lördag 14 mars 2020

VAD ÄR TYREOTOXIKOS/TYREOIDITER?

Det är när man har för mycket sköldkörtelhormon i kroppen. Och det är inget trevligt tillstånd, det kan jag skriva under på. Jag har drabbats några gånger av det pga svängande prover på enbart syntetiskt medicin. Men det betyder inte att NDT inte kan ge detsamma för det har jag även varit med om.

I mitt fall handlade det om en övermedicinering av sköldkörtelmedicin. Och jag råkade ut för bla problem med hjärtat så det var en väldigt otrevlig upplevelse.

Man förknippar det ofta med giftstruma, men det är även vanligt vid hashimoto, då man övergår till hyper när sköldkörteln angrips eller omman är övermedicinerad. I mitt falla har det berott på svängande hormoner innan NDT dök upp och där skedde det en övermedicinering som lett till ett par kriser.

TYREOIDITER / TYRETOXIKOS

Tyreotoxikos innebär förhöjd nivå av tyreoideahormon i blod. Det kan bero på antingen en ökat produktion av tyreoideahormon från sköldkörteln – hypertyreos, eller orsakas av ett ökat utflöde av hormon från tyreoidea på grund av destruktion av tyreoideaceller, så kallad tyreoidit.




Tyreotoxikos är en allvarlig sjukdom som starkt påverkar individen både kroppsligt och mentalt. Trots att det är den vanligaste diagnosen på en endokrinologmottagning, näst efter diabetes, är kunskapen om dess epidemiologi bristfällig. Endast en handfull internationella incidensstudier om tyreotoxikos är publicerade och ingen senare än 1996. 



ORSAKER

Vanligaste typerna av hypertyreos:
  • Stimulationshypertyreos: Graves sjukdom är vanligast hos unga och medelålders (synonymer är Mb Basedow, alt. Diffus autoimmun hypertyreos alt. Toxisk diffus struma alt. Giftstruma). Vanligast hos yngre kvinnor. Är en autoimmun sjukdom med tyreoideastimulerande antikroppar, TRAK (Thyreoidea Radioreceptor AntiKroppar). Oftast finner man ej något utlösande moment; kan ibland ses efter infektion respektive livskris.
  • Stimulationshypertyreos även p.g.a. Mola hydatidosa (Druvbörd) respektive TSH-producerande hypofystumör(adenom).
  • Destruktionshypertyreos/Subakut tyreoidit (de Quervains sjkd.): Sannolikt virusorsakad.
  • Primärt ökad insöndring av tyroxin: Multinodös toxisk struma (synonym är Toxisk knölstruma) vanligaste orsaken till hypertyreos hos äldre. Utvecklas från Multinodös atoxisk struma. Solitärt toxiskt adenom är vanligt hos kvinnor > 50 år.
  • Autoimmun tyreoidit: Övergående tyreotoxikos i en del initiala fall av Autoimmun kronisk tyreoidit (benämnt Hashimoto’s sjkd. vid samtidig struma).
  • Tyst tyreoidit: Spontant övergående lindrig tyreotoxikos med duration några veckor. Så småningom hypotyreos.
  • Postpartumtyreoidit: Spontant övergående tyreotoxikos med så småningom ofta hypotyreos, bild som vid Tyst tyreoidit och är sannolikt en variant av denna. Relativt vanligt 3–6 mån. efter partus.
  • Övriga: Självorsakad hypertyreos p.g.a. för högt Levaxinintag. Och det kan hända utifrån att vi alla levt i tron att NDT alltid pressar TSH till obefintligt.  Naturpreparat innehållande tyroxin eller andra jodinnehållande ämnen. Läkemedelsinducerat tillstånd (ffa Cordarone). Även jodtillförsel – ex.v. jodkontrast – till pat. med multinodös struma eller autonomt nodulus; tyreotoxikos kan uppstå flera veckor efter jodtillförseln. Interferonbehandling kan ge såväl hyper- som hypotyreos. Akut bakteriell tyreoidit.



SYMTOM
  • Smygande till hastigt påkomna subtila symtom som trötthet, sömnsvårigheter, humörsvängningar, hjärtklappning, muskelsvaghet, svettningar, värmeintolerans, ökad aptit men trots detta ibland viktminskning. Frekvent avföring.
  • Förmaksflimmer (10-20 %), hjärtsvikt.
  • Menstruationsrubbningar och infertilitet.
  • Förstorad tyreoidea, struma
  • Varm, mjuk och fuktig hud. Eventuellt sväljsvårigheter (stor tyreoidea).
  • Pretibiala ödem i grava fall (myxödem). Nästan bara vid Graves sjukdom och nästan alltid associerat med oftalmopati.
  • Oftalmopati vid Graves sjukdom: Exoftalmus (utstående ögon), kärl-injektion. Diplopi och synnedsättning. Svullnad av ögonlocken.
https://janusinfo.se/behandling/akutinternmedicin/endokrinologityreoideasjukdomar/endokrinologityreoideasjukdomar/tyreotoxikos.5.1ea9f2b5161097babdcb34e.html


DIAGNOSTIK
Som all annan medicinsk diagnostik föregås tyreoideadiagnosen av en noggrann anamnes och status. Diagnosen av hypertyreos handlar först om att fastställa förhöjda hormonnivåer genom att påvisa förhöjda nivåer av FT4 och/eller T3 i kombination med sänkt TSH-produktion. I detta hänseende måste fyra aspekter lyftas fram:
  • Sänkt TSH-produktion
    • Det första som händer vid en lätt ökad thyreoidehormonproduktion är att hypofysen känner av den ökade nivån, även innan tyreoideahormonnivån passerar övre referensgränsen, och stänger av TSH-hormonproduktionen.
    • Om inte TSH ligger lågt som förväntat bör detta föranleda utredning mot de tillstånd som ingår inom gruppen ”inappropriate syndrome of TSH secretion”. Det typiska för dessa tillstånd är kombinationen av ett normalt eller högt TSH med förhöjda fria tyreoideahormonanalyser. Detta kan föreligga vid laboratorieinterferens, vid tyreoideahormonresistens, vid tyreoglobulinbrist, vid prealbuminemisk hypertyroxinemi eller vid en TSH-producerande tumör från hypofysen, och föranleder utredning hos endokrinolog.
  • Förhöjda FT4 och/eller T3
    • Oftast brukar ett FT4 föranleda analys av T3 då detta bäst speglar graden av tyreoideahormonöverproduktion. Om FT3 väljs eller den totala mängden T3 analyseras är en smaksak, men eftersom tyreoideahormonanalyserna lätt påverkas av laboratorieinterferens kan det vara en fördel att välja FT4  och T3, då metoderna vid immunoassay inte är samma.
    • Vid hypertyreos är relationen T3/T4 högre än vid tyreoiditer.
  • Upprepa gärna FT4 och TSH, särskilt vid lätt förändrade värden, då tillfälliga rubbningar av tyreoideahormonvärdena förekommer, till exempel på grund av annan sjukdom.
  • Hypertyreos ska handläggas på specialistnivå.
Nästa steg i utredningen är att påvisa orsaken till den förhöjda hormonproduktionen. Lämpligt är att inremitterande redan har tagit TRAK, som fungerar som en vattendelare vid utredningen av hypertyreos. Om TRAK är positivt räcker detta i regel för diagnosen Graves sjukdom. Är TRAK negativt kan det fortfarande röra sig om Graves sjukdom eftersom 5 procent av alla fall av Graves sjukdom är TRAK-negativa (innebär inte att det inte finns antikroppar, men att våra antikroppsmetoder inte klarar att detektera dem), men likväl kan orsaken vara toxisk multinodös struma, toxiskt adenom eller tyreoiditer.
Vidare utredning görs då med tyreoideascintigrafi, som ger en bild av tyreoideas hormonproduktion. Vid ett diffust generellt upptag är diagnosen Graves klar, vid multinodöst upptag tolkas bilden som toxisk multinodös struma och vid ett enda upptag är toxiskt adenom rimlig etiologi. Om upptaget är utsläckt betecknar detta att sköldkörteln inte producerar hormon och de förhöjda hormonnivåerna beror då på ett läckage, det vill säga att det föreligger en tyreoidit. Man bör ha i åtanke tidsförloppet vid tyreoiditer (se tyreoiditer) där det i ett visst stadie av återhämtningsfasen kan finnas ett diffust upptag.
Oftast är diagnosen klar efter tyreoidaprover, TRAK och en eventuell scintigrafi. Dock behöver finnålspunktion utföras vid knöl i tyreoidea, vid klar asymmetri i palpationsfyndet eller vid ett toxiskt adenom för att utesluta neoplasi. En finnålspunktion skall göras efter scintigrafin för att undvika artefakter i scintigrafibilden.

DIFFRENTIALDIAGNOSER

Vid klassiska tyreotoxiska tyreoideavärden (högt FT4 och lågt TSH) behöver ett par andra tillstånd beaktas:
  • Labinterferens skall misstänkas om symtomatologin inte stämmer med värdena eller om något värde avviker från den klassiska konstellationen. Tyreoideahormonanalyser är känsliga för interfererande antikroppar som kan ge både falskt för höga eller falskt för låga värden. Misstänkts detta bör prov för tyreoideahormonanalys från samma patient taget vid samma tillfälle skickas till flera olika laboratorier som använder olika metoder. Blir resultatet divergerande värden talar detta för laboratorieinterferens.
  • Tyreoideahormonanalyser är också känsliga för omgivningens påverkan. Vid svår annan sjukdom, till exempel vid influensa eller pneumoni, förändras tyreoideahormonvärdena som regel, så kallad non thyroidal illness (NTI). Initialt sker en minskad konvertering av T4 till T3 och en ökad omvandling till den inaktiva formen reversed T3, vilket leder till en ackumulering av T4 samtidigt som TRH-produktionen från hypotalamus bromsas med lägre TSH som följd. De initiala värdena ter sig därför som tyreotoxikos med förhöjt FT4 och lågt TSH. Skillnaden är att T3 är lågt vid NTI men högt vid hypertyreos. FT4 kommer sedan successivt att sjunka då nybildningen är låg. Allt eftersom individen hämtar sig i sjukdomsförloppet kommer efter ytterligare några veckor ett reboundfenomen att ske, med förhöjda TSH-nivåer och återhämtat FT4. Värdena brukar ha normaliserats på två till tre månader.
  • Det är inte ovanligt att en individ reagerar med tyreotoxiska värden efter jodbelastning. Den vanligaste orsaken till detta är de röntgenkontrastmedel som innehåller jod; både intravenösa, perorala som rektala, och det är inte alltid patient eller läkare är medveten om detta samband. Dessutom innebär jodbelastning – oavsett om de tyreotoxiska värdena är orsakade av joden eller inte – att upptaget på skintigrafin blir utsläckt och misstanke om tyreoidit kan då uppkomma, trots att det egentligen föreligger en reell hypertyreos.
  • Syndrome of inappropriate TSH secretion kan misstänkas när TSH-värdet inte är lågt som förväntat vid primär hypertyreos.


VÄGLEDNING OM SJUKSKRIVNING FRÅN SOCIALSTYRELSEN

  • Vid ny tyreotoxikos [hypertyreos] (överfunktion av sköldkörteln) rekommenderas sjukskrivning på heltid upp till 4 veckor. Eventuellt tillkommer en period med delvis nedsatt arbetsförmåga och behov av partiell sjukskrivning.
  • Vid svår tyreotoxikos [hypertyreos] (överfunktion av sköldkörteln) kan patientens arbetsförmåga i vissa yrken vara påverkad under lång tid och arbetsanpassning/-byte bör då övervägas.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/tyreotoxikos-giftstruma/50


TERAPI MED BETABLOCKERARE

Godkända betablockerare med indikationen tyreotoxikos är propranolol och metoprolol. Betablockerare har god effekt på sympatikotona symtom såsom takykardi, oro och tremor, men de påverkar inte metabola effekter såsom avmagring och har ingen effekt på sjukdomsförloppet.

Läkemedel som metaboliseras i levern (såväl propranolol som metoprolol) genomgår ökad första-passagemetabolism i levern vid tyreotoxikos, vilket leder till att dosen måste hållas relativt hög jämfört med vid eutyreos. Propranolol är det mest beprövade medlet vid tyreotoxikos och rekommenderad dosering är 20–80 mg 3–4 gånger/dag. Doseringen av metoprolol är 50–100 mg 3–4 gånger/dag. Dosen anpassas efter det kliniska svare
t.                                                                                                                      När jag varit översvämmad med sköldkörtelhormon så har jag haft turen att ha en läkare som varit med länge, man kan inte bota det här, men man kan förmildra symtomen om det beror på en översvämning av hormoner eller en övermedicinering. Då har jag fått betablockerar samtidigt som man sänkt sköldkörtelmedicineringen.



fredag 13 mars 2020

BRITTIKA SJUKSVÅRDSFÖRBUNDETS REKOMMENDATION TILL BINJUREPATIENTER

Jag har inte sett om någon gått ut med speciella riktlinjer för just binjurepatienter. Men vi är en utsatt grupp. Om vi har lågt kortisol utan behandling så är immunförsvaret nedsatt. Dock skriver den engelska versionen av Socialstyrelsen att är man välinställd på kortison så ska inte immunförsvaret påverkas.

Få nu inte panik, som jag ser det när jag analyserar den information som kommer ut så ser jag att svenskarna är klokare än de svenska myndigheterna. Bilder från bla Stockholm visar att människor tar det här på allvar och stannar hemma. Det viktigaste för oss är att vi har tillräckligt med kortison hemma och de som fått akutspruta utskriven har koll på vart den är. 

De instruktioner jag hittat gäller de svårast sjuka som bruka få akut kortisolsvikt eller addisonkris. Vet man med sig att kroppen är känslig så är det bättre att vara förberedd. Har man gått en längre tid utan akuta kortisolsvikter så skadar det inte att ha en liten nödpack även om det inte är troligt att den skulle behövas.

Det brittiska sjukvårdsförbundet uppmanar Addison och andra binjurepatienter till följande:

Eftersom det här är en ny version av Coronavirus lär vi oss fortfarande om det. Så det kan göra att skapa råd ganska svårt. Vi har här samlat de bästa råd vi har för personer med Addisons och binjurinsufficiens just nu. Tidigare där det har varit utbrott av saker som svininfluensa, fanns det några Addisons patienter som klarat sig bra - som vi ofta säger på ADSHG ... alla är väldigt olika. 
Vårt råd är avsett för människor som bor i Storbritannien och ROI.

Här är våra sex Coronavirus-försiktighetsåtgärder för människor i Storbritannien och ROI som har Addisons sjukdom eller binjurinsufficiens:
1. Skydda dig själv:
Du kanske tar hand om en person i en riskgrupp. Om du är det, se till att du skyddar dig själv och den person du tar hand om mot coronaviruset.
Se till att dina vaccinationer är uppdaterade. Observera att våra läkare har bekräftat att lunginflammationsvaccinet skyddar mot pneumokockbakterie och inte skulle skydda mot den typ av lunginflammation som orsakas av Covid19. Detta bekräftas på WHO: s webbplats på deras coronavirus-myt-busters-sida.
Tänk på sätt att hålla dina stressnivåer nere. Att vara beredd kan vara en stor hjälp. Prata med någon om du känner dig stressad eller orolig. Läs våra råd om att hantera psykologisk stress. Om du är ADSHG-medlem, gå till vårt onlineforum  och prata om hur du mår. Andra kan sedan stödja dig. Världshälsoorganisationen har publicerat råd om hur du hanterar din mentala välbefinnande under koronavirusutbrottet: https://www.cnbc.com/2020/03/10/who-gives-advice-on- handling-mental-health-toll-  caused vol- coronavirus.html

2. Förberedelser för nödsituationer:
Gör ditt nödväska klar, se till att den står så att ambulansen får med sig den.
Se till att du har ett nödinjektionssats som  innehåller akutsprutor tillgängliga från din husläkare eller endokrinolog, sprutor, se till att läsa på injektionsinstruktioner. 
Informera dina närmaste hur dom ger en akutspruta.  Se till att den är uppdaterat att du har instruktionerna och praktiserar en självinsprutning med våra videor . Se till att du har ett ifylld akutbrev och att det är uppdaterat, här hemma räcker det gott med brickan och medical infokort.
Förbered en sjukhusväska med byte av kläder,  nyckelinformation i och / eller reservmedicinering, ett recept på kort tid, en liten summa pengar. Detta kan sedan plockas upp och tas med.
Se till att du har gott om icke-alkoholhaltiga drycker, salta snacks och väskeersättning (finns i de flesta kemister) eller salter som finns i ditt hem. Du kan själv göra dom utan större kokkonster och allt som behövs har du redan hemma, sök receptet på nätet.
Bekanta dig med NHS-råd om självisolering  så att du är beredd om du måste isolera dig. 
Samarbeta med ditt sjukhus endokrinologi team. Om du inte får gehör, ta stöd från en övertygande familjemedlem och hålla koll på ditt eget utbud av medicin hela tiden. 
Om du behöver kontakta ringa 112, se till att "kortisonberoende" och "binjurinsufficiens" finns med i förklaringen när du förklarar din hälsostatus. Förstår inte operatören, be att få prata med sköterskan som alltid finns med i samtalet. Vet sköterskan inte vad sekundär binjurebarksvikt och akut kortisolsvikt är, säg det är detsamma som Addisonkris. Sedan kommer det gå fort.
3. Hantera din medicin:
Kontrollera att du har en god tillgång på läkemedel för de två veckor som skulle täcka om du får hög feber (3 gånger din vanliga dos) i 14 dagar för självisolering. Höj x2 vid feber över 38 och x3 vid över 39 graders feber. Man behöver inte åka in om man inte får akut kortisolsvikt symtom!
Fortsätt ta dina medicin! Steroider (kortison) som tas för binjurinsufficiens är ersättningsdoser och att öka dosen under sjukdom är att försöka efterlikna kroppens naturliga fysiologiska svar. I rätt skräddarsydda doser bör de inte undertrycka ditt immunsystem. Det här var en nyhet som vi bör veta om!
4. Hålla information:
Se till att du har användbara ADSHG-publikationer (länk) som skrivs ut, fylls i och lagras på en lätt att hitta plats. Prata med din familj om det stöd och / eller behandling du behöver - gör en plan. Du kan använda vår personliga nödplan för  att tänka allt igenom tillsammans. Skriv ut dem och dela dem med dem som troligen kommer att ta hand om dig om du blir sjuk.
Regeringen och NHS tillhandahåller regelbundna uppdateringar så följ dem online eller hålla ett öga på media för deras senaste uppdateringar.
Storbritanniens avdelning för hälsa och socialvård

FÅ NU INTE PANIK, DET HÄR ÄR BARA EN PLAN B, OCH HAR MAN EN PLAN B SÅ INTRÄFFAR ALDRIG PLAN A, DET VERKAR VARA EN UNIVERSELL REGEL. 
SÅ DET HÄR ÄR BARA EN HANDLINGSPLAN SOM ÄR BRA ATT TÄNKA PÅ OM NÅGON SKULLE FÅ EN AKUT SVIKT. 
SJUKVÅRDEN ÄR ÖVERBELASTAD OCH DÅ GÄLLER DET ATT BINJUREPATIENTER SNABBT KAN SÄTTA IN SJUKVÅRDSPERSONAL VAD DET GÄLLER - FÖR VI ÄR ENKLA ATT BEHANDLA BARA DE HAR NÖDVÄNDIG INFORMATION. EN SPRUTA OCH DROPP GÅR OFTA FORT ATT FÅ.

onsdag 11 mars 2020

ENDOKRINOLOGI -UPPHOVSRÄTT

Så länge källa anges så här man uppfyllt lagarna för upphovsrätt. Det vet alla som studerat på högre nivå.

lördag 7 mars 2020

KALORIER SKA MAN INTE RÄKNA - MEN DET ÄR FEL MENAR FORSKARNA PÅ



LCHF har blivit stort, vi ska inte räkna kalorier, men nu dyker det upp ny forskning som säger att det är inte så dumt att räkna kalorier. Intressant, som alla forskning så går den framåt. Kanske det här är nästa hälsotrend. Jag förkastar inte LCHF, själv har jag plockat bort torrfodret och mår bra på det.

Nu vill forskarna att vi ska äta utifrån kalorier, jag såg nyligen ett TV program om detta och där rekommenderade man att äta en handfull mat. Om jag skulle klara det, det är en annan femma, men man förändrar magsäcken och efter ett tag är den van en handfull mat.

Det jag finner mest intressant är att dr Mosley redan har förespråkat den här dieten och det finns en fbgrupp om just det. https://www.svtplay.se/video/16886430/mat-med-mosley/mat-med-mosley-att-bygga-en-kropp, titta på programmet innan SVT tar bort länken.

Hur kaloribegränsning förhindrar negativa effekter av åldrande i celler


En ny studie ger hittills den mest detaljerade rapporten om celleffekterna av en kaloribegränsad diet hos råttor. Medan fördelarna med kaloribegränsning länge har varit kända, visar de nya resultaten hur denna begränsning kan skydda mot åldrande i cellväggar.

Om du vill minska nivåerna av inflammation i din kropp, försena uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar och leva längre, ät mindre mat. Det är slutsatsen från en ny studie av forskare från USA och Kina som tillhandahåller den mest detaljerade rapporten hittills om celleffekterna av en kaloribegränsad kost hos råttor. Även om fördelarna med kaloribegränsning länge har varit kända, visar de nya resultaten hur denna begränsning kan skydda mot åldrande i cellväggar, såsom beskrivs i Cell den 27 februari 2020.
"Vi visste redan att kaloribegränsningar ökar livslängden, men nu har vi visat alla förändringar som sker på en cellcellnivå för att orsaka det," säger Juan Carlos Izpisua Belmonte, en författare till det nya uppsatsen, professor i Salk's Genuttryckslaboratorium och innehavare av Roger Guillemin-ordföranden. "Detta ger oss mål som vi så småningom kan agera med läkemedel för att behandla åldrande hos människor."
Åldring är den högsta riskfaktorn för många mänskliga sjukdomar, inklusive cancer, demens, diabetes och metaboliskt syndrom. Kaloribegränsning har visats i djurmodeller vara en av de mest effektiva interventionerna mot dessa åldersrelaterade sjukdomar. Och även om forskare vet att enskilda celler genomgår många förändringar när en organism åldras, har de inte visat hur kaloribegränsning kan påverka dessa förändringar.
I det nya uppsatsen jämförde Belmonte och hans medarbetare - inklusive tre studenter från hans Salk-labb som nu är professorer som kör sina egna forskningsprogram i Kina - råttor som åt 30 procent färre kalorier med råttor på vanliga dieter. Djurens dieter kontrollerades från ålder 18 till 27 månader. (Hos människor skulle detta vara ungefär motsvarande någon som följer en kaloribegränsad kost från åldern 50 till 70.)
Vid både början och slutet av dieten isolerade och analyserade Belmonte team 168 703 celler från 40 celltyper i de 56 råttorna. Cellerna kom från fettvävnader, lever, njure, aorta, hud, benmärg, hjärna och muskler. I varje isolerad cell använde forskarna encells genetisk sekvenseringsteknik för att mäta aktivitetsnivåerna i gener. De tittade också på den totala sammansättningen av celltyper inom en given vävnad. Sedan jämförde de gamla och unga möss på varje diet.
Många av de förändringar som inträffade när råttor i normal diet blev äldre inträffade inte hos råttor på en begränsad diet; även i ålderdom liknade många av vävnaderna och cellerna från djur i kosten nära dem hos unga råttor. Totalt sett var 57 procent av de åldersrelaterade förändringarna i cellkomposition som sågs i vävnaderna hos råttor på en normal diet inte närvarande i råttorna i den kaloribegränsade dieten.
"Detta tillvägagångssätt berättade inte bara för oss effekterna av kaloribegränsningar på dessa celltyper, utan gav också den mest fullständiga och detaljerade studien av vad som händer på en cellcellnivå under åldrandet," säger co-motsvarande författare Guang-Hui Liu, en professor vid den kinesiska vetenskapsakademin.
Några av de celler och gener som drabbats mest av kosten relaterade till immunitet, inflammation och lipidmetabolism. Antalet immunceller i nästan varje vävnad som studerades ökade dramatiskt när kontrollråttor åldrades men påverkades inte av ålder hos råttor med begränsade kalorier. I brun fettvävnad - en typ av fettvävnad - återförde en kaloribegränsad diet uttrycksnivåerna för många antiinflammatoriska gener till de som sågs hos unga djur.
"Den främsta upptäckten i den aktuella studien är att ökningen av det inflammatoriska svaret under åldrande systematiskt skulle kunna förtryckas genom kaloribegränsning" säger den motsvarande författaren Jing Qu, också professor vid den kinesiska vetenskapsakademin.
När forskarna anslutit sig till transkriptionsfaktorer - huvudsakligen masteromkopplare som i stort sett kan förändra aktiviteten hos många andra gener - som förändrades genom kaloribegränsning, stod en fram. Nivåerna för transkriptionsfaktorn Ybx1 förändrades av kosten i 23 olika celltyper. Forskarna tror att Ybx1 kan vara en åldersrelaterad transkriptionsfaktor och planerar mer forskning om dess effekter.
"Folk säger att" du är vad du äter ", och vi finner att det är sant på många sätt," säger Concepcion Rodriguez Esteban, en annan av tidningens författare och en personalforskare på Salk. "Tillståndet för dina celler när du åldras beror tydligt på dina interaktioner med din miljö, vilket inkluderar vad och hur mycket du äter."
Teamet försöker nu använda denna information i ett försök att upptäcka åldrande läkemedelsmål och implementera strategier för att öka liv och hälsa.

MAGEN OCH CANCER - OJ SÅ LITE MAN VET, MAN GER DEN MAT MEN TÄNKER INTE MER PÅ DET


Google svengelska - men en intressant studie även om den inte har använts på människor ännu.

 Forskarna fann att ett protein kan påverka cancerceller. Cancerceller har ett skydd "rör mej inte" nu har man funnit ett protein som tar bort det skyddet och att immunförsvaret kan reagera på på cancerceller. Fungerar det här på människor så är det en revolutionerad upptäckt.

Det som också är intressant är hur man konstaterar att penicillin påverkar tarmfloran i ett helt år. Så kan man hitta annat än penicillin för åkommor så har man vunnit mycket med sin hälsa. 

Hur viktig tarmfloran är hittar ni i andra inlägg.

DALLAS - 6 mars 2020 - Kan svaret på cancerimmunoterapi bero på bakterier som har sitt ursprung i tarmen och reser till tumören?
 En studie av forskare vid UT Southwestern Medical Center och University of Chicago antyder exakt det och avslöjar att tarmbakterier kan tränga igenom tumörceller och öka effektiviteten hos en experimentell immunterapi som riktar sig till CD47-proteinet.
Med hjälp av musmodeller av malignitet fann forskarna att tarmmikroben Bifidobacterium ackumuleras i tumörer, och förvandlade anti-CD47 svarsfria tumörer till responsiva.
Teamets studie, publicerad idag i Journal of Experimental Medicine , upptäckte att svaret på behandling beror på vilken typ av bakterier som lever i djuren. De identifierade sedan mekanismen och upptäckte att kombinationen av antikroppar mot CD47 och tarmbakterier fungerar via kroppens STING-väg för medfödd immunitet - kroppens första försvarslinje mot infektion.
Deras experiment använde möss från olika resursanläggningar, antibiotikamatade möss och möss som odlades i en groddfri miljö.
I ett experiment studerade de möss uppfödda i två olika anläggningar och som hade distinkta blandningar av bakterier i tarmen. En grupp svarade mot anti-CD47 och en annan inte. Den andra gruppen blev emellertid lyhörd, efter att ha varit inrymd hos de svarande, vilket indikerade att oral överföring eller kontaktöverföring av tarmbakterier inträffade mellan grupper, säger forskarna.
Proteinet CD47 uttrycks i höga nivåer på ytan på många cancerceller, där det fungerar som en "inte ät mig" signal till immunsystemets makrofager, ofta kända som vita blodkroppar. Som ett resultat undersöks anti-CD47, även känd som CD47-blockadeterapi, i flera kliniska studier. Men musstudierna som föregick dessa studier hade blandade resultat, med bara några möss som svarade på anti-CD47-terapin, förklarar motsvarande författare Yang-Xin Fu, MD, Ph.D. , professor i patologi, immunologi och strålning vid UT Southwestern.
"Vi ansåg att vi behövde förbättra anti-CD47-terapi och förstå mekanismerna," säger han, vilket får dem att undra på tarmmikrobiomet, bakterierna som växer i tarmen och hjälper till med matsmältningen. Det bakteriella ekosystemet, ibland kallad mikrobiota, är också känt för att påverka tarms förmåga att motstå patogener och värdens svar på cancerimmunoterapi.
"Men hur mikrobiota gör det har varit oklart," säger Fu. "Denna studie finner att vissa av bakterierna från tarmen reser till tumören och kommer in i cellerna, eller mikromiljön, där bakterierna underlättar CD47-blockadens förmåga att attackera tumören. Vi fann att det gör det via immunsignalvägen som kallas stimulator av interferongener (STING). ”
 Resultaten tyder på att ett probiotikum en dag skulle kunna användas för att förbättra anti-CD47-terapi, säger Fu, ett Cancer Prevention and Research Institute (CPRIT) -forskare och innehavare av Mary Nell och Ralph B. Rogers professorat i immunologi vid UT Southwestern.
Forskarna fann också att tumörbärande möss som normalt svarar på anti-CD47-behandling inte svarade om deras tarmbakterier dödades av antibiotika. Däremot blev anti-CD47-behandling effektiv hos möss som vanligtvis inte svarar när dessa djur kompletterades med Bifidobacteria , en typ av bakterier som ofta finns i mag-tarmkanalen hos friska möss och människor.
De upptäckte vidare att bakterierna migrerar till tumörer och aktiverade STING-immunsignalvägen. Detta sätter igång produktionen av immunsignalmolekyler som typ 1-interferoner och aktiverande immunceller som verkar attackera och förstöra tumören när anti-CD47-medlet upphäver CD47: s "don" ät mig inte "-tagg, säger forskarna. Forskarna fann att möss genetiskt oförmögna att aktivera interferon av typ 1 misslyckades med att svara på bakterien-immunterapimetoden. På liknande sätt visade möss som inte kunde komma åt STING-vägen ingen fördel av den kombinerade bakterie-immunterapimetoden, vilket bekräftar att STING-signalering är nödvändig.
"Det är mycket möjligt att mer än en typ av tarmmikrobiota kan förbättra tumörimmunitet på liknande sätt och vi skulle vilja undersöka det," tillägger han.
Fu och Ralph R. Weichselbaum, MD, vid University of Chicago ledde studien. Medförfattare inkluderar huvudförfattare Yaoyao Shi och Wenxin Zheng samt Kaiting Yang, Katharine G. Harris, Kaiyuan Ni, Lai Xue, Wenbin Lin och Eugene B. Chang, alla vid University of Chicago.
Studien stöds av Ludwig-stiftelsen, Foglia-stiftelsen, National Institute of Health / National Cancer Institute Provocative Questions-bidrag (R21 CA231273-01, CA141975) och CPRIT-bidrag (RR150072, RP 180725).

HYPOTERYSMEDICIN OCH KOPPLING TILL BINJURESVIKT - FORSKNING

Som ni sett så har Cecilia varit tydlig med att sköldkörtelmedicin kan utlösa binjurebarksvikt. Och då räknar jag även med Metavive och andra potenta kosttillskott. Jag ville se vad forskningen sa för att förstå det bättre. Här är ett abstrakt som inte är enkelt att läsa. 

Men man kan läsa sig till att tex Addison patienter är en utsatt grupp där sköldkörelhormon påverkar binjurarnas funktion. Läser man vidare så påverkas även friska människors binjurar av sköldkörtelmedicin. Och jag är den första att skriva under på det. 

Mina uttrappningar har förstörts pga övermedicinering av sköldkörtelmedicin. Cecilia Tibell såg det omedelbart och uttrappningen av det som var för mycket gjorde att jag kunnat trappa ut som man ska. Det har inte fungerat förr, det han enbart lett till dåligt mående och ett ännu lägre kortisolvärde.

Läkaren ska kortisolvärde innan Levaxin sätt in, dom som inte fått det gjort bör gå tillbaka och få det taget för att säkra att det inte är binjurarna som krånglar.


En relation mellan sköldkörtel- och binjuredysfunktion har erkänts under en tid. Vissa mänskliga autoimmuna tillstånd kan till exempel förstöra både sköldkörteln och binjurebarken och resultera i kombinerade hormonbrister. Utöver autoimmun förstörelse är emellertid en relation mellan sköldkörteln och adrenokortikal funktion mindre tydlig. Det har visat sig att glukokortikoidöverskott undertrycker den centrala sköldkörtelaxeln, medan sköldkörtelhormon har föreslagits för att reglera adrenokortikal funktion genom förändringar i glukokortikoidmetabolismen i lever. Sammantaget är dessa studier begränsade i omfattning, och alla verkliga regleringsförhållanden mellan dessa körtlar är fortfarande tröga (Samuels och McDaniel [  ], Johnson et al [  ]). Det är därför studien av Huang et al ( ) är både aktuell och ny. Dessa utredare visar för första gången att sköldkörtelhormonet, som verkar genom en av dess receptorisoformer (THRB1), har en direkt roll i adrenokortikal utveckling och funktion.
Binjurebarken hos däggdjur utvecklas från mellanliggande mesoderm, medan binjuremedulla härstammar från neuroektoderm (nervcrestceller). Binjurebarken bildar först en omogen zon, som senare ersätts av mogna kortikaltyper. Den omogna eller fosterzonen hos människor producerar dehydroepiandrosteronsulfat, som används av moderkakan för att producera östrogener. Den definitive eller vuxna zonen hos människor och andra däggdjur producerar däremot mineralokortikoider och glukokortikoider.
I omogna möss har en inre kortikal zon beskrivits som uttrycker det steroidmetaboliserande enzymet, 20-a-hydroxysteroid-dehydrogenas (20aHSD). Detta kallas x-zonen och regresser hos manliga men kvarstår hos kvinnliga vuxna möss. Huruvida det finns en utvecklingsekvivalent för denna zon hos högre däggdjur är oklart för närvarande. Intressant nog är gonadala faktorer, gonadotrofiner och sköldkörtelhormon kända för att modifiera uppkomsten av denna zon (Huang et al). Huang et al visar med användning av ett ß-galaktosidas-märkt Thrb1- lokus att THRB1 kolokaliserar med 20aHSD till x-zonen i möss. Dessutom visar de att T 3- behandling orsakar hypertrofi av denna zon i vildtyp men inte Thrb - / -möss. Som författarna påpekar har sköldkörtelekstrakt också rapporterats inducera hypertrofi av binjurebarken hos andra arter, såsom kanin och katt, som saknar en definierbar x-zon, vilket antyder att denna upptäckt kan vara generaliserbar för andra däggdjur inklusive människor.
Beväpnad med denna kunskap kan man nu undra om sköldkörtelhormonbrist i sig kan orsaka subtil eller öppen adrenokortikal hormonbrist genom att agera direkt på körteln. Utmaningen här är att förstå fosterzonen, som inkluderar x-zonen, i fullständig adrenal kortikal funktion. Det verkar som att den definitiva vuxna cortex utvecklas från yttre kapselceller som migrerar in i körtlarna, men författarna antyder att x-zonen kan representera en annan källa till celler involverade i stressresponsen. Tyvärr testades inte denna hypotes ytterligare i deras studie. Man kan till exempel förutsäga att hypotyreos begränsar det akuta stressresponset på ACTH eller att överskottet av sköldkörtelhormon ökar nivåerna av steroidhormon genom att utvidga resterande x-zonceller i det vuxna djuret. Alternativt, författarna föreslår att sköldkörtelhormonet kan reglera progesteron- och 11-deoxikortikosteronnivåer via 20αHSD, vilket är känt för att katabolisera båda hormonerna, och detta kan förändra binjurens funktion på något okänt sätt. Slutligen, med tanke på att sköldkörtelhormonet reglerar adrenokortikal cellutveckling, kan det också ändra cellytantigen och vara involverat på något sätt i att inducera adrenokortisk autoimmunitet. Mer arbete måste göras för att besvara dessa frågor.
En tydlig roll för sköldkörtelhormonreceptorer i utvecklingen av cerebellum, näthinnan och cochlea har visats med hjälp av Thrb - / - möss (Ortiga-Carvalho et al [  ]), och många av dessa studier har utförts av Forrest-gruppen . Denna studie utvidgar vår kunskap om sköldkörtelhormon till utveckling av binjurebarken och ger en potentiell mekanism för att förklara oigenkänd adrenokortikal hormonbrist i modeller av medfödd hypotyreoidism och överskott av adrenokortikalt hormon i tillstånd av överskott av sköldkörtelhormon.




GABA OCH DEN SENASTE FORSKNINGEN

  Jag är förtjust i Gaba. Den sänker mammas blodtryck och hennes stressnivå. För mej påverkar det mitt överaktiva nervsystem i en del i krop...