BINJUREBARKSVIKT/ADDISON

VAD ÄR BINJUREINSUFFICIENS?

Här kommer en liten översikt, tänk på att alla har sina individuella symtom och jag bjuder på googlesvenska.

Binjureinsufficiens uppstår när binjurarna inte tillverkar tillräckligt med hormonet kortisol. Du har två binjurar. De är belägna precis ovanför njurarna. De arbetar med hypotalamus och hypofysen i hjärnan. Kortisol hjälper till att bryta ner fett, proteiner och kolhydrater i kroppen. Det styr också blodtrycket och påverkar hur ditt immunsystem fungerar.

Binjureinsufficiens kan vara primär, sekundär eller tertiär:

• Primär binjureinsufficiens. Detta kallas Addisons sjukdom. Det inträffar när binjurarna skadas. De gör inte tillräckligt med hormonerna kortisol och aldosteron. Detta tillstånd är sällsynt. Det kan förekomma i alla åldrar. Det är en autoimmun sjukdom som gör att kroppen ser binjurarna som en fara och angriper dom. 
• Sekundär binjureinsufficiens. Detta börjar när hypofysen inte gör tillräckligt med hormonet ACTH (adrenocorticotropin). ATCH är det hormon som hypofysen skickar ut för att uppmana binjurarna att tillverka alla hormoner som de är involverade i. Man kan skada hypofysen, man får enligt det gamla namnet teriär binjuresvikt. Som ett resultat gör binjurarna inte tillräckligt med kortisol. Allt som inte finns i binjuren och som påverkar dom av andra orsaker än att kroppen angriper binjurar räknas till sekundär binjureinfussiens.
• Tertiär binjureinsufficiens. Detta börjar när hypotalamus inte gör tillräckligt med hormon som frisätter kortikotropin. Som ett resultat gör hypofysen inte tillräckligt med ACTH. Det är när binjurarna slutat jobba för att man fått kortison i någon form och binjurarna lagt sig till vila eftersom det finns kortsol som omvandlats från kortison till kortisol i kroppen. Läkemedel kan även sänka hypofysens nivå att tillverka ATCH.

VAD ORSAKAR BINJURINSUFFICIENS?

Primär binjureinsufficiens orsakas oftast när ditt immunsystem attackerar dina friska binjurar av misstag. Andra orsaker kan vara:

• Cancer
• Svampinfektioner
• Tuberkulosinfektion i binjurarna 
• Ärvda störningar i endokrina körtlar

Brist på hormonet ACTH leder till sekundär binjureinsufficiens. Det kan hända om du måste ta vissa steroider under lång tid på grund av ett hälsoproblem. Till exempel kan personer med astma eller reumatoid artrit behöva ta predisilon. Andra orsaker inkluderar:

• Tumörer i hypofysen
• Blodförlust till hypofysen 
• Hypofys tas bort eller så har du strålbehandling av hypofysen
• Delar av hypotalamusen tas bort

VILKA ÄR SYMPTOMEN PÅ BINJUREINSUFFICIENS?

Du kan ha milda symtom när du är under fysisk stress. Varje persons symtom kommer att variera. Symtom kan inkludera:

• Svaghet
• Trötthet och brist på energi (trötthet)
• Yrsel
• Mörkad hud, ofta i ansiktet, nacken och på ryggen (endast Addisons sjukdom)
• Blåsvart färg runt bröstvårtorna, munnen, rektum, pungen, vagina eller andra platser (endast Addison sjukdom)
• Viktminskning
• Vätskeförlust (uttorkning)
• Ingen aptit
• Muskelvärk
• Upprörd mage (illamående)
• kräkningar
• Diarre
• Lågt blodtryck
• Låga sockernivåer
• Hos kvinnor, oregelbundna eller inga menstruationsperioder
• Om den inte behandlas kan binjureinfussiens leda till:
• Svår buksmärta
• Extrem svaghet
• Lågt blodtryck
• Njursvikt
• Chock

Dessa symtom kan misstas för andra hälsoproblem så många går mycket länge innan läkarna hittar de verkliga problemet då symtomen finns med i så många sjukdomar. Vänd dej ALLTID till en läkare då sjukdomarna kan vara livshotande och är mycket allvarliga.

HUR DIAGNOSTISERAS BINJUREINSUFFICIENS?

Din läkare kommer att fråga om symtom, mediciner etc. Du behöver lämna många prover, först på VC om det provet är för lågt så måste man remittera till endokrinolog. Prover som kan diagnostisera binjureinsufficiens inkluderar:

• Test av kortisol i blod, urin eller saliv. Dessa kan kontrollera nivåerna av binjurens hormoner och ACTH. De kan också kontrollera förändringar i natrium- och kaliumnivåerna i ditt blod, vilket är oerhört viktigt för binjurarna.
• Röntgen, ultraljud och MRI.

HUR BEHANDLAS BINJUREINSUFFICIENS?

Behandlingen beror på dina symtom, ålder och allmän hälsa. Det beror också på hur allvarligt tillståndet är. Läkarna försöker att hålla sig från alla kortisonmediciner så länge det är möjligt pga alla de biverkningar som uppstår. Du måste ta hormoner för att ersätta de som binjurarna inte gör. Det betyder främst kortisol, och kortison omvandlas till kortisol i kroppen, men kortison används till mycket annat så det påverkar hela kroppen. Biverkningar kan man läsa om i FASS, men bla så påverkar det hur man tar upp näring i cellerna så kosten är av stor betydelse. Utifrån att kortisolproduktionen börjar i  levern så är det viktigt att ta hand om den, den gillar bla inte alkohol när man har binjuresvikt.

Addison sjukdom kan vara dödlig. Behandlingen startar ofta med IV (intravenös) vätskor och läkemedel som kallas kortikosteroider. Du kan ta dessa läkemedel per mun eller via IV. Du kanske måste ta dem resten av ditt liv. Du kan också behöva ta andra läkemedel (fludrokortison). Dessa kan hjälpa till att hålla kroppens natrium- och kaliumnivåer normala. Detsamma gälle även för sekundär binjuresvikt.

VILKA ÄR MÖJLIGA KOMPLIKATIONER AV BINJUREINSUFFICIENS?

Du kan ha plötsliga allvarliga symtom. Detta kallas akut kortisolsvikt, eller Addisonkris. Detta kan uppstå när din kropp är stressad. Det kan hända av många skäl, till exempel en sjukdom, feber, kirurgi eller uttorkning. Du kan också få en kris om du slutar ta kortikosteroider eller sänka mängden mediciner plötsligt. Symtomen på en Addisonkris/akut kortisolsvikt inkluderar symtomen på binjureinsufficiens eller Addison sjukdom. Men om det inte behandlas kan det leda till:

• Chock
• Kramper
• Koma
• Organsvikt

ATT LEVA MED BINJUREINSUFFICIENS

Ta dina läkemedel exakt som föreskrivs. Du bör också ha ett medicinskt varningskort och halsband hela tiden. Detta kan säkerställa att du får korrekt behandling om det uppstår en nödsituation. När du reser ska du om det behövs ha med dej en akutspruta som förskrivs av endokrinolog.  

NÄR SKA JAG RINGA MIN VÅRDGIVARE?

Alla tillstånd som stressar din kropp kan påverka hur mycket medicin du behöver. Ring din vårdgivare om:

• Du har någon form av sjukdom, särskilt feber, kräkningar eller diarré så du inte kan ta upp kortisonet via magen.
• Du blir gravid.
• Du behöver operation.

Få medicinsk hjälp omedelbart om du har plötsliga allvarliga symtom - Addisonkris, akut kortisolsvikt.

NÄSTA STEG

Tips för att hjälpa dig att få ut det mesta av ett besök hos din endokrinolog:

• • Vet orsaken till ditt besök och vad du vill hända.
  • Innan du besöker, skriv ner frågor du vill besvarade.
  • Ta med dig någon som hjälper dig att ställa frågor och komma ihåg vad din endokrinolog säger till dig, man kan få minnesstörningar.
  • Skriv ner namnet på en ny diagnos och eventuella nya mediciner, behandlingar eller tester vid besöket. Skriv också ner alla nya instruktioner som din leverantör ger dig.
  • Vet varför en ny medicin eller behandling föreskrivs och hur det kommer att hjälpa dig. Vet också vad biverkningarna är. Kortison är inget snällt läkemedel för kroppen men det kan vara livsnödvändigt.
  • Vet varför ett proven eller en procedur rekommenderas och vad resultaten kan betyda.
  • Vet vad du kan förvänta dig om du inte tar läkemedlet eller har testet eller proceduren.
  • Det finns många symtom både på för lite kortison så läser man olika sidor så hittar man alltid nya symtom. Det gäller även för akut kortisolsvikt. Och akut kortisolsvikt är allvarligt och ska alltid behandlas på akut eller medicinmottagning.
  • underactive-adrenal-glands-addisons-disease