Själv har jag legat på gränsen för sömnapné och skulle komma tillbaka om det förvärrades. Och det har det gjort med besked. Av en ingivelse så fick jag för mej att söka på det och kortisol, kanske fanns det något spännande.
Om vi börjar med sömnapné, vad är det?
Sömnapné är en folksjukdom som karaktäriseras av korta andningsuppehåll under sömnen. Den som lider av sömnapnésyndrom kan under en natt ha hundratals andningsuppehåll med efterföljande mikrouppvakningar och syresänkningar i blodet. Detta leder till allvarliga hälsorisker. Konsekvenserna av sömnapnén och den störda nattsömnen kan delas in i två typer:
2. Långsiktiga effekter på hjärta och blodkärl
Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga Dagtrötthet och nedsatt koncentrationsförmåga gör att personer med sömnapné löper en ökad risk för trafikolyckor. Forskare har visat att trafikolycksrisken för sömnapnoiker är två till tre gånger större än för befolkningen i övrigt. När det gäller singelolyckor är överrisken ännu större för apnoiker.
Sömnapnésyndrom leder dessutom ofta till problem på arbetet. Risken för arbetsplatsolyckor är dubbelt så stor för sömnapnoiker som för andra, och många har också svårare att lära sig nya saker på arbetet.
Tröttheten och initiativlösheten som ofta följer av dessa nattliga sömnstörningar kan också leda till problem av psykosocial karaktär. Sömnapnoiker har ökad risk för depression, och sömnbristen i sig förstärker depressionen hos dem som har tendens att få det konsekvenser för hjärta och kärl Framgångsrik svensk forskning har visat att det finns flera komponenter som gör att sömnapné innebär en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Vid varje andningsuppehåll reagerar kroppen med stress som aktiverar det autonoma nervsystemet och frisätter stresshormon. Puls och blodtryck ökar och undertrycket som skapas i bröstkorgen gör att hjärtat får tyngre att arbeta. Samtidigt uppstår en syresänkning i blodet. Man löper lkad risk för kärlkrampsattacker, högt blodtryck och stroke. Hos personer med kärlkramp kan sömnapné utlösa attacker även nattetid, framför allt under drömsömnen, då andningsuppehållen är längre och syresättningen lägre.
Personer med kranskärlssjukdom och sömnapné löper en trefaldigt ökad risk för stroke. Förklaringen tycks vara att sömnapnén orsakar stora variationer i blodtrycket, vilket innebär att även blodflödet till hjärnan varierar mycket. Närmare 60 procent av strokepatienterna har sömnapné.
Normalt sett ska blodtrycket ligga lågt när kroppen är i vila och hjärt-kärlsystemet går på sparlåga. Hos sömnapnoiker störs den naturliga dygnsrytmen av de upprepade andningsuppehållen, kroppen stressas och blodtrycket stiger. På sikt blir det höga blodtrycket bestående, vilket är en riskfaktor för hjärtinfarkt, stroke och död.
Senare forskning har också visat att sömnapné skadar blodkärlens inre beklädnad – endotelet – vilket leder till en tidig åderförfettningsprocess.
Skillnad mellan kvinnor och män - Problem med sömnapné är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. Minst 4 procent av männen och 2 procent av kvinnorna lider av sjukdomen sömnapnésyndrom. Att ha sömnapné utan dagsymtom är betydligt vanligare än så. Det har 24 procent av alla män och 9 procent av alla kvinnor. En ny svensk befolkningsstudie visar emellertid att så stor andel som 50 procent av kvinnor mellan 20 och 70 år har sömnapné. Sjukdomen förekommer i synnerhet vid övervikt och förhöjt blodtryck.
Snarkning är dubbelt så vanligt hos män som hos kvinnor. Det visar flera studier från bland annat Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sunderby sjukhus i Luleå. Omkring 18 procent av männen och 8 procent av kvinnorna snarkar regelbundet. Dock beror dessa siffror väldigt mycket på vilken åldersgrupp man undersöker, eftersom både snarkning och sömnapnésyndrom blir vanligare med stigande ålder.
Att problemen är vanligare bland män än bland kvinnor kan förklaras av en kombination av hormonella faktorer – det kvinnliga könshormonet östrogen har möjligen en skyddande effekt – och typen av övervikt. Män får oftast mer central fetma runt buk och hals.
Graviditet medför en särskild risk för snarkning. Över 20 procent av alla gravida kvinnor snarkar i slutet av graviditeten. Forskare från Umeå har visat att gravida kvinnor löper dubbelt så stor risk att drabbas av högt blodtryck och havandeskapsförgiftning om de snarkar.
Så skriver hjärt- och lungfonden om sömnapné. Och man ser att det kan leda till förödande konsekvenser för kroppen på sikt.
Att jag grottade ner mej i det här beror på att jag hittade en forskning i PUBMED som visade på att de som lider av det finns 2 typer av sömnapné. Och det finns 1 som anses svårare och en som anses som en mildare form.
Vad gäller detta och kopplingen till kortisol så beskriver forskarna att morgonkortisolnivåer var statistiskt lägre hos allvarlig OSA gruppen än i måttliga OSA och i kontrollgrupperna. Sammanfattningsvis visade studien visade att morgon kortisol nivåer mätt vid kl 8 var signifikant(tillräckligt styrkt att det kan tillmätas ett värde i forskning) lägre hos svåra OSA-patienter än hos måttiga OSA-grupper och u kontrollgruppen av friska människor utan sömnapné. Morgonplasmakortisolnivåerna visade en negativ korrelation med AHI(?) och syre desaturation index(?). Dessutom bekräftade denna studie bevisen på nedsatt glukosmetabolism hos måttliga och svåra OSA-patienter, med mer uttalad effekt i den svåra OSA-patientgruppen. Glukosmetabolism är effektivt kroppen kan leverera bränsle till cellerna i kroppen. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27000083
Det här fick mej att fundera lite. Om kroppen tror att den ska kvävas, vilket händer när man har andningsuppehåll så slås alla överlevnadsmekanismer på. Och binjurarnas kortisol är det största stresshormonet. Så när kroppen tror att nu håller jag på dö, då jobbar binjurarna för högtryck och kortisol skickas ut så mycket kroppen och binjurarna förmår tillsammans med de andra hormonerna binjurarna producerar. Här hittade jag en annan studie som visade på att dygnskurvan för kortisol förändrades pga de påslag som sker nattetid vid sömnapné. Och självklart så skiljer det sig i hur svår sömnapnén är. Så den ena studien visar att pga påslaget av kortisol nattetid tröttar ut binjurarna så de inte är pigga och alerta på morgonen när vi behöver att de ska vara pigga och alerta och producera kortisol så vi är vakna och pigga. Den här studien berättar att de ser hur kortisolkurvan blir utplanad pga den aktivitet som sker på natten då det vanligtvis inte ska finnas någon större aktivitet i kortisolbildandet. Hela HPA-axeln påverkades. Sedan jämförde man samma sak efter att personerna erhållit CAP, en maskin som ser till att inga andningsuppehåll sker på natten. Man såg en stor skillnad i både morgonokortisol och i HPA-axeln. Den normaliserades. Här hittar ni den studien: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23859257
Det här hjälpmedlet får man via sitt landsting efter att ha utfört en sömnapneutredning. De jag mött som fått den har upplevt en dramatisk skillnad i sin livssituation. Jag citerar en personlig vän "Jag fick ett helt nytt liv".
När jag uppmärksammade att jag slutar andas och vaknar av att jag håller på att kvävas började jag fundera. Det har inte fungerat för mej att trappa ut kortisonet. Jag har ramlat tillbaka på väldigt låga morgonkortisolvärden. Kanske kan det bero på att min sömnapné förvärrats över åren. Jag vet inte men det är en teori jag själv har. Hur väl den stämmer kommer visa sig.
När jag grävde så hittade jag även en studie om chusings syndrome som är värd att nämnas. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27932409 den påvisar att de som lider av chusing har en större benägenhet att utveckla sömnapné.
Och till min stora förvåning så såg jag att många i gruppen faktiskt lider av sömnapné. Det gör att jag tror ännu mera på att de här studierna visar upp en sann bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om någon känner sig felaktigt behandlad i denna blogg. Lämna meddelande på sidan så kommer felaktigheter att behandlas. Ni andra, lämna gärna förslag på ämnen ni vill veta mer om.