”Vi vill återupprätta det personliga mötet”

Det här vore väl på tiden i dagens svenska vård! 

All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt, skriver Läkaresällskapets ordförande Britt Skogseid.

I en debattartikel publicerad i DM den 28 juni efterfrågar fyra debattörer bland annat bättre verktyg för att följa kvaliteten i sjukvården.

Debattörerna pekar på något som är både bedrövligt och oacceptabelt – att hälso- och sjukvården inte klarar av att leva upp till beslutade prioriteringsriktlinjer och HSL:s portalparagraf om att vård ska ges på lika villkor och att patienter med de största behoven ska ges företräde.

I artikeln lyfter debattörerna exempel från cancerområdet. Men det finns skillnader i behandling och överlevnad relaterade till socioekonomiska faktorer, kön, ålder med mera inom hela hälso- och sjukvården. Patienter med psykisk ohälsa och sköra äldre med flera samtida sjukdomar är exempel på två grupper som ständigt riskerar att nedprioriteras när resurserna är knappa.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) anser precis som debattörerna att en av de viktigaste nycklarna för att åstadkomma en jämlik och god hälso- och sjukvård är att återupprätta det personliga mötet. Vi vill slå ett särskilt slag för patient-läkarmötet, som är det enskilt viktigaste instrumentet sjukvården har att erbjuda och själva kärnan i utövandet av ”the Art of Medicine”.

När de väsentliga besluten fattas av läkaren tillsammans med patienten blir vården individanpassad, behovsstyrd och effektiv. Därför måste mötet få ta tid. All organisation och styrning inom sjukvården bör syfta till att ge patient-läkarmötet så goda förutsättningar som möjligt.

SLS delar också uppfattningen att det bör utformas bättre verktyg för att följa upp vårdens kvalitet. Här menar vi att professionen måste kliva fram och ta ansvar. SLS har därför utformat en egen modell för professionsbaserad klinisk revision. Det handlar om att professionella grupper regelbundet granskar verksamheter på plats runt om i landet utifrån ett visst ramverk.

I denna modell är granskningen inte bara inriktad på medicinska resultat, utan omfattar också efterlevnad av exempelvis etiska prioriteringsprinciper, forskning och fortbildning. Man kan här tala om en ”Hippokratesrevison”. Allt för att belysa såväl styrkor som svagheter hos en viss enhet – men också för att i slutändan kunna säkerställa att sjukvårdens begränsade resurser går till rätt saker och till de patienter som behöver dem mest.

Vår professionsbaserade revisionsmodell är under utveckling men att konceptet fungerar väl vet vi utifrån pilotrevision som genomförts. Den återstående frågan är om sjukvårdshuvudmannen egentligen är beredd att låta sig granskas om hur väl man lever upp till lagstiftningens krav på en likvärdig vård efter behov..

KÄLLA