KORTISON SOM ERSÄTTNING FÖR KORTISOL

Vad är kortison? Kortison förekommer naturligt i kroppen och heter då kortisol. Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna. Det är livsviktigt för flera av kroppens funktioner. Kortisol bidrar bland annat till att reglera kroppens vatten-, salt-, fett-, kolhydrat och proteinbalans. Kortisol kallas även ”stresshormon” eftersom det gör kroppen bättre rustad för att bemöta stressituationer.Det har en viktig roll för att bekämpa infektioner och reparera skadad vävnad i kroppen. Kortison är syntetiskt framställt kortisol. Mängden kortisol som produceras i kroppen varierar under dygnet. En hög produktion på morgonen bidrar till exempel till att du vaknar. En känslig mekanism ser till att kortisolnivåerna ökar när kroppen behöver det och reduceras när behovet minskar.  Om du inhalerar höga doser kortison eller tar kortisontabletter minskar kroppens egna kortisolproduktion. Detta är anledningen till att man alltid bör avsluta en längre tids högdosbehandling med en gradvis nedtrappning av dosen. Kroppen behöver tid för att reglera den naturliga kortisolproduktionen.  Min endokrinolog förordar en längre tids upptrappning av kortison på 9 till 12 månader mendans andra läkare heller ser en snabb upptrappning på 3 månader. Allt är självklart utifrån individen och läkaren bör göra en bedömning utifrån detta. Vissa funktioner pausar när du utsätts för stress Det är naturligt när vi befinner oss i en stressituation, att vissa av kroppens funktioner blir viktiga och vissa blir mindre viktiga. Om man tänker sig en person i en akutsituation när vi var jägare-samlare, då var det ”fly eller fäkta” som gällde. Då mobiliserar kroppen de resurser den har för att kunna ta till den fysiska aktiviteten det kräver; öka ämnesomsättningen och öka blodsockret, för att få ut energi i kroppens muskler. Då är det inte ett tillfälle för kroppen att lägga energi på läkning och uppbyggnad av benmassa, det är funktioner som får vänta till det är lugnt igen. För kroppen är det kortisol eller kortikosteroider ger en rad effekter på kroppen, de effekter som behövs som svar på en stressad situation. Ett annat ämne som utsöndras vid stress är adrenalin. Kortisol eller kortikosteroiderna är din kropps paus-knapp vid stress Kortisol eller kortikosteroiderna påverkar alltså kroppen på flera sätt som ett svar på stress. De är ett hormon som utsöndras i binjurebarken och finns i två varianter; glukokortikoider och mineralkortikoider. Glukokortikoider kontrollerar ämnesomsättningen av kolhydrat, fett och protein och är också anti-inflammatoriska genom att förhindra fosolipider att frigöras Mineralkortikoider kontrollerar elektrolyt- och vattennivåerna i kroppen, huvudsakligen genom att främja saltupptaget i njurarna. Kortikosteroiden omvandlas till det kortisol som kroppen behöver för att hantera stress. Och faktum är att ingen av oss kan leva ett stressfritt liv i dagens samhälle,men vi kan även utsättas för fysiska trauman, de innebär också en stress på kroppen och knoppen gör faktiskt ingen skillnad på inre eller yttre stress, stress är stress för kroppen. Sen kan vi naturligtvis vara stressade mer eller mindre. Men tyvärr, stress har en förmåga att vara kumulativ. Dvs, den ökar om den redan är utlöst. Och ett ganska roligt exempel på det är vårt ordspårk, en olycka kommer sällan ensam. Man kan fundera över om kroppens uråldersfunktioner fly or fight gör oss mindre uppmärksamma för att kortisolet fördelas annorlunda och gör oss mindre uppmärksamma? Varför får man kortison pga binjureproblem? Som det var skrivet ovan så ersätter olika kortisonpreparat det livsviktiga kortisolet i kroppen. Utan kortisol så kan vi varken leva eller fungera, varken fysiskt eller psykiskt. Mer om detta kan ni läsa i ett annat inlägg.  Prednisolon, ett av de vanligare kortioson preparaten, det har både önskade och oönskade effekter på kroppen - så det måste noga övervägas av både läkare och patient.  Prednisolon är ett kortisonpreparat, ett syntetiskt ämne som efterliknar kroppens egna kortikosteroidereller kortisol, och det är en syntetisk glukokortikoid som också har en liten mineralkortikoid (dvs att den har en liknande verkan på kroppen som kortisol, märk ordet liknande!) verkan. Genom att använda prednisolon får man den påverkan på kroppen som man vill, nämligen att dämpa inflammationer och dämpa immunförsvaret. Detta vill man göra när man anser att immunförsvaret arbetar ”för mycket” och på så sätt dämpa allergiska, inflammatoriska och autoimmuna besvär eller ersätta kroppseget kortisol. Fördelen som läkare och patienter förespråkar är att det inte ger lika mycket vätskeansamling i kroppen som Hydrokortison som också är ett läkemedel som ges för just primär eller sekundär binjuresvikt. Dock har jag fått höra att Prednisolon är svårare att trappa ut. Mekanismerna i detta får jag återkomma till när jag hittat dessa, dock har Prednisolon en fördel, det sägs att den är mer långtidsverkande, dock har jag inte funnit något som tyder på detta. Hydrokortison, ett av de vanligare kortioson preparaten, det har både önskade och oönskade effekter på kroppen - så det måste noga övervägas av både läkare och patient.  Hydrokortison, fungerar som Prednisolon gör, verkningstiden är ca 4 timmar. Och fördelen som framförs om Hydrokortison är att den är lättare att trappa ut, dock samlar den på mer vätska i kroppen. Mekanismerna i detta får jag återkomma till när jag hittat dessa, dock har Prednisolon en fördel, det sägs att den är mer långtidsverkande, dock har jag inte funnit något som tyder på detta, men jag får lita på mina medmänniskors duktiga endokrinologer. Hydrokortison är ett av de vanligaste substituten för kroppseget kortisol. Det är så likt Prednisolon att jag nöjer mej med detta om hydorkortison. Det som gäller för bägge läkemedlen är att: Dosen måste anpassas individuellt beroende på behandlingssvaret hos den enskilda patienten. Lägsta möjliga dos bör ges pga de biverkningar som finns. Vid substitutionsbehandling bör den första dosen på morgonen vara högre än de senare doserna, för att simulera den normala dygnsrytmen för kortisolsekretion. Det var en nyhet för mej och jag det kommer jag undersöka vidare. Patienterna bör övervakas noga med avseende på tecken som kan kräva dosjustering, inklusive förändringar i klinisk status till följd av förbättring eller försämring av sjukdomen, individuellt läkemedelssvar och effekten av stress (t.ex. kirurgi, infektioner och trauma). Vid stressituationer kan det vara nödvändigt att öka dosen tillfälligt. Jag har en extra dos på 30 mg som jag får distribuera utifrån mående/värk/andra mediciner som påverkar kortisolet. På det sättet kan jag slippa långa jobbiga ambulansresor pga akut kortisolssvikt. Hydrokortison, Prednisolon, är det vad som finns, passar det alla? Det är vad vi patienter erbjuds, men jag vet av diskussion med ambulanssköterkor att det passar inte alla och att det precis som med Levaxin inte passar alla. Det finns andra sorter på licens som man kan få via licensansökan hos Socialstyrelsen. Dock är det ovanligt och man får prova det som godkänts av läkemedelsverket i första hand. Men som alltid, inga regler utan undantag. Kortison över lag, gör de bara nytta?  Nej, kortison är ett sk högpotent läkemedel, lite av ett universalmedel mot många olika sjukdomar, ofta där inflammationer är involverade. Det finns många biverkningar beskrivna när man läser lite om det. Vi som är binjurepatienter äter det för att kroppen ska få kortisol, men baksidan är att vi kan få problem med mage och tarm. Kortison fräter på mage och tarm allt enligt min endokrinolog. Här visar sig det motsatta för människor med inflammationer i mage och tarm. Patienter med Chrons sjukdom medicinerar för att läka sina inflammationer i mage och tarm. Så i vissa fall så hjälper det, i andra fall så skadar det och kan liknas vid ett råttgift. Men vi "KORTISAR", dvs binjurepatienter måste ta det goda med det onda.  Benskörhet är ett stort problem med kortison över lag. Och tyvärr kan det vissa sig så långt efter att man slutat med sitt kortison. Så jag föreslår att ni som äter kortison ber om en bentäthetsmätning. Man tittar på om skelettet är som det ska eller om kortisonet har påverkat skelettet. Det görs vid alla endokinologimottagningar. Man kan förebygga med kalk och D-3. Sen har vi den förbenade vikten... kortisonmage? Är det bara jag som fått den? Kortisonet påverkar belöningscentrat och det som styr vår aptit. Det leder till att man kan känna sig hungrig trots att man äter som man ska. Dessutom förändras cellernas näringsupptag utav kortisonet. Hur det påverkar näringsvärden har jag inte fått tag på än. Men det finns forskning som visar att cellernas förmåga att ta upp näring och fett förändras. Kortisolmage, är ett vedertaget uttryck i läkarkretsar som administrerar kortison, precis som månansikte. Får man månansikte då står man på för hög dos av kortison. Så här skriver tillverkaren om  Prednisolon: Genom att prednisolon höjer blodsockernivån och motverkar insulin är det en riskfaktor för diabetiker och det innebär t.o.m. en risk för diabetes. Påverkan på ämnesomsättningen kan ge effekter som ökad aptit och viktökning. Diabetes? Ja, man hittar även kontraindikationer när det gäller insulin, det kan behöva justeras utifrån att kortisonet påverkar diabetesen.  Ja, just det, jag har fått höga värden på mina socker värden, både husläkare och endokrinolog har sagt att jag kan utveckla en diabetes pga jag medicineras av med kortison. Så jag tror inte det är en ovanlig biverkan. Här kan man påverka mycket själv. Man kan lägga om kosten och titta på de råd diabetiker rent generellt får. Jag har under min tid med kortisonet haft dåliga värden på min bukspottskörtel. Det är den som reglerar våra insulinnivåer om jag in misstar mej. Sedan min ungdom som butiksbiträde har jag lärt mej hur bra krom kan vara i såna sammanhang. Kromet stabiliserar insulinnivåerna och hjälper till om man har begär efter socker, godis och liknande.  Dosen måste anpassas individuellt beroende på behandlingssvaret hos den enskilda patienten. Lägsta möjliga dos bör ges pga de biverkningar som finns skriver man. Men så vitt jag kan se så har vi KORTISAR ganska lika dosering vad gäller kortison, nu måste man räkna om Prednisolon kontra Hydrokortison då de har olika styrka. Det är inte min starka sida så det överlämnar jag till läkare och google.  Sen kommer vi till det riktigt otäcka, så här står det i FASS:  Behandling med höga doser av kortikosteroider, vilket potentiellt kan inducera immunbrist, är kontraindicerat vid tuberkulos och andra systemiska akuta och kroniska bakterie-, svamp-, virus- och parasitinfektioner utan lämplig antimikrobiellläkemedelsbehandling. Vacciner med levande försvagade virus eller bakterier bör ej ges till patienter som får kortikosteroidbehandling  i höga doser, vid behandlingsinducerad immunbrist. Visst låter det skärmande. innan jag visste det här så fick jag hjälp att stärka mitt immunförsvar. Jag tror att jag klarat mej bra pga det. Peppar, peppar, det är bara en lite öroninflammation som kommit i vägen under den här tiden. Men det här visar på hur kortisonet sänker vårt immunförsvar. Och jag har en egen hypotes om det. Påverkan på magen, vårt immunförvar håller stora armeer i magen för att skydda kroppen. Men om jag tänker rätt så bör de påverkas negativt av den påverkan kortisonet gör i vår mage. Man kan stärka immunförvaret på många sätt. Inget sätt är rätt eller fel, men vi kommer till det i andra inlägg. Sen följer en hel harang av farliga biverkningar... har ni läst vad kortison gör med oss? Man kan bli mörkrädd. I högre doser kan hydrokortisonbehandling öka förekomsten av många akuta och latenta sjukdomskomplikationer och leda till försämring (eller utveckling) av vissa sjukdomar. Därför bör försiktighet iakttas hos patienter med diagnostiserad diabetes, ventrikel- eller duodenalsår, osteoporos eller glaukom; samt i samband med hjärtsvikt, nyligen genomgången hjärtinfarkt, hypertoni, njurinsufficiens, leversvikt, tidigare kortikosteroidmyopati, epilepsi, hypotyreos, inflammatorisk tarmsjukdom och divertikulit, samt hos patienter som nyligen genomgått anastomoskirurgi. Tecken på peritoneal irritation efter gastrointestinal perforation hos patienter som får höga doser av kortikosteroider kan vara små eller utebli.  Särskild försiktighet krävs när systemisk farmakologisk kortikosteroidbehandling övervägs hos patienter med befintlig eller tidigare genomgången svår affektiv sjukdom, däribland depression eller manodepressiv sjukdom, psykos och tidigare steroidpsykos. Patienter och vårdgivare bör uppmanas att söka läkarhjälp om oroande psykiska symtom utvecklas, särskilt vid misstanke om depression eller vid självmordstankar. Patienter och vårdgivare bör också vara uppmärksamma på eventuella psykiska störningar som kan uppkomma antingen under eller omedelbart efter nedtrappning eller utsättning av systemiska steroider, även om sådana reaktioner är sällsynta. Kortikosteroidclearance kan vara nedsatt hos patienter med hypotyreos och förhöjd hos patienter med hypertyreos. Detta innebär att kortisonet påverkar upptaget av ev medicinering. Man kan tvingas sänka dosen. Det är en regel med undantag. Men den finns. Kortisonet påverkar kroppens förmåga att ta upp kortisonet. Lägsta möjliga dos av kortikosteroider bör ges, och när sänkning av dosen är möjligt bör detta ske gradvis. Avbruten behandling med kortikosteroider efter långtidsbehandling kan orsaka utsättningssymtom. Läkemedelsinducerad sekundär binjurebarksinsufficiens kan bli följden av alltför snabb utsättning av kortikosteroider och kan minimeras genom en gradvis minskning av dosen. Denna typ av relativ insufficiens kan kvarstå i månader efter avslutad behandling. Kortikosteroidbehandling bör därför återinsättas vid alla stressituationer som inträffar under denna period. Om patienten redan står på steroider kan dosen behöva ökas. Då mineralkortikoidsekretionen kan vara nedsatt bör salt och/eller en mineralkortikoid administreras samtidigt. Och då kära vänner så har vi inte kommit till biverkningarna än. Som sagt, det är ett kompetent läkemedel och ett ännu bättre råttgift som många av oss stoppar i oss. Biverkningar Vid substitutionsbehandling i fysiologiska doser är biverkningar osannolika. Hydrokortisons biverkningar liknar dem hos andra glukokortikoider. Läkemedlet har även en mineralkortikoid effekt. Behandlingstiden och doseringen påverkar förekomsten av biverkningar. Vid långtidsbehandling med höga doser uppstår biverkningar i regel. Långtidsbehandling med hydrokortison i höga doser orsakar binjurebarksinsufficiens; därför kan stress såsom kirurgi eller infektioner leda till hypotension, hypoglykemi, och till och med dödsfall, om inte steroiddosen ökas för att kompensera för stress. Var noga med att tala om detta i och med en operation eller liknande. Plötslig utsättning av steroider vid långtidsbehandling leder till kortisonutsättningssyndrom. Symtomen kan vara feber, muskel- och ledvärk, kraftlöshet, illamående, ökat intrakraniellt tryck och hypotoni. Glukokortikoider kan orsaka allergi och anafylaktiska reaktioner. Anafylakstiska reaktioner. Det har jag provat på. Alla kroppens organ dras åt i spasmer och den som vårdar en har ca 2 minuter på sig att ge en motmedicin. Annars dör man. Det här det tidningarna skriver om när de berättar om barn som dör i nötallergi. Det är en mycket nära döden upplevelse som ingen vill vara med om. Visa större Vanliga (≥ 1/100, < 10) Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100)>) Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)> Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) Blodet och lymfsystemet Leukocytos Immunsystemet Ökad mottaglighet för infektioner, maskerade infektionssymtom Allergiska reaktioner Angioneurotiskt ödem, förvärrande av pågående infektion, aktivering av latent infektion Endokrina systemet Hämning av endogen ACTH-och kortisol-utsöndring (vid långvarigt bruk), Cushing-liknande symtombild, försämring eller utveckling av diabetes Bristande sekundär binjurebarks- och hypofysrespons (särskilt vid stress, såsom trauma, kirurgi eller sjukdom), nedsatt kolhydrattolerans Metabolism och nutrition Hypokalemi, natriumretention Ökad aptit Hypokalemisk alkalos, ökad kalciumutsöndring, vätskeretention, negativ kvävebalans p.g.a. protein-katabolism Psykiska störningar Humörsvängningar, depression, mani, psykoser, sömnlöshet Affektiva sjukdomar, beteendestörning, irritabilitet, ångest, sömnstörningar, kognitiv dysfunktioninklusive konfusionoch amnesi Centrala och perifera nervsystemet Ökat intra-kraniellt tryck (pseudotumor cerebri), kramper Vertigo, huvudvärk Ögon Ökat tryck i ögat, glaukom, katarakt Papillödem, förtunning av horn- eller senhinna, exoftalmus, , dimsyn Hjärtat Förvärrad hjärt-insufficiens Myokardruptur efter nyligen genomgången hjärtinfarkt Blodkärl Hypertoni Tromboser Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum Hicka Magtarmkanalen Pankreatit Gastrointestinala sår med eventuell perforation och blödning, ulcerös esofagit, perforation av tunntarmen och tjocktarmen, utspänd buk, dyspepsi, esofagial candidiasis Hud och subkutanvävnad Hudatrofi (tunn skör hud), långsam sårläkning och ärrbildning, acne, striae, tendens till blåmärken, ekkymos Petekier, erytem, telangiektasi, ökad svettning, allergisk dermatit, urtikaria, hirsutism Muskuloskeletala systemet och bindväv Muskelatrofi, muskelsvaghet, osteoporos Aseptisk bennekros, senruptur Steroidmyopati, kotkompression, patologiskrörbensfraktur Reproduktions-organ och bröstkörtel Oregelbunden menstruation, amenorré Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället Tillväxthämning hos barn, ödem Viktuppgång, ökad aptit, illamående, sjukdomskänsla Visa större Vanliga (≥ 1/100, < 10) Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100)>) Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000)> Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data) Blodet och lymfsystemet Leukocytos Immunsystemet Ökad mottaglighet för infektioner, maskerade infektionssymtom Allergiska reaktioner Angioneurotiskt ödem, förvärrande av pågående infektion, aktivering av latent infektion Endokrina systemet Hämning av endogen ACTH-och kortisol-utsöndring (vid långvarigt bruk), Cushing-liknande symtombild, försämring eller utveckling av diabetes Bristande sekundär binjurebarks- och hypofysrespons (särskilt vid stress, såsom trauma, kirurgi eller sjukdom), nedsatt kolhydrattolerans Metabolism och nutrition Hypokalemi, natriumretention Ökad aptit Hypokalemisk alkalos, ökad kalciumutsöndring, vätskeretention, negativ kvävebalans p.g.a. protein-katabolism Psykiska störningar Humörsvängningar, depression, mani, psykoser, sömnlöshet Affektiva sjukdomar, beteendestörning, irritabilitet, ångest, sömnstörningar, kognitiv dysfunktioninklusive konfusionoch amnesi Centrala och perifera nervsystemet Ökat intra-kraniellt tryck (pseudotumor cerebri), kramper Vertigo, huvudvärk Ögon Ökat tryck i ögat, glaukom, katarakt Papillödem, förtunning av horn- eller senhinna, exoftalmus, , dimsyn Hjärtat Förvärrad hjärt-insufficiens Myokardruptur efter nyligen genomgången hjärtinfarkt Blodkärl Hypertoni Tromboser Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum Hicka Magtarmkanalen Pankreatit Gastrointestinala sår med eventuell perforation och blödning, ulcerös esofagit, perforation av tunntarmen och tjocktarmen, utspänd buk, dyspepsi, esofagial candidiasis Hud och subkutanvävnad Hudatrofi (tunn skör hud), långsam sårläkning och ärrbildning, acne, striae, tendens till blåmärken, ekkymos Petekier, erytem, telangiektasi, ökad svettning, allergisk dermatit, urtikaria, hirsutism Muskuloskeletala systemet och bindväv Muskelatrofi, muskelsvaghet, osteoporos Aseptisk bennekros, senruptur Steroidmyopati, kotkompression, patologiskrörbensfraktur Reproduktions-organ och bröstkörtel Oregelbunden menstruation, amenorré Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället Tillväxthämning hos barn, ödem Viktuppgång, ökad aptit, illamående, sjukdomskänsla Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du är gravid. Läkemedlet anses inte ha någon skadlig påverkan på fostret då läkemedlet ersätter kroppens eget hormon. Om du behandlas med högre doser finns risk för att det nyfödda barnet tillfälligt producerar för lite eget kortisol i binjurarna och särskilda kontroller behövs. Rådgör med läkare om du behöver använda läkemedlet när du ammar. Det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det anses inte påverka barnet vid normal dosering då läkemedlet ersätter kroppens eget hormon. Vid behandling med höga doser finns risk att barnet påverkas. Forskning på möss har påvisat detta och tänker man efter så är det precis som en sekundär binjuresvikt utlöst av för mycket kortison. TALA MED DIN LÄKARE OM DU ÄR GRAVID, PLANERAR att bli gravid eller redan har blivit förälder. MAN HAR SETT I STUIDER ATT BARNETS TILLVÄXT PÅVERKAS NEGATIVT OM BARNET FÅR KORTISON. EN FORSKNING OM DIABETES EFTER KORTISONANVÄNDANDE En ny studie från Karolinska Institutet visar att kortisonpreparat ökar risken för akut inflammation i bukspottkörteln (pankreatit). Enligt forskarna talar resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA Internal Medicine, för att patienter som behandlas med kortison i vissa former bör informeras om riskerna och även uppmanas att avstå från alkohol och rökning. Akut pankreatit är den vanligaste sjukdomen i bukspottkörteln. Hos 10-20 procent av patienterna utvecklas sjukdomen till en svår form med allvarliga komplikationer och hög dödlighet. De vanligaste orsakerna till sjukdomen är gallsten och hög konsumtion av alkohol, men för en fjärdedel av patienterna är orsaken till sjukdomen okänd. Tidigare studier som baserats på enskilda fall har talat för att det finns en koppling mellan akut pankreatit och viss läkemedelsanvändning, exempelvis av preparat som innehåller steroidhormonet kortison. Kroppseget kortison bildas förenklat i binjurarna och kan relateras till exempelvis stress och att reglera dygnsrytmen. Den vanligaste formen hos människa är kortisol, även kallat hydrokortison. Syntetiskt kortison används bland annat vid behandling av astma och autoimmuna sjukdomar, så som reumatiska sjukdomar. Den aktuella studien är den första systematiska studien som klargör sambandet mellan kortisonpreparat och akut pankreatit. Totalt 6000 patienter som fått diagnosen akut pankreatit mellan åren 2006 och 2008 jämfördes med 61000 friska kontrollpersoner. Studiens resultat visar att personer som behandlades med kortisonpreparat i tablettform hade 70 procents ökad risk för akut pankreatit. Sambandet sågs först efter tre dagars läkemedelsanvändning, vilket stärker bevisen för att kortisonet och inte den behandlade sjukdomen i sig orsakat fynden. - Någon riskökning observerades däremot inte för personer som använde kortison i inhalationsform, exempelvis astmaspray. Men personer som påbörjar behandling med kortisontabletter bör avstå från rökning och alkohol, som är riskfaktorer för inflammation i bukspottkörteln, säger Omid Sadr-Azodi, studiens huvudförfattare. Studien har finansierats genom bidrag från Vetenskapsrådet och Bengt Ihre-fonden. Publikation Omid Sadr-Azodi, Fredrik Mattsson, Tomas Sjöberg Bexelius, Mats Lindblad, Jesper Lagergren & Rickard Ljung Oral glucocorticoid use is associated with an increased risk of acute pancreatitis - a population-based nested case-control study JAMA Internal Medicine, online first 25 februari 2013. https://ki.se/mmk/kortison-kan-oka-risk-for-inflammation-i-bukspottkorteln Kortions och interaktion med mineraler Magnesium Kortikosteroider kan öka kroppens förlust av magnesium. 1 Vissa läkare rekommenderar att personer som tar kortikosteroider i mer än två veckor kompletterar 300-400 mg magnesium per dag. Magnesium har också rapporterats att störa absorptionen av dexametason. 2 N-acetylcystein (NAC) En preliminär studie visade att vid tillsättning av 600 mg N-acetylcystein tre gånger per dag ökade effekten av prednonbehandling vid personer med fibrosing alveolitis (en sällsynt lungsjukdom). 3 Kalium Orala kortikosteroider ökar urinförlusten av kalium. 4 Detta kan inte orsaka ett stort problem för de flesta. Personer som önskar öka kaliumintaget bör äta mer frukt, grönsaker och juice än att ta kaliumtillskott som inte innehåller signifikanta mängder kalium. Vitamin A Hos vissa personer kan behandling med kortikosteroider försämra sårläkning . I en studie förbättrade aktuellt eller internt vitamin A sårläkning hos åtta av tio patienter vid kortikosteroidbehandling. 5 I teorin kan vitamin A också vända några av de positiva effekterna av kortikosteroider, men denna idé har inte undersökts och det finns inga rapporter om sådan interaktion hos personer som tar både vitamin A och kortikosteroider. Personer som använder orala kortikosteroider bör samråda med en läkare för att avgöra om förbättrad sårläkning kan överväga den teoretiska risken i samband med samtidig användning av A-vitamin. Även om blodets nivåer av A-vitamin verkar öka under dexametasonbehandling 6 mest sannolikt på grund av mobilisering av vitaminet från sina butiker i leverbeviset från djurstudier har också visat att kortikosteroider kan bryta ut vitamin A från vävnader. 7 Vitamin B6 Kortikosteroider kan öka förlusten av vitamin B6. 8 En dubbelblind studie av personer med astma misslyckades med att visa någon extra fördel av att ta 300 mg per dag av vitamin B6 tillsammans med inhalerade steroider. 9 Även om små mängder vitamin B6 kan behövas för att förhindra brist, kan stora mängder inte ge extra fördel. Vissa läkare rekommenderar att personer som tar kortikosteroider under längre tid än två veckor kompletterar med minst 2 mg vitamin B6 per dag. Kalcium och vitamin D Orala kortikosteroider minskar absorptionen av kalcium 10 och stör verkan och metabolism av vitaminet 11 , 12 , 13 , 14 och ökar risken för benförlust. Läkare kan mäta nivåerna av aktiverat vitamin D (kallat 1,25 dihydroxycholecalciferol) för att bestämma huruvida en brist föreligger; I så fall är aktiverat vitamin D endast tillgängligt på recept.En studie av patienter med reumatoid artrit behandlad med låga mängder prednison visade att de som fick 1000 mg kalcium per dag plus 500 IE av D-vitamin per dag i två år inte upplevde förlust av ben under denna tidsperiod. 15 En analys av korrekt genomförda försök drog slutsatsen att tillskott med vitamin D och kalcium var mer effektivt än placebo eller kalcium ensam för att skydda mot kortikosteroidinducerad osteoporos . 16 De flesta läkare rekommenderar 1000 mg kalcium och 400-800 IE vitamin D per dag för förebyggande av osteoporos. Krom Preliminära data tyder på att kortikosteroidbehandling ökar kromförlusten och att tillskott med krom (600 mcg per dag i form av krompikolinat) kan förhindra kortikosteroidinducerad diabetes. 17Dubbla försök behövs för att bekräfta dessa observationer. melatonin En kontrollerad studie visade att en enstaka dos av syntetisk kortikosteroid dexametason undertryckte produktionen av melatonin hos nio av 11 friska frivilliga. 18 Ytterligare undersökning behövs för att avgöra om långvarig användning av kortikosteroider stör ett meningsfullt sätt med melatoninproduktion, och huruvida extra melatonin skulle vara tillrådligt för personer som tar kortikosteroider. Natrium Orala kortikosteroider orsakar både natrium- och vattenretention. 19personer som tar kortikosteroider ska prata med sin läkare om huruvida de bör begränsa saltintaget. Andra näringsämnen Orala kortikosteroider har visat sig öka förlusten av vitamin K , vitamin C , selen och zink . 20 , 21 Betydelsen av dessa förluster är okänd. Interaktioner med örter Buckthorn , alder högtorn Användning av tjaktorn eller Riddarhorn (Rhamnus catartica , Rhamnus frangula) i mer än tio dagar i följd kan leda till förlust av elektrolyter (speciellt mineralkalium). Eftersom kortikosteroider också orsakar kaliumförlust, bör tjaktorn eller algarbeten användas med försiktighet om kortikosteroider tas. 22 Horny goat weed, epimedium, Yin yang huo, eller sockblomma är ett släkte av gömfröväxter i familjen berberisväxter. De flesta av dessa arter finns naturligt i södra Kina, men vissa av arterna kan även återfinnas på andra håll i Asien och även i Europa.  Enligt preliminära humanstudier kompenserar Horny goat weed några av biverkningarna av kortikosteroider. 23 Lakrits Lakris (Glycyrrhiza glabra) extrakt visades minska avlägsnandet av prednison i provrörstudier. 24 Om denna åtgärd sker hos människor kan det förlänga prednisonaktiviteten och eventuellt öka prednisonrelaterade biverkningar. En liten kontrollerad studie visade att intravenös (iv) glycyrrhizin (en aktiv ingrediens i lakrits) ges med iv prednisolon långvarig prednisolonverkan hos friska män. 25 Huruvida denna effekt skulle uppstå med orala kortikosteroider och lakritsuppskrifter är okänd. En djurstudie har visat att glycyrrhizin förhindrar immunförsvarande åtgärder av kortison - det naturliga kortikosteroidhormon som produceras av kroppen. 26 Mer forskning är nödvändig för att avgöra om denna åtgärd är signifikant hos människor som tar orala kortikosteroider. Innan det är mer känt, bör folk inte ta lakrits med kortikosteroider utan att först konsultera en läkare. Diuretiska örter Användning av kortikosteroider kan associeras med förlust av vissa mineraler, som kallas elektrolyter. Örter med en diuretisk verkan (med andra ord främjar de vätsketab från kroppen genom en ökning av urinproduktionen) kan påskynda elektrolytförlusten orsakad av kortikosteroider. 27 Sådana örter inkluderar sparris, slaktkropp , spjäll , majs silke, enbär , kompis och persilja. Denna interaktion är teoretisk och har inte rapporterats i medicinsk litteratur. Laxerande örter Som urinväxande örter kan örter med laxerande verkan teoretiskt öka elektrolytförlusten i samband med kortikosteroidanvändning. 28Sådana örter inkluderar aloe , buckthorn , cascara sagrada , rabarber och senna . Denna interaktion är teoretisk och har inte rapporterats i medicinsk litteratur. Interaktioner med livsmedel och andra föreningar Mat Kortikosteroider kan orsaka magbesvär och ska tas med mat. 29 Protein Orala kortikosteroider kan orsaka förlust av kroppsprotein. Av denna anledning rekommenderar läkare ibland en högprotein diet för personer som tar dessa droger. 30 Men människor med sjukdomar som orsakar njursskador borde inte konsumera för mycket protein, eftersom detta kan förvärra deras tillstånd. En högprotein diet bör endast användas efter att ha råd med en läkare. Alkohol Kortikosteroider kan irritera magen och alkohol kan förbättra denna biverkning. 31 Grapefruktjuice Intag av oral kortikosteroid metylprednisolon med grapefruktjuice har visat sig fördröja absorptionen och öka blodkoncentrationen av läkemedlet. 32 Mekanismen genom vilken grapefruktjuice ökar koncentrationen av metylpredniolon i blodet är inte känd, men det är misstänkt att det kan störa enzymer i levern som är ansvarig för att rensa läkemedlet från kroppen. Hos vissa personer kan grapefruktjuice därför öka effekterna av metylprednisolon.Kombinationen bör undvikas om den godkänts av läkaren. Granatäpple-juice Granatäpplejuice har visat sig hämma samma enzym som hämmas av grapefruktjuice. 33 , 34 Graden av hämning är ungefär densamma för var och en av dessa juicer. Därför skulle det vara rimligt att förvänta sig att granatäpplejuice kan interagera med orala kortikosteroider på samma sätt som grapefruktjuice gör. referenser 1. Holt GA. Food & Drug Interactions. Chicago: Precept Press, 1998, 83. 2. Naggar VF, Khalil SA, Gouda MW. Effekt av samtidig administration av magnesiumtrisilikat vid GI-absorption av dexametason hos människor. J Pharm Sci 1978; 67: 1029-30. 3. Behr J, Maier K, Degenkolb B, et al. Antioxidativa och kliniska effekter av högdos N-acetylcystein i fibrosering alveolitis. Adjunktiv terapi till underhållsimmunsuppression. Am J Respir Crit Care Med1997; 156: 1897-901. 4. Thelkeld DS, red. Hormoner, bihåda, kortikala steroider, glukokortikoider. I fakta och jämförelser Information om läkemedel. St. Louis, MO: Fakta och jämförelser, april 1991, 128b. 5. Jakt TK, Ehrlich HP, Garcia JA, Dunphy JE. Effekt av vitamin A på att reversera hämmande effekten av kortison vid läkning av öppna sår hos djur och människor. Ann Surg 1969; 170: 633-40. 6. Shenai JP, Mellen BG, Chytil F. Vitamin A-status och postnatal dexametasonbehandling vid bronkopulmonell dysplasi. Pediatrics2000; 106: 547-53. 7. Georgieff MK, Radmer WJ, Sowell AL. Effekten av glukokortikosteroider på serum, lever och lung vitamin A och retinylesterkoncentrationer. J Pediatr Gastroenterol Nutr 1991; 13: 376-82. 8. Holt GA. Food & Drug Interactions. Chicago: Precept Press, 1998, 83. 9. Sur S, Camara M, Buchmeier A, et al. Dubbelt blindprov av pyridoxin (vitamin B6) vid behandling av steroidberoende astma. Ann Allergy 1993; 70: 147-52. 10. Hahn TJ, Halstead LR, Baran DT. Effekter av kortvarig glukokortikoid administrering vid intestinal kalciumabsorption och cirkulerande D-koncentrationer av vitamin D hos människa. J Clin Endocrinol Metab 1981; 52: 111-5. 11. Trovato A, Nuhlicek DN, Midtling JE. Interaktioner mellan läkemedel och näringsämnen. Am Fam Physician 1991; 44: 1651-8 [recension]. 12. Chesney RW, Mazess RB, Hamstra AJ, et al. Reduktion av serum-1,25-dihydroxivitamin-D, hos barn som får glukokortikoider.Lancet 1978; ii: 1123-5. 13. Nielsen HK, Eriksen EF, Storm T, Mosekilde K. Effekterna av kortvarig högdos prednison på kärnupptaget av 1,25-dihydroxivitamin D3 i monocyter från normala människor. Metabolism 1988; 37: 109-14. 14. Avioli LV. Serum 25-hydroxyvitamin D-koncentrationer hos patienter som behandlas med kronisk kortikosteroidbehandling. J Lab Clin Med 1977; 23: 399-404. 15. Buckley LM, Leib ES, Cartularo KS, et al. Kalsium- och vitamin D3-tillskott hindrar benförlust i ryggraden, sekundär till kortikosteroider med låg dos hos patienter med reumatoid artrit. En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie. Ann Intern Med 1996; 125: 961-8. 16. Amin S, LaValley PM, Simms RW, Felson DT. D-vitaminens roll vid kortikosteroidinducerad osteoporos. Arthritis Rheum 1999; 42: 1740-51. 17. Ravina A, Slezak L, Mirsky N, et al. Återföring av kortikosteroidinducerad diabetes mellitus med kompletterande krom.Diabet Med 1999; 16: 164-7. 18. Demisch L, Demisch K, Nickelsen T. Påverkan av dexametason på nattlig melatoninproduktion hos friska vuxna personer. J Pineal Res 1987; 5: 317-22. 19. Sifton DW, red. Physicians Desk Reference, Montvale, NJ: Medical Economics Company, Inc., 2000, 1765-6. 20. Buist RA. Samverkan mellan läkemedel och näringsämnen - en översikt. Int Clin Nutr Rev 1984; 4: 114 [recension]. 21. Peretz AM, Neve JD, Famaey JP. Selen i reumatiska sjukdomar.Semin Arthritis Rheum 1991; 20: 305-16 [recension]. 22. European Scientific Cooperative on Phytotherapy (ESCOP).Frangulae cortex, frangula bark. Monografier om läkemedelsanvändning av växtläkemedel . Exeter, UK: University of Exeter, Centrum för kompletterande hälsovetenskap, 1997. 23. Cai D, Shen S, Chen X. Klinisk och experimentell forskning av Epimedium brevicornum vid lindring av neuroendokrinoimmunologisk effekt inhiberad av exogent glukokortikoid. Zhongguo Zhong Xi Yi Jie Han Za Zhi 1998; 18: 4-7 [på kinesiska]. 24. Tamura Y, Nishikawa T, Yamada K, et al. Effekter av glycyrrhetinsyra och dess derivat på delta-4-5-alfa- och 5-beta-reduktas i råttlever. Arzneimittelforschung 1979; 29: 647-9. 25. Chen MF, Shimada F, Kato H, et al. Effekten av glycyrrhizin på farmakokinetiken för prednisolon efter låg dos av prednisolonhemisuccinat. Endocrinol Jpn 1990; 37: 331-41. 26. Kumagai A, Nanaboshi M, Asanuma Y, et al. Effekter av glycyrrhizin på tymolytisk och immunosuppressiv verkan av kortison.Endocrinol Jpn 1967; 14: 39-42. 27. Wallace J. En modell för läkemedel / näringssynergier: fokus på kortisonmedicin. Int J Integrative Med 2000; 2: 33-9. 28. Blumenthal M (red.). Den fullständiga tyska kommissionen E Monographs. Boston: American Botanical Council, 1998, s. 475-7. 29. Threlkeld DS, red. Hormoner, bihåda, kortikala steroider, glukokortikoider. I fakta och jämförelser Information om läkemedel .St. Louis, MO: Fakta och jämförelser, april 1991, 128b. 30. Trovato A, Nuhlicek DN, Midtling JE. Interaktioner mellan läkemedel och näringsämnen. Am Fam Physician 1991; 44: 1651-8 [recension]. 31. Holt GA. Food & Drug Interactions. Chicago: Precept Press, 1998, 82. 32. Varis T, Kivisto KT, Neuvonen PJ. Grapefruktjuice kan öka plasmakoncentrationen av oral metylprednisolon. Eur J Clin Pharmacol 2000; 56: 489-93. 33. Sorokin AV, Duncan B, Panetta R, Thompson PD. Rabdomyolys i samband med granatäpplejuice konsumtion. Am J Cardiol 2006; 98: 705-6. 34. Summers KM. Potentiella interaktioner mellan läkemedel och livsmedel med granatäpplejuice. Ann Pharmacother 2006; 40: 1472-3. https://www.uofmhealth.org/health-library/hn-1346008