ALLMÄNT OM HORMONER

Läran om hormoner eller kroppens inre sekretorisk system heterendokrinologi(grekiska endon=inne, krinein=rinna, avsöndra och logos=ord, lära). Ordet hormon kommer av det grekiska ordet hormonsom betyder pådrivande.

Hormoner är kemiska budbärare i kroppen. De görs i en körtel i någon del av kroppen och transporteras med blodet till andra organ, där de behövs. Det finns många olika slags hormoner, som görs i många olika körtlar i kroppen, t ex bildas binjurebarken glukokortikoider, mineralkortikoider och androgener. De olika hormonerna i kroppen har en mängd uppgifter, t ex att klara värme och kyla, stress och svält, att motverka vätskebrist, infektioner, skador och blödningar. De styr fortplantningen, vilket bl a omfattar produktionen av ägg och spermier, graviditeten, födandet och bildandet av modersmjölk. Hormonerna styr även tillväxten och organutvecklingen, kroppens vätskevolym och dess kemiska sammansättning.

Det är viktigt att hormonnivåerna i blodet är anpassade efter kroppens behov. I hjärnan finns två organ som huvudsakligen styr hormonregleringen. Hypothalamus reagerar på olika nervsignaler, bl a från sinnena och ger ifrån sig hormoner som verkar på hypofysen. Hypofysen avger i sin tur hormoner som också verkar direkt på flera andra organ (t ex tillväxthormon) men de flesta stimulerar andra körtlar till att utsöndra sina speciella hormoner.

Insöndringen av vissa hormoner t ex binjurebarkens hormoner styrs av hypofysen. Om koncentrationen av kortisol blir för låg avger hypofysen ett hormon ACTH (adrenokortikotropt hormon) som stimulerar binjurebarken till att öka kortisolproduktionen. Om däremot koncentrationen av kortisol blir för hög minskar hypofysen sin utsöndring av ACTH. Denna växelverkan av hormoner kallas negativ feedback (eng. återkoppling).

Binjurebarken producerar tre olika hormoner, glukokortikoider, aldosteron och könshormoner. Dessa ingår i gruppen steroidhormoner och bildas från kolesterol.

http://www.cah.se/allmant-om-hormoner/