DEPRIMERAD OCH INTE LIVSGLAD - KAN DET VARA VAD DU INTE HAR I MAGEN

Mage och mat av det får vi näring, vi vet redan att magen är våran andra hjärna, men hur tänker vi  när vi handlar? Alla magbakterier och enzymer påverkar hela vår kropp, tom binjuren. Hur återkommer vi till.

Av alla de många sätt som det myldrande ekosystemet av mikrober i en persons tarm och andra vävnader kan påverka hälsan, kan dess potentiella påverkan på hjärnan vara den mest provocerande. Nu har en studie av två stora grupper av européer funnit att flera arter av tarmbakterier saknas hos personer med depression. Forskarna kan inte säga om frånvaron är en orsak eller en effekt av sjukdomen, men de visade att många tarmbakterier kan göra ämnen som påverkar nervcellens funktion - och kanske humör. 

Här tänker jag tillbaka till Umeå universitet. Dom var superstolta år 2011 när man sett att serotonin har sin början i magen. Och om ni läser nästa inlägg kommer ni förstå hur viktigt det ämnet är. Eftersom jag inte är forskare så kan jag tro så mycket mer. Jag tror att man ser bägge sakerna, en del saknar vissa bakterier, mikrober, vissa har för mycket av dom, men just i det här fallet verkar avsaknaden vara avgörande. Och där är kosten viktig för det är den som håller alla dessa miljarder av organismer levande eller döda. Jag tycker det här är en så spännande värld, för vi kan själva välja hur vi påverkar. Inga recept mer en de man hittar i dagstidningar och i reklambladen. Kan det bli mycket enklare?

"Det är det första riktiga knepet för att spåra hur" en mikrobkemikalier kan påverka humör hos människor, säger John Cryan, en neurovetenskapsman vid University College Cork i Irland som har varit en av de mest stämma förespråkarna för en mikrobiom-hjärnans anslutning. Studien "skjuter verkligen fältet där det har varit" med små studier av deprimerade människor eller djurförsök. Insatser baserade på tarmmikrobiomet undersöks nu: Universitetet i Basel i Schweiz planerar till exempel ett försök med fekala transplantationer, som kan återställa eller förändra tarmmikrobiomet, hos deprimerade människor. 

Det här kommer lyckas, det säger jag med 99% säkerhet. Man har redan gjort försök med människor med HIV som har slagit ut väldigt lyckat, man har redan gjort det med diabetes 2 patienter. Så jag har svårt att se att man misslyckas. Vad gör man då, jo man överför avföring mellan personernas tarmar. Visst kan det låta äckligt, men det gör även medicinernas informationslista med alla biverkningar. I det fallet är det som transplanteras åtminstone mänskligt och gör det ingen nytta är ingen skada skedd.

Flera studier på möss visade att tarmmikrober kan påverka beteende, och små studier av människor föreslog att denna mikrobiella repertoar förändras i depression. För att testa länken i en större grupp tittade Jeroen Raes, en mikrobiolog vid det katolska universitetet i Leuven i Belgien, och hans kollegor närmare på 1054 belgier som de hade rekryterat för  att bedöma ett "normalt" mikrobiom . Vissa i gruppen - totalt 173 - hade diagnostiserats med depression eller skattat lågt på en livskvalitetsundersökning, och teamet jämförde deras mikrobiom med de andra deltagarna. Två typer av mikrober,  Coprococcus  och  Dialister, saknades från de deprimerade försökspersons mikrobiom, men inte från de med hög livskvalitet. Fyndet höll på när forskarna tillät faktorer som ålder, kön eller antidepressiva användning, som alla påverkar mikrobiomet, rapporterar teamet  idag i  Nature Microbiology . De fann också att de deprimerade människorna hade en ökning av bakterier som är inblandade i Crohns sjukdom, vilket tyder på att inflammation kan vara orsaken. 

Vilken forskning, helt random, med så många, ja, då är det bara att köpa läget. Och jag känner människor med Chrons sjukdom, när de ser till att äta riktigt bra kost så har de inte så stora besvär, men när dom fuskar så blir det jobbigt. Jag var aldrig riktigt glad före min diagnos, klart binjuren spelar in, men jag har aldrig fått i mej så mycket kemisk behandlad mat. Jag jobbade 400 tim/mån. Så när skulle jag laga mat eller ens ta lunch. Här har forskarna verkligen bevisat att vår livskvalitet beror mycket på vad vi stoppar i oss. Men det uppstår en fråga, hur ska vi kunna ersätta just de här bakterierna, jag tror att tittar jag i Elisabeth blogg så har jag svaret på frågan där. http://homeopathuset.blogspot.com/2011/07/valkommen.html

Mikrobiom resulterar i att en population ofta inte håller upp i en annan. Men när teamet tittade på data från en annan grupp - 1064 holländare vars mikrobiom också hade lämnat prov- fann de att samma två arter saknades bland de som var deprimerade, och de saknades också i sju personer som drabbades av svår klinisk depression. Uppgifterna bevisar inte orsakssamband, medger Raes, men de är "en oberoende observation som stöds av tre försökspopulationer[grupper av människor]."

För mej är det bevis nog att känna förändring i mående och humör när jag håller mej till bra kost. Och visst fuskar jag, men jag får böta några dagar för mina snedsteg. Här har olika forskningar kommit fram till samma resultat, det borde snart vara helt fastställt att magens bakterier påverkar vårt humör. I framtiden kanske recepten från läkaren är en kopia från Allers och inte ett elektroniskt recept.

När han letade efter något som kunde koppla mikrober till humör, samlade Raes och hans kollegor en lista med 56 ämnen som är viktiga för korrekt nervsystemfunktion som tarmmikrober antingen producerar eller bryter ned. De fann till exempel att  Coprococcus  verkar ha en väg relaterad till dopamin, en nyckelhjärnsignal som är involverad i depression, även om de inte har några bevis på hur detta kan skydda mot depression. Samma mikrob gör också en antiinflammatorisk substans som kallas butyrat, och ökad inflammation är inblandad i depression.

Hm, man hittade även en mikrob som är antiinflammatorisk. Det är vida känt och ingen nyhet att det är inflammationerna som är starten till de sjukdomar vi har. Även om läkarna vill göra gällande att det är andra processer så vet man idag att inflammationer är något som kan utvecklas till en sjukdom. Så här har vi det vi kallar hjärnprocess för vi är överens att det är hjärnan som styr känslor etc, men i själva verket så är det magen som gör det tunga jobbet när det gäller att förse hjärnan med de hormoner den behöver. Komplext, en klok kollega på en hälsokostbutik sa till mej när jag var 13 år, det är ett under att vi är så friska som vi är, med alla system som ska arbeta ihop. Och det är vad forskningen ser idag. Den tanten har utifrån sitt jobb ätit nyttigt och rört mycket på sig. Nu bor hon i samma trapp, och jag kan säga att när jag ser henne är det ingen 85 åring jag ser, det är en kvinna runt 60 år. Så hon ha bevisat vad kost och motion ger i längden.

Att koppla bakteriens frånvaro till depression "är vettigt fysiologiskt", säger Sara Campbell, en fysiolog vid Rutgers University i New Brunswick, New Jersey. Fortfarande är det ingen som vet hur mikrobiella föreningar i tarmen kan påverka hjärnan. En möjlig kanal är vagusnerven, som förbinder tarmen och hjärnan.

Här måste jag söka hos Elisabeth igen, hon skriver så här - Det är troligtvis kranialnerv tio, (n vagus, vagusnerven), som överför signaler från kroppens organsystem till de övriga elva kranialnerverna.

Vagusnerven har total kontroll på vad som händer i kroppen. Den kontrollerar hormonproduktionen, hjärtrytm, njurar, lever, mjälte, lungor, mag- och tarmsystemet samt könsorganen. En annan funktion hos vagus är påverkan på immunförsvaret som när det blir överaktivt börjar bryta ner de kroppsegna cellerna vilket leder till att hjärnan sänder en signal till pankreas att den skall öka eller sänka produktionen av antiinflammatoriskt protein.

De patogena, skadliga mikroorganismerna, vi har i våra kroppar sänder också signaler till hjärnan via påverkan på vagusnerven. http://homeopathuset.blogspot.com/2018/06/de-tolv-paren-kranialnerver.html

Att lösa mikrobiom-hjärnans anslutning "kan leda till nya terapier", föreslår Raes. Vissa läkare och företag undersöker redan typiska probiotika - orala bakterietillskott - för depression, även om de normalt inte inkluderar de saknade tarmmikroberna som identifierats i den nya studien. Den kliniska neurovetenskapsmannen André Schmidt från universitetet i Basel har inlett en klinisk prövning där hans team utvärderar mental hälsa och mikrobiota hos 40 deprimerade personer före och efter att de fått en enda fekal transplantation. 

Den forskningen hoppas jag hitta och se vad det blev för resultat.

Han och andra förespråkare är överens om att det att stärka alla depression-mikrobiomförbindelser kommer att ta många fler studier. Fortfarande, Sven Pettersson, en experimentell biolog vid Karolinska institutet i Stockholm som var bland de första som föreslog en sådan länk, kallar de nya resultaten "en massiv signal till det kliniska samhället att överväga att profilera mikrobiom hos sina [mentala hälsopatienter]."

Vi får se vad jag hittar på KI:s sida om detta. 

https://www.sciencemag.org/news/2019/02/evidence-mounts-gut-bacteria-can-influence-mood-prevent-depression