En ny studie (1) rapporterar att två olika tarmbakterier är utarmade hos personer med depression, oavsett antidepressiva behandlingar.
Det är första befolkningsstudien som studerade samband mellan tarmbakterier och mental hälsa och som identifierade specifika tarmbakterier kopplade till depression. Det påvisades att ett brett spektrum av tarmbakterier kan producera neuroaktiva föreningar.
Forskarna fann att två bakteriella släktingar, Coprococcus och Dialister, konsekvent utarmades hos individer med depression.
Prof Jeroen Raes säger: "Förhållandet mellan tarmmikrobiell metabolism och mental hälsa är ett kontroversiellt ämne i mikrobiologisk forskning. Tanken att mikrobiella metaboliter kan interagera med vår hjärna - och därmed påverka vår beteende och känslor - är fascinerande!
- Ännu en påminnelse till oss alla om vikten att äta kost som gynnar vår tarmflora.
En sammanfattningav en ny studie rapporterar att två olika tarmbakterier är utarmade hos personer med depression, oavsett antidepressiva behandlingar. Källa: VIB.
Den första befolkningsstudien på länken mellan tarmbakterier och mental hälsa identifierar specifika tarmbakterier kopplade till depression och visar att ett brett spektrum av tarmbakterier kan producera neuroaktiva föreningar. Jeroen Raes (VIB-KU Leuven) och hans team publicerade dessa resultat idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Microbiology .
Jeroen Raes och hans team studerade i sitt manuskript med titeln "Den neuroaktiva potentialen hos den mänskliga magmikrobioten för livskvalitet och depression" sambandet mellan tarmbakterier och livskvalitet och depression. Författarna kombinerade fekal mikrob data med allmänläkare diagnoser av depression från 1 054 personer inskrivna i flamländska Gut Flora Project. De identifierade specifika grupper av mikroorganismer som positivt eller negativt korrelerade med mental hälsa. Författarna fann att två bakteriella släktingar, Coprococcus och Dialister, konsekvent utarmades hos individer med depression, oavsett antidepressiv behandling.
Resultaten validerades i en oberoende kohort på 1 063 personer från den nederländska LifeLinesDEEP-kohorten och i en kohort av kliniskt deprimerade patienter vid universitetssjukhusen Leuven, Prof Jeroen Raes (VIB-KU Leuven): "Förhållandet mellan tarmmikrobiell metabolism och mental hälsa är ett kontroversiellt ämne i mikrobiologisk forskning. Tanken att mikrobiella metaboliter kan interagera med vår hjärna - och därmed beteende och känslor - är fascinerande, men mikrokemisk-hjärnkommunikation har mestadels utforskats i djurmodeller, med mänsklig forskning som bakgrund. I vår befolkningsstudie identifierade vi flera grupper av bakterier som var korrelerade med mänsklig depression och livskvalitet bland befolkningen. "
Tidigare identifierade Prof Raes och hans team en mikrobiell konstellation eller enterotyp som präglades av lågt mikrobiellt antal och ett biologisk mångfald som observerades vara mer utbredd bland Crohns sjukdomspatienter. I sin nuvarande studie fann de överraskande en liknande gemenskapstyp som skulle kopplas till depression och minskad livskvalitet. Om man återgår till vad som forskats om skrivits om gurkmeja så skulle det kanske kunna vara tillämpbart här.
Prof Jeroen Raes (VIB-KU Leuven): "Detta resultat lägger till mer bevis som pekar på den potentiellt antibiotiska karaktären hos Bacteroides2 enterotypen som vi identifierade tidigare. Uppenbarligen kan mikrobiella samhällen som kan kopplas till tarminflammation och minskad välbefinnande dela en uppsättning gemensamma funktioner. "
Författarna skapade också en beräkningsteknik som möjliggör identifiering av tarmbakterier som potentiellt kan interagera med det mänskliga nervsystemet. De studerade genomer av mer än 500 bakterier isolerade från den mänskliga mag-tarmkanalen och deras förmåga att producera en uppsättning neuroaktiva föreningar, sammansättningen av den första katalogen för neuroaktivitet hos tarmen. Vissa bakterier visade sig ha ett brett spektrum av dessa funktioner.
Mireia Valles-Colomer (VIB-KU Leuven): "Många neuroaktiva föreningar produceras i matsmältningen. Vi ville se vilka tarmmikrober som kunde delta i att producera, nedbryta eller modifiera dessa molekyler. Vår verktygslåda lät oss inte bara identifiera de olika bakterier som kan spela en roll i psykiska hälsoförhållanden, men också de mekanismer som potentiellt är inblandade i denna interaktion med värden. Till exempel fann vi att mikroorganismernas förmåga att producera DOPAC, en metabolit av den humana neurotransmittorn dopamin, var associerad med bättre mental livskvalitet.
Dessa resultat har resulterat i bioinformatikanalyser och kommer att behöva bekräftas experimentellt, men de kommer att hjälpa till att rikta och påskynda framtidens mänskliga mikrobiomekaniska undersökningar. Här finns studien i helhet
Så sammanfattningsvis kan man beskriva att forskningen har hittat de tarmmicrober som är kopplade till vår produktion av dopamin. Många deprimerade människor lider av dopaminbrist eller obalans. Många neurologiska sjukdomar är kopplade till just ämnet dopamin. Även binjuren är inblandad i den processen. Förelöparna till dopamin är nordrenalin och adrenalin som binjuren producerar. Dopamin är viktigt för det stimulerar lust och belöning i hjärnan. Och jag kan ha fel, men här har vi en förklaring till varför uttrycket, magen vår andra hjärna blivit så populärt.
Om vi tittar närmare på dopamin och dess betydelse för oss!
Vårt nervsystem består av ett komplicerat nätverk, med små mellanrum mellan varje nervcell. Därför är vi fullständigt beroende av kroppens kemiska budbärare, signalsubstanserna, för att kunna fungera. Sättet att överföra information kan liknas vid flaskpost som hjälper cellerna att kommunicera, istället för att bara vara isolerade öar.
Så här fungerar det: En nervcell släpper iväg sina signalsubstanser, dessa tar sig över gapet för att fästa sig på särskilda mottagarmolekyler på närmaste nervcell, vars signalmolekyler i sin tur frisläpps och påverkar nästa nervcell i kedjan. På det sättet vandrar ständigt impulser till och från hjärnan, för att styra våra rörelser, känslor, tankar, matsmältningsorgan, lungor och hjärtan – ja, egentligen allt som gör oss till levande varelser.
Obalans leder till problem
När samspelet fungerar som det är tänkt mellan de olika signalsubstanserna i hjärnan så mår vi bra. Men ett obalanserat system leder till problem, alltifrån vaga olustkänslor till svåra sjukdomar. Dopamin är en av våra allra viktigaste signalsubstanser, och många moderna behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa strävar efter att få dessa system i bättre balans. ADHD-läkemedel ökar till exempel mängden av dopamin i hjärnan, medan antipsykotisk medicin verkar tvärtom, och blockerar effekten av dopamin.
Forskarna trodde länge att dopamin endast fungerade som förstadium till två andra signalsubstanser, noradrenalin och adrenalin. Men banbrytande svensk forskning ledd av Arvid Carlsson avslöjade att dopamin i sig själv är en viktig signalsubstans. Fynden ledde ända fram till ett Nobelpris, och banade väg för revolutionerande nya behandlingar mot bland annat Parkinsons sjukdom, depression och ångestsjukdom. Dopamin har nämligen stor betydelse både för den fysiska och psykiska hälsan, och påverkar till exempel beteende, intellektuella funktioner, viljestyrda rörelser, sömn, koncentration och inlärning. Och då pratar vi bara effekterna som rör hjärnan och nervsystemet, dopamin påverkar även njurar och hjärta.
Kemiskt ansvar för humöret
Dopamin bär också det kemiska ansvaret för vårt humör, eftersom det spelar en nyckelroll för att skapa känslor som vällust och motivation via vårt belöningssystem i hjärnan. Evolutionen har inte skapat detta belöningssystem för att göra våra liv mysigare. Det rör sig om ren överlevnad. Att ha sex, att äta, att röra på sig, att bibehålla kroppstemperaturen. Om vi mår bra av dessa basala aktiviteter ökar det helt krasst chansen för människosläktet att bestå. När dopaminet flödar från hjärnans belöningssystem stimuleras särskilda mottagarmolekyler på andra nervceller som får oss att njuta. Det gör att vi aktivt anstränger oss för att få uppleva den behagliga känslan igen. Hjärnan belönar oss också med en dos dopamin när vi har löst en svår uppgift.
Dopamin bär också det kemiska ansvaret för vårt humör, eftersom det spelar en nyckelroll för att skapa känslor som vällust och motivation via vårt belöningssystem i hjärnan. Evolutionen har inte skapat detta belöningssystem för att göra våra liv mysigare. Det rör sig om ren överlevnad. Att ha sex, att äta, att röra på sig, att bibehålla kroppstemperaturen. Om vi mår bra av dessa basala aktiviteter ökar det helt krasst chansen för människosläktet att bestå. När dopaminet flödar från hjärnans belöningssystem stimuleras särskilda mottagarmolekyler på andra nervceller som får oss att njuta. Det gör att vi aktivt anstränger oss för att få uppleva den behagliga känslan igen. Hjärnan belönar oss också med en dos dopamin när vi har löst en svår uppgift.
Medaljens baksida är att belöningssystemet även kickar igång njutning som är skadlig i längden. Alkohol, nikotin och andra beroendeframkallande droger ger ofta en kraftig frisättning av dopamin, liksom spelmissbruk och mat som dryper av fett och socker.
Lägre aktivitet hos personer med adhd
Det har nu gått långt mer än femtio år sedan Arvid Carlssons stora upptäckt. Ända sedan dess har det forskats intensivt om dopamin och dess effekter. Det har bland annat lett till kunskap om att dopaminaktiviteten är lägre hos personer med adhd, vilket tros kunna förklara symtom som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll. Belöningssystemet hos en person med adhd verkar också sparka igång mycket fortare än hos andra, bara för att följas av snabbt sjunkande dopaminnivåer.
Det har nu gått långt mer än femtio år sedan Arvid Carlssons stora upptäckt. Ända sedan dess har det forskats intensivt om dopamin och dess effekter. Det har bland annat lett till kunskap om att dopaminaktiviteten är lägre hos personer med adhd, vilket tros kunna förklara symtom som koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll. Belöningssystemet hos en person med adhd verkar också sparka igång mycket fortare än hos andra, bara för att följas av snabbt sjunkande dopaminnivåer.
Idag vet vi också att de olika delarna av dopaminsystemet är tätt sammankopplade. Därför kan patientens humör påverkas när man egentligen försöker förbättra rörelseförmågan vid Parkinsons sjukdom, och på samma sätt kan psykiatriska mediciner ge biverkningar i form av ofrivilliga rörelser. Förhoppningsvis kan ny kunskap i framtiden leda till ännu bättre behandlingar med mindre oönskade effekter.
Det finns också många – mer eller mindre vetenskapligt underbyggda – råd för att ge det egna dopaminsystem en positiv boost på egen hand. Som att minnesträna, motionera, meditera bla, åtminstone i lagom mängd.
Så sammanfattningsvis så är dopamin en viktig signalsubstans som direkt påverkar vår välbefinnande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Om någon känner sig felaktigt behandlad i denna blogg. Lämna meddelande på sidan så kommer felaktigheter att behandlas. Ni andra, lämna gärna förslag på ämnen ni vill veta mer om.