation till att det i Sverige varje år dör ungefär 90 000 personer[7] (246 per dag) och cirka 250-500 personer per år i trafiken.[8]
Hur smittsam och dödlig är Coronaviruset
Man mäter smittorisken i ett mått som kallas Ro (R-nought) som är ett mått på hur snabbt sjukdomen sprider sig (spridningsrisken).[9] Ro är det genomsnittliga antalet personer som smittas från en infekterad person. Om Ro <1 kommer infektionen att självdö. Är Ro = 1 kan den hålla sig vid liv och om Ro >1 så sprider den sig. Ju större Ro är desto snabbare sprider sig viruset och antalet drabbade personer.
Dödlighet hos ett virus mäts i ett mått som kallas för CFR (Case Fatality Ratio) och är antalet döda i förhållande till antalet konstaterade sjukdomsfall och anges i procent. Om antalet konstaterade fall är 1000 och antalet döda är 20 så är dödligheten 20/1000 = 2 procent.
En del virus har stor spridningsförmåga (Ro >1) men låg dödlighet, och blir då inte så farliga. Andra har stor dödlighet men inte så stor spridningsförmåga (Ro <1) och kan då lättare kontrolleras även om de är mycket farliga. Ett exempel på det senare är Ebola där väldigt många av de insjuknade dog, men den fick inte så stor spridning.
En faktor som påverkar smittorisken Ro är hur viruset sprids. Det kan ske genom direktkontakt eller överföring av kroppsvätskor, tex kyssar och samlag, men då blir den inte så smittsam eftersom man inte har sådant umgänge med så många personer. Men direktkontakt kan också ske genom att man tar på dörrhandtag eller andra ytor dit viruset kommit från en annan person. Viruset överförs till händerna och sedan från händerna till näsan, munnen eller ögonen när man petar sig på dessa ställen. Coronaviruset kan överleva 48 timmar på sådana ytor.
De flesta influensor sprids genom så kallad droppsmitta, dvs att man hostar eller nyser och det kommer som en dusch ur munnen eller näsan. Dessa droppar har en räckvidd på cirka en meter och faller sedan till marken av sin tyngd. Men i vissa fall bildas väldigt små luftburna droppar (aerosoler), som kan hålla sig flytande i luften i flera timmar och därför kan smitta spridas även efter att smittbäraren lämnat rummet. För Coronaviruset har man nu konstaterat att det kan spridas genom aerosoler.[10],[11]
En annan faktor som påverkar smittorisken och dödligheten är hur lång inkubationstiden är (tiden från det att man blivit smittad tills man uppvisar några symtom som tex feber) och om man är smittsam eller inte under inkubationstiden. För SARS-2003 så var man inte smittsam under inkubationstiden utan först när man fick symtom, vilket gjorde att den inte spred sig så effektivt eftersom man kunde isolera personer när de blev sjuka och innan de hunnit smitta många. För Coronaviruset är inkubationstiden 2–14 dagar och det finns bekräftade fall på upp till 24 dagar och till och med 27 dagar.[12] Dessutom är det nu bekräftat att man är smittsam under inkubationstiden, till skillnad från SARS, vilket gör det svårare att isolera smittade personer eftersom man inte vet om det innan man får symtom, men trots det är väldigt smittsam.
En faktor som är unik för Coronaviruset är att man kan vara smittsam även efter att man har varit sjuk och blivit friskförklarad.[13] Och även insjukna igen efter att man har blivit frisk från viruset.[14]
Av alla som blir smittade märker en del ingenting, andra blir lite dåliga och kanske stannar hemma några dagar och några blir så sjuka att de söker vård. Det är bara de som söker vård som kommer med i statistiken och bara dessa personer som kan isoleras och där man kan följa upp vilka personer den smittade har träffat. Eftersom man kan vara smittspridare även om man aldrig insjuknar och därför inte vet om att man är smittbärare, blir det mycket svårare att isolera personer och stoppa spridningen.
En avgörande faktor är också hur vanligt det är med allvarliga komplikationer som behöver vård och eventuellt isolering på sjukhus. För vanlig influensa är det mindre än 1 procent, för SARS var det cirka 15 procent och för Coronaviruset uppskattas det till mer än 20 procent. Detta utgör en stor belastning på sjukvården och om det blir för många svåra fall överbelastas sjukvården och sjukhusplatserna tar slut, särskilt på intensivvården. Detta kan leda till att man inte kan isolera sjuka personer på ett bra sätt vilket gör att både spridningen och dödligheten ökar.
Ro och CFR kan bestämmas exakt först i efterhand, dels pga. inkubationstiden som är flera veckor, ända upp till en månad för Coronaviruset. Och dels för att det tar ytterligare tid för vissa som insjuknat innan dör. Dödligheten (CFR) kan ligga flera veckor eller månader efter i förlopp, vilket gör att dödstalet är osäkert under en lång tid och inte kan bestämmas förrän epidemin är över.
Ovanstående faktorer; extremt lång inkubationstid, spridning genom aerosoler och att man är smittspridare även när man är asymtomatisk (trots att man inte har några symtom själv), samt den höga risken för komplikationer gör Coronaviruset extra besvärligt.
Av de som dött hittills är 80% äldre än 60 år och det är väldigt få barn, även spädbarn, som blir sjuka. Detta är positivt och skiljer sig från den vanliga influensan då barn ofta drabbas.
Hittills (28 februari) har närmare 84 000 personer insjuknat och över 2 800 dött, de allra flesta i Kina. Men kan vi lita på uppgifterna från Kina? I början sa de att de hade läget under kontroll men sedan har det visat sig att de inte hade läget under kontroll. Nu har många miljonstäder i Kina satts i karantän och de åtgärder som myndigheterna har vidtagit för att begränsa spridningen är oerhört kraftfulla och delvis brutala. Mycket talar för att det är många gånger fler som har insjuknat och dött i Kina än vad myndigheterna rapporterar.
Är Coronaviruset en pandemi?
Men när det gäller Coronaviruset är WHO och svenska myndigheter väldigt försiktiga med att utnämna den till en pandemi eller ens att den utgör en stor risk. Ser man på fakta så inser man att Coronaviruset är mycket allvarligare än svininfluensan eller en vanlig influensa eller SARS.
Något som är anmärkningsvärt är varför spridningen är så snabb och dödligheten så hög i Kina. Visserligen har viruset sitt epicentrum i Wuhan, Kina och de har haft längre tid på sig att sprida smittan. Men skillnaden mellan Kina och resten av världen är anmärkningsvärt stor. En del tror att det inte bara beror på viruset utan även på att 5G är väldigt utbyggt ibland annat Wuhan. 5G påverkar kroppen på många sätt, bland annat nedsätts immunförsvaret vilket gör att konsekvensen av ett virus kan bli mycket allvarligare än utan strålningen.[15]
Jämförelse mellan några olika sjukdomar och deras smittorisker[16],[17]
Jämförelse mellan några olika virussjukdomar och deras dödlighet[18]
Som framgår av ovanstående tabeller är vissa virussjukdomar väldigt smittsamma, tex mässlingen men inte särskilt dödliga. Andra sjukdomar är väldigt dödliga om man blivit smittad men de har låg spridning, tex Marburg och Ebola. Men sanningen ligger också i de stora talens matematik. Till exempel hade svininfluensan 2009 bara en dödlighet på cirka 0,03 procent men eftersom den spreds effektivt över jorden och drabbade mer än 760 miljoner människor så var det totala antalet dödsfall ändå nästan 300 000 personer.
Likadant är det med den vanliga influensan som sveper över jorden varje år där dödligheten ligger på cirka 0,1 procent. Man uppskattar att cirka 10 procent av jordens befolkning blir smittade varje år (cirka 700 miljoner personer) och antalet dödsfall uppskattas till 290,000–650,000 personer per år.[19]
Det är också viktigt att komma ihåg att dödligheten angiven i procent (CFR) beräknas på antalet kända insjuknade fall. När det gäller de väldigt dödliga sjukdomarna som tex Marburg och Ebola får man kännedom om i stort sett 100% eftersom man blir så sjuk. När det gäller sjukdomar med låg dödlighet vet man inte hur många som verkligen blir smittade. En uppskattning är att antalet smittade i den årliga influensan, som inte kommer under vård är cirka 10 gånger så många som de som rapporteras som sjuka.
Frågan är därför vilken typ av virussjukdom som är allvarligast, de som är mycket smittsamma men med låg dödlighet eller de som har låg smittsamhet men med hög dödlighet.
Bör man vara orolig eller rädd för detta nya virus Coronavirus?
Coronaviruset är inte som den vanliga influensan och det är inte heller som SARS, även om viruset är väldigt likt SARS. Det som är speciellt med Coronaviruset är att den är betydligt mer smittsam än den vanliga influensan men att den också har en dödlighet som är mycket högre än den vanliga influensan. Och eftersom det är ett helt nytt virus finns inte en naturlig immunitet som vid andra virus. Och heller ingen medicin eller vaccination ännu.
Jämfört med den vanliga influensan är Coronaviruset ungefär 2-6 gånger mer smittsamt och dödligheten är 20-30 gånger högre. Detta är uppskattningar som kommer att bli mer exakta med tiden. Därför har Coronaviruset en stor potential att utvecklas till en mycket allvarlig pandemi.
Oro och rädsla är inte bra. Oro och rädsla sänker immunförsvaret mycket effektivt, vilket motverkar syftet. Däremot är det bra att informera sig och göra intelligenta val för att minimera skada. Det är på samma sätt som när du sätter upp brandvarnare i din bostad och tecknar en hemförsäkring. Det gör du inte för att du är rädd eller orolig utan för att du är förutseende och förstår att om det skulle börja brinna i din bostad, då är det för sent att göra något för att förebygga situationen eller planera för åtgärder.
| Förklaring till det ”nya” Coronaviruset Coronavirus är en stor grupp av virus och den vanliga influensan är so regel ett coronavirus. SARS som kom 2003 och MERS från 2012 är båda coronavirus, men de var mycket dödligare än den vanliga influensan. Det nya Coronaviruset med epicentrum i Wuhan, Kina som tidigare kallades för 2019-nCoV, har nu fått det officiella namnet SARS-CoV-2 eftersom det liknar tidigare SARS virus. Sjukdomen som den ger upphov till kallas COVID-19 (Corona Virus Disease 2019). Jämför namnen för HIV (viruset HIV) och AIDS (sjukdomen). Oftast kallas dock själva viruset för COVID-19, vilket egentligen är fel. |
I nästa artikel tar jag upp hur man kan skydda sig och förebygga att man blir sjuk samt vad man kan göra om man redan har blivit eller tror att man blivit smittad.
Bertil Wosk, näringsterapeut och grundare av Holistic Sweden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om någon känner sig felaktigt behandlad i denna blogg. Lämna meddelande på sidan så kommer felaktigheter att behandlas. Ni andra, lämna gärna förslag på ämnen ni vill veta mer om.