SEROTONIN

KURERA SKRIVER SÅ HÄR...

Hur höjer jag serotoninnivåerna naturligt?

Fråga till Näringsexpert 4 december, 2015

Jag undrar om serotonin och vad man kan ta för att höja det? Jag har under de senaste månaderna känt mig extremt låg, haft väldigt mycket ångest, oro och skenande negativa tankar. För ungefär tre veckor sedan började jag äta 5-HTP och till min förvåning mådde jag jättebra och kände mig lycklig för första gången på väldigt länge. Dock utvecklade jag för ungefär en vecka sedan stora kraftig kliande nässelutslag, fick extremt ont i magen i två dagar och har sedan dess haft klåda i huden så har insett att jag nog är allergisk och måste sluta ta tabletterna. Jag undrar därför om det finns någonting annat medel som jag kan ta för att förhöja serotoninnivåerna? Tilläggas kan även att jag tidigare i år var tvungen att äta väldigt mycket antibiotika i några månader och vet inte om det har ställt till saker och ting?

Zarah Öberg svarar:

Hej och tack för din fråga.

Det kan mycket väl vara så att antibiotikan är orsaken (eller en av orsakerna) till ditt magont och dina utslag, då antibiotika påverkar tarmens bakterieflora genom att ta död på både bra och dåliga bakterier. Särskilt om du har ätit det under flera månaders tid. Om det är anledningen är dock svårt att svara på utan en genomgång av dina symtom och tidigare sjukdomshistorik. Det beror till exempel på varför du tog antibiotika, vilken antibiotika du föreskrevs, om du haft besvär tidigare och så vidare.

Vad gäller serotonin så brukar det hjälpa att öka serotoninnivåerna när vi känner oss nedstämda och oroliga. Serotonin bildas i kroppen, främst i magen och tarmen, från aminosyran tryptofan och är således en nedbrytningsprodukt av tryptofan. Det du kan göra på naturlig väg är att öka ditt intag av tryptofan via kosten du äter. Tryptofan finns till exempel i viltkött, lammkött, kyckling, keso, linfrön och bananer. Komplettera gärna med B6 och B3. Du kan också testa till exempel Hypermin med johannesört eller Saframyl som innehåller ett saffransextrakt. Båda ska påverka serotoninnivåerna i kroppen. Kombinera dock inte johannesört med andra läkemedel.

Tänk gärna på att andas djupt och lugnt, ända ner till magen, då serotonin styr vår andning. Du sänker din puls med upp till 5 slag per minut endast genom att ta ett par djupa andetag.

Det är viktigt att se över din tarm och tarmflora, och där har du en koppling till antibiotikakuren. Serotonin bildas i tarmen och är tarmreglerande, så är det viktigt att ha en frisk, hel tarm, med god tarmflora för att produktionen av serotonin skall fungera optimalt. Det är också viktigt att ha bra matsmältning för att du ska kunna bryta ner proteiner till aminosyror som till exempel tryptofan. Med dålig matsmältning och tarmflora, så kommer serotoninproduktionen att bli lägre. Om du misstänker att detta kan ha en koppling till en dålig tarm, så rekommenderar jag att du tar kontakt med en duktig näringsterapeut som kan hjälpa dig att läka din tarm och få bra tarmflora.

Är magen glad blir hjärnan också glad. Vår tarmflora bestämmer inte bara hur magen mår utan också hur hjärnan fungerar. Färsk forskning visar att sjukdomar som adhd och autism är nära förknippade med bakteriesammansättningen i tarmfloran. Detsamma gäller ångest och depression skriver NA, en tidning på nätet.

Robert Brummer, professor, gastroenterolog och dekan vid fakulteten för medicin och hälsa vid Örebro universitet, är optimistisk. Forskningen står inför flera stora genombrott. Snart kommer vi att veta så mycket mer om tarmbakteriernas påverkan på immunsystemet att vi kan bota eller åtminstone lindra många tidigare svårbehandlade sjukdomar. Vi kan själva förändra vår tarmflora till exempel genom att äta mer av de nyttiga bakterierna probiotika, som bland annat ingår i vissa mjölkprodukter. Transplantation av tarmflora från friska till sjuka är en offensiv framtida behandlingsmetod som öppnar helt nya vägar.

Kanske mest spektakulärt i forskningen just nu är sambandet mellan adhd, autism och bakterierna i tarmen. Adhd och autism innebär ofta stora lidanden för såväl drabbade som anhöriga och har tidigare varit svårförklarliga. Forskningen kring tarmhälsan, immunsystemet och hjärnfunktionen är på väg att ge nya svar. Förhoppningsvis kan de nya rönen inom en snar framtid hjälpa patienter att må bättre.

Robert Brummer är tämligen övertygad – samspelet mellan tarmen och hjärnan må vara komplicerat men förklaringen till många sjukdomar finns att hämta här.

Bakteriebalansen i tarmen och hjärnan hänger alltså intimt ihop. Det är bland annat vissa signalsubstanser som serotonin som påverkar både tarm- och hjärnfunktion. Därför hänger det samman med vårt psykiska välbefinnande. En låg serotoninhalt gör tarmen mer känslig. 95 procent av signalsubstanserna finns i tarmen, bara några procent i hjärnan.

För Robert Brummer har samspelet mellan kropp och själ länge varit självklart. Brummer, som är född i Holland, började intressera sig för sambandet mellan kroppen och psyket när han arbetade tillsammans med en psykiater i Holland.

– Vi jobbade nära varandra och det blev uppenbart att såväl IBS, orolig mage (irriterad tarm), som ulcerös kolit och Crohns sjukdom var intimt förknippade med vår psykiska hälsa. En stor del av patienterna som led av sjukdomarna var också deprimerade eller hade ångestproblem, säger Robert Brummer.

– Det är viktigt att ta reda på hur det hänger ihop, vad som är orsak och vad som är verkan. Helt klart är att ångest och depressioner är inflammatoriskt uppkomna.

En god tarmflora innebär också ett gott immunsystem i största allmänhet. Vi blir helt enkelt inte lika ofta förkylda eller drabbas av andra infektionssjukdomar. En god tarmflora minskar också risken för turistdiarrér. Mellan 70 och 80 procent av hela vårt immunförsvar finns i tarmarna.

Det pågår en ständig aktivitet i våra magar. Tarmen tar emot bakterier och tarmens immunförsvar känner igen om bakterien är farlig eller inte. Farliga bakterier attackeras. Balansen och barriärfunktionen, bestämmer om vi blir sjuka eller inte. Människokroppen har några barriärfunktioner som skyddar oss. Tarmen är en, huden en annan och lungorna en tredje.

– Vi har tio gånger fler bakterier än celler i kroppen. Vi är en säck av bakterier och varje människas tarmflora är unik, säger Robert Brummer.

När vi föds är vi sterila. Barn som föds vaginalt får de första tarmbakterierna från mamman i samband med förlossningen. Det är nyttiga bakterier som är början på den bank vi behöver. De tre första åren är oerhört viktiga för hur vi bygger upp vår tarmflora.