torsdag 13 september 2018

KORTISON - BIVERKNINGAR PANKEATIT - DVS INFLAMMERAD BUKSPOTTSKÖRTEL

VAD ÄR DÅ DETTA? DET ÄR BUKSPOTTSKÖRTELN SOM INFLAMMERAS. 




Den milda formen av akut pankreatit drabbar cirka 90 procent av fallen och ger visserligen upphov till besvärlig buksmärta, men sjukdomen läker med enkla behandlingsmetoder på ett fåtal dagar. Sjukdomen i sig ger aldrig upphov till någon dödlighet, men enstaka äldre och nedgångna individer kan avlida av hjärtinfarkt, blodpropp och liknande vid den extra påfrestning pankreatiten utgör.

Vad gör bukspottskörteln i kroppen? Bukspottkörtelcellernas uppgifter är att producera bukspott (99 procent) och hormoner som insulin och liknande (1 procent). Bukspottet bryter ner fett, protein och kolhydrater i tarmen i så små delar att de kan sugas upp och bli till näring i kroppen. När bukspottkörteln inflammeras störs transporten av enzymerna (”bukspottet”) från bukspottkörteln till tarmen och enzymerna börjar bryta ner vävnaden där de bildas. Verkningarna av denna nedbrytning, som är begränsad vid mild pankreatit men spridd vid allvarlig pankreatit, ger upphov till symtomen.

Huvudsymtomet vid bukspottkörtelinflammation är smärta. Vanligen är den belägen i bukens övre del, men den kan någon gång dessutom kännas in under vänster eller höger revbensbåge, ibland ut i ryggen och någon gång vara mer diffus eller till och med göra ont uppe i axlarna. Graden av smärta är inte relaterad till alvarlighetsgraden. De med den mest allvarliga formen klagar ofta inte alls över buksmärta. Smärtan är av molvärkskaraktär och kan ibland vara mycket kraftig. Alla typer av rörelser ger förvärrad smärta varför den sjuke oftast ligger stilla blick stilla.
Eftersom bukspottkörtelinflammationen ger någon grad av bukhinneretning rör sig oftast magsäck och tarmar sämre vilket ger upphov till aptitlöshet, illamående och ibland kräkning.
Ofta blir hela ämnesomsättningen påverkad, vilket bland annat yttrar sig i dålig blodsockerkontroll, så att patienten kan behöva extra insulin trots att vederbörande i övrigt inte är sjuk på det sätt som vid ”vanlig” diabetes.

Läkartidningen skriver:
I en registerstudie i JAMA Internal Medicine kopplas kortisonbehandling till ökad risk för pankreatit.
Författarna har tittat på 6 161 patienter som förstagångsinsjuknade i akut pankreatit. Patienterna var i åldern 40–80 år då de insjuknade. Medelåldern var 63 år, och 55 procent av dem var män. De har jämförts med 61 637 friska kontroller matchade vad gäller ålder och kön.
Det visade sig att behandling med kortison i tablettform var vanligare bland patienter som insjuknat i pankreatit. Intressant nog var det först efter fyra dagars kortisonbehandling som den ökade förekomsten av pankreatit noterades; 4–14 dagar efter påbörjad behandling var risken ökad med 73 procent jämfört med hos jämnåriga som inte behandlades med kortison. Under de första tre behandlingsdagarna såg man däremot ingen skillnad jämfört med befolkningen i stort.
Det faktum att risken inte ökade under de första tre behandlingsdagarna tolkas av författarna som att det kan vara själva kortisonbehandlingen, och inte den bakomliggande sjukdomen, som står för riskökningen.
Författarna har därtill specifikt tittat på olika kortisonpreparat. För patienter som fick betametason var förekomsten av pankreatit ökad med 250 procent 4–14 dagar efter att behandlingen påbörjats jämfört med befolkningen i stort som inte kortisonbehandlades. För patienter som behandlades med prednisolon var riskökningen mer blygsam, 41 procent ökad risk jämfört med obehandlade jämnåriga.
Värt att notera är att kortison i inhalationsform inte kunde kopplas till ökad risk att drabbas av pankreatit. De vanligaste orsakerna till akut pankreatit är gallsten och alkohol. En rimlig följd av de aktuella rönen är att patienter som behandlas med kortison i tablettform uppmanas att avstå från alkohol under behandlingen för att undvika att drabbas av pankreatit. Mekanismen genom vilken kortisonbehandling skulle kunna öka risken för pankreatit återstår att utreda.


Karlinska sjukhuset skriver om en studie på sin hemsida:

Akut pankreatit är den vanligaste sjukdomen i bukspottkörteln. Hos 10-20 procent av patienterna utvecklas sjukdomen till en svår form med allvarliga komplikationer och hög dödlighet. De vanligaste orsakerna till sjukdomen är gallsten och hög konsumtion av alkohol, men för en fjärdedel av patienterna är orsaken till sjukdomen okänd.
Tidigare studier som baserats på enskilda fall har talat för att det finns en koppling mellan akut pankreatit och viss läkemedelsanvändning, exempelvis av preparat som innehåller steroidhormonet kortison. Kroppseget kortison bildas förenklat i binjurarna och kan relateras till exempelvis stress och att reglera dygnsrytmen. Den vanligaste formen hos människa är kortisol, även kallat hydrokortison. Syntetiskt kortison används bland annat vid behandling av astma och autoimmuna sjukdomar, så som reumatiska sjukdomar.
Den aktuella studien är den första systematiska studien som klargör sambandet mellan kortisonpreparat och akut pankreatit. Totalt 6000 patienter som fått diagnosen akut pankreatit mellan åren 2006 och 2008 jämfördes med 61000 friska kontrollpersoner. Studiens resultat visar att personer som behandlades med kortisonpreparat i tablettform hade 70 procents ökad risk för akut pankreatit. Sambandet sågs först efter tre dagars läkemedelsanvändning, vilket stärker bevisen för att kortisonet och inte den behandlade sjukdomen i sig orsakat fynden.
- Någon riskökning observerades däremot inte för personer som använde kortison i inhalationsform, exempelvis astmaspray. Men personer som påbörjar behandling med kortisontabletter bör avstå från rökning och alkohol, som är riskfaktorer för inflammation i bukspottkörteln, säger Omid Sadr-Azodi, studiens huvudförfattare.

Och jag är inte förvånad! Jag råkade ut för just detta för ett år sedan. Jag visste inte ens om att jag hade ett sådant organ. I forumet beskriver Elisabeth Söderström lite om bukspottskörtelns uppgift. Och jag tänker att detta kan vara bra att veta så man inte går hemma och dras med symtom, men man går inte till Hälsocentralen. Detta undersöker man lätt med diverse blodprover. Och det tycks inte vara en allt för ovanlig biverkan så det kan vara nyttigt att vara medveten om den. Notera att forskarna uppmanar till att man sak avstå alkohol under behandlingen.

HYDROKORTISON

Jag tycker det är viktigt att titta på vilka biverkningar kortison kan ge? Vi behöver det! Självklart, men vad ska man vara uppmärksam på? Det är ett potent läkemedel från 1950 talet, men med det följer lika potenta biverkningar. Nu får inte alla biverkningar, det beror på vår känslighet, men helt riskfritt är det inte och det kan vara bra att vara uppmärksam.

Läkartidningen har tittat på de psykologiska och psykiatriska biverkningarna kortison kan ge. Och finns det en psykologisk sårbarhet från börjar så ökar risken för just dom biverkningarna. 


Neuropsykiatriska symtom (definierat som bland annat depression, mani, agitation, humörsvängning, oro, insomni, katatoni, depersonalisation, delirium, demens och psykos)  kan inträffa under kortikosteroidbehandling oavsett administrationssätt, till exempel vid enstaka injektioner i leder. Incidensen av neuropsykiatriska symtom av steroider har varierat stort – mellan 2 och 60 procent – i olika studier, vilket avspeglar bland annat de olika definitioner av psykiatriska symtom och doser som använts.

Det är väl känt att risken för neuropsykiatriska symtom ökar med ökad kortisondos Till skillnad från äldre metaanalyser visar relativt nya studier att risken att utveckla neuropsykiatriska symtom under kortisonbehandling också ökar om man tidigare drabbats av sådana symtom. I en brittisk kohortstudie analyserades de neuropsykiatriska symtom som hade rapporterats hos de ca 373 000 vuxna patienter som hade fått 787 000 behandlingsomgångar av orala glukokortkoider(kortison) utskrivna i primärvården mellan 1990 och 2008. Neuropsykiatriska symtom i denna studie definerades som självmord, självmordsförsök, depression, mani, delirium, konfusion, desorientation och panikångest,



  • Depression behöver ingen större introduktion.Det tror jag alla vet vad det är och hur det känns. 
  • Agitation -  Ett tillstånd av starka spänningar, oro, rastlöshet och ångest, pådrivande.
  • Humörsvängningar - det tillståndet säger sig själv. Man svänger mellan ytterligheter snabbt och utan uttalad anledning. 
  • Oro - det har vi alla känt av i livet. Men i det här fallet kommer det utan anledning.
  • Insomi - Ett av de större psykiatriska problemen i Sverige, sömnsvårigheter av olika art. Uppvakning, svårigheter att sova, dålig sömnkvalitet.
  • Kataoni - kroppslig spändhet eller upptrissad motorisk aktivitet utan syfte och opåverkbar. Här känner jag igen mej väl, här spelar även sårbarhet in. Jag har neurologiska sjukdomar som skapar detta. Och det har bara blivit värre, och har uppstått på nya ställen efter 30 år. Det känns inte realistiskt att sjukdomen i sig själv skulle tvärsvänga efter 30 år. Så jag skyller det på kortisonet.
  • depersonalisation - Personer som uppvisar depersonalisation känner sig främmande inför den egna personen och det egna jaget. Även tankar och de direkta intryck som personen har av aktuella ting i omvärlden kan upplevas som främmande och drömlika.En svår psykologisk term att förklara. Men man känner inte igen sig själv och sitt agerande. Man upplever sig inte utifrån den självbild man burit på tidigare.
  • Delirium - vem har inte hört den termen? - Delirium är en drogutlöst eller organisk psykisk störning vars centrala symtom är desorientering, det vill säga nedsatt förmåga att korrekt identifiera tid, rum, egen person och aktuell situation.
  • Demens - det är en kemisk förändring i hjärnan som gör att vi förlorar förmåga till minnen och från och till inte kan uppfatta vad som händer i tid och rum.
  • Psykos - hemskt ord, men det händer, det betyder att att man tappar delar eller hela verklilghetsförankringen. Psykoser kan yttra sig på många sätt. De kan knappt vara upptänkbara för personen drar sig undan, likväl som det kan yttra sig som ett utåtagerande sätt som blir tydligt för omgivningen.
  • Självmordstankar, självmordsförsök (suicidal) - Man ser ingen anledning till att leva, tankar om att avsluta livet finns. När man går så långt att man funderar på HUR man ska göra det. DÅ MÅSTE man söka sjukvård akut! Men känslan av total meningslöshet med livet kan uppstå. Även om man bara bär tanken, sök hjälp på närmaste håll. Man vet aldrig när tanken på HUR uppkommer. Finns inte nära och kära, ring närmaste läkare. Men förstå att det är en biverkan, inte det du kanske vill. Livet kan vara underbart, men känslan är en biverkan och kan uppstå trots de perfektaste livsförhållanden. Men det är tabu fortfarande att nämna sådant. Men se det som något som inte är du, det är något du råkar ut för. 
  • Panikångest - Under en attack upplever personen en intensiv rädsla för att något hemskt ska inträffa utan att det föreligger något hot, panik och ångest utlöses och hela kroppen reagerar på det.


Och som ni ser kan det utlösas av vilket kortison som helst. Hydrokortison och de kortison som administreras till binjurepatienter är bland de starkare och vi äter det under lång tid. Och studierna visar på att ju högre dos, jo oftare desto större risk för dessa biverkningar utsätts man för. Nu får inte alla biverkningar men läser man på medicinska sidor, i Fass så förekommer alltid ordet psykiska störningar och där tar man till en ytterlighet, eurfori - världen är underbar och toppen, man kan inte må bättre. Till nästa ytterlighet, psykos. Där tappar man verklighetsförankringen och kan få många andra symtom som ni ser ovan. 

Så tänker man lite logiskt med tanke på de studier som läkartidningen hänvisar till så kan man dra slutsatsen att våra hjärnor är verkligen i riskzonen för biverkningar. Allt som räknas upp härrör till hjärnan.. Och det ger ytterligare ledtråd till varför det händer saker i vårt känsloliv när vi ska sluta med något som oavsett om vi vill eller inte påverkar vårt känslocentrum. Hur den påverkar hjärnan i stort vet jag inte. Men den delen kan jag utifrån utbildning och yrke. Och Läkartidningen talar om neuro, och neurologi är läran om hjärnan och dess funktion. Så jag drar slutsatsen att våra hjärnor blir starkt påverkade av kortison. Men ingen läkare har nämnt det i samband med medicineringen? Kortisol påverkar hjärnan, självklart, men det påverkar inte vårt känsloliv och våra kognitiva förmågor i den utsträckning som kortisonet tycks göra. Och det är lite skrämmande att utsätta sig för det utan att vara medveten om det. 

Jag vill inte skrämma någon, jag vill bara uppmärksamma vad kortison kan göra med oss i värsta fall. Och jag är hellre medveten om det och då kan jag snappa upp det och förstå vad som händer om man inte hamnar i en psykos... Då kan man inte se det själv pga den tappade verklightetsförankringen. Men omgivningen ser det i stället, det brukar vara väldigt påtagligt.

Men, jag vill inte skrämma upp er som kommer leva med HC eller annat som partner hela livet. Jag vill snarare ta reda på vad har jag inte fått veta om kortison. Det började med en misstänkt tarmsjukdom som är relativt ny men den har kommit med kortisonet. Men det finns inga belägg för det ännu. Och jag kan ha helt fel. Men jag blev nyfiken på vad gör kortisonet med mej? Förstår jag det, då kommer jag ha en annan förförståelse när jag trappar ut kortisonet, för det för med sig en del elände. Dels fysiskt, men jag är övertygad om att det även för med sig psykisk betingade besvär.

Och då är vi inne på det kemiska beroende som kroppen själv utvecklar för kortison. Och det har både med binjurar, hypofys och hjärnan att göra. Så det fortsätter i ett annat inlägg. Det kommer komma fler inlägg om biverkningar av kortison. Jag tyckte den psykiska delen var intressant utifrån de studier som presenterades. 

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Lakemedelsfragan/2017/02/Risk-for-psykiatriska-biverkningar-av-kortikosteroider/

Och det ger en liten hint om varför läkare är försiktiga med att skriva ut det.


Taget direkt från FASS

Varningar och försiktighet Tala med läkare innan du tar Hydrokortison Orion, om du har eller har haft: 4 Texten utskriven från Fass.se 2019-01-27 22:14
  •  diabetes magsår eller sår i tarmen 
  • osteoporos (benskörhet) glaukom
  • förhöjt tryck i ögat 
  • hjärtproblem (hjärtsvikt, nyligen inträffad hjärtinfarkt) högt blodtryck
  •  njur- eller leverproblem 
  • epilepsi 
  • inflammatorisk tarmsjukdom 
  • nyligen genomgått en operation där en konstgjord öppning mellan två normalt åtskilda utrymmen skapats (anastomos) 
  • psykiska problem 
  • problem med sköldkörteln
  •  myasthenia gravis (en sjukdom som påverkar musklerna) och samtidigt använder kolinesterashämmare (läkemedelsgrupp som kan användas vid myasthenia gravis) 
  • vattkoppor, mässling eller bältros. Undvik kontakt med människor som är smittade av eller har vattkoppor, mässling eller bältros. Om du kommer i kontakt med dessa sjukdomar, kontakta läkare omedelbart. infektion orsakad av tarmparasiter (t.ex. amoebiasis eller strongyloidiasis). Hydrokortison kan aktivera eller förvärra sådana infektioner. 
  • tuberkulos 
  • herpes simplex 
  • infektion i ögat. 
  • Hydrokortison kan aktivera eller förvärra svamp- och virusinfektioner i ögat muskelsvaghet efter att tidigare ha tagit steroider.  


Kontakta läkare om du utvecklar några nya infektioner under behandling med Hydrokortison Orion. Långtidsbehandling med höga doser av hydrokortison kan öka risken att utveckla infektioner eftersom hydrokortison kan dölja de vanliga infektionssymtomen. Kontakta läkare om du upplever dimsyn eller andra synrubbningar. 

Psykiska problem under behandling med hydrokortison Psykiska problem kan inträffa när du tar steroider som hydrokortison (se även avsnitt 4 Eventuella biverkningar). Dessa sjukdomar kan vara allvarliga. I regel börjar de inom några dagar eller veckor efter påbörjad behandling. Det är mer sannolikt få dessa sjukdomar vid höga doser. 

De flesta av dessa sjukdomar försvinner om dosen sänks eller om medicineringen upphör. Men om sjukdomar uppstår kan de kräva behandling. Tala med läkare om du (eller någon som tar detta läkemedel) visar tecken på psykiska problem. Det är särskilt viktigt om du är deprimerad eller har självmordstankar, och när dosen sänks eller behandlingen upphör. I ett fåtal fall har psykiska problem inträffat under nedtrappning av dosen. Stress, skador, operationer 

Om du tar eller nyligen har tagit Hydrokortison Orion och du blir sjuk, drabbas av stress, skadas eller ska genomgå en operation, tala med din läkare. Din dos av Hydrokortison Orion kan behöva ökas (eller du kanske måste börja ta det igen under en kort tid) för att förhindra ett kraftigt blodtrycksfall.

Blodets levringsförmåga (koagulationsförmåga) Kortikosteroider kan påverka blodets levringsförmåga, så försiktighet anmodas om du samtidigt tar något läkemedel som påverkar blodets levringsförmåga (se avsnittet "Andra läkemedel och Hydrokortison Orion").

Tala om för läkare om du tar eller nyligen har tagit andra läkemedel, även receptfria sådana. Vissa läkemedel kan öka effekterna av Hydrokortison Orion och din läkare kan vilja övervaka dig noga om du tar dessa läkemedel (t.ex. vissa läkemedel mot hiv: ritonavir, kobicistat). I

  •  synnerhet, ta inte detta läkemedel och kontakta din läkare eller apotekspersonal om du tar något av följande: fenytoin, karbamazepin och barbiturater (mot epilepsi) rifampicin och rifabutin (mot tuberkulos) naturläkemedel som innehåller johannesört (Hypericum perforatum) 
  • efavirenz och nevirapin (HIV-läkemedel) 
  • läkemedel mot svampinfektioner (ketokonazol, itrakonazol, posakonazol, vorikonazol, amfotericin B) erytromycin, telitromycin, klaritromycin, fluorokinoloner (antibiotika) 
  • läkemedel som innehåller östrogen och p-piller 
  • blodtryckssänkande läkemedel blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia), t.ex. warfarin acetylsalicylsyra 
  • läkemedel mot diabetes kolinesterashämmare (t.ex. pyridostigmin) 
  • vätskedrivande läkemedel (diuretika) 
  • hjärtglykosider (för behandling av hjärtsvikt), t.ex. digoxin teofyllin och beta2-sympatomimetika t.ex. bambuterol, fenoterol, formoterol, ritodrin, salmeterol, salbutamol, terbutalin (används för att behandla astma eller andra andningsproblem) 
  • antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel (d.v.s. NSAID), t.ex. ibuprofen, diklofenak eller naproxen somatropin (tillväxthormon) mifepriston (för avbrytande av graviditet) vacciner. 
  • Kortikosteroider kan minska effekten av vacciner och öka risken för neurologiska komplikationer (komplikationer som påverkar nervsystemet). Vacciner som innehåller levande försvagade virus eller bakterier bör undvikas helt och hållet (se avsnittet "Ta inte Hydrokortison Orion ")
  • Eventuella biverkningar Liksom alla läkemedel kan detta läkemedel orsaka biverkningar, men alla användare behöver inte få dem. 
  • Biverkningarna kan vara kraftigare hos äldre och barn. 
  • Personer som tar hydrokortison för att ersätta liknande kroppsegna hormoner brukar ha lägre risk att få biverkningar än personer som tar hydrokortison för andra sjukdomar. 
  • Din läkare kommer att vilja träffa dig emellanåt för att hålla ett öga på eventuella biverkningar Behandling med detta läkemedel kan ibland orsaka allvarliga biverkningar. Tala om för din läkare omedelbart om du märker något av nedanstående problem, eller om du tror att du löper ökad risk för att få en infektion (t.ex. om du har varit i kontakt med någon som har en infektion): 
  • en eventuellt livshotande allergisk reaktion som orsakar bl.a. hudutslag svullnad av ansikte eller väsande andning oregelbunden eller mycket snabb eller långsam puls, matthet hos barn, huvudvärk med kräkningar, apati och dåsighet. Detta är symtom på cerebral pseudotumör som kan höja trycket i skallen och som oftast förekommer efter avslutad behandling. 
  • brustet eller blödande sår i tarmen (kännetecknas av magont, speciellt om det verkar sprida sig till ryggen, blödning från ändtarmen, svart avföring eller blodiga kräkningar) 
  • akut inflammation i bukspottkörteln (buksmärta, eventuellt med chock, d.v.s. lågt blodtryck med minskad urinproduktion och ofta medvetslöshet)  
  • blodpropp i en ven (trombos) i benet. Symtom är en svullen, röd, varm, öm muskel hjärtsvikt - problem med hjärtats pumpfunktion, vilket utmärks av svullna fotleder, bröstsmärtor, andningssvårigheter och hjärtklappning eller oregelbundna hjärtslag, oregelbunden eller mycket snabb eller långsam puls; 
  • hypertoni (högt blodtryck, som kan utmärkas av huvudvärk eller allmän sjukdomskänsla). 


Allvarliga biverkningar: kontakta läkare omedelbart Steroider som hydrokortison kan orsaka allvarliga psykiska problem. Dessa är vanliga både hos vuxna och hos barn. De kan påverka omkring 5 av 100 personer som tar läkemedel som hydrokortison. att känna sig deprimerad, inklusive att ha självmordstankar att känna sig hög (mani) eller att humöret går upp och ner att känna oro, ha svårt att sova, svårt att tänka eller vara förvirrad och tappa minnet att känna, se eller höra saker som inte finns. Att få konstiga och skrämmande tankar, börja bete sig annorlunda eller få känslor av att vara ensam. Om du märker något av dessa problem tala med en läkare omedelbart.

Vad säger forskarna?






Hydrokortison till friska ökar risk för diabetes och benskörhet

Forskare har provat vad som händer om man ger unga friska människor tillskott av Prednisolon (hydrokortison). Redan 10 mg Prednisolon dagligen ledde till förhöjd blodsockernivå och benskörhetsmarkörer inom blott en vecka.
Det här jag skriva under på, mina blodsocker prover började flukturera. Jag har tur att ha en noggrann husläkare. Hon sa att hon behövde följa upp det eftersom diabetes är en känd biverkans från Hydrokortison. Jag råkade också ut för inflammerad bukspottskörtel. Allvarligt enligt husläkaren som började uppföljande prover på det. Men det la sig som tur var.
Jag blev nyfiken och letade vidare i vanlig ordning och hittade en studie från Karolinska Sjukhuset

Kortison kan öka risk för inflammation i bukspottkörteln

Publicerat 2013-02-26 13:52. Uppdaterat 2014-08-18 11:01
En ny studie från Karolinska Institutet visar att kortisonpreparat ökar risken för akut inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). Enligt forskarna talar resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA Internal Medicine, för att patienter som behandlas med kortison i vissa former bör informeras om riskerna och även uppmanas att avstå från alkohol och rökning.
Akut pankreatit är den vanligaste sjukdomen i bukspottkörteln. Hos 10-20 procent av patienterna utvecklas sjukdomen till en svår form med allvarliga komplikationer och hög dödlighet. De vanligaste orsakerna till sjukdomen är gallsten och hög konsumtion av alkohol, men för en fjärdedel av patienterna är orsaken till sjukdomen okänd.
Tidigare studier som baserats på enskilda fall har talat för att det finns en koppling mellan akut pankreatit och viss läkemedelsanvändning, exempelvis av preparat som innehåller steroidhormonet kortison. Kroppseget kortison bildas förenklat i binjurarna och kan relateras till exempelvis stress och att reglera dygnsrytmen. Den vanligaste formen hos människa är kortisol, även kallat hydrokortison. Syntetiskt kortison används bland annat vid behandling av astma och autoimmuna sjukdomar, så som reumatiska sjukdomar.
Den aktuella studien är den första systematiska studien som klargör sambandet mellan kortisonpreparat och akut pankreatit. Totalt 6000 patienter som fått diagnosen akut pankreatit mellan åren 2006 och 2008 jämfördes med 61000 friska kontrollpersoner. Studiens resultat visar att personer som behandlades med kortisonpreparat i tablettform hade 70 procents ökad risk för akut pankreatit. Sambandet sågs först efter tre dagars läkemedelsanvändning, vilket stärker bevisen för att kortisonet och inte den behandlade sjukdomen i sig orsakat fynden.
- Någon riskökning observerades däremot inte för personer som använde kortison i inhalationsform, exempelvis astmaspray. Men personer som påbörjar behandling med kortisontabletter bör avstå från rökning och alkohol, som är riskfaktorer för inflammation i bukspottkörteln, säger Omid Sadr-Azodi, studiens huvudförfattare.
Studien har finansierats genom bidrag från Vetenskapsrådet och Bengt Ihre-fonden.

Publikation

Omid Sadr-Azodi, Fredrik Mattsson, Tomas Sjöberg Bexelius, Mats Lindblad, Jesper Lagergren & Rickard Ljung

Är det här intressant att läsa om?

måndag 3 september 2018

Olika hormoner och binjurarna

Dr Lam är en erkänt kunnig läkare i USA som ligger långt fram i kunskap och behandling vad gäller binjurar och hormoner. Det finns diverse artiklar i bloggen översatta från dr Lams sida som jag uppmanar alla att läsa. Googe translate översätter till googlesvengelsek

Här har han skrivit en artikel som publicerats i en tidskrift i USA


Sambandet äggstockar-binjurar-sköldkörtel
Skribent: Michael Lam, leg. läkare

Det endokrina systemet består av åtta olika körtlar som sitter strategiskt placerade i kroppen. Tre av de viktigaste körtlarna för kvinnor är äggstockarna, binjurarna och sköldkörteln.

Binjurarna, sköldkörteln och äggstockarna styrs via varsin axel: HPA-, HPT- och HPO-axeln (H står för hypotalamus, P för hypofysen och A, T och O för respektive slutorgan – binjurar, sköldkörtel och äggstockar). Hypotalamus signalerar till hypofysen som i sin tur talar om för slutorganen att tillverka hormoner som påverkar resten av kroppen. Slutorganen ingår även hormonellt i andra organsystem via olika nätverk och axlar. 

Ett sådant hormonsystem kopplar samman äggstockarna, binjurarna och sköldkörteln till den så kallade OAT-axeln. Det som händer i ett organ kommer därför att ha en fysiologisk, klinisk eller subklinisk effekt på den här axelns övriga organ, vilket innebär att de tre organen är hormonellt beroende av varandra för optimal funktion.


Om binjurarna är svaga störs därför ofta även sköldkörtelns funktion, och menstruationscykeln kan bli oregelbunden. På samma sätt kan en underaktiv sköldkörtel försämra funktionen hos binjurarna. Hormonella obalanser i äggstockarna, t.ex. östrogendominans (d.v.s. för högt östrogen i förhållande till progesteron), förvärrar ofta befintlig subklinisk hypotyreos.

Så man kan konstratera att är en axel i obalans så drar de med sig de andra axlarna i sin obalans. Så det är lätt att konstatera att de hör samman och bör uppmärksammans tillsammans. De prover jag tagit på endo har alltid innefattat både kvinnliga och manliga könshormoner och som jag ser det så måste det här vara grunden till det.

Obalanserad OAT-axel

Obalanser i OAT-axeln kan ge mängder av hälsoproblem som är irriterande i sin mildaste form och invalidiserande som värst. De vanligaste besvären vid OAT-obalans ger symtom som visar på samtidig underfunktion i två eller alla tre organen. Östrogendominans och underfunktion i sköldkörtel och binjurar är ett vanligt scenario. 


Symtomen kan vara 

  • sömnbesvär, 
  • trötthet eller kronisk trötthet, 
  • ledvärk, 
  • träningsintolerans, 
  • hjärndimma, 
  • sockerintolerans, 
  • diabetes, 
  • torr hud, 
  • frusenhet, 
  • låg ämnesomsättning, 
  • oförmåga till viktnedgång, 
  • PMS, 
  • endometrios, 
  • oregelbunden menscykel, 
  • bröstcystor, 
  • oro/ångest, 
  • depression, 
  • övervikt kring midjan 


Det vad man brukar kalla binjureutmattning eller på väg mot detta.

Kvinnor som har opererat bort äggstockarna kan ändå ha obalans i OAT-axeln på grund av östrogenobalans eftersom det inte bara är äggstockarna som tillverkar östrogen. Det produceras även i binjurarna och i fettvävnad.

Här står det klart och tydligt att binjurarna är involverade i östrogenets formande. Samma sak kan du läsa i föregående inlägg.

OAT-obalans innebär en hormonell obalans som kan vara både klinisk och subklinisk, men som ännu inte erkänns inom den konventionella medicinen (hypo2 samt binjureutmattning, dvs kortsolprover över referen). Eftersom den kliniska bilden innefattar flera endokrina systemobalanser finns det inga prover som kan isolera och identifiera det exakta orsaksstället. Det råder alltså ett skriande behov av forskning på det här området. 

Och eftersom forskning är kumulativ, så är det möjligt att den redan finns. Men det kan inte uteslutas även om forskningen inte ännu kunnat påvisa det. (Jag har i många år varit kanin åt neuro i Uppsala. Det brukar ta 4-10 år innan forskningen kommer i kapp oss. Och då kommer överläkaren in och bara strålar. Han ler och säger att äntligen har forskningen kommit i kapp oss. Bara för att forskningen inte ännu kunnat påvisa saker så betyder det inte att hypoteser kan stämma.) 

Dilemmat här är att binjureutmattning är inte ett erkänd sjukdomsdiagnos, det är förstadiet till en binjurebarksvikt. Om man tog tag i det tidigare så skulle inte så många behöva drabbas av denna hemska sjukdom, man skulle kunna lindra din innan den utvecklades till en svår sjukdom. Funktionell medicin som inte ännu det finns så mycket i Sverige jobbar utifrån detta.

Vår aktuella förståelse av detta tillstånd kommer därför huvudsakligen från klinisk erfarenhet och olika fallstudier. Därmed måste obalanser i OAT-axeln i nuläget ses som ett kliniskt tillstånd, inte som ett sjukdomstillstånd, som bara ska övervägas när konventionella endokrina, diagnostiska och terapeutiska metoder inte ger önskat resultat och när konventionella utredningar och prover inte är tillräckligt.

Eftersom symtomen är så många, överlappande och olikartade, är det lätt att även en läkare med mer holistiskt synsätt blir överväldigad.

Det finns en motsvarighet till OTA-obalans hos män som leder till minskad könsdrift och lågt testosteron. Låga nivåer av manligt könshormon påverkar också sköldkörtelns och binjurarnas funktioner.

Så män fungerar som kvinnor när det gäller binjurar och könshormoner. Bara där finns en intressant koppling som påvisar att det är en generell funktion/produktion för människan. Endo Cecilia har berättat om detta, män har svårare generellt att ta till sig detta, men det är lika vanligt hos män som hos kvinnor.

Östrogendominans och OAT-axeln 

Östrogendominans kan öka sköldkörtelbindande proteiner i blodomloppet. Därför kan sköldkörtelblodprover uppvisa normala värden samtidigt som det kan råda brist på sköldkörtelhormon i vävnaderna, vilket leder till subklinisk eller klinisk hypotyreos.

När östrogennivån är hög har binjurebarken svårare att svara på signaler från hjärnan om ökad kortisolproduktion. Östrogen försämrar även binjurefunktionen genom att störa utsöndringen av kortisol från binjurebarken. Hög östrogennivå kan leda till en motsvarande ökning av kortisolbindande globulin som cirkulerar i blodomloppet där det binder till fritt kortisol så att detta inaktiveras. Därför ska man om man har binjureproblem fundera över intag av hormoner med östrogen. Det gäller så väl ppiller som de hormoner som gärna skrivs ut under klimaterieperioder. Här ser man att det inte bara är i salivprover som det det blir fel med hormonerna, det påverkar hela kortisolsystemet.

Passera cellmembranen

Alltså kan en kvinna med östrogendominans ha tillräckligt med totalkortisol i blodet medan hennes fria, tillgängliga kortisolnivå är låg. Eftersom enbart fritt, obundet kortisol kan passera genom cellmembranen och aktivera receptorer inuti cellerna, avtrubbas kortisolets effekt på cellnivå. 

Intressant, detta är det första jag hör om detta, men det är värt att gräva vidare i.

Och precis som östrogendominans kan bidra till binjureinsufficiens, kan binjureinsufficiens bidra till östrogendominans. Kortisol tillverkas i binjurebarken av progesteron. Om binjurarna är svaga tenderar kortisolet att vinna över progesteronet, vilket kan ge låg progesteronnivå och därmed relativ östrogendominans. 

En ogynnsam feedbackslinga skapas som bildar en ond cirkel. För mycket östrogen i förhållande till progesteron påverkar både sköldkörtelns och binjurarnas funktion, och trötta binjurar och sköldkörtel kan förvärra östrogendominansen.

Binjurarna sviktar först

Binjurarnas funktioner brukar vara de första endokrina funktionerna som sviktar när kroppens normala kompensatoriska respons överväldigas av stress. Tyvärr erkänns detta sällan som ett patologiskt tillstånd. Accepterade sociala kompensatoriska åtgärder, t.ex. kaffeintag, maskerar ofta de underliggande problemen när binjurarna lägger in överväxeln för att klara de tidiga tecknen på binjuretrötthet. 

Och där har många varit och det finns många fler som är, ju mer samhället och vardagen kräver av oss desto större tendens till binjureutmattning möter man. Man får inte glömma att svåra traumatiska händelser i livet har en tendens att utlösa det.

Nästa endokrina körtel som påverkas är den insulinproducerande delen av bukspottkörteln. Kroppens blodsockernivåer råkar i obalans och kompenseras tillfälligt genom sug efter läsk och energidrycker, godis och fikabröd. 


Oj, så många år jag levde med dom symtomen. Men de är över nu, nu är det överväldigande att äta för mycket socker. Men om jag blir riktigt låg. Då tjuter sockersuget rejält, i vissa lägen så får det ta över tillfälligt. Men för det mesta är det en varningssignal för mej som det är idag.

Efter bukspottkörteln kommer sköldkörteln. Trötthet, tröghet, frusenhet och viktuppgång är vanliga förstasymtom som leder patienten till vårdcentralen där hypotyreos ofta diagnostiseras och behandlas rutinmässigt med syntetiskt sköldkörtelhormon. Trots detta kvarstår symtomen över tid hos mer än 70 procent av patienterna som får sköldkörtelmedicin. 

Efter sköldkörteln uppstår oftast onormal funktion i äggstockarna där östrogendominans är en vanlig följd. Symtomen innefattar då PMS, endometrios, bröstknölar och oregelbunden menscykel. Hormonersättning kan fungera kortsiktigt, men om inte binjurarna kollas upp och behandlas vid behov, kommer patientens respons att avta på sikt.


Slutligen påverkas även bisköldkörtlarna, tallkottkörteln, autonoma nervsystemet samt hypotalamus. När det har gått så långt är OAT-axeln i stark obalans.


Binjuretröttheten upptäcks ofta sist, trots att den uppstår först. Dessutom övervägs bara behandling när funktionen är starkt nedsatt, med samtidiga allvarliga störningar i äggstocks- och sköldkörtelfunktion. Och om binjureinsufficiens till slut upptäcks, läggs sällan tillräcklig vikt vid samtidiga obalanser i äggstockar och sköldkörtel.


Har någon hört en endokrinolog tala om detta, jag känner igen allt från Elisabeths blogg där det står mer lättfattat. Sök på kost och läs det nedersta inlägget.

Nyckeln till att åtgärda OAT-obalansen återfinns hos binjurarna, eftersom det är här som kortisolet tillverkas. Vid binjuretrötthet uppstår obalans i kortisolproduktionen som ofta leder till multipel organresistens som kan innefatta både sköldkörtel och äggstockar.


Inte är det någon som funderat över mina äggstockar, förutom då jag besökt gyn. Det vore kanske intressant att göra det nu när jag står under behandling.

Faktum är att binjuretrötthet är en vanlig men ofta förbisedd orsak till sekundär klinisk eller subklinisk hypotyreos. Det klassiska scenariot är att patienten klagar hos läkare på stark trötthet, torr hud, viktökning, låg kroppstemperatur och sömnproblem. 


Kan det vara så enkelt, eller tänker jag fel? Missar man binjurarna för att man bara ser de typiska symtomen på hypoteryos?

Sköldkörtelproverna visar antingen normalt eller högt TSH, normalt eller lågt T3 och fritt T3, normalt eller lågt T4 och fritt T4. Patienten brukar då behandlas med sköldkörtelhormonersättning. En tillfällig förbättring är att vänta, men avtar efter ett tag och symtomen kvarstår.


Vilken läkare har tagit fritt T3 på er. Jag har aldrig varit med om det. Jag känner igen högt TSH, lågt T3 och lågt T4, där började min resa 2012.

Ibland skrivs för höga doser sköldkörtelmedicin ut för att normalisera till synes suboptimala blodnivåer. Kroppen sätts på överväxel så att den basala ämnesomsättningen höjs. I det här läget kan en befintlig, tidigare dold binjuresvaghet plötsligt visa sig som förvärras till binjureinsufficiens. Antidepressiva läkemedel skrivs ofta ut som en lösning för att kontrollera de nya symtomen eftersom läkaren nu har slut på alternativ. Inte sällan förvärrar detta OAT-obalansen.


Det finns många frågor om SSRI, jag ska se om Cecilia har tid att ringa mej och berätta om det. Men hon jobbar så det kan dröja.

Det är viktigt att förstå att optimal binjurefunktionen spelar en huvudroll i den här obalansen. När binjurarnas aktivitet försvagas, uppstår kortisolinducerad resistens hos så gott som alla övriga hormonreglerade organ inklusive äggstockar, sköldkörtel och bukspottkörtel. Få hormoner – t.ex. insulin, progesteron, östrogen och testosteron – har möjlighet att arbeta på optimal nivå när binjuretrötthet föreligger.


Den normala negativa feedbackslingan via hypotalamus och hypofysen kan trubbas av och bindande transporthormoner i blod kan störas. Varje hormons förmåga att reglera och anpassa sitt målorgan för att uppnå homeostas försämras därför ofta.


Vanliga symtom är instabilt blodtryck och blodsocker, bipolära tillstånd och oro/ångest som kommer och går, okontrollerbara reaktiva adrenalinrusher, ”hjärndimma”, långsammare ämnesomsättning och oregelbundna menstruationer.


Eftersom läkare saknar klinisk utbildning gällande binjuretrötthet, behandlar de bara symtomen på svag sköldkörtel och svaga äggstockar. I ett tidigt skede av binjuretrötthet är kortisolutsöndringen hög eftersom kroppen försöker att neutralisera det konstanta stresspåslaget.


Och här kan jag av mina egna prover utläsa när det började, jag hade höga kortisolnivåer men inom referens innan dom sjönk som en sten.

Men när för mycket kortisol produceras uppstår många ogynnsamma effekter. Kortisolet blockerar t.ex. cellernas progesteronreceptorer som blir mindre känsliga.


Progesterontillverkningen i binjurarna avtar i förmån för kortisolproduktionen.


Som vi sett kan detta ge en obalans mellan östrogen och progesteron där östrogen dominerar – åtminstone relativt. Det är ingen slump att hälsobesvär som kan kopplas till förhöjt östrogen – t.ex. PMS, fibrom och andra besvär som är typiska före klimakteriet – ökar när kvinnor närmar sig 35–40-årsåldern.


Många kroniskt sjuka har både låg binjure- och sköldkörtelfunktion


I sådana fall är det viktigt att börja läkeprocessen genom att stötta binjurarna innan man sätter in sköldkörtelhormon. Annars kan den ökade cirkulationen av sköldkörtelhormon belasta de redan svaga binjurarna ännu mer, vilket då kan leda till svår binjureinsufficiens. 

Och därför står det i Fass att innan Levaxin sätts in ska kortisolprov tas.

En behandlingsplan som bara bygger på att stötta en enskild körtel utan att överväga obalans i organsystemen fallerar ofta och kan till och med göra situationen värre.

En behandling som fokuserar på binjurarna först leder däremot ofta till anmärkningsvärda resultat eftersom äggstockarnas och sköldkörtelns hormoner får chans att balansera sig själva när binjurarnas återhämtar sin styrka.


Hypotyreos

Hypotyreos kan vara primär eller sekundär. Primär hypotyreos är lätt att behandla genom tillförsel av sköldkörtelhormon. Men om symtomen på hypotyreos kvarstår trots behandling, måste man gå vidare oavsett labbprovernas värden för att hitta orsaken till den låga sköldkörtelfunktionen.


Sekundär hypotyreos beror på nedsatt funktion i ett annat organsystem. Binjuretrötthet är en av de mest förbisedda och dessutom vanligaste orsakerna till både klinisk och subklinisk sekundär hypotyreos.


Låg binjurefunktion leder ofta till låg sköldkörtelfunktion, som vanligtvis visar sig genom höga nivåer av sköldkörtelbindande globulin (TBG), lågt fritt T4, lågt fritt T3, högt TSH samt låg kroppstemperatur. Få läkare har kunskaper om det här sambandet. Lyckligtvis kan sekundär hypotyreos hävas när det underliggande problemet åtgärdas.


Sköldkörteln och OAT-axeln

Sköldkörtelobalans är kanske den mest förvirrande, mest invecklade och svåraste av de endokrina sjukdomarna. Behandling av sköldkörtelsymtom utan fullständig förståelse för de komplexa bakomliggande orsaker som kan kopplas till äggstockar och binjurar fallerar ofta över tid.


Här kommer den funktionella eller alternativa vården in som ser helheten och inte bara tittar på specifika organ.

Eftersom sköldkörteln reglerar ämnesomsättningen påverkar den även kroppens produktion av könshormoner, bl.a. SHBG (könshormonsbindande globulin), prolaktin och GnRH (gonadotropinfrisättande hormon) som alla inverkar på menstruationscykeln och kroppens förmåga att bli gravid.


Sköldkörtelhormon stimulerar även äggstockarnas progesteronproduktion.
Onormal sköldkörtelaktivitet kan därför skapa störningar i menstruationscykeln hos både yngre och lite äldre kvinnor. Kvinnor med PCOS och infertilitetsproblem har ofta kroniskt låg progesteronnivå. Problemen blir ofta värre dagarna före menstruation.


Obehandlade sköldkörtelproblem kan bidra till infertilitet, PMS och klimakteriesymtom. Eftersom sköldkörtelhormon har likheter med vissa metaboliter av östrogen och progesteron kan receptorer för sköldkörtelhormon både blockeras och främjas av östrogen och progesteron.


Obalans mellan sköldkörtelhormon T3 och T4 kombinerat med obalans mellan östrogen och progesteron kan efterlikna klimakteriesymtom och leda till många olika symtombilder ifråga om humör, temperaturreglering, kvarhållande av vätska, energinivå och sömnkvalitet. Kvinnor med normala TSH-värden kan faktiskt lida av subklinisk hypotyreos utan att veta om det.


Sköldkörteln har också en nära koppling till binjurarna. När binjurarna är svaga minskar deras förmåga att hantera stress och energireserverna blir lidande. För att öka överlevnadschansen tvingar binjurarna kroppen att nedreglera energiproduktionen på olika sätt. Med andra ord minskar ämnesomsättningen för att spara energi: kroppen behöver vila.
Labbprover av T4 och T3 kan därför vara normala samtidigt som de klassiska symtomen på hypotyreos är uppenbara med konstant låg kroppstemperatur och nedsatt ankelreflex. Alternativt kan blodproverna visa låga nivåer av fritt T4 och fritt T3 medan TSH-värdet är normalt eller förhöjt.


I bägge fallen är sköldkörtelbehandling med syntetiskt T4- och T3-hormon utan att först överväga binjurestöd ett vanligt misstag som kan leda till att OAT-obalansen ökar. Orsakssambandet är enkelt. Behandlingen med sköldkörtelhormon ökar ämnesomsättningen, vilket är detsamma som att försätta alla kroppens system på överväxel vid en tidpunkt då kroppen försöker vila genom nedreglering.


Den här överlevnadsmekanismen går alltså ut på att minska – inte öka – nivåerna av T4 och T3. Medicineringen står i rak motsats till kroppens överlevnadsstrategi och i många fall kan den liknas vid att hälla olja på öppen låga. Binjurar som redan är på gränsen till utmattning klarar inte att kompensera belastningen från den ökade energiproduktionen.


Sköldkörtelmedicinering under sådana förhållanden kan leda till en tillfällig men oftast kortlivad symtomförbättring och energistegring. Tröttheten kommer sedan tillbaka när sköldkörtelmedicinen underminerat den redan befintliga binjuretröttheten och påskyndar ofta binjureutmattningen.


Tröttheten fortsätter att öka långt utöver de inledande symtom som medicineringen var avsedd att åtgärda. Det enda som hjälper är att öka dosen eller byta till kraftfullare sköldkörtelmedicin.


Men vad händer då i kroppen? Även om värdena för T4, T3 och TSH kan förbättras uppvisar patienten ingen symtomförbättring, ofta tvärtom. Läkaren kan vilseledas av de "förbättrade" labbresultaten och tro att man är på rätt väg. Om värdena för FT4, FT3 och rT3 inte vägs in i den kliniska bilden får man ingen kännedom om hur sköldkörtelmedicinen fungerar på cellnivå.


Kroppens rop på hjälp fortsätter att genljuda i form av låg kroppstemperatur, medan läkaren kanske fortsätter att öka dosen av sköldkörtelhormon. Det här tillvägagångssättet kommer inte att fungera långsiktigt och medicineringens oavsiktliga negativa effekter på binjurarna överstiger snart dess fördelar för sköldkörteln.


Medan binjurarna fortfarande fungerar kommer de att fortsätta att nedreglera så mycket de bara kan och trubbar därmed av kroppens respons på sköldkörtelmedicinen. Till sist är patienten så överlastad med sköldkörtelhormon att biverkningar som hjärtklappning och darrningar uppstår medan tröttheten och känslan av tröghet ligger kvar.


Personer med hypotyreos som inte blir bättre av sköldkörtelmedicin bör alltid överväga binjuretrötthet som en möjlig bakomliggande orsak till underfunktionen. En normalisering av binjurefunktionen i sådana fall är nyckelbehandlingen och leder ofta till spontan tillbakagång av symtomen på hypotyreos. Ju snabbare binjuretröttheten åtgärdas, desto snabbare kommer symtomen på hypotyreos att förbättras.


Det är dock viktigt att observera att sköldkörtelprover kommer att visa på fortsatt låg funktion under en tid medan binjurarna återställs på grund av en fördröjande effekt. TSH-värdet kan vara fortsatt högt och ligga utanför det normala intervallet medan fritt T3 och fritt T4 är låga. Den här fördröjningen kan vara i flera månader. Men efterhand som binjurarna återställs förbättras patientens kliniska tillstånd med normal kroppstemperatur, ökad energi, minskat behov av sköldkörtelmedicin och förbättrad viktkontroll.


Samtidigt som det är viktigt att ge binjurarna primärt fokus hos patienter med nedsatt binjure- och sköldkörtelfunktion, är det viktigt att inte abrupt sluta med sköldkörtelmedicinering (eller annan behandling med naturliga körtelextrakt eller örter som har stimulerande effekt) utan läkares vägledning.


Om man tvärt slutar med medicinerna kan mycket olustiga abstinenssymtom uppstå och i sällsynta fall kan binjuretröttheten förvärras. Den bästa kliniska strategin är att ge binjurarna stöd och näring och låta sköldkörtelfunktionen förbättras på egen hand.


Den sämsta strategin vid binjure- och sköldkörteldysfunktion är att bara fortsätta att öka sköldkörtelmedicineringen. Följden kan bli att patienten blir beroende av den starka medicinen samtidigt som man lider av symtom på förgiftad sköldkörtel, t.ex. hjärtklappning. Man är då konstant trött och orolig under dagen men samtidigt för uppskruvad för att somna på kvällen.


I sådana fall fortsätter binjurarna att svikta och nedreglera kroppens funktioner för att spara energi. Detta är ingen ovanlig situation, men ignoreras fortfarande.
En sista punkt som är viktig att observera är att försök att gå ned i vikt ofta misslyckas när det råder OAT-obalans på grund av den underliggande metaboliska rubbningen. Den goda nyheten är att när balansen i OAT-axeln återställs kommer viktminskningen ofta naturligt. Att sätta viktminskning som en högsta prioritet är därför ingen bra strategi i dessa lägen.


Nedsatt sköldkörtel- och binjurefunktion och OAT-obalans

Trots att symtom på samtidig låg binjure- och låg sköldkörtelfunktion inte alls är ovanlig, uppmärksammas inte sambandet i den konventionella medicinen. Personer som diagnostiseras med hypotyreos efter en traumatisk eller starkt stressande händelse, t.ex. en olycka, en infektion, en komplicerad graviditet eller ett känslomässigt trauma som skilsmässa eller nära anhörigs dödsfall, bör vara särskilt uppmärksamma om sköldkörtelmedicinering inte hjälper.


Jag läser det här ca 6 år försent inser jag nu.

Personer med dålig reglering av kroppstemperaturen tycks vara mer benägna att tillhöra den mixade orsaksbilden med symtom på både binjuretrötthet och hypotyreos. Detta är särskilt vanligt hos personer med OAT-obalans som har konstant låg kroppstemperatur mellan 33 och strax under 37 grader.


Och där ligger jag på mina stadiga 36 grader. Från födseln och framåt.

De kan också vara känsligare för den omgivande temperaturen och känna sig varmare än normalt när det är varmt och frysa mer än normalt när det är kallt. De lider även av trötthet, torr hud och viktuppgång.


Patienten med blandad orsakstyp är svårast att bota. Man bör börja med att uppmärksamma binjurarna eftersom de utgör nyckeln till den fortsatta läkningen. Om binjurefunktionen normaliseras kan symtomen på hypotyreos i dessa fall ofta minska eller försvinna helt.


Dominans hos en viss axelkomponent

Vid OAT-obalans är det vanligt att en axelkomponent dominerar och därför är mer problematisk. Den komponenten återspeglar oftast det organsystem som är konstitutionellt svagast och alltså mest skadat. Exempelvis kan symtomen på subklinisk hypotyreos vara svårare jämfört med störningar hos binjurar och äggstockar.


Personer som uppvisar klinisk sköldkörteldominans har oftast mycket låg fysisk energinivå utöver de klassiska tecknen på hypotyreos – t.ex. torr hud och oförmåga att gå ned i vikt. Tröttheten är deras främsta besvär. De är för trötta för att bry sig om PMS eller depression även om dessa symtom också finns och kan ge läkaren ledtrådar.


De flesta inom sjukvården tenderar dock att missa dem om de inte har kunskap om nedsatt binjurefunktion, utan tror att hypotyreos är det enda problemet.


Den binjuredominanta typen lider ofta av känslomässiga besvär som oro/ångest och irritabilitet. De är också trötta, men tröttheten är oftast inte lika besvärlig som den känslomässiga berg- och dalbana som dessa personer hamnar i.


Personer vars äggstockar är den dominanta körteln brukar uppleva stora problem med hjärndimma och minnesbesvär utöver PMS och andra symtom på östrogendominans.
Att ta reda på vilken av OAT-axelns körtlar som är dominant är viktigt när man lägger upp ett återhämtningsprogram eftersom rekommendationerna för näringsintag, kost och övrig livsstil skiljer sig åt mellan grupperna. Exempelvis brukar naturlig GABA (eller GABA-höjande näringsämnen, red. anm.) vara effektivt för att öka sömnkvaliteten hos binjuredominanta personer. Men det fungerar inte alls lika bra som 5-HTP för sköldkörteldominanta personer. Varje näringsämne har sin unika väg och måste matchas med rätt orsaksproblem för att uppnå maximal effektivitet.


Och här påpekar jag vikten att inte experimentera. De köpta men inte hjälande kosttillskotten kan komma att kosta mer än att söka hjälp inom holistisk vård.

När det gäller kosten brukar sköldkörteldominanta må bra av främst vegetarisk mat med ökad andel fiber för bättre matsmältning och upptag, medan äggstocksdominanta har mest fördel av en kost med mycket protein i förhållande till kolhydrater.


Binjuredominanta mår ofta bäst av en balanserad kost som lutar lite mer åt protein och fett plus fler mål per dag för att få bukt med hypoglykemi. Personer med en blandad typ behöver en kombination av ovanstående.


Gällande motion är sköldkörteldominanta ofta bäst lämpade för rytmisk, taktfast träning som löpning eller simning. Äggstocksdominanta mår bäst av mildare och mentalt fokuserad träning som yoga. Den binjuredominanta typen är svårare eftersom den kan delas in i två huvudkategorier – personer med hög binjurefunktion och personer med låg binjurefunktion.
Ansträngande träning är ofta fördelaktigt för personer med hög binjurefunktion eftersom den hjälper dem att bränna bort överskottsadrenalin.


Personer med låg binjurefunktion bör tvärtom ofta undvika träning tills kroppens reserver är återställda genom rätt näring och kost. Sedan kan en gradvis upptrappning av isometrisk (statisk) och isotonisk (dynamisk) träning inledas.


Men det kan också hända att den dominerande typen förändras under återhämtningens gång så att en sköldkörteldominant person t.ex. övergår till att vara binjuredominant. Detta kan uppstå när sköldkörtelfunktionen förbättras eller om man har akut binjureutmattning som överväldigar sköldkörteln.


Genom att ta reda på vilken komponent som är dominant under läkeperioden kan rätt behandling prioriteras med rätt naturligt stöd vid rätt tidpunkt. Självhjälp eller den standardiserade "shotgun"-metoden utan noggrant övervägande av körteldominans och uppföljning av förloppet leder ofta till fördröjd eller utebliven läkning.


Läs på noga!


Översättning: Helene Sandström
Den här förkortade versionen har översatts med tillstånd av Dr. Michael Lam ("författaren") för Näringsmedicinsk Tidskrift.
Författaren har inget ansvar för översättningens riktighet, utan ansvaret ligger helt på översättaren. Originalartikeln finns att läsa på engelska i oförkortad form på www.DrLam.com
This abridged version is translated in full with permission of Dr. Michael Lam (the “Author”) by the Swedish Journal of Nutritional and Functional Medicine. Sole responsibility for the accuracy of the translation rests with the translator and the Author assumes no responsibility for the accuracy of translation. The original complete unabridged article in English can be viewed at www.DrLam.com
Michael Lam, leg. läkare och medlem i American Board of Anti-Aging Medicine, är specialist inom preventivmedicin.
Han är författare till ett stort antal artiklar samt följande böcker: Five Proven Secrets to Longevity, How to Stay Young and Live Longer, Estrogen Dominance – Hormonal Imbalance of the 21st Century och Beating Cancer with Natural Medicine.

GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...