Hm.... Intervallträning, det har travhästar fått träna i minst 30 år, minns jag inte helt fel var det en Bergsåkerstränare, Åke Svansted som började med intervallträning och sedan gick vidare till backträning som måste vara hästen form av motionscyckel med högsta motstånd. Men hästarna mådde bra av det. Och jag tänker att det påminner mycket om Tabataträningen som är uppkallat efter den japanske träningsfysiologen Izumi Tabata.
Häromdagen träffade DN:s reporter Karin Bojs honom personligen och lyssna på hans föreläsning vid ett seminarium som hade anordnats av Karolinska institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
Den 61-årige professorn verkar närmast generad över att hans efternamn har fått ge namn åt den allt mer populära träningsformen.
Det är inte precis han som har uppfunnit intensivträning. Korta men hårda träningsintervall har använts länge.
Den svenske friidrottaren Gösta Holmér utvecklade redan på 1930-talet det som än i dag kallas för ”fartlek” (även på engelska, lustigt nog). En annan pionjär på 1930-talet var tyske tränaren Woldemar Gerschler.
Izumi Tabata nämner också tjeckiske löparen Emil Zatopek med OS-guld 1952 i både 5.000 meter, 10.000 meter och maraton. Och britten Sebastian Coe på 1980-talet.
Själv har Izumi Tabata framför allt arbetat med skrinnare på elitnivå. Han har utvecklat metoder för att mäta träningens effektivitet, och studerat hur många, hur långa och hur hårda intervall som är optimalt.
Dessutom har han under många år varit chef på Japans motsvarighet till folkhälsoinstitutet. Där har han ägnat sig åt att uppmuntra vardagsmotion för vanligt folk – mycket långt från elitens uppdrivna prestationer.
Från sin långa och framgångsrika karriär har han dragit slut-satser. Alltså prioriterar han vardagsmotion, han promenerar till och från sitt arbete vilket någon timme varje dag.
Till detta kommer hans ”tabata-träning” som i Izumi Tabatas eget fall handlar om motionscykel tre gånger i veckan. Fem, sex intervall à 20 sekunder. Totalt ungefär tre minuter. Lagom för en 61-åring som bara vill vara lite frisk.
För egen del är reportern något mer ambitiös. Hon brukar ungefär tre gånger i veckan köra ett antal olika ”tabator” för både kondition och funktionell styrka, med idel engelska namn som chins, burpees, squats, kettlebells ... En halvtimme brukar det ta.
Om man – i motsats till henne numera – gillar löpträning, går det utmärkt att lägga in tabator där också. Eller om man föredrar styrketräning med vikter. Eller vilken slags träning som helst.
Ett annat namn för tabataträning är HIIT, vilket kan betyda High Intensity Interval Training eller High Intensity Intermittent Training. Och det är helt enkelt en träningsform med mycket gott vetenskapligt stöd.
Det är sant att man kommer långt med ett par minuters träning tre gånger i veckan, bara man jobbar tillräckligt intensivt under sina tjugosekundersintervall.
Men den riktigt genuina tabataträningen är ändå att göra som Izumi Tabata själv håller sig till. Och då är vardagsmotionen grunden, som att gå eller cykla någon timme om dagen. Sedan toppar vi formen därtill, under några intensiva sekunder.
Och när jag läser det här så inser jag att det är vad jag själv gör när jag tar mej till bassängen. Och efter ett par dagar i sängen så längtar jag till att ta mej ut och ta mej dit. Kroppen talar om för mej att jag behöver det. Men jag har haft tusen ursäkter. Där försvann dom.
Karin Bojs text för DN
https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-nar-tva-minuter-av-traning-racker/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om någon känner sig felaktigt behandlad i denna blogg. Lämna meddelande på sidan så kommer felaktigheter att behandlas. Ni andra, lämna gärna förslag på ämnen ni vill veta mer om.