SÖMNAPNÉ - KOPPLING MED KORTISOL

Jag har letat lite i BUPMED https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed det är den medicinska forskningens databas. Där hittar man mycket spännande forskning. Om ni vill söka där så tänk på att översätta det ni vill söka på  till engelska och det kan ni göra här https://translate.google.se/?hl=sv

Själv har jag legat på gränsen för sömnapné och skulle komma tillbaka om det förvärrades. Och det har det gjort med besked. Av en ingivelse så fick jag för mej att söka på det och kortisol, kanske fanns det något spännande. 

Om vi börjar med sömnapné, vad är det? 

Sömnapné är en folksjukdom som karaktäriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Den som lider av sömnapnésyndrom kan under en natt ha hundratals andningsuppehåll med efterföljande mikrouppvakningar och syresänkningar i blodet. Detta leder till allvarliga hälsorisker. Konsekvenserna av sömnapnén och den störda nattsömnen kan delas in i två typer: 

1. Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga 
2. Långsiktiga effekter på hjärta och blodkärl

Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga gör att personer med sömnapné löper en ökad risk för trafikolyckor. Forskare har visat att trafikolycksrisken för sömnapnoiker är två till tre gånger större än för befolkningen i övrigt. När det gäller singelolyckor är överrisken ännu större för apnoiker.

Sömnapnésyndrom leder dessutom ofta till problem på arbetet. Risken för arbetsplatsolyckor är dubbelt så stor för sömnapnoiker som för andra, och många har också svårare att lära sig nya saker på arbetet. 

Tröttheten och initiativlösheten som ofta följer av dessa nattliga sömnstörningar kan också leda till problem av psykosocial karaktär. Sömnapnoiker har ökad risk för depression, och sömnbristen i sig förstärker depressionen hos dem som har tendens att få det konsekvenser för hjärta och kärl Framgångsrik svensk forskning har visat att det finns flera komponenter som gör att sömnapné innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress som aktiverar det autonoma nervsystemet och frisätter stresshormon. Puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Samtidigt uppstår en syresänkning i blodet. Man löper lkad risk för kärlkrampsattacker, högt blodtryck och stroke. Hos personer med kärlkramp kan sömnapné utlösa attacker även nattetid, framför allt under drömsömnen, då andningsuppehållen är längre och syresättningen lägre. 

Personer med kranskärlssjukdom och sömnapné löper en trefaldigt ökad risk för stroke. Förklaringen tycks vara att sömnapnén orsakar stora variationer i blodtrycket, vilket innebär att även blodflödet till hjärnan varierar mycket. Närmare 60 procent av strokepatienterna har sömnapné.

Normalt sett ska blodtrycket ligga lågt när kroppen är i vila och hjärt-kärlsystemet går på sparlåga. Hos sömnapnoiker störs den naturliga dygnsrytmen av de upprepade andningsuppehållen, kroppen stressas och blodtrycket stiger. På sikt blir det höga blodtrycket bestående, vilket är en riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och död.

Senare forskning har också visat att sömnapné skadar blodkärlens inre beklädnad – endotelet – vilket leder till en tidig åderförfettningsprocess.

Skillnad mellan kvinnor och män - Problem med sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Minst 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna lider av sjukdomen sömnapnésyndrom. Att ha sömnapné utan dagsymtom är betydligt vanligare än så. Det har 24 procent av alla män och 9 procent av alla kvinnor. 

En ny svensk befolkningsstudie visar emellertid att så stor andel som 50 procent av kvinnor mellan 20 och 70 år har sömnapné. Sjukdomen förekommer i synnerhet vid övervikt och förhöjt blodtryck. 

Snarkning är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Det visar flera studier från bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sunderby sjukhus i Luleå. Omkring 18 procent av männen och 8 procent av kvinnorna snarkar regelbundet. Dock beror dessa siffror väldigt mycket på vilken åldersgrupp man undersöker, eftersom både snarkning och sömnapnésyndrom blir vanligare med stigande ålder. 

Att problemen är vanligare bland män än bland kvinnor kan förklaras av en kombination av hormonella faktorer – det kvinnliga könshormonet östrogen har möjligen en skyddande effekt – och typen av övervikt. Män får oftast mer central fetma runt buk och hals. 

Graviditet medför en särskild risk för snarkning. Över 20 procent av alla gravida kvinnor snarkar i slutet av graviditeten. Forskare från Umeå har visat att gravida kvinnor löper dubbelt så stor risk att drabbas av högt blodtryck och havandeskapsförgiftning om de snarkar.

Så skriver hjärt- och lungfonden om sömnapné. Och man ser att det kan leda till förödande konsekvenser för kroppen på sikt. 

Att jag grottade ner mej i det här beror på att jag hittade en forskning i PUBMED som visade på att de som lider av det finns 2 typer av sömnapné. Och det finns 1 som anses svårare och en som anses som en mildare form. 

Vad gäller detta och kopplingen till kortisol så beskriver forskarna att  morgonkortisolnivåer var statistiskt lägre hos allvarlig OSA gruppen än i måttliga OSA och i kontrollgrupperna. Sammanfattningsvis visade studien visade att morgon kortisol nivåer mätt vid kl 8 var signifikant(tillräckligt styrkt att det kan tillmätas ett värde i forskning) lägre hos svåra OSA-patienter än hos måttiga OSA-grupper och u kontrollgruppen av friska människor utan sömnapné. Morgonplasmakortisolnivåerna visade en negativ korrelation med AHI(?) och syre desaturation index(?). Dessutom bekräftade denna studie bevisen på nedsatt glukosmetabolism hos måttliga och svåra OSA-patienter, med mer uttalad effekt i den svåra OSA-patientgruppen. Glukosmetabolism är effektivt kroppen kan leverera bränsle till cellerna i kroppen. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27000083

Det här fick mej att fundera lite. Om kroppen tror att den ska kvävas, vilket händer när man har andningsuppehåll så slås alla överlevnadsmekanismer på. Och binjurarnas kortisol är det största stresshormonet. Så när kroppen tror att nu håller jag på dö, då jobbar binjurarna för högtryck och kortisol skickas ut så mycket kroppen och binjurarna förmår tillsammans med de andra hormonerna binjurarna producerar. Här hittade jag en annan studie som visade på att dygnskurvan för kortisol förändrades pga de påslag som sker nattetid vid sömnapné. Och självklart så skiljer det sig i hur svår sömnapnén är. Så den ena studien visar att pga påslaget av kortisol nattetid tröttar ut binjurarna så de inte är pigga och alerta på morgonen när vi behöver att de ska vara pigga och alerta och producera kortisol så vi är vakna och pigga. Den här studien berättar att de ser hur kortisolkurvan blir utplanad pga den aktivitet som sker på natten då det vanligtvis inte ska finnas någon större aktivitet i kortisolbildandet. Hela HPA-axeln påverkades. Sedan jämförde man samma sak efter att personerna erhållit CAP, en maskin som ser till att inga andningsuppehåll sker på natten. Man såg en stor skillnad i både morgonokortisol och i HPA-axeln. Den normaliserades. Här hittar ni den studien: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23859257

Det här hjälpmedlet får man via sitt landsting efter att ha utfört en sömnapneutredning. De jag mött som fått den har upplevt en dramatisk skillnad i sin livssituation. Jag citerar en personlig vän "Jag fick ett helt nytt liv". 

När jag uppmärksammade att jag slutar andas och vaknar av att jag håller på att kvävas började jag fundera. Det har inte fungerat för mej att trappa ut kortisonet. Jag har ramlat tillbaka på väldigt låga morgonkortisolvärden. Kanske kan det bero på att min sömnapné förvärrats över åren. Jag vet inte men det är en teori jag själv har. Hur väl den stämmer kommer visa sig.

När jag grävde så hittade jag även en studie om chusings syndrome som är värd att nämnas. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27932409 den påvisar att de som lider av chusing har en större benägenhet att utveckla sömnapné.

Och till min stora förvåning så såg jag att många i gruppen faktiskt lider av sömnapné. Det gör att jag tror ännu mera på att de här studierna visar upp en sann bild.

FÖRNYAD BEDÖMNING – SECOND OPINION

Ibland kan man av olika anledningar vilja att en annan läkare än den man vanligtvis går till ska bedöma ett tillstånd som man redan har fått bedömt. Det kan till exempel vara så att man är osäker på om den diagnos/behandling man har fått är den rätta. En annan orsak kan vara att man bara vill få en bekräftelse från en annan läkare/specialist eller ett annat sjukhus.

I hälso- och sjukvårdslagen §3a står följande: ”Landstinget ska ge en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada möjlighet att inom eller utom det egna landstinget få en förnyad medicinsk bedömning, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet.”

Patienten ska också erbjudas den behandling som den nya bedömningen anger, om det inte finns speciella skäl som talar mot detta. Du har rätt att få den nya bedömningen i ett annat landsting än ditt eget.

Inga skäl behöver uppges

Du behöver inte uppge något skäl till varför du vill ha en förnyad bedömning, eller second opinion. Om du har fått ditt tillstånd bedömt av en läkare inom den specialiserade sjukvården, behöver du i regel en remiss till en ny läkare från din husläkare.

Om du är osäker på om orsaken är giltig, kan du ta kontakt med patientnämnden eller patientombudsmannen för att få råd. Det är också dit du ska vända dig om husläkaren nekar att remittera dig till en ny läkare i specialistsjukvården utan att ha giltig orsak.

Man räknar med att rätten till förnyad bedömning kommer att utnyttjas allt mer framöver. Detta följer i så fall trenden att allt fler ärenden kommer in till patientombudsmannen och patientnämnden. Det visar att vi ställer högre krav på vården och att vi har blivit mer medvetna om våra rättigheter som patienter.

En förnyad bedömning kan vara till hjälp både för läkaren och för dig som patient. Du känner dig tryggare om två grundliga genomgångar visar samma sak och läkaren/sjukhuset behöver inte ha ensamt ansvar för bedömningarna och rekommendationerna. Dessutom kan det för många patienter kännas skönt att deras önskemål uppfylls, något som kan göra att man känner sig mer delaktig i processen.

Om det skulle visa sig att en förnyad bedömning ger ett annat resultat kan du rådgöra med din husläkare om vilken bedömning som ska ligga till grund för diagnos och vidare behandling. Även om du får två olika bedömningar, har du inte rätt att få någon tredje. Det betyder inte automatiskt att du inte kommer att få det, men du har inte rätt att kräva det. I praktiken är detta sällan något problem eftersom du redan är inne i systemet och ett sådant fall kommer att kräva och leda till ytterligare undersökningar.

Rätt till förnyad bedömning hos allmänläkare

Om du vill ha en förnyad bedömning hos en annan husläkare kan du välja att uppsöka en annan läkare, som normalt tar emot dig om han eller hon inte har fullt på sin lista. När den andra läkaren har gjort sin bedömning av ditt tillstånd ska vederbörande skicka en kopia av journalanteckningarna till din ordinarie husläkare.

Det är landstinget som har skyldighet att se till att du får en bedömning hos en annan husläkare – den enskilda läkaren har ingen skyldighet att ta emot dig. Landstingets skyldighet är huvudsakligen att se till att det finns tillräckligt med allmänläkare för att alla patienter som vill ha en förnyad bedömning ska kunna få det.

Du behöver ingen remiss till en annan läkare utan kan själv ta kontakt direkt. Du betalar bara vanlig patientavgift för besöket. Du har rätt att byta husläkare utan att ange skäl för detta och det finns ingen begränsning i hur ofta du kan byta.

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/ovrigt/patientinformation-ovrig/den-felbara-medicinen/fornyad-bedomning--second-opinion/

KRONISK STRESS-EFFEKTERNA PÅ DIN HJÄRNA

Hormonet som stör mest skador på din hjärna och som en dominoeffekt på din kropp är kortisol. Kortisol är ett steroidhormon. Det är gjord av dina två binjurar, en som hittades ovanpå njurarna. Men kortisol är inte ett dåligt hormon. Faktum är att när kortisol är under kontroll är det ett livsuppehållande binjurehormon som är väsentligt för din kropps homeostas. Det ansvarar för din kropps antiinflammatoriska process, hanterar ditt immunsystem, det reglerar ditt blodtryck och det fungerar med hormoninsulinet för att reglera dina blodsockernivåer. Uppriktigt sagt är det viktigt för livet.

Men när det är utom kontroll är det en rasande katastrof.

När du läser i artiklar som stress orsakar detta eller stress orsakar att, vad folk faktiskt hänvisar till, för det mesta, är effekterna av kortisol rinnande dränage genom din kropp. Stress i ett nötskal orsakar en ökning av kortisol. Men det är kronisk stress som vi behöver oroa oss för. Med kronisk stress blir kortisolet inte avstängd. Till skillnad från efedrin (adrenalin) som växer snabbt och sedan försvinner snabbt, är kortisol skadlig för den anledningen att det bara inte går bort. Det strömmar genom din kropp hela dagen, vilket gör det bara så farligt. Så vid kronisk stress så börjar det oftast med för höga nivåer av kortisol över hela dygnet. Vilket inte är nyttigt.

Kortisol är den viktigaste aktören i detta spel gällande kronisk stress. Det är ansvarigt för viktökning, särskilt ökat bukfett, och det har blivit implicerat som den främsta orsaken till osteoporos, matsmältningsproblem, hormonobalanser, cancer, hjärtsjukdomar och diabetes. Binjurarna mattas ut och blir trötta, då är du är fysiskt utmattad men ändå spänd och oförmögen att vila. Att bränna ut binjurarna påverkar ditt stämningsläga, framkallar dålig sömn och gör det svårt att koncentrera eller komma ihåg saker. Det är bara början på cocktailen av dysfunktion och skador som för högt eller lågt kortisol kan göra i din kropp.

Kortisol skapar mer av neurotransmittorns glutamin.

Glutaminet är ett problem eftersom det skapar fria radikaler - eller oförbundna syremolekyler, De skapar hål i dina hjärncellers membran och de brister dem de dör. Det är knappast förvånande om dina hjärnceller håller på att dö att din förmåga att komma ihåg saker eller förmåga attt tänka klart blir nedsatt.

Stress gör dig glömsk och känslomässig.

Minnesproblem är ofta det första tecknet på stress. Kan du inte hitta dina nycklar, glömde ett viktigt möte ...? Kortisol påverkar kroniskt hjärncellerna i hippocampus, hjärnans område som är involverat i minne, lärande och känslomässig reglering. När vi är kroniskt stressade försvagas de elektriska signalerna i hjärnan i samband med minnen medan de områden i hjärnan som är förknippade med känslor stärks. 

Stress gör din Amygdala större.

Kronisk stress fortsätter ökar storleken på amygdala, ett område i din hjärna som är förknippat med känslomässig aktivitet. Men det är även där vår fly or flightrespons sitter. Stress ökar faktiskt den fysiska storleken på amygdala, dess aktivitetsnivå och dess antal neurala anslutningar ökar. Ju större amygdala blir, desto intensivare blir din rädsla och ångest. Det är en ond cirkel som leder till ännu mer stress då fly or fight signalen är ständigt påslagen. 

Stress stoppar produktionen av nya hjärnceller .

Medan du kanske förlorar hjärnceller varje dag, så tillverkar du också nya. BDNF är ett protein som din hjärna använder för att hålla din hjärnceller frisk och fungera på optimal nivå. Det spelar också en integrerad del i bildandet av nya hjärnceller. Tänk på proteinet vi äter för att bygga muskler, ja, BDNF är så, men för  just hjärnceller.

Vill du veta vad som försvårar det för BDNF  att vara snabbare än Mike Tyson i en boxningsring? Kortisol! Höga nivåer av kortisol hämmar  BDNF-produktion. Vilket innebär att hjärncellerna inte har något protein för att hålla dem starka och nyskapande, och det betyder också att du saknar ett av de nödvändiga byggstenarna för att skapa nya hjärnceller. Lägre BDNF-nivåer är förknippade med depression, OCD, demens och andra neurologiska sjukdomar som Alzheimers. 

Stress utarmar kritiska hjärnkemikalier.

Våra hjärnceller använder kemikalier som kallas neurotransmittorer, för att kommunicera med varandra. Du har hört talas om några av dessa neurotransmittorer, de kallas serotonin och dopamin.

Serotonin är den kemiska vår hjärna producerar som får oss att känna sig lyckliga. Det spelar också en stor roll i humör, lärande, aptitkontroll och sömn. Dopamin är den kemikalie som ger oss upp och går, motiverar oss och ger oss anledning att få jobbet gjort.

Kortisol tömmer serotonin och dopaminnivåer. Det skadar faktiskt receptorplatserna hos dessa neurotransmittorer och då är det svårt för kroppen att tillverka dem.

Kvinnor som har låga serotoninnivåer är benägna att bli deprimerade, ångestfyllda, få ätstörningar. Män har större benägenhet till alkoholism, ADHD symtom varav bristande impulskontroll ingår.

När din hjärna har lågt dopamin, som ansvarar för din motivation, då får man känslan av att vara omotiverad och slö. Och du kommer att försöka hitta anda sätt för att öka på motivationen, socker, kaffe, alkohol är några exempel.

Kliniskt sett är serotoninbaserad depression vanligtvis åtföljd av ångest och irritation medan dopaminbaserad depression presenterar som brist på känsla att kunna njuta av livet och stark slöhet.

Kronisk stress krymper din hjärna.

Neurologer som forskar på stress har mätt att stressen minskar mätbart din hjärna. Kortisol är dödlig i för hög dos pga sin förmåga att förstöra och skada befintliga hjärnceller, och det är oerhört effektivt att stoppa produktionen av nya hjärnceller.   PFC är den mest utvecklade delen av hjärnan. Det ansvarar för alla våra högsta kognitiva förmågor. Det är dock också den mest känsliga för stress. Även mild stress kan orsaka en snabb försämring av kognitiva förmågor och långvarig stressexponering kommer faktiskt att orsaka stora förändringar i uppbyggnaden förändringar i prefrontal dendriter. Dendriter är de små grenarna som kommer från neuronen, de är absolut nödvändiga för elektrokemisk stimulering av cellen. Dendriterna gör det möjligt för cellen att uppnå onlineläge. I huvudsak under stress går prefrontal cortex "offline". Föreställ dig din förmåga att tänka, rationalisera och hitta strategier, från att komma till bilen,  för att utarbeta en veckobudget, helt enkelt sluta? Jo det är den slags effekt vi tittar på när PFC påverkas av stress. På grund av minskningen av synapsaktiviteten (på grund av minskningen av dendriter) krymper nervcellerna eller hjärncellerna i PFC. 

Stress förgiftar din hjärna

Din hjärna har ett semi-permeabelt membran som skyddar din hjärna från skadliga ämnen samtidigt som den släpper igenom näringsämnen. Under långvarig stress blir filtret mer permeabelt, vilket leder till fler patogener, tungmetaller och andra toxiner läcker genom din blod hjärnbarriär. Din nu läckande hjärnbarriär kan göra sitt jobb och hålla ut de kemikalier som i slutändan kommer att skada dina hjärnceller. Att ha ett skadat blodhjärnbarriär har associerats med hjärncancer och andra sjukdomar som multipel skleros.

Vad kan vi göra för att stoppa effekterna av kronisk stress och kortisol?

Överraskande är det faktiskt enklare än du kanske tror och effektiv också. 

Meditation

Vi har hört det innan men medling minskar stressnivåerna i vår hjärna. En ny studie från Carnegie Mellon University publicerad i tidskriften Biological Psychiatry Journal har visat att meditation minskar inflammation. Dr. David Creswell, en professor i psykologi vid universitetet och studiens huvudförfattare säger, "Många är skeptiska till om det finns användbara aspekter av medvetenhetsmeditation." Han fortsätter: "Det här nya arbetet skänker ljuset till vilken mentalitetsutbildning som är gör till hjärnan för att producera dessa anti inflammatoriska hälsoeffekter. " 

Mindfulness meditation tränar oss för att ignorera de dagliga tankarna som går igenom våra hjärnor dagligen. Den lär oss att fokusera på nuet, släppa de vardagliga tankarna, olika rädslor vi bär med oss, rädslor för framtiden. I stort så är det motsatsen till vår fly och fight mekanism. Och genom att lugna den så stoppar man även stressen som triggar funktionen och får kortisolet att flöda.

Mat

Mat är ett annat kraftfullt sätt att bekämpa effekterna av stress. Det som vi försöker uppnå här är att minimera effekterna av fria radikaler. Kroppen har sitt eget försvarssystem mot fria radikaler, som kallas antioxidanter. Antioxidanter binder med fria radikaler för att hindra dem att skada. Medan det finns flera enzymsystem i kroppen, som hanterar fria radikaler, din kropp inte själv producera antioxidanter. I stället får din kropp dem från mat. Vitamin E, C-vitamin och Betakaroten (Vitamin A) är alla utmärkta antioxidanter. Börja med en kost som är hög i antioxidantrik mat, vissa frukter som mörkfärgade druvor, blåbär och hallon är stora. Eller nötter och mörkgröna bladgrönsaker är bra val. Grönt te är en speciell favorit. 

BDNF

BDNF fungerar som ett ”hjärngödsel” och hjälper nervceller att växa och överleva och stärker synapser (kopplingarna) mellan nervceller. BDNF är proteinet som hjälper till att bygga nya hjärnceller och det håller dina befintliga hjärnceller starka. Du kan snabbt öka din BDNF genom att få daglig träning. Du behöver inte springa för guld, promenader är lika bra. Och så är aktiviteter som yoga och tai chi. 

Stress är ett direkt svar på tankar vi har om världen runt oss. Det är en fysisk reaktion på de problem som står inför oss. Samtidigt som vår hjärna fortsätter att uppfatta dessa situationer som hot, stimulerar ett angrepp mot biokemiska reaktioner inuti oss, har vi förmågan att stoppa det. Men för att göra det krävs en viss insats från oss själva. Vi måste vara medvetna om maten vi äter, se till att röra på oss och även se över de tankar och tankemönster vi bär med oss.

UTSATT BARNDOM - RISK FÖR LÅGT KORTISOL I VUXEN ÅLDER

Det här ämnet ligger mej varmt om hjärtat utifrån mitt yrke där jag jobbar med utsatta barn. Jag är förvånad att inte Socialstyrelsen uppmärksammat den forskning som påvisar att barn som utsatts för våld eller andra övergrepp löper en mycket högre risk att utveckla binjurebarksvikt med lågt kortisol som följd. 

Studien finns här för den som vill läsa https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30551319

I studien så framkommer det att man kan uppmäta signifikant lägre nivåer av kortisol hos vuxna som blivit utsatta för misshandel, sexuella övergrepp mm under sin barndom jämfört med kontrollgruppen som inte utsatts för övergrepp under sin barndom.

Jag tror det här kan vara en AHA upplevelse för många. Undra hur många psykiatriker, endokrinologer, allmän läkare, Socialstyrelsen osv som har uppmärksammat detta. Socialtjänsten har inte gjort detta.

KORRELATION - UTBRÄNDHET - STRESS - KORTISOL

När man går till doktorn så kan det vara bra att veta vad man talar om, har man dessutom forskning som påvisar det man vill säga så har man argument. Jag kommer lägga ut lite forskning då och då och försöka förklara den så gott jag kan. Det här handlar om människor som är depressiva och har generellt ångesttillstånd och förhöjda kortisolnivåer. Studien visar att SSRI preparat kan vara adekvata i dessa fall. Sen väljer man självklart själv. Det finns andra medel som inte är registrerade som läkemedel man kan använda sig av.

I en nyligen genomförd studie (Tafet, Toister-Achituv, & Shinitzky, 2001) visade vi att kortisol inducerar en ökning i uttrycket av genen som kodar för serotonintransportören, associerad med en efterföljande höjning vid upptaget av serotonin. Det vill säga att forskarna ser att kortisolet ökar upptaget av serotonin i kroppen.

Denna stimulerande effekt, som producerades vid inkubation med kortisol in vitro, observerades i perifera blodlymfocyter från normala ämnen. I det aktuella arbetet undersökte vi den kortisolinducerade ökningen av serotoninupptag i lymfocyter från hyperkortisollema patienter, inklusive personer med stor depressiv sjukdom (n = 8) och personer med generaliserad ångestsyndrom (n = 12) i jämförelse med en kontrollgrupp av normala friska individer (n = 8).  Man jämförde ökningen av serotonin vid intravinös insprutning av kortisolaktivt ämne hos personer med depression, GAD, dvs generellt ångest syndrom (ångest som inte går att relatera till specifik sjukdom) med friska personer

En signifikant ökning av serotoninupptaget (+ 37% + 14, M + SD) observerades i kontrollgruppen, medan varken den generaliserade ångestsyndromet eller den stora depressionsgruppen uppvisade förändringar i serotoninupptagning vid inkubering med kortisol. Man såg en signifikant, dvs en förändring värd att uppmärksammas i kontrollgruppen, de friska människorna, men man såg däremot ingen ökning av serotonin i gruppen med sjuka människor.

Det är troligt att kapaciteten för ökning av serotonintransportören under kronisk stress eller depression har nått sin gräns på grund av den kroniskt förhöjda blodkortisolnivån. De fysiologiska och diagnostiska konsekvenserna av denna observation diskuteras. Som slutsats ser man att möjligheten för kroniskt stressade personer alt depressiva personer har nått sin gräns för att öka serotoninet pga kortisolnivåerna var förhöjda, det här är stadiet före kortisolet sjunker.  Därför kan serotoninhöjande medel vara till hjälp för depressiva och stressade människor. Men tänk på att dessa människor hade förhöjda värden av kortisol. Det finns alternativa medel till SSRI och det  här är förklaringen varför läkare är så snabba att sätta in SSRI mediciner. 

Jag tänker så här... innan man går så långt att man överväger SSRI preparat så måste man titta på vad som händer med kroppen, serotoninet i en kropp med för lite kortisol. Så det skulle vara min fråga till min läkare om det skulle komma på tal.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12467090