MISSTÄNKER DU LÅGT KORTISOL?

Kortisol är ett av kroppens viktigaste hormon. Det har så många uppgifter i kroppen att utifrån dagens forskning så är enbart ett fåtal kända. Det har tom visat sig att kortisolet har betydelse för utvecklingen av reumatism, det finns mycket vi inte vet om kortisol ännu... Men glöm inte att sköldkörteln kan ge liknande symtom.

Följande symtom är ett fåtal av de som kan uppkomma vid kortisolbrist.

• Hjärntrötthet, yrsel och mild depression.
• Låg sköldkörtelfunktion.
• Blodsocker obalanser, såsom hypoglykemi.
• Trötthet - speciellt på morgonen och eftermiddagen.
• Sömnstörningar.
• Lågt blodtryck.
• Försämrat immunförsvar.
• Inflammation.
• Mild depression eller oro.
• Flera olika slags matallergier och/eller inhalationsallergier.
• Orkeslöshet och brist på energi.
• Ökad ansträngning för att utföra dagliga sysslor.
• Sämre förmåga att hantera stress.
• Torr och tunn hud.
• Lågt blodsocker.
• Låg kroppstemperatur.
• Hjärtklappning.
• Oförklarligt håravfall.
• Sug av salt
• Förändrad pigmentering
• Sockersug
• Kognitiva nedsättningar, närminne, långtidsminne, koordination
• Mörkare hud än förväntat samt att ärrväv och rynkor ofta är påfallande mörka (observera att detta förekommer endast vid primär binjurebarkssvikt med förhöjda ACTH värden).
• Svaghet, brist på energi och uthållighet, minskad kraft.
• Brist på aptit och viktförlust.
• Buksmärtor, illamående, kräkningar – särskilt vid primär binjurebarksvikt.
• Ledsmärtor och smärtor i muskulaturen.
• Yrsel. Patienten har ofta lågt blodtryck som kan bidra till att förklara det här fenomenet.
• Saltbehov – endast vid primär binjurebarksvikt.
• Torr och kliande hud hos kvinnor.
• Irritabilitet och andra psykiska förändringar är inte ovanligt.
• Förlust av eller nedsatt könsdrift hos kvinnor.
• Barn utvecklar lätt lågt blodsocker.
• Humörsvängningar
• Viktuppgång
• Diarré
• Förstoppning
• Inflammationer
• Värk
• Diabetes 2

Som ni ser så finns det många symtom som påminner om hypoteryos. Därför ska alltid morgonkortisolprov tas före insättande av medicin för sköldkörtelsjukdom. Allt detta enligt Fass.

Stress/kortisol

Normalt går både ökningen och sänkningen av kortisolhalterna relativt snabbt när vi utsätts för stress. Men när stressen upprepas oftare och oftare blir svängningarna mindre, ökningen av kortisol går långsammare och det blir svårare att stänga av kortisolproduktionen när den väl kommit igång. Då stiger också den genomsnittliga halten av kortisol över dygnet. Men när det har gått riktigt långt sjunker kortisolhalten och ligger konstant mycket lågt med väldigt små svängningar. Många människor som söker för utbrändhet och utmattningssymtom kan ha kortisolbrist för att binjuren fått jobba för hårt under en längre tid, dvs en alltid pågående stressprocess. Det gör att binjurarna jobbar extra hårt och kommer till slut mattas av. När ovanstående symtom uppstår bör man söka läkare. 

Utbrända system/utbrändhetssyndrom
Kan man då säga att en person med kortisolsvikt är utbränd? Roland Rosmond använder inte gärna uttrycket utbränd. "Han ser stress som ett stimuli som påverkar människan och är mer intresserad av vad som händer i kroppen när man har blivit exponerad för stress."

Utbrändhet är ett psykologiskt begrepp mer än ett fysiologiskt, säger Roland. I det kroniska stresstillståndet kan man möjligen säga att systemen är utbrända. En lång rad förändringar har resulterat i att systemet inte kan fungera som det ska.  Hur stora är möjligheterna att med rätt behandling reparera systemet så att det återgår till normala funktioner igen?  Det vet man inte idag, säger Roland Rosmond. Det är naturligtvis lättare att reparera ju tidigare man går in, däremot är det mer tveksamt vid kronisk stress. Det mesta talar för att det då är irreversibelt. Man vet till exempel att personer som överlevt förintelsen fortfarande efter 40 år har störd funktion i HPA-axeln. Så långvarig utsatthet på olika sätt visar sig ofta i att systemen som inkluderar kortisol blir påverkade.

HPA-Axeln

Vad är då HPA-axeln? HPA-axeln (hypothalamus-hypofys-binjurebarksaxeln) har en central roll i samspelet mellan stress och sjukdom. De olika organen har en överordnad ordning som de kommer i.  hypothalamus, är en region i hjärnan, belägen under talamus på undersidan av mellanhjärnan. Den sköter kontrollmekanismer för bland annat blodtryck, kroppstemperatur, ämnesomsättning och sömn. Hypotalamus kopplar hjärnan till det endokrina systemet genom att avge hormoner via ett portådersystem till främre hypofysen. Hypofysen svarar med att skicka ATCH hormon till binjurens som ska frigöra kortisol.

Binjurarna

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och utsöndrar mer än 50 olika slags hormoner som kroppen behöver för att överleva, inklusive adrenalin, kortisol, DHEA, progesteron och testosteron, bla. Eftersom binjurarna producerar nödvändiga hormoner är de ansvariga för många av de funktioner som håller oss friska. De inkluderar bla viktiga funktion som:

• Energiproduktion – konvertering av kolhydrater, protein och fett till blodsocker för att få energi.
• Vätske- och elektrolytbalans
• Fettlagring

Binjureutmattning/binjurebarksvikt 

År enligt vissa av de mest underskattade diagnostiserade sjukdomar i det västerländska samhället. Det har uppskattats att 80% av de vuxna lider av någon form av binjureutmattning, dock är detta inte vetenskapligt erkänt idag. Man måste passera den gyllene refensgränsen för att anses som sjuk. Binjurebarksvikt är en dysfunktion som i binjurarna slutligen resulterar i minskad produktion av binjurarnas hormoner. Varav kortisolet är det viktigaste. Gällande binjureutmattning så behandlas den inom funktionell medicin eller av alternativ medicinare. 

KÄLLOR

https://www.lakemedelsvarlden.se/lag-kortisolproduktion-vid-kronisk-stress/

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12467090

https://sv.wikipedia.org/wiki/Hypotalamus