KORTISON - BIVERKNINGAR PANKEATIT - DVS INFLAMMERAD BUKSPOTTSKÖRTEL

VAD ÄR DÅ DETTA? DET ÄR BUKSPOTTSKÖRTELN SOM INFLAMMERAS. 

Den milda formen av akut pankreatit drabbar cirka 90 procent av fallen och ger visserligen upphov till besvärlig buksmärta, men sjukdomen läker med enkla behandlingsmetoder på ett fåtal dagar. Sjukdomen i sig ger aldrig upphov till någon dödlighet, men enstaka äldre och nedgångna individer kan avlida av hjärtinfarkt, blodpropp och liknande vid den extra påfrestning pankreatiten utgör.

Vad gör bukspottskörteln i kroppen? Bukspottkörtelcellernas uppgifter är att producera bukspott (99 procent) och hormoner som insulin och liknande (1 procent). Bukspottet bryter ner fett, protein och kolhydrater i tarmen i så små delar att de kan sugas upp och bli till näring i kroppen. När bukspottkörteln inflammeras störs transporten av enzymerna (”bukspottet”) från bukspottkörteln till tarmen och enzymerna börjar bryta ner vävnaden där de bildas. Verkningarna av denna nedbrytning, som är begränsad vid mild pankreatit men spridd vid allvarlig pankreatit, ger upphov till symtomen.

Huvudsymtomet vid bukspottkörtelinflammation är smärta. Vanligen är den belägen i bukens övre del, men den kan någon gång dessutom kännas in under vänster eller höger revbensbåge, ibland ut i ryggen och någon gång vara mer diffus eller till och med göra ont uppe i axlarna. Graden av smärta är inte relaterad till alvarlighetsgraden. De med den mest allvarliga formen klagar ofta inte alls över buksmärta. Smärtan är av molvärkskaraktär och kan ibland vara mycket kraftig. Alla typer av rörelser ger förvärrad smärta varför den sjuke oftast ligger stilla blick stilla.

Eftersom bukspottkörtelinflammationen ger någon grad av bukhinneretning rör sig oftast magsäck och tarmar sämre vilket ger upphov till aptitlöshet, illamående och ibland kräkning.

Ofta blir hela ämnesomsättningen påverkad, vilket bland annat yttrar sig i dålig blodsockerkontroll, så att patienten kan behöva extra insulin trots att vederbörande i övrigt inte är sjuk på det sätt som vid ”vanlig” diabetes.

Läkartidningen skriver:

I en registerstudie i JAMA Internal Medicine kopplas kortisonbehandling till ökad risk för pankreatit.

Författarna har tittat på 6 161 patienter som förstagångsinsjuknade i akut pankreatit. Patienterna var i åldern 40–80 år då de insjuknade. Medelåldern var 63 år, och 55 procent av dem var män. De har jämförts med 61 637 friska kontroller matchade vad gäller ålder och kön.

Det visade sig att behandling med kortison i tablettform var vanligare bland patienter som insjuknat i pankreatit. Intressant nog var det först efter fyra dagars kortisonbehandling som den ökade förekomsten av pankreatit noterades; 4–14 dagar efter påbörjad behandling var risken ökad med 73 procent jämfört med hos jämnåriga som inte behandlades med kortison. Under de första tre behandlingsdagarna såg man däremot ingen skillnad jämfört med befolkningen i stort.

Det faktum att risken inte ökade under de första tre behandlingsdagarna tolkas av författarna som att det kan vara själva kortisonbehandlingen, och inte den bakomliggande sjukdomen, som står för riskökningen.

Författarna har därtill specifikt tittat på olika kortisonpreparat. För patienter som fick betametason var förekomsten av pankreatit ökad med 250 procent 4–14 dagar efter att behandlingen påbörjats jämfört med befolkningen i stort som inte kortisonbehandlades. För patienter som behandlades med prednisolon var riskökningen mer blygsam, 41 procent ökad risk jämfört med obehandlade jämnåriga.

Värt att notera är att kortison i inhalationsform inte kunde kopplas till ökad risk att drabbas av pankreatit. De vanligaste orsakerna till akut pankreatit är gallsten och alkohol. En rimlig följd av de aktuella rönen är att patienter som behandlas med kortison i tablettform uppmanas att avstå från alkohol under behandlingen för att undvika att drabbas av pankreatit. Mekanismen genom vilken kortisonbehandling skulle kunna öka risken för pankreatit återstår att utreda.

Karlinska sjukhuset skriver om en studie på sin hemsida:

Akut pankreatit är den vanligaste sjukdomen i bukspottkörteln. Hos 10-20 procent av patienterna utvecklas sjukdomen till en svår form med allvarliga komplikationer och hög dödlighet. De vanligaste orsakerna till sjukdomen är gallsten och hög konsumtion av alkohol, men för en fjärdedel av patienterna är orsaken till sjukdomen okänd.

Tidigare studier som baserats på enskilda fall har talat för att det finns en koppling mellan akut pankreatit och viss läkemedelsanvändning, exempelvis av preparat som innehåller steroidhormonet kortison. Kroppseget kortison bildas förenklat i binjurarna och kan relateras till exempelvis stress och att reglera dygnsrytmen. Den vanligaste formen hos människa är kortisol, även kallat hydrokortison. Syntetiskt kortison används bland annat vid behandling av astma och autoimmuna sjukdomar, så som reumatiska sjukdomar.

Den aktuella studien är den första systematiska studien som klargör sambandet mellan kortisonpreparat och akut pankreatit. Totalt 6000 patienter som fått diagnosen akut pankreatit mellan åren 2006 och 2008 jämfördes med 61000 friska kontrollpersoner. Studiens resultat visar att personer som behandlades med kortisonpreparat i tablettform hade 70 procents ökad risk för akut pankreatit. Sambandet sågs först efter tre dagars läkemedelsanvändning, vilket stärker bevisen för att kortisonet och inte den behandlade sjukdomen i sig orsakat fynden.

- Någon riskökning observerades däremot inte för personer som använde kortison i inhalationsform, exempelvis astmaspray. Men personer som påbörjar behandling med kortisontabletter bör avstå från rökning och alkohol, som är riskfaktorer för inflammation i bukspottkörteln, säger Omid Sadr-Azodi, studiens huvudförfattare.

Och jag är inte förvånad! Jag råkade ut för just detta för ett år sedan. Jag visste inte ens om att jag hade ett sådant organ. I forumet beskriver Elisabeth Söderström lite om bukspottskörtelns uppgift. Och jag tänker att detta kan vara bra att veta så man inte går hemma och dras med symtom, men man går inte till Hälsocentralen. Detta undersöker man lätt med diverse blodprover. Och det tycks inte vara en allt för ovanlig biverkan så det kan vara nyttigt att vara medveten om den. Notera att forskarna uppmanar till att man sak avstå alkohol under behandlingen.