KRONISK STRESS-EFFEKTERNA PÅ DIN HJÄRNA

Hormonet som stör mest skador på din hjärna och som en dominoeffekt på din kropp är kortisol. Kortisol är ett steroidhormon. Det är gjord av dina två binjurar, en som hittades ovanpå njurarna. Men kortisol är inte ett dåligt hormon. Faktum är att när kortisol är under kontroll är det ett livsuppehållande binjurehormon som är väsentligt för din kropps homeostas. Det ansvarar för din kropps antiinflammatoriska process, hanterar ditt immunsystem, det reglerar ditt blodtryck och det fungerar med hormoninsulinet för att reglera dina blodsockernivåer. Uppriktigt sagt är det viktigt för livet.

Men när det är utom kontroll är det en rasande katastrof.

När du läser i artiklar som stress orsakar detta eller stress orsakar att, vad folk faktiskt hänvisar till, för det mesta, är effekterna av kortisol rinnande dränage genom din kropp. Stress i ett nötskal orsakar en ökning av kortisol. Men det är kronisk stress som vi behöver oroa oss för. Med kronisk stress blir kortisolet inte avstängd. Till skillnad från efedrin (adrenalin) som växer snabbt och sedan försvinner snabbt, är kortisol skadlig för den anledningen att det bara inte går bort. Det strömmar genom din kropp hela dagen, vilket gör det bara så farligt. Så vid kronisk stress så börjar det oftast med för höga nivåer av kortisol över hela dygnet. Vilket inte är nyttigt.

Kortisol är den viktigaste aktören i detta spel gällande kronisk stress. Det är ansvarigt för viktökning, särskilt ökat bukfett, och det har blivit implicerat som den främsta orsaken till osteoporos, matsmältningsproblem, hormonobalanser, cancer, hjärtsjukdomar och diabetes. Binjurarna mattas ut och blir trötta, då är du är fysiskt utmattad men ändå spänd och oförmögen att vila. Att bränna ut binjurarna påverkar ditt stämningsläga, framkallar dålig sömn och gör det svårt att koncentrera eller komma ihåg saker. Det är bara början på cocktailen av dysfunktion och skador som för högt eller lågt kortisol kan göra i din kropp.

Kortisol skapar mer av neurotransmittorns glutamin.

Glutaminet är ett problem eftersom det skapar fria radikaler - eller oförbundna syremolekyler, De skapar hål i dina hjärncellers membran och de brister dem de dör. Det är knappast förvånande om dina hjärnceller håller på att dö att din förmåga att komma ihåg saker eller förmåga attt tänka klart blir nedsatt.

Stress gör dig glömsk och känslomässig.

Minnesproblem är ofta det första tecknet på stress. Kan du inte hitta dina nycklar, glömde ett viktigt möte ...? Kortisol påverkar kroniskt hjärncellerna i hippocampus, hjärnans område som är involverat i minne, lärande och känslomässig reglering. När vi är kroniskt stressade försvagas de elektriska signalerna i hjärnan i samband med minnen medan de områden i hjärnan som är förknippade med känslor stärks. 

Stress gör din Amygdala större.

Kronisk stress fortsätter ökar storleken på amygdala, ett område i din hjärna som är förknippat med känslomässig aktivitet. Men det är även där vår fly or flightrespons sitter. Stress ökar faktiskt den fysiska storleken på amygdala, dess aktivitetsnivå och dess antal neurala anslutningar ökar. Ju större amygdala blir, desto intensivare blir din rädsla och ångest. Det är en ond cirkel som leder till ännu mer stress då fly or fight signalen är ständigt påslagen. 

Stress stoppar produktionen av nya hjärnceller .

Medan du kanske förlorar hjärnceller varje dag, så tillverkar du också nya. BDNF är ett protein som din hjärna använder för att hålla din hjärnceller frisk och fungera på optimal nivå. Det spelar också en integrerad del i bildandet av nya hjärnceller. Tänk på proteinet vi äter för att bygga muskler, ja, BDNF är så, men för  just hjärnceller.

Vill du veta vad som försvårar det för BDNF  att vara snabbare än Mike Tyson i en boxningsring? Kortisol! Höga nivåer av kortisol hämmar  BDNF-produktion. Vilket innebär att hjärncellerna inte har något protein för att hålla dem starka och nyskapande, och det betyder också att du saknar ett av de nödvändiga byggstenarna för att skapa nya hjärnceller. Lägre BDNF-nivåer är förknippade med depression, OCD, demens och andra neurologiska sjukdomar som Alzheimers. 

Stress utarmar kritiska hjärnkemikalier.

Våra hjärnceller använder kemikalier som kallas neurotransmittorer, för att kommunicera med varandra. Du har hört talas om några av dessa neurotransmittorer, de kallas serotonin och dopamin.

Serotonin är den kemiska vår hjärna producerar som får oss att känna sig lyckliga. Det spelar också en stor roll i humör, lärande, aptitkontroll och sömn. Dopamin är den kemikalie som ger oss upp och går, motiverar oss och ger oss anledning att få jobbet gjort.

Kortisol tömmer serotonin och dopaminnivåer. Det skadar faktiskt receptorplatserna hos dessa neurotransmittorer och då är det svårt för kroppen att tillverka dem.

Kvinnor som har låga serotoninnivåer är benägna att bli deprimerade, ångestfyllda, få ätstörningar. Män har större benägenhet till alkoholism, ADHD symtom varav bristande impulskontroll ingår.

När din hjärna har lågt dopamin, som ansvarar för din motivation, då får man känslan av att vara omotiverad och slö. Och du kommer att försöka hitta anda sätt för att öka på motivationen, socker, kaffe, alkohol är några exempel.

Kliniskt sett är serotoninbaserad depression vanligtvis åtföljd av ångest och irritation medan dopaminbaserad depression presenterar som brist på känsla att kunna njuta av livet och stark slöhet.

Kronisk stress krymper din hjärna.

Neurologer som forskar på stress har mätt att stressen minskar mätbart din hjärna. Kortisol är dödlig i för hög dos pga sin förmåga att förstöra och skada befintliga hjärnceller, och det är oerhört effektivt att stoppa produktionen av nya hjärnceller.   PFC är den mest utvecklade delen av hjärnan. Det ansvarar för alla våra högsta kognitiva förmågor. Det är dock också den mest känsliga för stress. Även mild stress kan orsaka en snabb försämring av kognitiva förmågor och långvarig stressexponering kommer faktiskt att orsaka stora förändringar i uppbyggnaden förändringar i prefrontal dendriter. Dendriter är de små grenarna som kommer från neuronen, de är absolut nödvändiga för elektrokemisk stimulering av cellen. Dendriterna gör det möjligt för cellen att uppnå onlineläge. I huvudsak under stress går prefrontal cortex "offline". Föreställ dig din förmåga att tänka, rationalisera och hitta strategier, från att komma till bilen,  för att utarbeta en veckobudget, helt enkelt sluta? Jo det är den slags effekt vi tittar på när PFC påverkas av stress. På grund av minskningen av synapsaktiviteten (på grund av minskningen av dendriter) krymper nervcellerna eller hjärncellerna i PFC. 

Stress förgiftar din hjärna

Din hjärna har ett semi-permeabelt membran som skyddar din hjärna från skadliga ämnen samtidigt som den släpper igenom näringsämnen. Under långvarig stress blir filtret mer permeabelt, vilket leder till fler patogener, tungmetaller och andra toxiner läcker genom din blod hjärnbarriär. Din nu läckande hjärnbarriär kan göra sitt jobb och hålla ut de kemikalier som i slutändan kommer att skada dina hjärnceller. Att ha ett skadat blodhjärnbarriär har associerats med hjärncancer och andra sjukdomar som multipel skleros.

Vad kan vi göra för att stoppa effekterna av kronisk stress och kortisol?

Överraskande är det faktiskt enklare än du kanske tror och effektiv också. 

Meditation

Vi har hört det innan men medling minskar stressnivåerna i vår hjärna. En ny studie från Carnegie Mellon University publicerad i tidskriften Biological Psychiatry Journal har visat att meditation minskar inflammation. Dr. David Creswell, en professor i psykologi vid universitetet och studiens huvudförfattare säger, "Många är skeptiska till om det finns användbara aspekter av medvetenhetsmeditation." Han fortsätter: "Det här nya arbetet skänker ljuset till vilken mentalitetsutbildning som är gör till hjärnan för att producera dessa anti inflammatoriska hälsoeffekter. " 

Mindfulness meditation tränar oss för att ignorera de dagliga tankarna som går igenom våra hjärnor dagligen. Den lär oss att fokusera på nuet, släppa de vardagliga tankarna, olika rädslor vi bär med oss, rädslor för framtiden. I stort så är det motsatsen till vår fly och fight mekanism. Och genom att lugna den så stoppar man även stressen som triggar funktionen och får kortisolet att flöda.

Mat

Mat är ett annat kraftfullt sätt att bekämpa effekterna av stress. Det som vi försöker uppnå här är att minimera effekterna av fria radikaler. Kroppen har sitt eget försvarssystem mot fria radikaler, som kallas antioxidanter. Antioxidanter binder med fria radikaler för att hindra dem att skada. Medan det finns flera enzymsystem i kroppen, som hanterar fria radikaler, din kropp inte själv producera antioxidanter. I stället får din kropp dem från mat. Vitamin E, C-vitamin och Betakaroten (Vitamin A) är alla utmärkta antioxidanter. Börja med en kost som är hög i antioxidantrik mat, vissa frukter som mörkfärgade druvor, blåbär och hallon är stora. Eller nötter och mörkgröna bladgrönsaker är bra val. Grönt te är en speciell favorit. 

BDNF

BDNF fungerar som ett ”hjärngödsel” och hjälper nervceller att växa och överleva och stärker synapser (kopplingarna) mellan nervceller. BDNF är proteinet som hjälper till att bygga nya hjärnceller och det håller dina befintliga hjärnceller starka. Du kan snabbt öka din BDNF genom att få daglig träning. Du behöver inte springa för guld, promenader är lika bra. Och så är aktiviteter som yoga och tai chi. 

Stress är ett direkt svar på tankar vi har om världen runt oss. Det är en fysisk reaktion på de problem som står inför oss. Samtidigt som vår hjärna fortsätter att uppfatta dessa situationer som hot, stimulerar ett angrepp mot biokemiska reaktioner inuti oss, har vi förmågan att stoppa det. Men för att göra det krävs en viss insats från oss själva. Vi måste vara medvetna om maten vi äter, se till att röra på oss och även se över de tankar och tankemönster vi bär med oss.