KOST PÅ RECEPT MOT ÅNGEST OCH DEPRESSION - ÄR DET DEN NYA VÄGEN?

Idag ser vi ångesten som olika ämnen som inte samverkar som de ska i hjärna. Men nu har forskningen tagit det ett steg längre och det kan komma att betyda att den psykiatriska vård vi har idag kommer att i förläggningen att ändras. 

Forskarna ställer sig nu frågan har våran mat något med hur vi mår mentalt att göra?

Spelar det vad vi äter för vår mentala hälsa? Ackumulering av data tyder på att detta verkligen kan vara fallet och att kost och näring inte bara är kritiska för människans fysiologi och kroppssammansättning, utan också har betydande effekter på humör och mental välbefinnande. 

Ja, idag så ser forskarna fler och fler samband med hur kosten som påverkar tarmfloran påverkar hur vi mår mentalt. Man har sedan länge förstått kostens betydelse för den fysiska hälsan men nu kommer fler och fler rön som påvisar att den mentala hälsan är lika starkt förknippade mer hur mage och tarm mår och vad vi äter. Det betyder även individens förmåga att ta upp de näringsämnen, proteiner, vitaminer mm. Det kommer nya rapporter om just detta lika tätt som ett duggregn. Så vi kommer få se mycket mer av just detta och det kan även leda till att vi förstår psykisk ohälsa på ett helt annat sätt och ur helt andra perspektiv.

Medan de avgörande faktorerna för mental hälsa är komplexa, tyder ökande bevis på en stark koppling mellan en dålig diet och förvärring av humörstörningar, inklusive ångest och depression, samt andra neuropsykiatriska tillstånd. 

Bevisen hopar sig runt att psykisk ohälsa på olika sätt har en stark koppling till dålig diet. Och har man hamnat i den loopen så behöver man stöd för att kunna ta sig ur 8:an. Ju sämre man mår, ju mindre orkar man bry sig, och maten är det första man börjar fuska med. För mycket, för litet, för sött, halvfabrikat, helfabrikat. Man orkar helt enkelt inte för att man mår för dåligt. Sen spelar det ingen roll om vi pratar ångest, depression, humörsvängningar eller andra psykiska sjukdomstillstånd. Man har inte kommit så långt att man kan säga att hela diagnosboken för psykisk ohälsa finns med, men de absolut vanligaste psykiska åkommorna är bekräftade.

Här är det viktigt att förstå som sjuk, som närstående, som läkare, som terapeut. Man har skapat en vana och dom är inte lätta bryta så man kan behöva stöd runt omkring sig för att göra stora kostomläggningar. Man brukar prata om förändringsarbete, det bygger man upp, det samma gäller en kostomläggning, man får börja med det lilla och bygga vidare. Till slut kommer individen själv känna och välja det som gynnar individen. Allt handlar om vanor och att vi även med mat kan ge belöningscentrat i hjärnan en kick med lite skräpmat. Dom kickarna måste ersättas för annars kommer suget att kvarstå. Kicken man ersätter det med är att när individen själv känner "MEN HOPPSAN, VAD JAG MÅR BRA IDAG". Även det är en form av signal från belöningscentrat som jag personligen tror är starkt kopplad till vad man ger kroppen för kost att jobba med.

Det finns vanliga övertygelser om hälsoeffekterna av vissa livsmedel som inte stöds av fasta bevis och de vetenskapliga bevis som visar den otvetydiga kopplingen mellan näring och mental hälsa börjar bara dyka upp. 

Nuvarande epidemiologiska data om kost och mental hälsa ger inte information om kausalitet eller underliggande mekanismer. Framtida studier bör fokusera på att klargöra mekanismen. Slumpmässiga kontrollerade studier bör vara av hög kvalitet, tillräckligt drivna och inriktade på att främja kunskap från befolkningsbaserade observationer mot personlig kost. 

Här ger vi en översikt över det framväxande området näringspsykiatri och undersöker de vetenskapliga bevisen som visar vikten av en välbalanserad kost för mental hälsa. Vi drar slutsatsen att en experimentell medicinsk strategi och en mekanistisk förståelse krävs för att tillhandahålla solid bevis på vilka framtida policyer för kost och näring för mental hälsa kan baseras. Slumpmässiga kontrollerade studier bör vara av hög kvalitet, tillräckligt drivna och inriktade på att främja kunskap från befolkningsbaserade observationer mot personlig kost. 

Här ger vi en översikt över det framväxande området näringspsykiatri och undersöker de vetenskapliga bevisen som visar vikten av en välbalanserad kost för mental hälsa. Vi drar slutsatsen att en experimentell medicinsk strategi och en mekanistisk förståelse krävs för att tillhandahålla solid bevis på vilka framtida policyer för kost och näring för mental hälsa kan baseras. Slumpmässiga kontrollerade studier bör vara av hög kvalitet, tillräckligt drivna och inriktade på att främja kunskap från befolkningsbaserade observationer mot personlig kost. Vi drar slutsatsen att en experimentell medicinsk strategi och en mekanistisk förståelse krävs för att tillhandahålla solid bevis på vilka framtida policyer för kost och näring för mental hälsa kan baseras.

Som dom skriver, vi ser det, vi kan mäta det, men vi vet inte vad som sätter igång dom här processerna. Vi måste noggrann undersöka varför och hur för att förstå det ur ett helt nytt perspektiv med de verktyg forskningen tillhanda håller på ett noggrant sätt. 

När det händer inom området så kommer vi se mer av det man redan gör på bla Akademiska Sjukhuset. Där har man infört ny nyttigare kost riktade mot vissa patientgrupper. Och dom säger detsamma, vi ser, vi upptäcker, men vi kan inte fullt förklara varför. 

Får jag tänka fritt så skulle jag vilja säga att återvänder mot den alternativa medicinen som sedan urminnes tider handlat delvis om kost. 

Forskarna vill ha solida bevis på både bredden och tvären för att i framtiden ändra de kostvanor olika myndigheter förordar. 

Man kan redan nu se att restaurangbranchen redan börjar ta åt sig av det nya, tom Mc Donalds känner sig hotade och inför grönare menyer. Det brukar betyda att något stor och något nytt kommer. Är det något de stora jättarna har koll på så är det vad som händer i deras bransch.

Slutsats

Ackumulering av bevis ger stöd för att det finns direkta samband mellan näring, stresskänslighet, mental hälsa och mental funktion under hela livslängden. Beviset är emellertid korrelerande och det finns en klyfta i att förstå hur dessa effekter uppstår. Nya genombrottsfynd om de tvåvägsrelationerna mellan näring och hjärnfunktion är brådskande nödvändiga för att informera folkhälsopolitiken om diet. Förbättrad mekanistisk förståelse för hur näring påverkar mental hälsa och kognition kommer att leda utvecklingen av nya näringsinsatser och evidensbaserade råd som kommer att främja och upprätthålla hjärnans kondition hela livet. Främjande av dietvanor som leder till bättre mental hälsa och identifiering och validering av kritiska individuella näringskomponenter.

Det här skulle jag vilja beteckna som häpnadsväckande, det finns samband mellan näring och stress och hur vi hanterar den. Våran mentala hälsa och hur den fungerar över våran livslängd, sjukdomar som Alzheimers och liknande kan komma att raderas från kartan, vem vet? 

Alla bevis som finns idag pekar åt helt samma håll, men vi har inte kommit så långt att vi förstår alla mekanismerna. Den dag man gör det så är jag övertygad om att många av våra psykiatriska diagnoser kommer att försvinna. Visst, det tar tid, kanske inte vi ser det, men vi är absolut på rätt väg. Men å andra sidan så uttrycker forskarna att det brådskar, så viktig anser dom det vara. Dom vill se nya "evidensbaserade" fakta, mao de vill har svart på vitt så det kan utarbetas nya kostråd som kommer förändra hur våran hjärna fungerar och mår samt hur den kommer hålla sig i gott skick under många år. Det som behöver göras är att identifiera och kontrollera så man kan se vilka näringskomponenter är viktigast. 

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0924977X19317237?fbclid=IwAR2JaNJU94Xl-aHqBD041HcEOJ9UUBkehTylDgJ-JXxzKsGyG5IBMyRVOGc